Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i boken, samt sätter ihop olika del-fakta till samband och kombinationer. Ett tema skall behandlas. Temat baseras på fakta och frågor i boken och skall utvecklas med hjälp av kombinationer av fakta samt elevens egna reflektioner, dvs elevens egna funderingar, åsikter, resonemang, konstateranden, frågor och slutsatser. Vi jobbar med boken Biologi, Spektrum. ISBN: 978-91-47-08594-1. Tryck 2014. Kapitel 10; Arvet, gener och bioteknik, sida 396-433. Kursmomentet startar måndag 30/1 och avslutas fredag 3/2. På sista lektionen på fredag, lämnas Rapport in. Rapporten är betygsgrundande för kursmomentet. Inlämning sista lektionen på fredag: 1. Rapporten 2. Checklistan, där det framgår vilka begrepp och frågor som behandlas i rapporten. Under veckan arbetar eleverna med att successivt skriva sin rapport. Innehållet baseras på undersökningsfrågorna i boken. Se nedan. Rapporten lämnas in som enskilt dokument, dvs inte i ett skrivhäfte. Rapporten skall bestå av två delar: 3. Basfakta: Beskrivning av begreppen som varje kapitel i boken tar upp i 'Testa dig själv'. Behandling (svar) på enskilda undersökningsfrågor under 'Testa dig själv'. Behandling av flera undersökningsfrågor som utgör ett samband och/eller kombinationer, med elevens egen rubrik; t.ex 'Cell består av', 'Olika typer av celler' 4. Tema: eleven väljer ett tema av tre. I Basfakta besvaras frågorna om 'grejerna' i boken. Se nedan. Basfrågorna är gulmarkerade. Ca 60 % av begreppen och basfrågorna skall behandlas (=besvaras). Många av 'grejerna' hänger ihop med varandra, dvs de ingår i samband. Ju mer insikt eleven får om de enskilda 'grejerna', desto tydligare framträder sambanden. Nedan finns en checklista över bokens begrepp och frågor, så eleven kan pricka av vilka som är behandlade och därmed kontrollera att ca 60% av begrepp och frågorna är behandlade i rapporten. Eleven väljer själv vilka frågeområden som behandlas. T.ex kan en del av frågorna i varje kapitel behandlas eller så väljer elev att behandla alla frågor i vissa kapitel och endast ett fåtal eller inga frågor i något annat kapitel. Ange begreppets resp. frågans nummer i texten, t.ex (10.2-b1) (10.1-4) 1
Obligatoriskt är dock de tre första rubrikerna i rapporten: 1: 'Översikt ämnen och områden': Vad innebär områdena genetik, genteknik, bioteknik, GMO, epigenitik, genterapi? 2: 'Människocellen': Vilka delar/komponenter har den och vilken funktion har delarna? 3: 'Människan - ett system' Översiktlig beskrivning av funktionsområden i människan och kopplingen till celler. Se några av youtube-filmerna. Teman Eleven väljer att behandla ett av följande teman: Tema-frågorna är grön-markerade i listan nedan. 1: Genmanupulerad mat - är det en lösning på världens matförsörjning? hur ser historien ut och vart är vi på väg? 2: Genmanupulerade människor - hur ser historien ut (etniska rensningar) och vart är vi på väg? hur skulle en positiv och/eller negativ utveckling se ut? 3: Generella för- och nackdelar med gentester. hur kan genteknik användas för att behandla sjukdomar? undersöka och ev justera en människas troliga framtida förmågor etnisk sortering 2
Poängsättning och Betygskriterier för Rapporten Se Skolverkets kriteria i slutet av dokumentet. I tabellen är skillnaderna mellan E, C och A nivå markerade. Rapporten lämnas in i fysisk form, handskriven eller printad datorskrift. Inlämningstid: fredag 3/2, sista lektionen. Ingen inlämning därefter. Ordning och reda 1. rapporten är ett enskilt dokument där bladen sitter ihop och elevens namn är tydligt 2. sidorna i rätt ordning 1 E (1 och 2 tillsammans) 3. texten är läsbar 1 E eller 2 E Struktur Texten är organiserad och strukturerad 4. går att följa 1 E 5. dessutom lätt att följa 1 C Behandling av frågorna betyg 6. ca 60 % av begrepp och basfrågor är behandlade 1 E 7. merparten av 'svaren' till basfrågorna innehåller korrekta, men enkla svar 8. merparten av 'svaren' till basfrågorna är dessutom utvecklade med kombinerade faktauppgifter, dvs ingår i ett samband