till beräkningarna av första kvartalet 2016 Innehåll BNP-utvecklingen... 3 Hushållskonsumtionen... 6 Offentlig konsumtion... 8 Investeringar... 10 Lager... 12 Utrikeshandel... 14 Näringslivets produktion... 16 Sysselsättning... 18 Inkomster och sparande... 20 Avstämning... 25 Revideringar... 28 Statistiska centralbyrån 1
BNP kvartal 2 Statistiska centralbyrån
BNP-utvecklingen BNP-tillväxten mattades av Efter flera kvartal med höga tillväxttal mattades den svenska BN P- tillväxten av första kvartalet och ökade nu i linje med EU. Tillväxten drevs av inhemsk efterfrågan med bygginvesteringar och hushållskonsumtion i spetsen. Dessutom fortsatte effekter av den ökade asylinvandringen att ge betydande bidrag. En nedgång inom tjänsteexporten höll tillbaka uppgången. Sveriges BNP steg med 0,5 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Mätt i kalenderkorrigerade tal och jämfört med första kvartalet i fjol var uppgången 4,2 procent. Första kvartalets BNP-tillväxt sammanfaller med den genomsnittliga tillväxten de senaste 10 åren, sedan första kvartalet 2006, som uppgår till 0,5 procent i säsongrensad kvartalstakt. BNP, procentuell förändring, säsongrensad och jämförd med kvartalet innan respektive kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal året innan. Perioden 2006 kv 1-2016 kv 1. 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Kalenderkorrigerad BNP Säsongrensad BNP Stegrad tillväxt i Europa Sammantaget steg EU-ländernas BNP med 0,5 procent säsongrensat första kvartalet jämfört med kvartalet innan. Det innebär att tillväxten tilltog jämfört med de senaste kvartalen. En högre tillväxttakt i Tyskland bidrog till uppgången. Ökningen med 0,7 procent var betydligt högre än fjolårets kvartalsutfall vilket bland annat förklaras av högre offentlig konsumtion och hushållskonsumtion. Bland övriga större medlemsländer stegrades tillväxten i Frankrike och Italien. Även i Spanien fortsatte den ekonomiska Statistiska centralbyrån 3
BNP kvartal återhämtningen där BNP ökade med 0,8 procent säsongrensat för tredje kvartalet i rad. Samtidigt hölls tillväxten tillbaka något av en mer dämpad utveckling i Storbritannien och de nordiska grannländerna. Finlands BNP steg med 0,4 procent och i Norge ökade fastlands-bnp med 0,3 procent. I USA dämpades BNP-tillväxten ytterligare till 0,1 procent. Bakslag för tjänsteexporten Den svenska ekonomin har utvecklats starkare än det historiska genomsnittet alltsedan tredje kvartalet 2013, vilket till stor del förklaras av den positiva trenden för bostadsinvesteringar och hushållskonsumtion under perioden. Första kvartalet 2016 bromsade BNP-tillväxten in och utfallet på 0,5 procent var det svagaste på sex kvartal. Fasta bruttoinvesteringar och såväl hushålls- som offentlig konsumtion fortsatte att öka i god takt. En förändring jämfört med de senaste kvartalen var att tjänsteexporten minskade kraftigt. Tjänsteexporten tyngdes främst av ett omslag från fjärde kvartalet då det var stora flöden av export av forskning och utveckling (FoU) och även licenser och royalties. Första kvartalet minskade dessutom exporten av datatjänster. Varuexporten fortsatte dock att öka något snabbare än genomsnittet sedan 2006, mycket tack vare en ökad export av motorfordon. Samtidigt visade importen något svagare tillväxttal än de två senaste kvartalen och då främst inom tjänsteimporten. Sammantaget gav exporten ett BNP-bidrag med -0,6 procentenheter medan importen höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter, vilket innebär att nettobidraget från utrikeshandeln blev -0,9 procentenheter. Inom de fasta bruttoinvesteringarna dämpades uppgången för bostadsinvesteringarna något och det var istället övriga byggnader och anläggningar som bidrog mest till ökningen. Hushållskonsumtionen steg med 1,1 procent där de flesta konsumtionsgrupperna ökade jämfört med kvartalet innan. De som bidrog mest var hushållens utgifter för bostäder och fritid och underhållning. Den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent från kvartalet innan. Effekter av den ökade asylinvandringen, främst inom kommunerna, skattas till att ha bidragit med 0,15 procentenheter av den säsongrensade BNP-tillväxten på 0,5 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,5 procent under första kvartalet. Produktionen i näringslivet ökade svagare än antalet arbetade timmar vilket visar på en minskad arbetsproduktivitet. Bidrag till säsongrensad BNP-utveckling, procentenheter. 2015kv1 2015kv2 2015kv3 2015kv4 2016kv1 Hushållens konsumtion 0,4 0,2 0,4 0,4 0,5 Offentlig konsumtion 0,1 0,2 0,1 0,2 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 0,3 0,3 0,3 0,7 0,5 Lagerinvesteringar -0,2 0,1 0,5-0,4 0,3 Export 0,9 0,4 0,7 1,1-0,6 Import -0,5-0,1-1,0-0,5-0,3 Exportnetto 0,4 0,3-0,3 0,6-0,9 BNP 1,1 1,1 0,9 1,6 0,5 Befolkningstillväxten har successivt ökat sedan slutet av 1990-talet och första kvartalet 2016 ökade befolkningen med 1,1 procent jämfört med 4 Statistiska centralbyrån
motsvarande första kvartalet 2015. BNP ökade med 4,2 procent kalenderkorrigerat och BNP per capita steg med 3,1 procent jämfört med första kvartalet 2015. Procentuell ökning i volym för kalenderkorrigerad BNP och BNP per capita. 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0-8,0 BNP kalenderkorrigerad BNP/capita Befolkning Statistiska centralbyrån 5
BNP kvartal Hushållskonsumtionen Boende drog upp konsumtionen Hushållens 1 konsumtionsutgifter ökade första kvartalet. Utgifter för boende var den konsumtionsgrupp som bidrog mest till ökningen. Hushållens konsumtion steg med 1,1 procent, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Ökningstakten tilltog därmed något jämfört med tidigare kvartal och var klart högre den genomsnittliga tillväxttakten de senaste tio åren, som uppgår till 0,5 procent. De egentliga hushållens konsumtionsutgifter totalt, volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Uppgången i hushållskonsumtionen var bred och hushållen lade mer pengar inom de flesta områdena. Störst var utgiftsökningen för boende, hotell och restaurang samt fritid och underhållning. Boende är den största konsumtionsgruppen och står för cirka en fjärdedel av den totala konsumtionen. Dessa utgifter steg med 2,1 procent detta kvartal, vilket är den näst högsta ökningstakten sedan år 2000. Boende bidrog därmed positivt till den totala konsumtionsutvecklingen med 0,5 procentenheter. Utgifter för både hotell och restaurang samt fritid och underhållning växte med 1,6 respektive 1,7 procent vilket är högre än den genomsnittliga tillväxttakten sedan 2006 på 1,0 procent för dessa konsumtionsgrupper. 1 De egentliga hushållen exklusive hushållens icke vinstdrivande organisationer. 6 Statistiska centralbyrån
