Energikartläggningar Skidanläggningar våren 2014 (inriktning snötillverkning och belysning)

Energikartläggningar Skidanläggningar våren 2014 (inriktning snötillverkning och belysning) Fjätervålen Gårdtjärnsberget Hassela Ski Resort Hunflen Fritidsanläggning Järvsöbacken Kungsbergets Fritidsanläggning Källviksbacken Rättviksbacken Svärdsjöliften Europeiska regionala utvecklingsfonden

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV FJÄTERVÅLEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Fjätervålen. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Fjätervålens skidanläggning och stugby grundades på 1960-talet. Under 70-talet byggdes de första stugorna och 1976 den första liften. 1983 bildades Fjätervålen Skidlift AB, av ett antal entusiastiska stugägare. Fjätervålen AB driver skidbacke och skidshop. Fjätervålen använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 656 497 kwh el 1 för elabonnemangen lift och pumpstation (det är dessa två abonnemang som kartläggningen begränsas till) och de totala elkostnaderna till 511 390 kr (exklusive moms). I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 21 100 18 800 300 000 16 Snöproduktion Optimera befintlig snöproduktion med avseende på tryck och flöden. 26 400 13 300 ---- ---- Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor. 39 200 27 100 Ej kvant. Ej kvant. Reducera övrigt effektuttag (så som belysning) vid Snöproduktion ---- 54 kr/kw Ej kvant. Ej kvant. snöproduktion. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 1 Statistik erhållen av Fjätervålen 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 9 4.1 Belysning... 9 4.2 Snöproduktion... 10 4.3 Effektuttag... 11 Bilagor... 12 Belysningsinventering... 12 Beräkningar... 13 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Fjätervålens skidanläggning och stugby grundades på 1960-talet. Under 70-talet byggdes de första stugorna och 1976 den första liften. 1983 bildades Fjätervålen Skidlift AB, av ett antal entusiastiska stugägare. Fjätervålen AB driver skidbacke och skidshop. Figur 1: Pistkarta Fjätervålen 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Fjätervålen Fjätervålen 790 90, Särna Telefon: 0253-21140 Kontaktperson: Annika Andersson Telefon: 0253-21140 E-post: annika@fjatervalen.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Fjätervålen använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 656 497 kwh el 2 för elabonnemangen lift och pumpstation (det är dessa två abonnemang som kartläggningen begränsas till) och de totala elkostnaderna till 511 390 kr (exklusive moms). Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgick under samma period till 502 kr/mwh 3 för snöproduktion och till 692 kr/mwh 4 för belysningen. Det är denna kostnad som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Effektavgiften uppgår till 54 kr/kw och månad och bestäms av månadens högsta effektuttag. De månader när snö produceras blir effektuttaget för abonnemang pumpstationen stort. Dessa månader innebär därför en hög effektavgift. På grund av Fortums sätt att debitera effektavgiften innebär ett färre antal månader med snöproduktion en lägre effektavgift. 140000 Elanvändning 2013/2014 abonnemang Lift 120000 120149 100000 86984 85007 84225 80000 kwh 60000 40000 44807 39237 20000 7383 9539 9539 7383 8193 7830 0 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Diagram 1: Visar hur elanvändningen för abonnemang lift fördelar sig under respektive månad 2013/2014. 2 Statistik erhållen av Fjätervålen 3 Beräknat utifrån rörlig kostnad för elnät och elhandel (exklusive energiskatt) 4 Beräknat utifrån rörlig kostnad för elnät och elhandel (inklusive energiskatt, Älvdalen har reducerad energiskatt) 7

Elanvändning 2013/2014 abonnemang Pumpstation 90000 85195 80000 70000 60000 55946 kwh 50000 40000 30000 20000 10000 0 264 427 883 790 874 717 427 264 196 238 sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug Diagram 2: Visar hur elanvändningen för abonnemang lift fördelar sig under respektive månad 2013/2014. 8

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 och 2014 visad i Diagram 1 och Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. 600000 Energianvändning El 500000 486197 400000 kwh/år 300000 200000 141000 100000 29300 0 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Backbelysningen använder årligen omkring 29 300 kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningen består mestadels av äldre metallhalogen á 1000 W och ett par nyare ljuskällor metallhalogen á 400 W. Belysningen styrs manuellt och används endast vid behov det vill säga när det är mörk och när det bedrivs skidåkning, pistning och snöläggning. Backen Örnen är belyst och nyckeltal för belysningen uppgår till 38,6 W/m och i Tabell 2 visas en jämförelse av nyckeltal för skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Fjätervålen 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 9

Det relativt höga nyckeltalet för backbelysningen beror till största delen på de äldre ljuskällorna med en effekt på 1 000 W. Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Fjätervålen vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 21 100 kwh el motsvarande 18 800 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 300 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på 16 år. Den långa återbetalningstiden beror på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 141 000 kwh el enligt Diagram 4. Under 2013 producerades snö under sammanlagt 310 timmar i månaderna november och december. Vattenanvändningen för 2013 har beräknats till omkring 44 700 m 3 motsvarande 89 400 m 3 snö. Nyckeltalet för snöproduktion uppgår till 1,6 kwh/m 3 snö. Den centrala snöproduktionen på Fjätervålen sker på ett energieffektivt sätt genom en distributionspump, en tryckstegringspump, en central tryckluftskompressor och lansar. Snöproduktion Fjätervålen El 70000 60000 56000 62000 50000 kwh/år 40000 30000 20000 23000 10000 0 Tryckluft Atlas Copco Pump KSB Pump Siemens Diagram 4: Visar hur energianvändningen för snöproduktionen fördelar sig på respektive underprocess. Det centrala snöproduktionssystemet är energieffektivt i förhållande till snöproduktion på längdskidanläggningar i Sverige där produktionen ofta bestå av mobila snökanoner med tryckluftskompressor i varje kanon. Ett sådant system använder omkring 3,5 kwh/m 3 till 4,3 kwh/m 3. 5 I Tabell 3 visas en jämförelse med de andra skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning 5 har uppnått ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 vilket är något lägre än Fjätervålen. Om Fjätervålen skulle ha samma nyckeltal skulle det innebära en årlig besparingspotential av omkring 26 400 kwh/år 5 Energy usage of snowmaking, Jörgen Rogstam och Mattias Dahlberg (2011) 10

motsvarande 13 300 kr. Möjligen kan systemet optimeras med avseende på tryck och flöden för att erhålla denna besparing. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Fjätervålen 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Fjätervålen skulle 39 200 kwh motsvarande 27 100 kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de två veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag Effektavgiften för elkostnaden baseras på det högsta effektuttaget under den aktuella månaden. Antalet månader som snöläggning sker kommer därför påverka den årliga elkostnaden. Det är om möjligt bättre att lägga mycket snö under lång tid när tillfälle ges än att förlägga snöproduktionen under flera månader. Dessutom är det viktigt att begränsa övrigt effektuttag så som belysningen med mera begränsas när snö produceras. Varje kilowatt som kan minskas under snöläggning innebär en årlig besparing av 54 kr. På grund av sättet att debitera effektavgiften av Fjätervålens elnätsbolag spelar det dock inte lika stor roll för Fjätervålen som för en del andra skidanläggningar i detta projekt. 11