eller kombination med andra fakta egna reflektioner kan även ingå 9. temat är behandlat med grundläggande och enkla fakta 1 E 10. temat är dessutom behandlat med egna utvecklade förklaringar 1 C 11. temat är dessutom behandlat med egna reflektioner (dvs elevens egna funderingar, åsikter, resonemang, konstateranden, frågor och slutsatser) Reflektionerna kan ingå i löpande texten eller ingå i en Sammanfattning. Max E-poäng: 7 Max C-poäng: 3 Max A-poäng: 2 Tot: 12 poäng Betyg E: 5 poäng (42%) Betyg C: 8 poäng (66%), varav minst 1 C eller A Betyg A: 10 poäng (83%), varav minst 1 A 1 E 1C 1 A eller 2 A 3
Arbetsplan Måndag, tisdag onsdag: Onsdag: Torsdag: Fredag: Jobba med Begrepp och Basfakta i kapitlen. Under tiden 'håll koll' på vilket tema som du vill välja. Start Tema. Tema. Tema. Uppdatering av rapporten. Inlämning av rapport. Filmer på SLI 'Det sitter i generna - Så fungerar gener' id: DVD 1236 tid ca 2.30 'Livets kod: Från bakterie till människa' id: U102318-01 Länkar på Internet Skaffa Trello och spar dina länkar där. www.trello.com Ladda ner appen till din ipad. https://sv.wikipedia.org/wiki/genetik http://genteknik.nu/ http://genteknik.nu/genetik_genteknik/ http://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken/planering/1850955268 https://www.youtube.com/watch?v=zwibgnge4ay&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=ruavmzfsx8e&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=0vecimbcrdi&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=au0r2kffp1c&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=kebl9mvdwhs&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=kpuwg3a7jf8&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=m6_x6rjjywy&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=jzze-m_g_by&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=svwv4qk27ii&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=cef-52gdshg&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=cc1fo4kx09c&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=yvz_ci4fll4&app=desktop 4
https://www.youtube.com/watch?v=hecm8oyyvq8&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=nulxbns_gkg&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=au0r2kffp1c&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=kebl9mvdwhs&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=3beb1qjakhu&app=desktop https://www.youtube.com/watch?v=joefwp3cuyy&app=desktop http://genteknik.nu/dna-och-kromosomer/ 5
Kapitel 10.1 Gener är recept på proteiner begrepp 10.1-b1 10.1-b2 10.1-b3 10.1-b4 10.1-b5 10.1-b6 10.1-b7 10.1-b8 10.1-b9 10.1-b10 förklara begreppet Genetik förklara begreppet Arvsmassa förklara begreppet DNA förklara begreppet Kvävebas förklara begreppet Baspar förklara begreppet Gen förklara begreppet Överskotts-BNA förklara begreppet Ribosom förklara begreppet Triplett förklara begreppet Genreglering undersökningsfrågor 10.1-1 Vilka två huvuduppgifter har våra gener? 10.1-2 Vad menas med att DNA är livets språk? 10.1-3 Beskriv hur 'bokstäverna' i DNA är sammankopplade i baspar. 10.1-4 Vad består en gen av? 10.1-5 Ungefär hur många gener har vi människor? 10.1-6 Berätta om likheter mellan vår och några andra djurs arvsmassa. 10.1-7 Vilken betydelse tror forskarna att överskotts-dna har? 10.1-8 Beskriv hur ett protein bildas. 10.1-9 Vad är det som gör att inte alla celler i kroppen blir likadana? Kapitel 10.2 Gener för arvet vidare begrepp 10.2-b1 10.2-b2 10.2-b3 10.2-b4 10.2-b5 10.2-b6 10.2-b7 förklara begreppet Kromosom förklara begreppet Kromosompar förklara begreppet Vanlig celldelning förklara begreppet Reduktionsdelning förklara begreppet Dominant gen förklara begreppet Vikande gen förklara begreppet Korsningsschema undersökningsfrågor 10.2-1 Hur många kromosomer och kromosonpar har människans kroppsceller? 10.2-2 Beskriv vanlig celldelning. 10.2-3 Hur många kromosomer har våra könsceller? 10.2-4 Vad är det viktigaste som händer under reduktionsdelningen? 10.2-5 Vad är det som avgör om den befruktade äggcellen utvecklas till en flicka eller pojke? 10.2-6 Beskriv hur det blir tvåäggstvillingar resp. enäggstvillingar. 10.2-7 Hur fungerar dominanta och vikande gener? 10.2-8 Varför finns det inte någon vetenskaplig grund för att dela in människor i olika raser? 10.2-9 Ge exempel på hur samma gen kan vara till fördel resp. nackdel för olika personer. 6