Transportutgifterna dämpades något efter två kvartal med hög ökningstakt och steg med 1,1 procent. Tillväxten var fortfarande betydligt högre än den genomsnittliga ökningstakten på 0,3 procent de senaste tio åren och det var framförallt utgifter för bilar som bidrog till ökningen. I kommunikation ingår både varor som mobiltelefoner och tjänster såsom post, internet samt telefontjänster. Utgifterna för kommunikation steg med 1,5 procent. Även utlägg för möbler, livsmedel och alkoholhaltiga drycker och tobak ökade första kvartalet 2016. Två konsumtionsgrupper höll emot tillväxttakten för den totala hushållskonsumtionen. Utgifter för kläder och hälso- och sjukvård minskade med 0,3 procent vardera. Vad gäller utlägg för kläder var det den första nedgången sedan tredje kvartalet 2014. Bidrag till den egentliga hushållskonsumtionen och volymutveckling per COICOP 2, bidrag i procentenheter och volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. COICOP Volymutveckling Bidrag 01 Livsmedel 0,7 0,1 02 Alkohol och tobak 0,9 0,0 03 Kläder och skor -0,3 0,0 04 Bostad 2,1 0,5 05 Möbler 0,9 0,0 06 Hälso- och sjukvård -0,3 0,0 07 Transporter 1,1 0,1 08 Kommunikation 1,5 0,0 09 Fritid och Underhållning 1,6 0,2 10 Utbildning 0,6 0,0 11 Hotell och restaurang 1,7 0,1 12 Övriga varor och tjänster 0,6 0,0 Total konsumtion exkl. ofördelad konsumtion 1,2 1,2 15 Svensk konsumtion utomlands 2,2 0,1 16 Utländsk konsumtion i Sverige 3,5-0,2 TOTALT 1,1 1,1 Svenska hushålls inköp utomlands ökade med 2,2 procent jämfört med andra kvartalet vilket är högre än den genomsnittliga tillväxttakten sedan första kvartalet 2006. Samtidigt steg utländska besökares konsumtion i Sverige med 3,5 procent. De svenska hushållens inköp utomlands bidrog till den totala uppgången i konsumtion en med 0,1 procentenheter. Eftersom hushållskonsumtionen endast ska återspegla svenska hushålls konsumtion dras utländska besökares inköp i Sverige bort från den totala konsumtionen. 2 Classification of Individual Consumption by Purpose (Internationell överenskommelse) Statistiska centralbyrån 7
BNP kvartal Offentlig konsumtion Konsumtionsökning i offentliga myndigheter Konsumtionsutgifterna för de offentliga myndigheterna ökade med 0,5 procent första kvartalet 2016 jämfört med föregående kvartal. Uppgången var större än den genomsnittliga uppgången under de senaste fem åren på 0,4 procent. Den ökade asylinvandringen var den enskilt största förklaringen till ökningen. Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter, volymförändring procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Uppgången för den offentliga konsumtionen första kvartalet var större än genomsnittet på 0,4 procent under perioden 2011 till 2016. Den främsta förklaringen till ökningen det första kvartalet var den ökade asylinvandringen som bidrog med 0,6 procentenheter till uppgången. Utöver detta var den offentliga konsumtionen oförändrad. Den ökade asylinvandringen påverkade främst statens och kommunernas konsumtion. Bidrag till den offentliga konsumtionen och volymutveckling per myndighet första kvartalet 2016, bidrag i procentenheter och volymförändring i procent, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Myndighet Volymutveckling Bidrag Genomsnittlig volymutveckling* Staten 0,7 0,2 0,6 Kommuner 0,6 0,3 0,4 Landsting 0,2 0,0 0,3 Totalt offentliga myndigheter 0,5 0,5 0,4 * Avser åren 2011-2016 8 Statistiska centralbyrån
Statens konsumtion drevs främst av ett ökat antal asylsökande Den statliga konsumtionen ökade med 0,7 procent första kvartalet 2016 jämfört med kvartalet innan. Den statliga konsumtionen drevs främst av ökade utgifter för Migrationsverket. Migrationsverkets konsumtion ökade med 0,4 miljarder kronor och bidraget till statens konsumtionsökning var 0,8 procentenheter. Den ökade statliga konsumtionen avspeglar sig även i en ökning av arbetsinsatsen som steg med 1,3 procent jämfört med föregående kvartal. Statens sociala naturaförmåner, såsom tandvårdsförmåner, arbetsmarknadspolitiska program och migrationsverkets inköp av boende, ökade starkt. Detta förklaras till stor del av ökade boendeutgifter för Migrationsverket på grund av det ökade antalet asylsökande. Kommunernas konsumtion ökade på grund av ökat åtagande Kommunerna står för ungefär hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna, där utbildning och socialt skydd är de stora utgiftsposterna. Kommunernas konsumtion påverkas i hög grad av antalet invånare som utnyttjar de kommunala tjänsterna och ökningen på 0,6 procent första kvartalet och förklaras nästan helt av den ökade asylinvandringen. Den ökade befolkningen har även gjort att fler personer anställts i kommunerna. Arbetade timmar i kommunerna ökade med 1,0 procent det första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2015. Fler elever i kommunala gymnasieskolor bidrog också till en ökad konsumtion första kvartalet, liksom att antalet elever i den kommunala grundskolan ökade. Sociala naturaförmåner, såsom köp av tjänster från privata skol- och äldreomsorgsföretag, vilket är en stor utgiftspost för komm unerna, ökade betydligt. I denna post ingår även köp av boendetjänster av privata aktörer för ensamkommande barn. Utvecklingen i landstingen drivs av ökad förbrukning Första kvartalet ökade landstingens konsumtion med 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet 2015. Antalet arbetade timmar ökade med 0,4 procent inom landstingen jämfört med fjärde kvartalet 2015. Landstingens förbrukning bidrar till den starka utvecklingen i konsumtionen. En stor del av förbrukningen består av köp av verksamhetsanknutna tjänster såsom laboratorie-, röntgen- och ambulanstjänster vilka ökade första kvartalet. Statistiska centralbyrån 9