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backe Örnen övre delen Metallhalogen 1000W 27,1 540 14,7 Backe Örnen undre Metallhalogen 1000W, 27,0 540 14,6 delen Metallhalogen 400W Totalt 54,2 29,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 12

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (38,6 10,8) 1400 38,9 kw Besparing (el) = 29300 29300 10,8 21100 kwh/år 38,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de månader då snö produceras. Säsongen 2013/2014 producerades snö under två månader. Besparing (kostnad) = 21100 0,692 + 38,9 54 2 18800 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 300 000 kr Återbetalningstid = 300000 18800 Snöproduktion Nyckeltal: 16 år Besparing (energi) = 141000 141000 1,3 26400 kwh/år 1,6 Besparing (kostnad) = 26400 502 13300 kr/år Värmeåtervinning Besparing (energi) = 56000 kwh/år 0,7 39200 kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = 39200 0,692 27100 kr/år 13

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV GÅRDTJÄRNSBERGET UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Gårdtjärnsberget. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Skidbacken har gamla anor. Redan 1937 var några skidpionjärer i Edsbyn för att titta närmare på Gårdtjärnsbergshanget. Berget lämpade sig väl och backen anlades. År 1960 installerades första liften. Från början drevs skidbacken av Friluftsfrämjandet, men i dag drivs den av Edsbyns IF. Skidanläggningen vid Gårdtjärnsberget använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 99 003 kwh el och de totala elkostnaderna till 238 084 kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärderna i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 10 450 22 300 500 000 22 Snöproduktion Centraliserad snöproduktion med central tryckluftskompressor och lansar. 24 000 25 000 Ej kvant Ej kvant Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är ---- 95 000 0 0 möjlig. Belysning Möjliggör att endast tända hälften av belysningen under snöproduktion. ---- 11 000 20 000 1,8 Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Belysning... 8 4.2 Snöproduktion... 9 4.3 Eleffekt... 10 Bilagor... 12 Belysningsinventering... 12 Beräkningar... 13 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa offerter från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Skidbacken har gamla anor. Redan 1937 var några skidpionjärer i Edsbyn för att titta närmare på Gårdtjärnsbergshanget. Berget lämpade sig väl och backen anlades. År 1960 installerades första liften. Från början drevs skidbacken av Friluftsfrämjandet, men i dag drivs den av Edsbyns IF. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Gårdtjärnsberget Adress: Lillbo 115 828 92, Edsbyn Telefon: 0271-571 72 Kontaktperson: Björn Ingesson Telefon: 0271-571 72 E-post: bjorn.ingesson@ovanaker.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Skidanläggningen vid Gårdtjärnsberget använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 99 003 kwh el och de totala elkostnaderna till 238 084 kr. 1 Kartläggningen i denna rapport avgränsar sig till elabonnemanget skidbacken. Abonnemanget omfattar all backbelysning och all utrustning för snöproduktion men även skidliftar samt viss elvärme. Till anläggningen finns även andra elabonnemang men dessa ingår inte i kartläggningen då ingen backbelysning eller utrustning till snöproduktion matas från dessa abonnemang. Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,75 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 1,04 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 550 kr/kw och år. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemanget omfattar all backbelysning, all utrustning till snöproduktion men även andra laster så som skidlift och viss elvärme. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 11,30 0,00 259,00 99 003 1 Telgekraft och Elektra Nät. Kostnaden exklusive moms. 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad Diagram 1, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning kwh/år 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 El 43203 36100 19700 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2:Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet som i detta fall består av skidliftar samt viss elvärme. 4.1 Belysning Belysningen använder årligen omkring 19 700 kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningstekniken består av metallhalogen av typen Philips HDI-T 400/645 för samtliga armaturer. Den installerade effekten uppgår till 39,1 kw och upplysta backars längd till 1 700 m. Det ger ett nyckeltal av 23,0 W/m. I Tabell 2 visas en jämförelse av nyckeltal mellan de olika skidanläggningarna. Drifttiden för belysningen är 504 h/år enligt analys av effektuttaget under 2013 (se Diagram 1). Belysningen tänds manuellt och körs endast vid skidåkning, när backen pistas samt vid snöläggning. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Gårdtjärnsberget 39,1 1 700 23,0 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 8

Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Gårdtjärnsberget vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 10 450 kwh el motsvarande 22 300 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 500 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på 22 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 36 100 kwh el enligt Diagram 3. Under 2013 producerades snö under sammanlagt 151 h. Dessa fördelades på månaderna januari, november och december. Ingen flödesmätare finns som mäter hur mycket vatten som åtgått och därför finns heller ingen sådan data. 25000 Snöproduktion El 20000 20700 kwh/år 15000 10000 15400 5000 0 Pumpar Snökanoner Diagram 3: Visar hur elanvändningen till snöproduktion fördelar sig på pumpar respektive snökanoner. Snöproduktionen består av två stycken pumpar för distribution av vatten från älven till snökanonerna. En dränkpump på 27 kw pumpar upp vatten till tryckstegringspump på 110 kw. Snökanonerna är fyra stycken till antalet och alla är mobila med egen kolvkompressor. Tre av kanonerna har en märkeffekt på 25 kw och den fjärde 27 kw. Samtliga är av fabrikat Lenko. Då ingen flödesmätare för vattenåtgången finns har inget nyckeltal kunnat beräknas för snöproduktionen. Figur 1: Visar tryckstegringspump. 9

Figur 2. Visar snökanoner. En centraliserad snöproduktion med lansar och central tryckluftskompressor innebär en lägre energianvändning per producerad kubikmeter snö. Enligt studie använder mobila enheter 3,5 till 4,3 kwh/m 3 snö att jämföra med ett centraliserat system som använder omkring 1,1 kwh/m 3 snö. 4 Årlig besparing för Gårdtjärnsberget skulle därmed uppgå till omkring 24 000 kwh el motsvarande 25 000 kr. För att genomföra åtgärden skulle nuvarande system behöva byggas om i grunden. Ett ökat vattentryck innebär att tryckstegringspumpen antagligen måste bytas ut. Dessutom ska lansar och tryckluftskompressor köpas in. Investeringskostnaden är svår att uppskatta men kommer att bli omfattande. I Tabell 3 jämförs de olika skidanläggningarna i projektet med varandra. De bästa anläggningarna uppnår ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 snö. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Gårdtjärnsberget 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. 4.3 Eleffekt Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Ovanåkers kommun baseras på den högsta uttagna effekten under året. Det högsta effektuttaget under 2013 fördelade sig enligt Diagram 4. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Gårdstjärnsberget skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring 95 000 kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt som i till exempel Fortums elnät. Elektra nät kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Gårdtjärnsberget då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. Då det endast är en effekttopp under en timme som påverkar hela årets kostnader spelar antalet perioder man lägger snö mindre roll. Däremot är det viktigt att hålla nere effektuttaget under snöläggning så mycket som möjligt. All belysning bör därför inte tändas. Att tända hälften av ljuskällorna medför att effektuttaget minskar med 20 kw motsvarande 11 000 kr per år. Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till 20 000 kr. 4 Energy usage for snomaking, Energi och kylanalys, 2011 10

