INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3
Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet inleddes som ett ganska dystert årtionde i flera avseenden. Det sena åttiotalets höga sysselsättning förbyttes i långtidsarbetslöshet och försämrad ekonomi för många privatpersoner. Den svaga ekonomin slog hårt mot de svenska företaget. Trots det blev slaget mot dagspressen kanske inte riktigt så illa som många först trott. Den samlade dagspressläsningen fortsatte istället att ligga på en relativt stabil nivå under hela nittiotalet. Andelen läsare av morgontidningar minskade med ett antal procentenheter, men på det stora hela klarade man den ekonomiska nedgången ganska bra. Kvällspressen däremot drabbades hårdare av lågkonjunkturen. Som så ofta vid en ekonomisk kris kom arbetslösheten att bli ett stort problem för samhället. 55 människor förlorade sina jobb under en fyraårsperiod. Följande text syftar till att redogöra för de förändringar som skett på arbetsmarknaden ifråga om andelen sysselsatta och arbetslösa. Avsikten är framför allt att söka lyfta fram de grupper som drabbades hårdast av lågkonjunkturen och studera hur läsvanorna bland dessa människor har sett ut under den senaste tioårsperioden. Tillbaka till 7-talets nivåer 198 omfattade den svenska arbetsmarknaden 4,2 miljoner sysselsatta, en siffra som efter en svacka i början av åttiotalet successivt ökade till nära 4,5 miljoner fram till år 199. Den uppåtgående trenden förbyttes 1991 i ett gigantiskt ras där 55 svenskar inom loppet av fyra år förlorade sitt arbete. I december 1994 låg sysselsättningen på samma nivå som vid 7- talets mitt, då andelen hemarbetande kvinnorna ännu var stor. En liten uppgång skedde 1995, men kurvan vände därefter åter nedåt. Trenden bröts under andra halvåret 1997 och antalet sysselsatta har sedan dess ökat med drygt 3. Sysselsättningsintensiteten 1 har under perioden 198-1 varit högst för personer i åldrarna 25-54 år. Efter en successiv ökning under åttiotalet skedde en kraftig minskning från 92 till 81 procent under nittiotalets första år. Därefter har andelen sysselsatta återigen ökat till 84 procent (2). Sysselsättningen för åldersgruppen 55-64 år har endast varierat måttligt under perioden. Efter en nedgång ifrån 69 till 62 procent i början av nittiotalet, låg andelen sysselsatta år 2 på 68 procent. Den åldersgrupp som drabbats hårdast av lågkonjunkturen är ungdomar (16-24 år), vars sysselsättningsintensitet uppnådde drygt 66 procent 199. 1992 rasade siffrorna till 52 procent, för att året därpå uppnå dystra 43 procent. Bottennoteringen nåddes 1997 med en sysselsättningsintensitet på 39 procent. Därefter har andelen sakta men säker ökat till 46 procent. Med den ekonomiska lågkonjunkturen följde en kraftig minskning av antalet fastanställda 2. Andelen tidsbegränsade anställningar 3, som under perioden 1987-1993 låg på drygt 1 procent av det totala antalet anställda, ökade i sin tur till 16 procent i slutet av 199-talet. 198-talets första år dominerades av en lågkonjunktur där andelen arbetslösa som mest uppgick till 3,5 procent (1983), varefter en successivt minskning skedde fram till 1989. Under 1 Med sysselsättningsintensitet avses hur stor andel av den vuxna befolkningen i åldrarna 16-64 år som förvärvsarbetar 2 Med fastanställda avses tillsvidareanställda personer. 3 Tidsbegränsat anställda omfattar i sin tur personer med anställningsstöd, säsongsarbete, provanställning, objekt- alternativt projektanställning samt övriga former av tillfälliga arbeten. 1