BNP kvartal Investeringar Bygginvesteringarna fortsatte stiga kraftigt De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att öka starkare än historiskt snitt 3. Bygginvesteringarna fortsatte att ge ett stort bidrag till uppgången och även maskininvesteringarna gav ett tydligt bidrag. Tjänstebranscherna utvecklades starkast medan tillverkningsindustrin minskade sina investeringar. De fasta bruttoinvesteringarna steg med 2,1 procent första kvartalet säsongrensat. Detta efter en ännu kraftigare ökning kvartalet innan. Det kan jäm föras m ed snittet för investeringsutvecklingen den senaste 10- årsperioden som uppgick till 0,9 procent. Investeringar bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-tillväxten. Investeringarna i byggnader och anläggningar, inklusive bostäder, fortsatte att öka kraftigt första kvartalet trots en dämpning, från en hög nivå, för bostadsinvesteringar. Detta då ökningstakten för övriga byggnader och anläggningar tilltog rejält. Ökningen uppgick till 5,5 procent och stod för större delen av uppgången i investeringarna. Totala fasta bruttoinvesteringar Volymförändring i procent jämfört med föregående kvartal respektive kvartalsvärden i miljarder kronor. Säsongrensat och mätt i fasta priser år 2015. 8 270 6 260 4 250 2 240 0 230-2 220-4 210-6 200-8 190-10 180-12 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 170 Procentuell förändring Miljarder kronor Maskininvesteringarna steg kraftigare än de närmast föregående kvartalen. Det var transportmedel som drog upp dessa investeringar genom att öka klart över sitt snitt från att ha minskat tre kvartal i rad. 3 Genomsnittlig utveckling senaste 10-årsperioden. 10 Statistiska centralbyrån
På den negativa sidan fanns investeringar i immateriella tillgångar som minskade med 1,4 procent första kvartalet. Säsongrensad volymutveckling, bidrag samt genomsnittlig utveckling Volymutveckling i procent jämfört med föregående kvartal, bidrag till totala investeringar i procentenheter samt genomsnittlig utveckling de senaste 10 åren. Säsongrensat och mätt i fasta priser. Bransch Snitt 15Kv1 15Kv2 15Kv3 15Kv4 16Kv1 Bidrag Varubranscher 0,8-2,8 1,4 0,7 5,9 1,7 0,5 därav: tillv.industrin 0,8-15,7 4,0-0,5 9,1-0,6-0,1 Tjänstebranscher 1,0 5,2 1,4 1,6 2,4 3,0 1,5 därav: Fastighetförv. 1,0 5,6 1,2 2,3 4,3 1,8 0,5 Näringslivet 0,9 1,3 1,4 1,2 3,7 2,5 2,1 Offentliga myndigheter 0,6 1,4 1,2 0,0 0,0 0,4 0,1 Kapitaltyp Byggnader och anläggningar 0,9 2,3 1,5 1,4 3,1 4,1 1,7 bostäder 0,8 5,2 2,8 4,9 4,8 2,5 0,5 övr. byggn. och anl. 1,1 0,2 0,5-1,3 1,6 5,5 1,3 Maskiner och inventarier 0,9 5,2 0,1 1,4 1,1 2,6 0,8 transportmedel 1,5 6,7-1,9-0,8-2,8 3,6 0,2 IKT-utrustning 1,6-0,4 1,5 2,2 1,5 1,5 0,1 övr. maskiner och inv. 0,9 5,4 0,4 1,9 2,2 2,6 0,5 Immateriella tillgångar 0,7-5,5 2,5 0,0 5,4-1,4-0,4 Totalt 0,9 1,4 1,3 1,0 3,1 2,1 2,1 Industrin gick emot övriga näringslivet Näringslivets investeringar steg med 2,5 procent från fjärde till första kvartalet säsongrensat, fortsatt klart över snittet. Både tjänste- och varuproducenterna ökade sina investeringar klart över respektive snitt. Men för varuproducenterna var det bygg och energisektorn som drog upp medan industrin drog ner sina investeringar, efter en volatil utveckling de senaste kvartalen. Inom tjänstebranscherna hade uppgången en bred förankring. Liten uppgång för offentliga investeringar De offentliga investeringarna ökade med 0,4 procent säsongrensat och jämfört med kvartalet innan och bidrog med 0,1 procentenheter till den totala investeringsutvecklingen. Medan statens investeringar steg med 0,9 procent minskade landstingens investeringar och kommunernas investeringar var i stort sett oförändrade. Statistiska centralbyrån 11
BNP kvartal Lager Stor lageruppbyggnad inom industrin Lageruppbyggnad inom främst industrin bidrog till att höja BN P- utvecklingen första kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Lageromslaget var 4,3 miljarder kronor och drog upp BNP-utvecklingen mätt i årstakt med 0,4 procentenheter. I säsongrensade värden var effekten på BNP-utvecklingen 0,3 procentenheter. Lagerinvesteringarnas BNP-påverkan beräknas som lagerförändringen under kvartalet minus lagerförändringen under motsvarande kvartal föregående år, s k lageromslag, i procent av BNP. I säsongrensade värden beräknas lagerinvesteringarnas BNP-påverkan som förändringen under kvartalet minus förändringen föregående kvartal i procent av BNP föregående kvartal. Lagerinvesteringarna säsongrensas endast på aggregerad nivå. Avsnittet nedan beskriver därför genomgående jämförelser mot motsvarande kvartal föregående år. Säsongsmässigt brukar företagens lager byggas upp under årets första kvartal, vilket också blev fallet 2016. Lageruppbyggnaden var väsentligt större i jämförelse med första kvartalet 2015 och det var den största lagerökningen sedan första kvartalet 2011. Uppbygganden var även kraftigare än den genomsnittliga lagerförändringen för första kvartalet de tio senaste åren. Lagerinvesteringarnas positiva bidrag till BNP-tillväxten första kvartalet förklaras främst av att industrins totala lager ökade mer än i fjol vilket för industrin resulterade i ett lageromslag på 5,4 miljarder kronor i fasta priser. Utöver industrin bidrog även lageruppbyggnaden inom energibranscherna positivt till BNP-utvecklingen. Även varuhandelns lager ökade men då uppbyggnaden av lager blev lika stort som motsvarande kvartal föregående år blev bidraget till BNP-utvecklingen neutralt. Inom industrin ökade företagen sina lager av insatsvaror, produkter i arbete och färdigvaror. Inom samtliga lagertyper gjordes det större lagerinvesteringar än första kvartalet 2015. Motorfordonsindustrin, raffineringsindustrin och övriga maskinindustrin 4 var de branscher inom industrin med störst lagerökningar. Inom partihandeln var det lager av beklädnadsvaror, maskiner och verktyg som ökade mest. Inom detaljhandeln var det framförallt lager av beklädnadsvaror som ökade och för motorhandeln var det bildelar följt av nya bilar som främst ökade. 4 Tillverkning av maskiner för allmänt ändamål. Exempel på sådana maskiner är pumpar, kompressorer, ugnar, brännare, traktorer och jord - och skogsbruksmaskiner. 12 Statistiska centralbyrån