Fördelning vid högsta effektuttag Belysning Pumpar Snökanon 300 250 200 94 kw 150 100 125 50 0 40 1 Diagram 4: Visar hur effektuttaget fördelade sig under det högsta effektuttaget under 2013. 11

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Metallhalogen 400W 39,1 504 19,7 Totalt 39,1 19,7 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 12

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (23,0 10,8) 1700 20,7 kw Besparing (el) = 19700 19700 10,8 10450 kwh/år 23,0 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 10450 1,04 + 20,7 550 22300 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 500 000 kr Återbetalningstid = 500000 22300 Elavtal 22 år Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 46 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 550 kr/kw och år (46*12). Snö producerades i november, december och januari under 2013. Övriga månader är effekttoppen omkring 90 kw i februari och mars. De andra månaderna omkring 10 kw Reducerad effektavgift = 259 550 (46 3 259 + 46 2 90 + 46 7 10) 95000 kr/år 13

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV HASSELA SKI RESORT UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av Skidanläggningen Hassela Ski Resort. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. I Nordanstigs kommun ligger skidanläggningen Hassela Ski Resort som startades i början av 80-talet och nu är en väletablerad skid- och konferensresort. Anläggningen är en av Sveriges 10 största skidanläggningar. Hassela använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 3 146 MWh el och de totala elkostnaderna till 2 994 358 kr. I Tabell 1 visa en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [MWh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 36,2 34 300 970 000 28 Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor. 118 90 000 Ej kvant. Ej kvant. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Belysning... 8 4.2 Snöproduktion... 9 Bilagor... 11 Belysningsinventering... 11 Beräkningar... 12 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen I Nordanstigs kommun ligger skidanläggningen Hassela Ski Resort som startades i början av 80-talet och nu är en väletablerad skid- och konferensresort. Anläggningen är en av Sveriges 10 största skidanläggningar. Diagram 1: Pistkarta Hassela. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Hassela Ski Resort Älvåsen 82078, Hassela Telefon: 0652-56 56 00 Kontaktperson: Lars Forsberg Telefon: 0652-56 56 01 E-post: lars.forsberg@hasselaski.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Hassela använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 3 146 MWh el och de totala elkostnaderna till 2 994 358 kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 467 kr/mwh för snöproduktion och till 760 kr/mwh för belysningen. 2 Det är denna kostnad som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under den aktuella månaden och uppgår till 50 kr/kw och månad. 3 På grund av sättet att debitera effektavgiften påverkas den årliga elkostnaden av antalet månader som man lägger snö. Då all elanvändning ligger på samma abonnemang är det också viktigt att begränsa effektuttaget från övrig utrustning vid snöläggning. Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Enhet Benämning Med Min Max Energi [MWh] kw Effekt 358,92 25,00 1 705,00 3 146 1 Eon.se 2 Eon.se. För belysning inkluderas energiskatt. Elhandelskostnad är delvis beräknad utifrån elpriset 2013. 3 Fakturaunderlag eon.se 7

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till backbelysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El 3000 2710 2500 2000 MWh/år 1500 1000 500 0 57 379 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3. Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet och som i detta fall består mestadels av uppvärmning av byggnader. 4.1 Belysning Backbelysningen består till stor del av högtrycksnatrium och använder årligen omkring 57 MWh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysning sätts på och stängs av manuellt och används sparsamt det vill säga endast vid mörker och skidåkning, pistning samt snöläggning. Nyckeltal för belysningen i skidbacken uppgår 29,6 W/m att jämföra med övriga anläggningar i denna studie enligt Tabell 2. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Hassela Ski Resort 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet. 8

Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Hassela vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 36,2 MWh el motsvarande 34 300 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 970 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på 28 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 379 MWh el och fördelar sig enligt Diagram 4. Ingen uppgift finns för mängden producerad snö 2013 och därför kan inget nyckeltal beräknas och därmed kan inte heller befintlig anläggnings energieffektivitet verifieras. Utifrån övriga anläggningar i studien (se Tabell 3) kan en ungefärlig mängd producerad snö av 253 000 m 3 snö beräknas. 250 200 211 Elanvändning Snöproduktion MWh/år 150 100 84 84 50 0 Pump Dutchi NL Tryckluft Tamrock 1200 Tryckluft Tamrock 1200 Diagram 4: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på underprocesser. Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Hassela Ski Resort 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Snöproduktionsutrustningen består av en tryckstegringspump, två tryckluftskompressorer samt lansar ute i backarna. Det finns även ett två mobila snökanoner som används mer sparsamt. Snö producerades under sammanlagt 381 timmar, år 2013. 9

Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Hassela skulle 118 MWh motsvarande 90 000 kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 10

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Luråsbacken, Högtr.natrium 400W 71,0 728 51,7 badhusbacken Toppbacken Högtr.natrium 400W 6,7 728 4,9 Totalt 77,8 56,6 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (29,6 10,8) 2400 45,1 kw Besparing (el) = 57 57 10,8 36,2 MWh/år 29,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 36,2 760 + 45,12 50 3 34300 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 970 000 kr Återbetalningstid = 970000 34300 Snöproduktion Värmeåtervinning 28 år Besparing (energi) = 168 MWh/år 0,7 118 MWh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = 118 760 90000 kr/år 12