nittiotalets krisår nådde arbetslösheten en högsta notering på 8,2 procent (1993). De senaste åren har denna nivå dock minskat och omfattade 1 drygt 4 procent. Ungdomar har under den senaste tjugoårsperioden drabbats hårdast av konjunkturnedgångarna än övriga åldersgrupper. Andelen öppet arbetslösa bland 16-24-åringar var under av åttiotalet ca 4 procent. 1992 skedde en kraftig ökning till 11 procent, följt av ett katastrofår med 19 procents arbetslöshet. De närmast följande åren låg nivån på 15 procent, för att därefter successivt minska till strax under 9 procent år 2. Till skillnad från ungdomsgruppen har män och kvinnor i åldrarna 35-54 år haft minst känning av konjunkturvariationerna. Dessa har legat på en relativt stabil nivå arbetsmarknadsmässigt sett under hela perioden. Figur 1 Andel öppet arbetslösa i olika åldersgrupper 198-2 (procent) 4 35 3 25 15 1 5 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 16-24 år 25-34 år 35-54 år 55-64 år Dagspressläsningens kontinuitet bland arbetslösa Andelen dagspressläsare har under den senaste tjugo åren varierat med de hög- och lågkonjunkturer som inträffat. Toppnoteringen på 76 procent skedde under 8-talets goda år, medan bottennoteringen på 71 procent nåddes under 9-talets krisår. Bland läsarna tycks individer i åldrarna 65-79 år vara den grupp som minst påverkas av konjunkturläget. En relevant fråga i sammanhanget är i vilken utsträckning arbetslösa läser morgontidningar. Andelen tycks variera från år till år, kanske beroende på hur den egna ekonomin upplevs, d.v.s. om man anser sig ha råd med en prenumeration eller inte. 2
Figur 2 - Andelen regelbundna läsare av morgonpress fördelade efter sysselsättning, 199-2 (procent) 1 8 6 4 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 Arbetslös/i åtgärd Förvärvsarbetande Pensionär Kommentar: Med regelbundenhet avses läsning minst 5 dagar per vecka En särskild nedgång i andelen regelbundna läsare bland arbetslösa kan noteras under åren 1991-1992 samt 1995-1996. Den senare perioden sammanfaller med de år då andelen arbetslösa bland den yngre delen av befolkningen minskar något, medan arbetslösheten för åldersgruppen 35-65 ökar. Kanske kan nedgången i andelen regelbundna läsare förklaras med att det är den äldre delen av befolkningen som framför allt tillhör de trogna läsarna och att det var just denna grupp som drabbades av en ökande arbetslöshet. Även när det gäller prenumeration och sysselsättning är det pensionärer och förvärvsarbetande som har de högsta andelarna prenumeranter. Andelen morgontidningsprenumeranter bland arbetslösa har successivt minskat under 199-talet, med bottennoteringar runt åren 1991 samt 1998-1. Figur 3 Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter sysselsättning 199-2 (procent) 1 8 6 4 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 Arbetslös/i åtgärd Förvärvsarbetande Pensionär Finns det någon skillnad i andelen regelbundna läsare samt i andelen morgontidningsprenumeranter sett till huruvida man är ensamstående eller gift/sambo? SOMinstitutets undersökningar visar att andelen läsare är betydligt högre bland individer som är 3
gifta eller samboende, jämfört med ensamstående, oavsett om man är arbetslös, förvärvsarbetande eller pensionär. Om detta beror av hur den egna ekonomin ser ut eller inte kan bara spekuleras i. Figur 4 visar att andelen regelbundna läsare bland gifta/samboende är störst bland förvärvsarbetande och pensionärer. Figur 4 Andel regelbundna morgontidningsläsare bland gifta/samboende fördelade efter sysselsättning 1993-2 (procent) 1 8 6 4 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 79 procent av förvärvsarbetande som var gifta eller samboende uppgav att de läste sin morgontidning minst fem dagar i veckan år 2. För förvärvsarbetande som var ensamboende var motsvarande siffra 65 procent. Andelen regelbundna läsare bland gifta/samboende arbetslösa har de senaste fem åren legat runt 65 procent. År 2 uppgav dock 7 procent att de läste en morgontidning regelbundet. Bland de ensamboende inom samma kategori var andelen regelbundna läsare enbart 47 procent. Pensionärerna tillhör återigen de trogna läsarna, även om andelen som läser tidningen minst fem dagar i veckan är något mindre bland ensamstående jämfört med gifta/samboende. Figur 5 - Andel regelbundna morgontidningsläsare bland ensamstående fördelade efter sysselsättning 1993-2 (procent) 1 8 6 4 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 Samma tendenser återkommer när det gäller andelen morgontidningsprenumeranter. Högst andel finns även här bland pensionärer och förvärvsarbetande när det gäller gifta/samboende. Anmärkningsvärt är dock de låga siffrorna bland förvärvsarbetande som är ensamstående. 4