Lagerbidrag till BNP-utvecklingen mätt i årstakt, faktiska värden, procentenheter 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Statistiska centralbyrån 13
2006kv 1 2006kv 3 2007kv 1 2007kv 3 2008kv 1 2008kv 3 2009kv 1 2009kv 3 2010kv 1 2010kv 3 2011kv 1 2011kv 3 2012kv 1 2012kv 3 2013kv 1 2013kv 3 2014kv 1 2014kv 3 2015kv 1 2015kv 3 2016Kv1 BNP kvartal Utrikeshandel Tjänstehandeln minskade Första kvartalet uppvisade tjänsteexporten den svagaste utvecklingen på 25 år. Nedgången för tjänsteexporten första kvartalet kommer dock från en hög nivå efter åtta kvartal med stadig uppgång. Även tjänsteimporten minskade något. Både varuexporten och importen fortsatte däremot att växa även första kvartalet. Exporten minskade från fjärde till första kvartalet med 1,3 procent i säsongrensade tal. Anledningen var den vikande tjänsteexporten som minskade med 5,3 procent jämfört med föregående kvartal. Varuexporten fortsatte att växa och ökade 0,6 procent. Exporten bidrog till att dra ner BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter första kvartalet. Importen ökade med 0,8 procent första kvartalet. Det är strax under den genomsnittliga tillväxttakten de senaste tio åren på 0,9 procent. Varuimporten ökade med 1,5 procent medan tjänsteimporten föll med 0,8 procent. Importen drog ner BNP tillväxten med 0,3 procentenheter. Nettobidraget från utrikeshandeln höll tillbaka BNP-tillväxten med 0,9 procentenheter. Utrikeshandel Säsongsrensat volymindex 2006=100 140 130 120 110 100 90 Import Export 80 Varuexporten fortsatte växa Varuexporten växte med 0,6 procent första kvartalet, säsongsrensat och jämfört med fjärde kvartalet. Det var något starkare än den genomsnittliga tillväxttakten de senaste tio åren på 0,5 procent. Exporten av insatsvaror och investeringsvaror fortsatte att öka även första kvartalet. Exporten av icke-varaktiga konsumtionsvaror som steg fjärde kvartalet vände dock nedåt första kvartalet. 14 Statistiska centralbyrån
Tjänsteexporten sjönk med 5,3 procent första kvartalet jämfört med fjärde kvartalet 2015. Man får se tillbaka till tredje kvartalet 1991 för att hitta en så svag utveckling på tjänsteexporten. Det var endast utlänningars konsumtion i Sverige, som ökade det första kvartalet, samtliga andra produktaggregat minskade. Exporten av forskning och utveckling (FoU) som växte med 25 procent fjärde kvartalet visade en minskning på 19 procent. Även datatjänster samt uthyrning och leasing som är stora produktaggregat, minskade nämnvärt. Importen dämpades Importen fortsatte att öka första kvartalet, men i något svagare takt än fjärde kvartalet. Bidraget från importen drog ner BNP tillväxten med 0,3 procentenheter. Varurimporten steg med 1,5 procent jämfört med kvartalet innan. Det är betydligt starkare än den genomsnittliga tillväxten på 0,9 procent de senaste tio åren. Importen av insatsvaror fortsatte att öka, men däremot så vände importen av investeringsvaror nedåt första kvartalet. Import av varor för icke varaktig konsumtion ökade däremot första kvartalet. Tjänsteimporten vände neråt första kvartalet 2016 och minskade med 0,8 procent. Importen av flertalet viktiga produktgrupper minskade, såsom forskning och utveckling samt huvudkontorstjänster. Export och import av varor och tjänster Volymutveckling i procent, säsongsrensade uppgifter Utrikeshandel Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Kv1 2016 Export 2,1 0,9 1,5 2,5-1,3 Export varor 0,3 0,9 1,2 2,5 0,6 Export tjänster 4,7 0,9 2,2 2,6-5,3 Import 1,2 0,2 2,4 1,3 0,8 Import varor 1,6 0,3 2,5 1,6 1,5 Import tjänster -0,5 0,1 2,3 0,6-0,8 Statistiska centralbyrån 15
BNP kvartal Näringslivets produktion Produktionsuppgången dämpades Produktionen i näringslivet ökade med 0,5 procent första kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Det innebär en dämpning av den stadiga uppgång som varat sedan tredje kvartalet 2013. Både varuoch tjänsteproduktion ökade, men ökningstakten var lägre än tidigare kvartal. Bilden nu, efter första kvartalet, är att en viss dämpning syns för i första hand varuproducenterna. Varuproduktionen steg marginellt med 0,3 procent, vilket innebär en betydande avmattning jämfört med de senaste kvartalen. Dämpningen förklaras till stor del av tillverkningsindustrin, som efter uppgångar tidigare kvartal nu föll med 0,2 procent. Volymutvecklingstal (procent) näringslivets produktion, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal samt genomsnitt för perioden 2006-2016. 2015 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2016 Kv1 2006-2016 SNI A01-F43 Varuproducenter 1,0 2,0 1,1 1,9 0,3 0,3 SNI A01-A03 Jordbruk, skogsbruk och fiske 0,6 0,9 0,9-0,1 0,7 0,3 SNI B05-B09 Utvinning av mineral -1,3 0,9-0,4 1,2 2,3-0,2 SNI C10-C33 Tillverkningsindustri 0,6 2 0,5 1,9-0,2 0,3 SNI D35-E39 El, gas, värme, vatten inkl reningsverk -0,4 3,5 2,3-1,0 1,0 0,3 SNI F41-F43 Byggindustri 2,7 1,8 2,3 3,6 1,0 0,4 SNI G45-T98 Tjänsteproducenter 1,4 0,7 1,1 1,4 0,7 0,8 SNI G45-G47 Parti- och detaljhandel 0,7 0,6 1,8 1,4 0,9 0,7 SNI H49-H53 Transport o kommunikation 1,9-0,7 0,5 0,6 0,0 0,2 SNI I55-I56 Hotell och restaurang 0,7 0,5 2,3 0,8 1,5 0,6 SNI J58-J63 Informations- och kommunikationstjänster 3,0 1,2 1,3 2,3 0,4 1,2 SNI K64-K66 Banker och försäkringsbolag 1,0-0,1 0,5 1,1-2,9 0,7 SNI L68 Fastighetsverksamhet -0,1 1,0 0,1 1,4 1,8 0,5 SNI M69-N82 Företagstjänster 1,6 1,8 1,8 1,7 1,8 1,1 SNI O84-Q88 Utbildning och sjukvård 2,2-1,1 0,8 0,8-0,5 1,2 SNI R90-T98 Kultur och övrig service 2,5 2,0 0,6 2,6 0,9 0,7 Totalt 1,3 1,2 1,1 1,6 0,5 0,6 Byggindustrin som tidigare har varit mycket expansiv, steg med endast 1,0 procent, vilket är betydligt lägre än fjolårets uppgångar på 2-3 procent. Jämfört med första kvartalet 2015 ligger dock byggindustrins produktion nästan 9 procent högre. Även tjänstebranschernas produktion mattades av något, u ppgången blev 0,7 procent. Fastigheter och företagstjänster hör till de delbranscher som ökade mest medan banker och försäkringsbolag minskade kraftigt. 16 Statistiska centralbyrån