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV HUNFLEN FRITIDSANLÄGGNING UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Hunflen Fritidsanläggning. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Hunflen i Äppelbo är en trevlig fritidsanläggning som drivs av den lokala alpinföreningen. Slalombacken har ett par nedfarter och här finns halfpipe, elbelysning och skiduthyrning samt flera längdskidspår och husvagnscamping. Hunflen fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 161 598 kwh el och de totala elkostnaderna till 139 515 kr. I rapporten beräknas besparingspotentialer för åtgärder på belysning och snöproduktion. På grund av relativt korta drifttider för belysningen samt en relativt liten årlig snöproduktion är det svårt att räkna hem relativt omfattande åtgärder. Hunflen råds även att börja samla in statistik för snöproduktionen så som tillförd el samt producerad mängd snö. På så sätt kan effektiviteten på befintlig utrustning mätas och effektiviseras genom mindre justeringar av tryck och flöden i systemet. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Belysning... 8 4.2 Snöproduktion... 9 Bilagor... 11 Belysningsinventering... 11 Beräkningar... 12 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Hunflen i Äppelbo är en trevlig fritidsanläggning som drivs av den lokala alpinföreningen. Slalombacken har ett par nedfarter och här finns halfpipe, elbelysning och skiduthyrning samt flera längdskidspår och husvagnscamping. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Adress: Hunflen Fritidsanläggning Hunflen 780 54, Äppelbo Telefon: 0281-22212 Kontaktperson: Thomas Sundman Telefon: 0281-22455 E-post: thomas.sundman@hotmail.com Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Hunflen fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 161 598 kwh el och de totala elkostnaderna till 139 515 kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,59 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,78 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 52 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemang Lift Servicehus. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 7,27 0,00 51,90 63 641 kwh 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 77045 Elanvändning 2013 Skidanläggning/Snökanon 10000 0 6437 5760 1125 282 24 2 143 230 1399 2356 3155 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram 2: Visar elanvändningen under 2013 för abonnemang skidanläggning/snökanon. 1 Fortum.se 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 3 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad Diagram 1 och Diagram 2, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El kwh/år 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 92400 58198 11000 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 3: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen består mestadels av metallhalogen á 400 W och använder årligen omkring 11 000 kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den används sparsamt och sätts på och stängs av manuellt. Nyckeltal för belysningen uppgår till 27,2 W/m skidbacke vilket är relativt bra jämfört med övriga anläggningar i projektet enligt Tabell 1. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Hunflen 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 1: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 8

Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Hunflen vid ett byte av belysningsteknik till LED men på grund av det relativt låga nyckeltalet för Hunflen samt den korta drifttiden blir ett byte till LED allt för kostsamt i förhållande till besparingen och åtgärden föreslås inte. Återbetalningstiden för Hunflen skulle uppgå till över 50 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 92 400 kwh el enligt Diagram 4. Vatten distribueras av en dränkpump och trycket höjs med tryckstegringspump för att sedan bli snö i de mobila snökanonerna vars märkeffekt uppgår till omkring 30 kw styck. Ingen uppgift finns för mängden producerad snö under 2013 och därför kan inget nyckeltal beräknas och därmed kan heller inte den befintliga anläggningens energieffektivitet verifieras. Elanvändning Snöproduktion El 50000 47400 45000 40000 35000 kwh/år 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 15000 15000 15000 Pump Flykt Pump Dränkpump Pump Tryckstegring Snökanoner Diagram 4: Visar hur elanvändning för snöproduktion fördelar sig på respektive underprocess. En centraliserad snöproduktion med lansar och central tryckluftskompressor innebär en lägre energianvändning per producerad kubikmeter snö. Enligt studie använder mobila enheter 3,5 till 4,3 kwh/m 3 snö att jämföra med ett centraliserat system som använder omkring 1,1 kwh/m 3 snö. 4 Årlig besparing för Hunflen skulle därmed uppgå till omkring 63 300 kwh el motsvarande 37 300 kr. För att genomföra åtgärden skulle nuvarande system behöva byggas om i grunden. Ett ökat vattentryck innebär att tryckstegringspumpen antagligen måste bytas ut. Dessutom ska lansar och tryckluftskompressor köpas in. Investeringskostnaden är svår att uppskatta men kommer att bli omfattande. I Tabell 2 jämförs de olika skidanläggningarna i projektet med varandra. De bästa anläggningarna uppnår ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 snö. 4 Energy usage for snomaking, Energi och kylanalys, 2011 9

Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Hunflen 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. 10

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Metallhalogen 400W 27,6 400 11,0 Totalt 27,6 11,0 Tabell 3: Visar utförd belysningsinventering. 11

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (27,6 10,8) 1000 16,8 kw Besparing (el) = 11000 11000 10,8 6700 kwh/år 27,6 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 6700 0,78 + 16,8 52 1 6100 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 360 000 kr Återbetalningstid = 360000 6100 Snöproduktion Centraliserad snöproduktion 59 år Besparing (energi) = 92400 92400 1,1 63300 kwh/år 3,5 Besparing (kostnad) = 63300 0,59 37300 kr/år 12

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV JÄRVSÖBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Järvsöbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Järvsöbacken är en familjeägd modern anläggning med totalt 19 nedfarter. Här finns skiduthyrning, skidskola, restaurang och grillområden i direkt anslutning till barnbacken. Järvsöbacken är Sveriges 11:e största skidanläggning. Järvsöbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 1 037 676 kwh el och de totala elkostnaderna till 1 261 323 kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 33 900 50 000 1 100 000 22 Belysning Reducera belysning till hälften vid snöläggning. 15 900 28 200 20 000 0,7 Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor. 215 000 98 200 Ej kvant. Ej kvant. Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är ---- 212 000 0 0 möjlig. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och driftoptimering... 10 4.1 Belysning... 10 4.2 Snöproduktion... 11 4.3 Effektuttag el... 12 Bilagor... 13 Belysningsinventering... 13 Beräkningar... 14 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Järvsöbacken är en familjeägd modern anläggning med totalt 19 nedfarter. Här finns skiduthyrning, skidskola, restaurang och grillområden i direkt anslutning till barnbacken. Järvsöbacken är Sveriges 11:e största skidanläggning. Diagram 1: Pistkarta Järvsöbacken.. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Järvsöbacken Adress: Rödmyravägen 17 820 40, Järvsö Telefon: 0651-41550 Kontaktperson: Peter Augustsson Telefon: 0651-41550 E-post: peter@jarvsobacken.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Järvsöbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 1 037 676 kwh el och de totala elkostnaderna till 1 261 323 kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,46 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,65 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 206 kr/kw och år. Dessutom finns en högbelastningsavgift under vintermånaderna av 68 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemang Liftstationen. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 8,81 0,00 106,26 77 186 1 eon.se 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

Diagram 3: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemang Norrvåga. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 7,82 0,00 313,05 68 439 Diagram 4: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemang Öje. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 3,64 0,00 78,36 31 877 8

Diagram 5: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013. Abonnemang Öjebacken. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 98,22 1,00 1 475,00 860 182 9

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 6 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 2 till Diagram 5, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El 700000 600000 608500 kwh/år 500000 400000 300000 383976 200000 100000 0 45200 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 6: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen består mestadels an högtrycksnatrium á 400 W och använder årligen omkring 45 200 kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den sitter i tre slingor där samtliga sätts på och stängs av manuellt. En del av belysningen kan även köras på 50 % det vill säga ha hälften av armaturerna avstängda. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Järvsöbacken 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för belysning och skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 10

Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Järvsöbacken vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 33 900 kwh el motsvarande 50 000 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 1 100 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på 22 år. Den långa återbetalningstiden beror delvis på belysningens korta drifttider. På grund av den effekttopp som uppkommer vid snöproduktion är det viktigt att begränsa belysningen vid dessa tillfällen. Den avgift som erläggs för effektuttaget baseras på denna effekttopp och kommer påverka hela årets kostnad enligt Fortums debiteringssystem. Att endast låta hälften av belysningsarmaturerna vara igång under snöläggning (vilket är möjligt på en av belsyningsslingorna) skulle innebära en årlig kostnadsminskning av 28 200 kr/år. Vid en investeringskostnad av 20 000 kr blir återbetalningstiden omkring 0,7 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 608 500 kwh el. Vatten pumpas från Ljusnan men möjlighet finns även att ta vatten från Sorttjärn som ligger närmre backarna. Trycket på vattnet höjs med tre stycken tryckstegringspumpar på vardera 355 kw i anslutning till skidbackarna. Två stycken centrala tryckluftskompressorer med märkeffekt av 465 kw respektive 240 kw betjänar systemet och planer finns på att sätta in ytterligare en kompressor. Årligen produceras omkring 460 000 m 3 snö. Utöver det centrala snöproduktionssystemet finns två stycken mobila snökanoner av fabrikat Lenko och med märkeffekt 25 kw. Elanvändning Snöproduktion 350000 El 325000 300000 kwh/år 250000 200000 150000 215000 100000 68500 50000 0 Pumpar Ljusnan Pumpar Tryckstegring Tryckluft Diagram 7: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på underprocesser. Nyckeltal för snöproduktionen uppgår till 1,3 kwh/m 3 vilket är det bästa nyckeltalet för de skidanläggningarna som ingår i detta projekt enligt Tabell 3. Därför anses nuvarande snöproduktion vara väl anpassad till behovet. 11

Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Järvsöbacken 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Järvsöbacken skulle 151 000 kwh motsvarande 98 200 kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag el Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Järvsö baseras delvis på den högsta uttagna effekten under året. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Järvsöbacken skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring 212 000 kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt detta sätt. Fortum kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Järvsöbacken då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. 12

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Backbelysning Högtr.natrium 400W 81,1 403 32,7 Nedre området Högtr.natrium 400W 6,2 2000 12,5 Totalt 87,4 45,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 13

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (43,3 10,8) 2020 65,7 kw Besparing (el) = 45200 45200 10,8 33900 kwh/år 43,3 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 33900 0,65 + 65,7 68 3 + 65,7 206 50000 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 1 100 000 kr Återbetalningstid = 1100000 50000 22 år Reducerad belysning vid snöläggning Installerad effekt för belysningen uppgår till 87,4 kw. Besparing (energi) = 87,4 363 15900 kwh/år 2 Besparing (kostnad) = 87,4 2 363 0,65 + 87,4 2 87,4 206 + 68 3 28200 kr/år 2 Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till 20 000 kr Återbetalningstid = 20000 0,7 år 28200 Snöproduktion Värmeåtervinning Besparing (energi) = 215000 kwh/år 0,7 151000 kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = 151000 0,65 98200 kr/år Elavtal (gäller abonnemang Öjebacken) Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 17 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 206 kr/kw och år (17*12). Snö producerades i november, december och januari under 2013. Övriga månader är effekttoppen omkring 270 kw i februari, mars och april. De andra månaderna omkring 25 kw Reducerad effektavgift = 1475 206 (17 3 1475 + 17 3 270 + 17 7 25) 212000 kr/år 14

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV KUNGSBERGETS FRITIDSANLÄGGNING UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Kungsbergets Fritidsanläggning. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Från att ha vara en anläggning för enbart dagsgäster har Kungsberget expanderat kraftigt senaste åren och erbjuder idag boende för både små och stora sällskap. Utöver skidåkning finns dessutom restauranger, aktiviteter och bästa service. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsberget Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Kungsbergets Fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 2 292 MWh el och de totala elkostnaderna till 2 316 937 kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Process Åtgärdsförslag Besparing [MWh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 53,4 62 900 650 000 10 Snöproduktion Optimera befintlig snöproduktion med avseende på tryck och flöden. 363 216 000 ---- ---- Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressorer. 267 80 000 Ej kvant. Ej kvant. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 8 4.1 Belysning... 8 4.2 Snöproduktion... 9 Bilagor... 11 Belysningsinventering... 11 Beräkningar... 12 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Från att ha vara en anläggning för enbart dagsgäster har Kungsberget expanderat kraftigt senaste åren och erbjuder idag boende för både små och stora sällskap. Utöver skidåkning finns dessutom restauranger, aktiviteter och bästa service. Tillsammans med Branäs, och senaste tillskottet Vallåsen vid Hallandsåsen, tillhör Kungsberget Sveriges största privatägda koncern inom skidindustrin. Figur 1: Pistakrta Kungsberget. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Kungsbergets Fritidsanläggning Adress: Kungsbergsvägen 51 811 95, Järbo Telefon: 0541-32600 Kontaktperson: Örjan Persson Telefon: 0541-32600 E-post: orjan.persson@branas.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Kungsbergets Fritidsanläggning använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 2 292 MWh el och de totala elkostnaderna till 2 316 937 kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgick under 2013 till 0,72 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 1,01 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 34 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Elanvändning 2013/2014 El MWh 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 876 325 312 217 194 117 76 42 31 28 29 45 feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan Diagram 1: Visar elanvändningen under tolv månader 2013/2014. 1 Eon.se 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 1 samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. Energianvändning El 1400 1307 1200 1000 907 MWh/år 800 600 400 200 0 78 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Backbelysningen använder årligen omkring 78 MWh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Belysningen består av olika belysningstekniker. De flesta är av typen metallhalogen 400 W men även högtrycksnatrium och keramisk metallhalogen finns. Även äldre metallhalogen med effekter på 1 500 W och 2 000 W förekommer. Många av Kungsbergets skidbackar är upplysta. Sammanlagt är omkring 3 750 meter skidbacke upplyst. Nyckeltalet för belysningen uppgår till 34,2 W/m och jämförs i Tabell 2 med övriga skidanläggningar från projektet. Det är framförallt de äldre armaturerna med metallhalogen på 1500 och 2000 W som dra upp nyckeltalet för Kungsberget. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Kungsberget 128,4 3 750 34,2 Skidanläggning 7 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet 8

Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Kungsberget vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 53,4 MWh el motsvarande 62 900 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 650 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på 10 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen för snöproduktion uppgår till 1 307 MWh el enligt Diagram 3. Under 2013 producerades omkring 580 000 m 3 snö under sammanlagt 800 timmar. Nyckeltalet för snöproduktion uppgår till 1,8 kwh/m 3 snö. Den centrala snöproduktionen på Kungsberget sker på ett energieffektivt sätt genom en distributionspump, fyra stycken tryckstegringspumpar, ett flertal central tryckluftskompressorer och lansar. Dessutom finns en mobil snökanon techno alpine samt en automatkanon. Dessa används mer sparsamt. Elanvändning Snöproduktion 200 180 160 140 184 162 166 151 140 MWh/år 120 100 80 88 75 60 40 20 0 5 21 8 44 Diagram 3: Visar hur energianvändningen för snöproduktionen fördelar sig på respektive underprocess. I Tabell 3 visas en jämförelse med de andra skidanläggningarna i projektet. Skidanläggning 5 har uppnått ett nyckeltal av 1,3 kwh/m 3 vilket är något lägre än Kungsberget. Om Kungsberget skulle ha samma nyckeltal skulle det innebära en årlig besparingspotential av omkring 363 MWh el motsvarande 216 000 kr. Möjligen kan systemet optimeras med avseende på tryck och flöden för att erhålla denna besparing. 9

Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Kungsberget 1 044 000 580 000 1,8 Skidanläggning 7 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorn till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Kungsberget skulle 267 MWh motsvarande 80 000 kr (gäller endast vid eldning med flis) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. Då Kungsberget har så pass många tryckluftskompressor är det inte lönsamt att återvinna värme från samtliga. Befintliga kompressorer kan då ersättas med ett par nya (antal beror på variationer i tryckluftsbehov) som utrustas med värmeåtervinning. 10

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Gammelbacken Metallhalogen 400W 9,7 607 5,9 Mittbacken Metallhalogen 1000W 44,0 607 26,7 Familjebacken Metallhalogen 1000W 36,0 607 21,8 Västbacken Metallhalogen 1000W, 24,5 607 14,9 Metallhalogen 1000W Skidskolebacken Metallhalogen 400W 6,4 607 3,9 Kopparbacken Metallhalogen 400W, 3,4 607 2,1 Keramisk Metallhalogen 150W Stolen Metallhalogen 400W 0,9 607 0,6 Västliftarna Högtr.natrium 400W 3,4 607 2,0 Totalt 128,3 77,8 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (34,2 10,8) 3750 88,8 kw Besparing (el) = 78 78 10,8 53,4 MWh/år 34,2 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 53,4 1010 + 88,8 34 3 62900 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 650 000 kr Återbetalningstid = 650000 62900 Snöproduktion Nyckeltal: 10 år Besparing (energi) = 1307 1307 1,3 363 MWh/år 1,8 Besparing (kostnad) = 363 720 216000 kr/år Värmeåtervinning Besparing (energi) = 381 MWh/år 0,7 267 MWh/år Besparing gäller vid eldning med flis. Priset för flis är antaget till 300 kr/mwh Besparing (kostnad) = 267 300 80000 kr/år 12

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV KÄLLVIKSBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Process Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Källviksbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Källviksbacken är Faluns närmsta alpinanläggning med ett antal liftar och nedfarter. Backen ägs och sköts av kommunen. I anslutning till backen finns en värmestugan, som byggdes inför säsongen 2012/2013. Källviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 409 750 kwh el och de totala elkostnaderna till 582 243 kr. I Tabell 1 visas en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen i rapporten. Åtgärdsförslag Besparing [kwh/år] [kr/år] Investeringskostnad [kr] Återbetalningstid [år] Belysning Byte av belysningsteknik till LED. 31 900 48 000 730 000 15 Belysning Reducera belysning till hälften vid snöläggning. 13 400 25 200 20 000 0,8 Snöproduktion Värmeåtervinning från tryckluftskompressor. 86 000 75 700 Ej kvant. Ej kvant. Elavtal Debitering av effektavgift per månad istället för hela året. Förhandla med nätägare för att se om en sådan lösning är ---- 208 000 0 0 möjlig. Tabell 1: Visar en sammanfattning av de kvantifierade åtgärdsförslagen som ges i rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och driftoptimering... 8 4.1 Belysning... 8 4.2 Snöproduktion... 9 4.3 Effektuttag el... 10 Bilagor... 11 Belysningsinventering... 11 Beräkningar... 12 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Källviksbacken är Faluns närmsta alpinanläggning med ett antal liftar och nedfarter. Backen ägs och sköts av kommunen. I anslutning till backen finns en värmestugan, som byggdes inför säsongen 2012/2013. 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Källviksbacken Adress: Box 100 791 23 Falun Telefon: 070 50 810 81 Kontaktperson: Thomas Lövkvist Telefon: 08-555 247 05 E-post: thomas.lovkvist@axel-larsson.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Källviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 409 750 kwh el och de totala elkostnaderna till 582 243 kr (exklusive moms). Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med uppgår till 0,59 kr/kwh 1 för snöproduktion och till 0,88 kr/kwh 2 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under året och uppgår till 480 kr/kw och år. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under perioden maj 2013 till maj 2014. Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 46,91 0,00 602,00 409 750 1 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag I följande kapitel redovisas hur energin används i nuläget, avgränsat till belysning och snöproduktion. I Diagram 2 kan ses hur elenergin fördelar sig på dessa enhetsprocesser som sedan beskrivs mer ingående under rubrikerna nedan. Beräkningar för energianvändningen baseras på analys av energistatistiken under 2013 visad i Diagram 1, samt inventering av installerade effekter, driftsmönster och återvinning. 300000 Energianvändning El 250000 249300 kwh/år 200000 150000 100000 117250 50000 43200 0 Belysning Snöproduktion Övrigt Diagram 2: Visar hur energianvändningen fördelar sig på belysning och snöproduktion. Stapeln övrigt omfattar den elenergi som används till övrig verksamhet. 4.1 Belysning Belysningen använder årligen omkring 43 200 kwh el enligt den inventering av belysningseffekter som utförts och som kan ses i bilagorna. Den installerade effekten uppgår till 56,1 kw vilket motsvarar 41,4 W/m upplyst skidbacke. I Tabell 2 visas en jämförelse med övriga skidanläggningar i projektet. Belysningen sätts på och stängs av manuellt och används sparsam det vill säga när det är mörkt, när backen pistas eller vid snöläggning. Skidanläggning Installerad effekt [kw] Upplyst backes längd [m] Nyckel tal [W/m] Skidanläggning 1 54,1 1 400 38,6 Skidanläggning 2 39,1 1 700 23,5 Skidanläggning 3 71,0 2 400 29,6 Skidanläggning 4 27,6 1 000 27,6 Skidanläggning 5 87,4 2 020 43,3 Skidanläggning 6 128,4 3 750 34,2 Källviksbacken 56,1 1 355 41,4 Skidanläggning 8 47,1 2 450 19,2 Skidanläggning 9 70,0 1 120 62,5 Tabell 2: Visar nyckeltal för backbelysning på skidanläggningar i projektet Skidanläggning 8 i projektet använder sig av nyare metallhalogen samt LED armaturer Floodlight á 300W. I den backe där LED används uppgår nyckeltalet för belysningen till endast 10,8 W/m. 8