Endast 5 procent inom denna kategori prenumererar på en morgontidning. Bland arbetslösa som är ensamstående har andelen prenumeranter med några få undantag befunnit sig strax under 5 procent de senaste tio åren. Figur 6 - Andel morgontidningsprenumeranter bland gifta/samboende föredelade efter sysselsättning 1993-2 (procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 1 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 Figur 7 - Andel morgontidningsprenumeranter bland ensamstående fördelat efter sysselsättning 1993-2 (procent) 1 9 8 7 6 5 4 3 1 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 Kanske speglar dessa resultat en viktig faktor som ibland kan vara avgörande för huruvida man har en tidningsprenumeration eller inte den egna hushållsekonomin. En låg inkomst ger inte alltid utrymme för att skaffa en morgontidning, även om man gärna skulle vilja ha en. Figur 8 visar att endast hälften av befolkningen med låg hushållsinkomst prenumererar på en morgontidning, medan större delen av höginkomsttagarna har en prenumeration. Trenden under de senaste fyra åren tycks dock vara att andelen prenumeranter minskar inom samtliga inkomstgrupper. 5
Figur 8 Andel morgontidningsprenumeranter fördelat efter olika inkomstgrupper 1999-2 (procent) 2 55 73 86 1 56 73 87 58 75 87 1999 59 77 9 1 3 4 5 6 7 8 9 1 Hushåll med låg inkomst Hushåll med medelinkomst Hushåll med hög inkomst Kommentar: Hushållinkomsten innebär den sammanlagda årsinkomsten för samtliga i ett hushåll. Till hushåll med hög inkomst räkas de med en sammanlags årsinkomst över 51. Till hushåll med medelinkomst räknas de med en sammanlags årsinkomst på 1-5, samt till hushåll med låg inkomst de med en sammanlagd årsinkomst på mindre än. Att inte ha råd att köpa eller prenumerera på en morgontidning behöver dock inte innebära att människor avstår från att läsa tidningar. I storstadsområdena finns ett kostnadsfritt alternativ i tidningen Metro, som distribueras via kollektivtrafiken. Ingela Wadbring påvisar i sin avhandling En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden (3) att Metro bl.a. väljs av de resurssvara som ett substitut för en traditionell dagstidning. Figur 9 - Andel läsare av Metro minst fyra dagar per vecka, fördelade efter sysselsättning och A-region, ackumulerade värden för åren 1999-2 (procent) 6 5 4 3 1 45 44 33 25 14 16 19 12 Stockholm/Södertälje A-region Malmö/Lund/Trelleborg A-region Göteborg A-region Kommentar: Siffrorna visar ett genomsnitt för åren 1999-1 Andelen morgontidningsprenumeranter i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö är lägre bland arbetslösa jämfört med förvärvsarbetande och pensionärer. Samtidigt är andelen som läser tidningen Metro minst fyra dagar i veckan högre bland arbetslösa än bland 6
övriga grupper i såväl Stockholm/Södertälje som i Göteborg. Att man har en låg inkomst eller en långvarig arbetslöshet behöver därmed inte betyda att man inte läser någon form av morgontidning. Figur 1 - Andel morgontidningsprenumeranter fördelade efter sysselsättning och A-region, ackumulerade värden för åren 1999-2 (procent) 1 8 6 64 66 84 89 73 52 53 81 4 38 Stockholm/Södertälje A-region Malmö/Lund/Trelleborg A-region Göteborg A-region Kommentar: Siffrorna visar ett genomsnitt för åren 1999-1 Referenser: Mediebarometer 1994-2, Nordicom - Sverige, Göteborgs Universitet SOM-institutets läsvaneundersökningar, 199-2 Statistiska Centralbyrån: Arbetskraftsundersökningarna (AKU) 1975-2 Befolkningen efter region, kön, arbetskraftsstatus och tid Befolkningen, 1-tal efter kön, ålder, arbetskraftsstatus och tid Folk- och bostadsräkningen 1975, Stockholm Folk- och bostadsräkningen 198, Stockholm Folk- och bostadsräkningen 199, Stockholm Wadbring, Ingela, En tidning i tiden? Metro och den svenska dagstidningsmarknaden Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet, 3 7