Stark ökning för tjänsteproducenterna de senaste 10 åren Sett i ett 10-årsperspektiv har tjänstebranschernas produktion vida överträffat varuproducenternas. Den genomsnittliga kvartalsvisa produktionstillväxten för tjänstebranscherna uppgår till 0,8 procent jämfört med 0,3 för varubranscherna. Under denna period slog finanskrisen till 2008 och 2009 men vissa branscher kom igenom detta bättre än andra. Fallet blev initialt större för de varuproducerande branscherna men även uppgången 2010 blev snabbare. Under de följande åren ökade tjänsterna stabilt medan varuproduktionen minskade under 2012 och 2013. Både varu- och tjänsteproduktionen expanderade kraftigt under 2014 och 2015. Fördelat på bransch är det informations- och kommunikationstjänster tillsammans med utbildning och sjukvård som noterat starkast utvecklin g med en genomsnittlig kvartalsvis ökning med 1,2 procent sedan 2006. Tätt följda av företagstjänster. Index för näringslivets förädlingsvärde i fasta priser, säsongrensade värden, första kvartalet 2000=100 140,00 Hela näringslivet Tjänsteproducenter Varuproducenter 130,00 120,00 110,00 100,00 90,00 80,00 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 20152016 Statistiska centralbyrån 17
BNP kvartal Sysselsättning Ännu ett kvartal med ökad sysselsättning Antalet sysselsatta ökade med 0,5 procent första kvartalet 2016 säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Ökningen var tydligast i de offentliga myndigheterna och klart svagare i näringslivet. Antalet arbetade timmar ökade med 1,0 procent. Här skedde en uppgång inom både offentliga myndigheter och näringsliv. I de varuproducerande branscherna minskade antalet sysselsatta med 0,2 procent. Tillverkningsindustrin gick i andra riktningen. Varuproducenterna har haft en svag utveckling under h ela den senaste tioårsperioden och sysselsättning har endast ökat marginellt. I de tjänsteproducerande branscherna steg antalet sysselsatta med 0,4 procent. Branschen utbildning, vård och omsorg stod för en stor uppgång. Den ökade med 0,9 procent. De tjänsteproducerande branscherna har ökat kontinuerligt de senaste tio åren, undantaget var sista halvåret 2008 och första halvåret 2009 i samband med finanskrisen. Då skedde en viss nedgång. Den genomsnittliga ökningen av sysselsättningen inom tjänsteproducenterna har varit 0,5 procent de senaste tio åren. I de offentliga myndigheterna ökade antalet sysselsatta med 0,9 procent. Störst var uppgången inom kommunerna. Inom staten liksom inom landstingen steg antalet sysselsatta något måttligare. Antal sysselsatta Procentuell förändring, säsongrensat 3 Hela ekonomin Varuproducenter Tjänsteproducenter 2 1 0-1 -2-3 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 18 Statistiska centralbyrån
Arbetskraftsinsatsen 5 Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 1,0 procent säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Det var betydligt högre än snittet för de tio senaste åren som är 0,3 procent. I näringslivet var uppgången 1,0 procent och i de offentliga myndigheterna 0,9 procent. I varuproduktionen steg arbetade timmar med 0,7 procent. Både tillverkningsindustrin och byggindustrin bidrog till uppgången med ökningar på 0,9 respektive 0,7 procent. I tjänsteproduktionen ökade arbetade timmar med 1,2 procent. I parti- och detaljhandeln var uppgången särskilt stark, 1,8 procent att jämföra med genomsnittet på 0,4 procent. Men även inom hotell och restaurang samt vård och utbildning ökade arbetade timmar starkare än respektive genomsnitt. De senaste tio åren har det varit stora skillnader mellan de olika delarna av näringslivet. Inom varuproduktionen ökade inte antalet arbetade timmar alls under denna period. Den genomsnittliga förändringen var 0,0 procent. Tillverkningsindustrin har utvecklats särskilt svagt under perioden. Nedgången är i genomsnitt 0,4 procent. Undantaget inom varuproduktionen är byggindustrin vars ökning i genomsnitt är 0,6 procent. Tjänsteproduktionen å andra sidan har visat en uppgång för antalet arbetade timmar under samma period. Den genomsnittliga ökningen är 0,6 procent. Särskilt stark har ökningen inom vård och utbildning samt hotell- och restaurangbranschen varit med uppgångar på i genomsnitt 1,7 respektive 1,0 procent. För de offentliga myndigheterna som helhet steg arbetade timmar med 0,9 procent. Staten stod för den största ökningen av arbetade timmar, 1,3 procent. I primärkommunerna var uppgången 1,0 procent medan landstingen hade den svagaste utvecklingen med en uppgång på 0,4 procent. För hela ekonomin steg medelarbetstiden med 0,5 procent. Ökningen gällde enbart näringslivet. I de offentliga myndigheterna var medelarbetstiden oförändrad medan i näringslivet gick medelarbetstiden upp med 0,8 procent. Arbetsproduktivitet Antalet arbetade timmar i näringslivet steg med 1,0 procent samtidigt som prod uktionsökningen i näringslivet var 0,5 procent. Det innebar att arbetsproduktiviteten minskade med 0,5 procent. I de varuproducerande branscherna ökade prod uktionen med 0,3 procent samtidigt som de arbetade timmarna ökade med 0,7 procent. Resultatet blev att arbetsproduktiviteten sjönk med 0,4 procent. Bygg- och anläggningsindustrin gick mot trenden. Där steg arbetsproduktiviteten med 0,3 procent. De tjänsteproducerande branscherna visade en starkare utveckling av produktionen, som gick upp med 0,7 procent. De arbetade timmarna steg dock ännu mer, ökningen var 1,2 procent. Det ledde till att arbetsproduktiviteten minskade med 0,5 procent. 5 Det totala antalet utförda arbetstimmar är det mått på arbetskraftsinsats som rekommenderas av det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS2010) och som används i de svenska nationalräkenskaperna. Statistiska centralbyrån 19