Kapitel 10.3 Sjukdomsgener och genteknik begrepp 10.3-b1 10.3-b2 10.3-b3 10.3-b4 10.3-b5 10.3-b6 förklara begreppet Mutation förklara begreppet Dominant sjukdomsanlag förklara begreppet Vikande sjukdomsanlag förklara begreppet Könsbundet arv förklara begreppet hybrid-dna-teknik förklara begreppet Genterapi undersökningsfrågor 10.3-1 Vad menas med spontana mutationer? 10.3-2 Ge exempel på yttre faktorer som kan orsaka mutationer. 10.3-3 Nämn en sjukdom som ärvs könsbundet. 10.3-4 Ge exempel på en kromosomförändring som leder till olika funktionsnedsättningar. 10.3-5 Nämn några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen. 10.3-6 Hur kan ökad kunskap om våra gener förbättra behandlingen av olika sjukdomar. 10.3-7 Varför skulle det vara mycket oklokt att försöka klona människor? Kapitel 10.4 Från avel till genslöjd begrepp 10.4-b1 10.4-b2 10.4-b3 10.4-b4 10.4-b5 10.4-b6 10.4-b7 förklara begreppet Avel förklara begreppet Förädling förklara begreppet Jäsning förklara begreppet Ensilage förklara begreppet Bioteknik förklara begreppet Genteknik förklara begreppet GMO undersökningsfrågor 10.4-1 Hur har människan förändrat sina husdjur och sädesslag? 10.4-2 Varför var metoder som syrning och jäsning viktiga när människan blev bonde? 10.4-3 Vad är det för mening med att låta hö omvandlas till ensilage? 10.4-4 Vad gör bakterier för nytta i ett reningsverk? 10.4-5 Vad skiljer den moderna gentekniken från den traditionella biotekniken. 10.4-6 På vilket sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem? Kapitel 10.5 Gener med nya uppdrag begrepp 10.5-b1 10.5-b2 10.5-b3 10.5-b4 förklara begreppet Antufrysgen förklara begreppet Trofinivå förklara begreppet Skräddarsydda grödor förklara begreppet Varierad odlingsföljd 7
undersökningsfrågor 10.5-1 Hur kan genmodifiering göra exempelvis potatis mer tålig mot kyla? 10.5-2 Vad skulle det vara för poäng med en lax som kan äta växter? 10.5-3 Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss med bränslen och nya material? 10.5-4 Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter, eller att genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem? 10.5-5 Finns det risker med genmodifierade livsmedel? 10.5-6 På vilket sätt finns det risk för att odlare kan bli mer beroende av sina leverantörer om de väljer utsäde till skräddarsydda grödor? Kapitel 10.6 En bot mot världssvälten begrepp 10.6-b1 10.6-b2 förklara begreppet Gyllene ris förklara begreppet Försiktighetsprincipen undersökningsfrågor 10.6-1 I vilka länder är genmanipulerade grödor vanligast? 10.6-2 Varför är genmodifierade grödor ovanligare inom EU? 10.6-3 Vilka fördelar skulle en 'fosforsnål' gris ha, jämfört med en vanlig gris? 10.6-4 Varför finns det risk att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen? 10.6-5 Varför har man regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar och traditionella? 10.6-6 Oavsett vilken riskbedömning som visar sig rimligast - vilken nytta kan vi ha av den pågående diskussionen om genteknikens möjligheter och risker? Genetikens mörka Historia, sida 409 Epigenetik - Miljön kan påverka generna, sida 412 Kan man klona människor?, sida 415 Gentester på gott och ont, sida 416 8