Det anses möjligt att erhålla samma nyckeltal för Källviksbacken vid ett byte av belysningsteknik till LED. En sådan åtgärd skulle innebära en årlig besparingspotential av omkring 31 900 kwh el motsvarande 48 000 kr. Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till 730 000 kr vilket innebär en återbetalningstid på omkring 15 år. På grund av den effekttopp som uppkommer vid snöproduktion är det viktigt att begränsa belysningen vid dessa tillfällen. Den avgift som erläggs för effektuttaget baseras på denna effekttopp och kommer påverka hela årets kostnad enligt Falu Energi & Vattens debiteringssystem. Att endast låta hälften av belysningsarmaturerna vara igång under snöläggning skulle innebära en årlig kostnadsminskning av 25 200 kr/år. Vid en investeringskostnad av 20 000 kr blir återbetalningstiden omkring 0,8 år. 4.2 Snöproduktion Den årliga elanvändningen till snöproduktion uppgår till 249 300 kwh el enligt Diagram 3. Vatten pumpas från vattendrag en bit ifrån skidanläggningen till tryckstegringpumpar strax nedanför skidbackarna. Till systemet finns också tre stycken tryckluftskompressorer med märkeffekt 160 kw, 75 kw och 45 kw som körs olika beroende på hur många uttagspunkter som används. Årligen produceras omkring 180 000 m 3 snö. Utöver det centrala snöproduktionssystemet finns två stycken mobila snökanoner av fabrikat Lenko och med märkeffekt av 25 kw. Snöproduktion El 90000 80000 76300 kwh/år 70000 60000 50000 40000 35800 52500 52500 30000 20000 10000 10700 21500 0 Tryckluft Hoerbiger Tryckluft Atlas Copco Tryckluft Kaeser CS121 Pump matarpump Pump tryckstegring Pump tryckstegring Diagram 3: Visar hur elanvändningen för snöproduktion fördelar sig på de olika underprocesserna. Nyckeltal för snöproduktionen uppgår till 1,4 kwh/m 3 snö vilket ett av de bästa nyckeltalet för skidanläggningarna som ingår i detta projekt enligt Tabell 3. Därför anses nuvarande snöproduktion vara väl anpassad till behovet. 9

Anläggning Energianvändning (snöproduktion) [kwh/år] Snöproduktion [m 3 /år] Nyckeltal [kwh/m 3 snö] Skidanläggning 1 141 000 89 400 1,6 Skidanläggning 2 36 100 ---- ---- Skidanläggning 3 379 000 ---- ---- Skidanläggning 4 92 400 ---- ---- Skidanläggning 5 608 500 460 000 1,3 Skidanläggning 6 1 044 000 580 000 1,8 Källviksbacken 249 300 180 000 1,4 Skidanläggning 8 64 300 ---- ---- Skidanläggning 9 139 000 90 000 1,5 Tabell 3: Visar nyckeltal för snöproduktion på skidanläggningar i projektet. Vid snöproduktion är det möjligt att återvinna värme från tryckluftskompressorer till närliggande byggnader. Detta sker då lämpligen genom ett vattenburet värmesystem. Enligt tillverkare kan omkring 70 % av inkommande elanvändning återvinnas som värme. Verkningsgraden för återvinningen beror även på värmebehovet i byggnaderna vilket inte ingår i denna kartläggning. Verkningsgraden kan därför vara lägre än 70 %. På Källviksbaken finns redan en viss värmeåtervinning. Vid snöproduktion blåses varm luft från den stora tryckluftskompressorn in i det annars kalla pistmaskingaraget. Då pistmaskingaraget i normala fall inte värms innebär åtgärden ingen energibesparing utan i ökad komfort. Värme skulle istället kunna återvinnas till uppvärmda byggnader och därmed ersätta nuvarande energianvändning. Problemet med värmeåtervinning ligger ofta i att stora effekter kan återvinnas under en begränsad tid. För Källviksbacken skulle 86 000 kwh motsvarande 75 700 kr (gäller endast vid värmning med direktverkande el) kunna återvinnas som värme varje år men endast under de veckor som snö produceras. Då gäller det att det finns ett så pass stort värmebehov att all återvunnen energi kan komma till nytta. Värmesystemet i intilliggande byggnader har inte ingått i denna kartläggning och investeringskostnaden för en sådan åtgärd är därför svår att uppskatta. 4.3 Effektuttag el Effektuttaget av el under snöproduktion spelar stor roll för de årliga elkostnaderna. Detta då effektavgiften i Falun baseras på den högsta uttagna effekten under året. Effektavgiften debiteras på olika sätt i olika delar av landet. Vanligt är också att det högsta effektuttaget under månaden medför en kostnad för den aktuella månaden. Detta är mer fördelaktigt för en skidanläggning då snö produceras endast under tre till fyra månader per år. För Källviksbacken skulle det innebära en kostnadsminskning av omkring 208 000 kr per år om debiteringen gjordes på samma sätt som till exempel i delar av Fortums elnät. Falu Energi kan kontaktas för att se om sådan lösning är möjlig för Källviksbacken då effektuttaget är mycket speciellt jämfört med till exempel en industri. 10

Bilagor Belysningsinventering Lokal Typ Inst. effekt [kw] Drifttid [h/år] El [MWh/år] Parken Metallhalogen 400W 23,0 770 17,7 Transport Metallhalogen 400W 2,3 770 1,8 Branten Metallhalogen 400W 30,8 770 23,7 Totalt 56,1 43,2 Tabell 4: Visar utförd belysningsinventering. 11

Beräkningar Belysning Byte av belysningsteknik Reducerad installerad effekt = (41,4 10,8) 1355 41,5 kw Besparing (el) = 43200 43200 10,8 31900 kwh/år 41,4 Effektavgiften för el kommer reduceras de då snö produceras. Besparing (kostnad) = 31900 0,88 + 41,5 480 48000 kr/år Investeringskostnaden är uppskattad efter liknande projekteringar till omkring 730 000 kr Återbetalningstid = 730000 48000 15 år Reducerad belysning vid snöläggning Installerad effekt för belysningen uppgår till 56,1 kw. Besparing (energi) = 56,1 477 13400 kwh/år 2 Besparing (kostnad) = 56,1 2 56,1 477 0,88 + 480 25200 kr/år 2 Investeringskostnaden för att koppla om belysningen är svår att uppskatta men är i denna rapport satt till 20 000 kr Återbetalningstid = 20000 0,8 år 25200 Snöproduktion Värmeåtervinning Besparing (energi) = 122800 kwh/år 0,7 86000 kwh/år Besparing gäller vid direktverkande el. Besparing (kostnad) = 86000 0,88 75700 kr/år Elavtal Effektavgiften i ett nät med månadsdebitering istället för helår är satt till 40 kr/kw och månad vilket skulle motsvara en årlig avgift på 480 kr/kw och år (40*12). Snö producerades i november, december och januari under 2013. Övriga månader är effekttoppen omkring 130 kw i februari, mars och april. De andra månaderna omkring 25 kw Reducerad effektavgift = 602 480 (40 3 480 + 40 3 130 + 40 7 25) 208000 kr/år 12