BNP kvartal Inkomster och sparande Hushållens individuella sparande ökade kraftigt Hushållens 6 individuella sparande ökade kraftigt första kvartalet 2016. Den individuella sparkvoten uppgick till den högsta nivån för ett första kvartal sedan 1993. Ökningen av lönesumman och sammansatt förvärvsinkomst gav det största bidraget till inkomstökningen. Åren närmast efter finanskrisen, 2009-2011, minskade sparkvoten något, men sedan 2012 har sparandet varit historiskt högt. Sparandet, inklusive kollektiva försäkringar, ökade med 3 miljarder till 77 miljarder första kvartalet 2016 jämfört med motsvarande kvartal 2015. Hushållens sparkvot uppgick till 14,1 procent första kvartalet 2016. Den individuella sparkvoten, sparandet exklusive tjänste- och premiepensioner, var 6,4 procent. Det innebär en ökning på 1,2 procentenheter jämfört med första kvartalet 2015. Det finansiella sparandet ökade med 1 miljard jämfört med första kvartalet 2015 och uppgick till 61 miljarder. Hushållens sparkvot, procent 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Sparkvot Sparkvot, individuell Stor skillnad när inkomsterna justeras med befolkningsökningen Hushållens disponibla inkomster uppgick till 500 miljarder första kvartalet vilket var en ökning med 5,5 procent nominellt och 4,4 procent realt jämfört med motsvarande kvartal 2015. Om utvecklingen av den reala disponibla inkomsten justeras med befolkningsökningen under första kvartalet 6 Alla uppgifter avser hushållssektorn, d.v.s. egentliga hushåll inklusive hushållens icke - vinstdrivande organisationer (HIO) om inget annat anges. 20 Statistiska centralbyrån
uppgick den istället till 3,3 procent. Skillnaden på 1,1 procentenheter när man justerar med så kallad per capita-utveckling är tillsammans med fjärde kvartalet 2015 de högsta i tidserien. Åren 2013-2015 låg skillnaden i snitt på 1 procent. Från år 2000 till år 2012 ökade skillnaden stadigt, från i snitt 0,2 procent till 0,8 procent. Ökningen av den reala disponibla inkomsten har tilltagit sedan 2013 och första kvartalet 2016 har ökningstakten stigit ytterligare. En stor del av ökningen i hushållens disponibla inkomster första kvartalet i år förklaras av ökade löneinkomster och sammansatta förvärvsinkomster. Löneinkomsterna ökade med 5,0 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sammansatt förvärvsinkomst, d.v.s. inkomst från egna företag i hushållsektorn, ökade med 8,7 procent vilket främst beror på en stark tillväxt i bygg- och anläggningsindustrin. Hushållens disponibla inkomster, real utveckling, procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0 12341234123412341234123412341234123412341234123412341234123412341234 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Hushållens disponibla inkomster, real utveckling Sjukpenning och rehabilitering ökar Transfereringsinkomsterna ökade med 5,3 procent och uppgick till 221 miljarder kronor. De transfereringsinkomster som ökade mest var sjukpenning och rehabilitering, vilka ökade med 0,7 miljarder, men även föräldraförsäkringen, assistansersättningen och etableringsersättning till nyanlända ökade. Aktivitets- och sjukersättningar samt garantipension minskade mest. Andra löpande transfereringar ökade med 3,8 procent. I andra löpande transfereringar ingår bl.a. skadeförsäkringsutbetalningar och inkomsttillägg för bostadsrätter. Transfereringsutgifterna steg med 4,0 procent till 303 miljarder. I dessa bidrog högre skatteutgifter och sociala avgifter mest till ökningen. Skatterna steg med 5,1 procent medan de sociala avgifterna steg med 2,0 procent. Statistiska centralbyrån 21
BNP kvartal Kapitalinkomstnettot minskade med 1,3 miljarder till 39 miljarder. I kapitalinkomstnettot ingår utgiftsräntor och inkomsträntor 7, utdelningar samt övriga kapitalinkomster och kapitalutgifter. Hushållens räntenetto, d.v.s. skillnaden i ränteintäkter och ränteutgifter, är alltid negativt. Räntenettot, innan FISIM-justeringar, uppgick till minus 17 miljarder första kvartalet. Lägre räntesatser gentemot MFI 8 bidrog till både minskade ränteutgifter och ränteintäkter. Ränteutgifterna minskade med 2,6 miljarder till 17,7 miljarder medan intäkterna minskade med 0,7 miljarder till 0,7 miljarder. Hushållens individuella konsumtionsutgifter ökade med 4,2 procent i löpande priser. Inkomster och utgifter för hushållen och dess icke-vinstdrivande organisationer, löpande priser, miljarder kronor Kv 1 2016 Förändring mot kv 1 2015 Egentliga löner 418 5,0% Sociala avgifter 86 5,9% Driftsöverskott egna hem 13 11,0% Sammansatt förvärvsinkomst 27 8,7% Kapitalinkomster 43-7,0% Kapitalutgifter 5-29,3% Primärinkomstsaldo 583 4,8% Transfereringsinkomster 221 5,3% Sociala förmåner 179 5,7% Andra löpande transfereringar 42 3,8% Transfereringsutgifter 303 4,0% Inkomst- och övr. löpande skatter 163 5,1% Sociala avgifter 109 2,0% Sociala förmåner, användning 4 2,5% Andra löpande transfereringar 27 6,4% Disponibel inkomst 500 5,5% Överskott i offentlig förvaltning Det finansiella sparandet för offentlig förvaltning visade ett överskott under första kvartalet, vilket var en förbättring jämfört med motsvarande kvartal föregående år som visade underskott. Det förbättrade sparandet förklaras främst av ökade skatteinkomster. Även utgifterna i form av konsumtionsutgifter och sociala förmåner ökade, men inte i nivå med skatteinkomsterna. Kommunerna och landstingen visade överskott under kvartalet, medan statlig förvaltning visade underskott. 7 Justerade för FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured) 8 Monetära finansinstitut (banker m.fl.). 22 Statistiska centralbyrån
Överskottet första kvartalet uppgick till 4,9 miljarder kronor för offentlig förvaltning. Det förbättrade finansiella sparandet hänförs till en stark utveckling av skatteinkom sterna. Totalt uppgick ökningen av skatteinkomsterna till nästan 25 miljarder, där ökningen var relativt jämnt förd elad på prod ukt-, prod uktions- respektive inkom stskatter. På utgiftssidan ökade främst konsumtionsutgifter med drygt 12 miljarder. Sociala förmåner ökade med 5,7 miljarder, där pensionsutbetalningar stod för en stor del av ökningen. Finansiellt sparande inom offentlig förvaltning, miljarder kronor 2015 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Helår 2016 Kv1 Offentlig förvaltning -4,4 27,7 3,1-28,6-2,2 4,9 Statlig förvaltning -11,0 17,7 7,0-19,2-5,6-3,5 Sociala trygghetsfonder 0,7 7,7 0,5-0,8 8,0 0,0 Kommuner 6,0 3,3-1,7-5,5 2,0 6,4 Landsting -0,1-1,0-2,6-3,0-6,6 1,9 Statlig förvaltning visade ett underskott på 3,5 miljarder kronor, vilket ändå var en förbättring med 7,6 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Förbättringen förklaras av en stark ökning på produkt- och produktionsskatter som ökade med 16,5 