CHECKLISTA 10.1-b1 förklara begreppet Genetik 10.1-b2 förklara begreppet Arvsmassa 10.1-b3 förklara begreppet DNA 10.1-b4 förklara begreppet Kvävebas 10.1-b5 förklara begreppet Baspar 10.1-b6 förklara begreppet Gen 10.1-b7 förklara begreppet Överskotts-BNA 10.1-b8 förklara begreppet Ribosom 10.1-b9 förklara begreppet Triplett 10.1-b10 förklara begreppet Genreglering 10.1-1 Vilka två huvuduppgifter har våra gener? 10.1-2 Vad menas med att DNA är livets språk? 10.1-3 Beskriv hur 'bokstäverna' i DNA är sammankopplade i baspar. 10.1-4 Vad består en gen av? 10.1-5 Ungefär hur många gener har vi människor? 10.1-6 Berätta om likheter melan vår och några andra djurs arvsmassa. 10.1-7 Vilken betydelse tror forskarna att överskotts-dna har? 10.1-8 Beskriv hur ett protein bildas. 10.1-9 Vad är det som gör att inte alla celler i kroppen blir likadana? 10.2-b1 10.2-b2 10.2-b3 10.2-b4 10.2-b5 10.2-b6 10.2-b7 förklara begreppet Kromosom förklara begreppet Kromosompar förklara begreppet Vanlig celldelning förklara begreppet Reduktionsdelning förklara begreppet Dominant gen förklara begreppet Vikande gen förklara begreppet Korsningsschema 10.2-1 Hur många kromosomer och kromosonpar har människans kroppsceller? 10.2-2 Beskriv vanlig celldelning. 10.2-3 Hur många kromosomer har våra könsceller? 10.2-4 Vad är det viktigaste som händer under reduktionsdelningen? 10.2-5 Vad är det som avgör om den befruktade äggcellen utvecklas till en flicka eller pojke? 10.2-6 Beskriv hur det blir tvåäggstvillingar resp. enäggstvillingar. 10.2-7 Hur fungerar dominanta och vikande gener? 10.2-8 Varför finns det inte någon vetenskaplig grund för att dela in människor i olika 9
10.3-b1 10.3-b2 10.3-b3 10.3-b4 10.3-b5 10.3-b6 förklara begreppet Mutation förklara begreppet Dominant sjukdomsanlag förklara begreppet Vikande sjukdomsanlag förklara begreppet Könsbundet arv förklara begreppet hybrid-dna-teknik förklara begreppet Genterapi 10.3-1 Vad menas med spontana mutationer? 10.3-2 Ge exempel på yttre faktorer som kan orsaka mutationer. 10.3-3 Nämn en sjukdom som ärvs könsbundet. 10.3-4 Ge exempel på en kromosomförändring som leder till olika funktionsnedsättningar. 10.3-5 Nämn några modellorganismer som är viktiga för den genetiska forskningen. 10.3-6 Hur kan ökad kunskap om våra gener förbättra behandlingen av olika sjukdomar 10.3-7 Varför skulle det vara mycket oklokt att försöka klona människor? 10.4-b1 10.4-b2 10.4-b3 10.4-b4 10.4-b5 10.4-b6 10.4-b7 förklara begreppet Avel förklara begreppet Förädling förklara begreppet Jäsning förklara begreppet Ensilage förklara begreppet Bioteknik förklara begreppet Genteknik förklara begreppet GMO 10.4-1 Hur har människan förändrat sina husdjur och sädesslag? 10.4-2 Varför var metoder som syrning och jäsning viktiga när människan blev bonde? 10.4-3 Vad är det för mening med att låta hö omvandlas till ensilage? 10.4-4 Vad gör bakterier för nytta i ett reningsverk? 10.4-5 Vad skiljer den moderna gentekniken från den traditionella biotekniken. 10.4-6 På vilket sätt skulle en genmodifierad organism kunna förändra ett ekosystem? 10.5-b1 10.5-b2 10.5-b3 10.5-b4 förklara begreppet Antufrysgen förklara begreppet Trofinivå förklara begreppet Skräddarsydda grödor förklara begreppet Varierad odlingsföljd 10
10.5-1 Hur kan genmodifiering göra exempelvis potatis mer tålig mot kyla? 10.5-2 Vad skulle det vara för poäng med en lax som kan äta växter? 10.5-3 Hur skulle genmodifierade bakterier och växter kunna förse oss med bränslen och nya material? 10.5-4 Vilka risker skulle kunna finnas med att modifierade gener kan spridas till vilda arter, eller att genmodifierade djur sprider sig i ett ekosystem? 10.5-5 10.5-6 10.6-b1 10.6-b2 förklara begreppet Gyllene ris förklara begreppet Försiktighetsprincipen 10.6-1 I vilka länder är genmanipulerade grödor vanligast? 10.6-2 Varför är genmodifierade grödor ovanligare inom EU? 10.6-3 Vilka fördelar skulle en 'fosforsnål' gris ha, jämfört med en vanlig gris? 10.6-4 Varför finns det risk att nya och nyttiga grödor inte hjälper mot svälten i världen? 10.6-5 Varför har man regler om säkerhetsavstånd mellan genmodifierade odlingar och 10.6-6 Oavsett vilken riskbedömning som visar sig rimligast - vilken nytta kan vi ha av 11
Kunskapskrav, se skolverket Betyg E Betyg C Betyg A Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. konsekvenser. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner. Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner. Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner. Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 12