DEN 10 JUNI 2014 ENERGIKARTLÄGGNING AV RÄTTVIKSBACKEN UTFÖRD AV INDUSTRIELL LASTSTYRNING

Sammanfattning I följande rapport redovisas en energianalys av skidanläggningen Rättviksbacken. Analysen omfattar en kartläggning av nuläget samt åtgärdsförslag för energieffektiviseringar. Backen i Rättvik är en familjevänlig liten skidanläggning med en underbar utsikt, och pisten nästan mitt i "byn". Backen ägs av kommunen och arrenderas ut. Rättviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 169 440 kwh el enligt Diagram 1, Diagram 2, Diagram 3 och Diagram 4 och de totala elkostnaderna till 178 195 kr. I rapporten beräknas besparingspotentialer för åtgärder på belysning och snöproduktion. På grund av relativt korta drifttider för belysningen samt en relativt liten årlig snöproduktion är det svårt att räkna hem relativt omfattande åtgärder. Rättviksbaken råds att börja samla in statistik för snöproduktionen så som tillförd el samt producerad mängd snö. På så sätt kan effektiviteten på befintlig utrustning mätas och effektiviseras genom mindre justeringar av tryck och flöden i systemet. 2

Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Metod... 4 1.3 Avgränsningar... 4 1.4 Antaganden... 5 2 Kort om skidanläggningen... 6 2.1 Kontaktuppgifter... 6 3 Energistatistik... 7 4 Nulägesanalys och åtgärdsförslag... 10 4.1 Belysning... 10 4.2 Snöproduktion... 11 Bilagor... 13 Belysningsinventering... 13 Beräkningar... 14 3

1 Inledning Dalarna är Pilotlän för grön utveckling med målet att visa hur gemensamma energi- och klimatmål kan nås samtidigt som ekonomisk tillväxt skapas. Att effektivisera energianvändningen är ett prioriterat område i Dalarnas klimat- och energistrategi. Tidigare projekt som genomförts av Länsstyrelsen i Dalarna visar att det finns goda möjligheter att sänka kostnaderna genom energiåtgärder och att därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Projektet GREEN 2020 samarbetar med skidanläggningarna i Dalafjällen i energifrågor och har därigenom byggt upp mycket kunskap om energieffektivisering i. I projektet BEE Branschvis EnergiEffektivisering samarbetar Länsstyrelsen med olika branscher för att hjälpa företag att energieffektivisera. Den satsning som omfattas av denna energikartläggning är ett samarbete mellan dessa två projekt. 1.1 Syfte Målsättningen med detta arbete är att kartlägga skidanläggningens energianvändning till belysning och snöproduktion samt främja förutsättningar för att optimera denna och därmed minska de totala energikostnaderna. Dessutom är rapporten tänkt att utgöra en grund för ett framtida aktivt arbete med frågeställningar rörande skidanläggningens energianvändning. 1.2 Metod I detta projekt ingår en energikartläggning av skidanläggningen samt åtgärdsförslag på hur energianvändningen och kostnaderna kan minskas. Kartläggningen visar hur energianvändningen är fördelad på belysning och snöproduktion och är en förutsättning för att kunna ge åtgärdsförslag. Det finns dessutom ett egenvärde i att veta hur energi används i verksamheten. I ett första steg har den totala energianvändningen på skidanläggningen studerats. En genomgång av energistatistik visar hur mycket el som används. Vid flera abonnemang kan dessutom elanvändningen till viss del fördelas på olika enhetsprocesser beroende på vad respektive abonnemang betjänar. Variationer i effektuttag sett över dygn och år ligger också till grund för energibalansen. Då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för kartläggningen har mätningar över tid inte kunnat utföras. Momentan mätning med strömtång har gjorts i vissa fall. Utrustningen har istället inventerats och drifttider har erhållits genom samtal med personal och genom analys av energistatistiken. Resultatet av energikartläggningen redovisas i denna rapport tillsammans med eventuella åtgärder för energieffektivisering. 1.3 Avgränsningar Energikartläggningen avgränsas till enhetsprocesserna belysning och snöproduktion enligt kravspecifikationen i upphandlingen. All annan verksamhet redovisas som övrig energianvändning i denna rapport. Inga mätningar över tid har kunnat utföras då aktuell utrustning inte varit aktiv under perioden för energikartläggningen. 4

1.4 Antaganden Drifttider har fastställts genom samtal med personal samt analys av energistatistiken. Investeringskostnaderna för åtgärdsförslagen är antagna efter tidigare projekteringar på andra företag. För att få en mer exakt investeringskostnad råds företaget att ta in skarpa fakturor från flera olika entreprenörer. 5

2 Kort om skidanläggningen Backen i Rättvik är en familjevänlig liten skidanläggning med en underbar utsikt, och pisten nästan mitt i "byn". Backen ägs av kommunen och arrenderas ut. Figur 1: Pistkarta Rättviksbacken 2.1 Kontaktuppgifter Skidanläggning: Rättviksbacken Adress: Slalomvägen 36 79535 Rättvik Telefon: 0243-233588 Kontaktperson: Krister Karlsson Telefon: 0243-233588 E-post: rattviksbacken@live.se Energianalytiker: Mattias Jonsson Telefon: 073 84 060 38 E-post: mattias.jonsson@indlast.se Energianalytiker: Peter Karlsson Telefon: 070 82 811 51 E-post: peter.karlsson@indlast.se 6

3 Energistatistik Rättviksbacken använder sig av el som energislag till belysning och snöproduktion. Under 2013 uppgick den totala elanvändningen till 169 440 kwh el enligt Diagram 1, Diagram 2, Diagram 3 och Diagram 4 och de totala elkostnaderna till 178 195 kr (exklusive moms). 1 Den rörliga kostnaden för elen, det vill säga den kostnaden som varierar med elanvändningen uppgår till 0,62 kr/kwh 2 för snöproduktion och till 0,91 kr/kwh 3 för belysningen. Effektavgiften baseras på det högsta effektuttaget under aktuell månad och uppgår till 25,6 kr/kw och månad. Under november till mars läggs dessutom en extra högbelastningsavgift på 70 kr/kw och månad. Det är dessa kostnader som används när besparing för åtgärdsförslagen räknas om från minskad energianvändning till minskad energikostnad. Diagram 1: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Stora backen). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 13,84 0,00 352,00 121 240 1 Dala Energi 2 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (exklusive energiskatt) 3 Fakturaunderlag 2013. Kostnaden exklusive moms. (inklusive energiskatt) 7

Diagram 2: Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Lerdalsliften). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 1,67 0,00 44,00 14 582 Diagram 3. Visar medelvärde över timmen för effektuttag av el under 2013 (abonnemang Hvilan). Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kw Effekt 1,60 0,00 93,06 13 973 8

Diagram 4. Visar dygnsvärden för elanvändningen under 2013 (abonnemang Tolvåsstugan) Enhet Benämning Med Min Max Energi [kwh] kwh Energi 54,38 0,00 234,00 19 645 9