miljarder. På utgiftssidan ökade transfereringar till övriga d elsektorer m ed 6,6 miljard er, m ed an konsumtionsutgifterna steg med 2,3 m iljarder. BNI-avgiften hjälpte till att förbättra sparandet jämfört med motsvarande kvartal föregående år då avgiften minskade med 2,3 miljarder. Sociala trygghetsfonder visade ett finansiellt sparande på 0,0 m iljarder kronor under första kvartalet, det vill säga att inkomster och utgifter var helt i balans. Det var dock en försämring med 0,7 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Försämringen förklaras av kraftigt ökade pensionsutbetalningar, som inte riktigt kompenserades av ökade pensionsavgifter på inkomstsidan. Kommunernas finansiella sparande visade, i likhet med första kvartalet föregående år, ett stort överskott på 6,4 miljarder kronor. Det var en förbättring med 0,4 miljarder jämfört med föregående år, och var den delsektor som visade det högsta sparandet inom offentlig förvaltning under kvartalet. Förklaringen var delvis en stark utveckling av inkomstskatterna, men även att statsbidragen ökat där bland annat en satsning på ökad bemanning inom äldrevården märktes. På utgiftssidan är konsumtionsutgifterna den överlägset största posten och stod för hela utgiftsökningen under kvartalet. Statistiska centralbyrån 23
BNP kvartal För första gången på de åtta senaste kvartalen visade landstingen ett överskott under första kvartalet. Överskottet uppgick till 1,9 m iljarder kronor och innebar en förbättring av sparandet med 2,0 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Inkomstskatterna ökade med 3,2 miljarder, medan transfereringar inom offentlig förvaltning ökade med 2,7 miljarder på inkomstsidan. Inom transfereringarna finns statsbidragen, där bland annat den så kallade Professionsmiljarden 9 samt ytterligare en resursförstärkning på en miljard märktes i jämförelse med första kvartalet föregående år. På utgiftssidan fortsatte konsumtionsutgifterna att öka, men det här kvartalet skedde ökningen inte i samma takt som inkomsterna. Finansiellt sparande för total offentlig förvaltning år 2015 har reviderats upp med 10,0 miljarder kronor till att visa ett underskott på cirka 2,2 miljarder jämfört med publiceringen av nationalräkenskaperna i februari. Revideringen har främst utgjorts av högre skatteinkomster, både i form av mervärdesskatt samt inkomstskatt. Mindre revideringar har även gjorts på konsumtionsutgifter samt förändring av pensionsskuld. 9 Professionsmiljarden innebär att regeringen avsätter en miljard kronor för att stimulera bättre och effektivare användning av kompetensen inom hälso- och sjukvården. 24 Statistiska centralbyrån
Avstämning Avstämning första kvartalet 2016 Beräkningarna av första kvartalet 2016 visade i utgångsläget en normalstor skillnad mellan användning och tillförsel i ekonomin. Skillnaden var 0,8 procentenheter. De senaste 10 åren har skillnaden i genomsnitt varit ca en procentenhet. Före avstämning visade det statistiska underlaget denna gång på en BNP-utveckling från användningssidan på 4,0 procent medan produktionssidan uppvisade en BNP-utveckling på 3,2 procent, jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I föregående års prisnivå var användningen 8,1 miljarder kronor högre än produktionen och i löpande priser 9,5 miljarder kronor högre. Även för helåret 2015 var användningen högre än produktionen. I avstämningarna gjordes sammanlagda nedjusteringar av användningssidan med 2,7 miljarder kronor i föregående års prisnivå och 2,7 miljarder kronor i löpande priser. Dessa justeringar gjordes på lagerinvesteringar och fasta bruttoinvesteringar. Produktionssidan justerades upp med 5,4 miljarder i föregående års prisnivå och 6,8 miljarder kronor i löpande priser. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens och produktionens olika delkomponenter och volymförändringen mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu publicerade resultatet framgår av tabellen nedan. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget med justeringar för definitionsskillnader mellan nationalräkenskaperna och primärmaterialet. I detta läge har eventuella kompletteringar eller korrigeringar av primärkällorna förts in. Den differens som kvarstår och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Statistiska centralbyrån 25
BNP kvartal Avstämning första kvartalet 2016, faktisk volymutveckling vid första version respektive publicerad version samt förändring i volym och mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 3,1 3,1 0,0 0,0 0,0 Offentliga konsumtionsutgifter 2,2 2,2 0,0 0,0 0,0 Fast bruttoinvestering 7,7 7,3-0,4-1,0-1,0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0,6 0,4-0,2-1,8-1,8 Export varor 4,4 4,4 0,0 0,0 0,0 Export tjänster -0,8-0,8 0,0 0,0 0,0 Import varor 5,3 5,3 0,0 0,0 0,0 Import tjänster 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 BNP från användningssidan 4,0 3,7-0,3-2,7-2,7 Förädlingsvärde gruv- och tillv.industri 2,0 3,3 1,3 2,1 3,0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 5,9 5,9 0,0 0,0 0,0 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 3,2 3,9 0,7 3,3 3,8 Förädlingsvärde off. myndigheter 1,3 1,3 0,0 0,0 0,0 Produktskatter och produktsubventioner 5,7 5,7 0,0 0,0 0,0 BNP från produktionssidan 3,2 3,7 0,5 5,4 6,8 Grafen nedan visar utvecklingen före avstämningarna för BNP från produktionssidan respektive BNP från användningssidan. Utvecklingstalen som visas är de som resulterat från första beräkningen av respektive kvartal. I grafen visas också den avstämda BNP-utvecklingen från första publicering av respektive kvartal samt de definitiva beräkningarna som publiceras efter cirka två år. Från grafen kan till exempel utläsas att för åren 2011 och 2012 har BNPutvecklingen från de preliminära beräkningarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna publicerats. I stort sett för samtliga kvartal under dessa två år har dessutom både BNP från användningssidan och BNP från prod uktionssid an i utgångsläget överskattat d en d efinitiva BN P- utvecklingen. För kvartalen år 2013 är bilden lite mer splittrad. För två av kvartalen har de preliminära beräkningarna av BNP-utvecklingarna reviderats ned när de definitiva beräkningarna har publicerats, medan två av kvartalens utveckling har reviderats upp. Endast för tredje kvartalet 2013 hamnade den definitiva BNP-utvecklingen utanför det intervall som gavs av utvecklingstalen för BNP från produktions- respektive användningssidan i de preliminära beräkningarna. I perioder av tilltagande ökningstakter, såsom 2010, visar de preliminära skattningarna att användningssidan vanligen har en starkare utveckling än produktionssidan innan avstämning vilket varit fallet även för 2015. 26 Statistiska centralbyrån
Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). I denna beräkning uppkom dock inga extremvärden på några av de större aggregaten. Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http:/ / www.scb.se/ statistik/ OV/ AA9999/ 2003A01/ AA9999_2003A0 1_BR_X100ST0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26 Statistiska centralbyrån 27
BNP kvartal Revideringar Revideringar av BNP 2015 Vid beräkningen av första kvartalet tas reviderade primärstatistikuppgifter in för samtliga av fjolårets kvartal. I tabellen nedan redovisas de revideringar som skett vid de olika publiceringstillfällena för respektive kvartal 2015. Tabellen visar hur användningssidans komponenter bidragit till BNP-utvecklingen vid de olika beräkningstillfällena. Bidraget redovisas i relation till motsvarande kvartal föregående år. na till revideringarnas storlek i belopp avser föregående års prisnivå (fasta priser) om inget annat anges. BNP-bidrag kvartal 1-4 2015 vid olika beräkningstidpunkter, faktiska tal Hushållens konsumtionsutgifter Offentliga konsumtionsutgifter Fasta bruttoinvesteringar Lager Exportnetto BNP Kv1 maj-15 1,0 0,6 1,2 0,1-0,4 2,5 Kv1 jul-15 1,0 0,6 1,2 0,1-0,4 2,5 Kv1 sep-15 1,1 0,5 1,1 0,2-0,1 2,8 Kv1 nov-15 1,1 0,5 1,7 0,1-0,3 3,0 Kv1 feb-16 1,1 0,5 1,5 0,1-0,3 3,0 Kv1 maj-16 1,2 0,5 1,4 0,3-0,3 3,1 Kv2 jul-15 0,9 0,8 1,1 0,0 0,8 3,5 Kv2 sep-15 0,9 0,6 1,6-0,4 1,1 3,8 Kv2 nov-15 0,9 0,7 2,0-0,3 0,5 3,9 Kv2 feb-16 1,0 0,7 1,9-0,3 0,8 4,1 Kv2 maj-16 0,9 0,8 1,8-0,1 0,7 4,1 Kv3 nov-15 1,3 0,3 1,7 0,0 0,5 3,9 Kv3 feb-16 1,4 0,3 1,7 0,4 0,4 4,1 Kv3 maj-16 1,4 0,3 1,4 0,5 0,4 4,0 Kv4 feb-16 1,4 1,0 1,8 0,0 0,8 5,0 KV4 maj-16 1,5 1,1 2,0 0,1 0,7 5,4 *Volymutvecklingen för BNP är publicerad utveckling enligt referensårspriser. Bidragen avser bidrag i fasta priser föregående år. Detta gör att bidragen inte alltid summerar till BNP-utvecklingen. Jämfört med publiceringen i februari är BNP-utvecklingen för första kvartalet och fjärde kvartalet uppreviderad med 0,1 respektive 0,4 procentenheter, BNP-utvecklingen för tredje kvartalet har reviderats ned med 0,1 procentenheter. Hushållskonsumtionen har reviderats upp för helåret 2015 med 1,2 mdkr. Störst är revideringarna av fjärde kvartalet där konsumtionen höjts med 2,0 mdkr. Den förklaras bland annat av att fullständig momsdata har funnits tillgänglig till denna beräkning för ändmålet livsmedel och ersatt tidigare använd omsättningsstatistik. Vidare har uppdaterad omsättningsstatistik 28 Statistiska centralbyrån
medfört en upprevidering av konsumtionen av restaurangtjänster. Korrigering av ett fel i beräkningen av energikonsumtionen bidrog också till upprevideringen fjärde kvartalet. Vid publiceringen i februari gjordes i samband med avstämningarna korrigeringar av hushållskonsumtionen för andra kvartalet. Sådana justeringar gjordes inte vid denna publicering vilket förklarar att andra kvartalet reviderades ned 1,1 mdkr. De offentliga konsumtionsutgifterna har reviderats upp något för helåret 2015. Det förklaras i huvudsak av att det statistiska underlaget över momsintäkter reviderats upp vilket medfört en högre förbrukning och konsumtion inom primärkommuner och landsting. Bidraget från de fasta bruttoinvesteringarna har reviderats ned de tre första kvartalen och upp det fjärde kvartalet. Sammantaget har helåret 2015 reviderats ned 2,1 mdkr. Revideringar har skett inom ett flertal investeringstyper men i första hand för övriga byggnad er och anläggningar och immateriella tillgångar. Jämförelser med momsdata har medfört att övriga byggnader och anläggningar har justerats ned jämfört med Investeringsenkätens utfall vilket också medfört en nedrevidering av denna post med 7,4 mdkr jämfört m ed publiceringen i februari. En mindre metodförändring i modellen för att beräkna köpta FoU tillgångar har medfört att dessa reviderats upp med 1,9 mdkr för helåret 2015. Vidare har maskiner reviderats upp 1,0 mdkr för helåret 2015 till följd av att helårssiffror för fastighetsbranschen och transportbranschen inkommit i Investeringsenkäten vilka inte finns tillgängliga i enkäten i februari. Av samma skäl har ombyggnationer av flerbostadshus reviderats ned, med 1,4 mdkr helåret 2015. Även investeringar i bostäder har reviderats. En översyn av metoden för uppräkning i statistiken för nybyggnad av bostäder har medfört en upprevidering av nybyggnation av småhus med 1,3 mdkr för helåret 2015. Lagerinvesteringarna är den post som har reviderats mest jämfört med publiceringen i februari. Det förklaras till hälften av att andra korrigeringar gjordes i avstämningen av BNP vid denna publicering jämfört med publiceringen i februari. Utöver detta har både statistikunderlagen för industrins lager och handelns lager har reviderats upp. Exportnettot har reviderats ned något samtliga kvartal, totalt 1,9 mdkr för helåret 2015. Störst var revideringarna fjärde kvartalet då både exporten och importen reviderades upp, 0,3 mdkr respektive 1,1 mdkr, till följd av uppdaterad statistik över utrikeshandel med varor och utrikeshandel med tjänster. Revideringar av inkomster och sparande 2015 Inkomster och sparande har reviderats för år 2015 jämfört med föregående publicering av nationalräkenskaperna i februari. Finansiellt sparande för total offentlig förvaltning för år 2015 har reviderats upp. Revideringarna beror främst på högre prognoser av skatteinkomster, både i form av mervärdesskatt samt inkomstskatt. Mindre revideringar har även gjorts av de offentliga konsumtionsutgifterna. Uppreviderade skatteprognoser liksom höjda konsumtionsutgifter har medfört att hushållens sparande har reviderats ned 2015. Statistiska centralbyrån 29