Reglemente militär flygplatstjänst RMF

Reglemente militär flygplatstjänst RMF Oktober 2015 Januari 2016

FÖRSVARSMAKTEN 2015-10-01 Högkvarteret Reglemente militär flygplatstjänst RMF Oktober 2015 Januari 2016 Med stöd av FFS 2012:1 (FM ArbO) kap.7, 8 samt HKV 2012-05-28, 09862:59580 (HKV ArbO, del 2, punkt 4.1.8) fastställes Reglemente Militär Flygplatstjänst (RMF) för tillämpning fr.om. 2013-01-01. Reglementet fastställes för utbildning i militär flygplatstjänst samt tillämpning vid fredsmässig produktion (reglemente som styr uppträdandet i strid utarbetas och beslutas på order av C INSATS). Ändringar av innehållet i RMF får införas av central flygplatssamordnare, eller av den han utser, enligt rutiner som är accepterade av C PROD FLYG. Beslut i denna fråga har fattats av öv Ingela Mattiasson Tillförordnad flygvapenchef. Ingela Mattiasson Tillförordnad flygvapenchef Anders Gustafson Central flygplatssamordnare 2015 Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät emilia

Innehållsförteckning Ändringshistorik RMF... 5 1 Allmänt... 7 1.1 Dokument... 7 1.2 Lednings och lydnadsförhållande för flygplatstjänst i Försvarsmakten... 8 1.3 Förslag till ändringar... 8 1.4 Anhålla om avsteg... 8 2 Avvikelsehantering... 9 2.1 Allmänt... 9 2.1.1 System för avvikelsehantering... 9 2.2 Ansvar... 9 2.3 Klassificering av flygplatsrelaterade händelser... 10 2.4 Rapportering... 10 2.5 Följande rapporteringsområden hanteras via DA-Flygplats... 10 2.6 Flödesschema... 11 2.6.1 Driftstörningsanmälan... 11 2.6.2 Larmrapport... 12 2.6.3 Förbättringsförslag... 12 2.6.4 Anvisning för ifyllande av DA Flygplats... 12 2.7 Direktanmälan (DIRA)... 12 2.7.1 Allmänt... 12 2.7.2 Kriterierna för direktanmälan... 13 2.8 Strukturella skador på bansystemet... 14 2.8.1 Prioritering... 14 2.9 Övriga person-, fordon- och materialskador... 14 2.10 Teknisk rapport arbetsbeställning (TRAB)... 14 2.10.1 Vem ska skriva... 15 2.10.2 När skall TRAB skrivas... 15 2.10.3 Hur ska TRAB skrivas... 15 2.11 Materielrapport (MR)... 15 2.11.1 Vem ska skriva... 16 2.11.2 Flödesschema för MR... 16 2.12 Uppföljning... 16 2.13 Återrapportering till rapportör... 16 2.14 Stopprätt av verksamhet... 17 2.15 Utredning av händelser/avvikelser... 17 2.15.1 Syfte... 17 2.15.2 Rapportering av UR... 17 3 Flygsäkerhetsplanen... 19 3.1 Allmänt... 19 4 Terminaltjänst... 21 4.1 Tillämpningsområde... 21 4.1.1 Allmänt... 21 4.2 Uppgifter... 21 4.2.1 Begränsningar/avgränsningar... 22 4.2.2 Organisation... 22 4.2.3 Ansvarsförhållanden... 23 4.2.4 Säkerhetstjänst... 29 4.2.5 Flygterminaltjänst... 32 4.2.6 Sambands- och expeditionstjänst... 45 RMF 3

4.2.7 Gruppering... 46 4.2.8 Underhållstjänst... 48 5 Flygplatssäkerhet... 51 5.1 Tillträde till Airside... 51 5.2 Fordonstrafik på färdområde... 51 5.3 FOD, Foreign Object Debris... 51 5.4 Varselklädsel... 52 5.5 Airside-utbildning... 52 5.5.1 Allmänt... 52 5.5.2 Tillträde till Flygplatsens Airside... 52 5.5.3 Utbildningsorganisation... 53 5.5.4 Grundläggande Airside-utbildning... 54 5.5.5 Examination... 56 5.5.6 Behörighetsbevis... 57 5.5.7 Dokumentation, Registerhållning... 57 6 Flygplats ombord på fartyg... 59 7 R3 tjänst... 61 7.1 Flygplatsräddningstjänst... 61 7.2 Fälthållningtjänst... 61 7.3 R3 utbildning... 61 8 Begrepp... 63 9 Förkortningar... 65 Bilagor 1 Tidigare ändringshistorik RMF... 67 4 RMF

Ändringshistorik RMF Tabell 1 Sammanställning av ändringar. Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.08 RMF Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2015-10-01 Tidigare ändringar finns i Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik RMF (sida 67). RMF 5

1 Allmänt 1.1 Dokument Verksamheten på försvarsmaktens flygplatser ska utföras i enlighet med de föreskrifter som flygplatsen är klassad för. De områden inom flygplatsfunktionen som ej är omhändertagna av regelverk eller är av sådan art att likriktning är att föredra, regleras av försvarsmaktens högkvarter genom HKV PROD FLYGs Reglemente militär flygplatstjänst, RMF. Bild 1:1 Dokumentsöversikt för flygplatstjänst i Försvarsmakten. 1.1 1.1 RMF 7

1 Allmänt 1.2 Lednings och lydnadsförhållande för flygplatstjänst i Försvarsmakten Förbandschefen utgör verksamhetsledare för flygplatsfunktionen och innehar tillstånd att bedriva flygplatstjänst. Förbandschefen svarar organisatoriskt till C PROD FLYG i enlighet med FM och HKV ARBO. Flygplatschefen svarar organisatoriskt till förbandschefen. I rollen som militär flygplatschef svarar denne, efter delegering från förbandschefen, direkt till FLYGI avseende regeluppfyllnad. Avseende det civila tillståndet är flygplatschefen verksamhetsansvarig efter delegering från förbandschefen och svarar direkt till Transportstyrelsen. 1.3 Förslag till ändringar Förslag till ändringar av RMF skickas till flygplats-hkv@mil.se. Det är väsentligt att RMF är ett levande dokument som alltid är aktuellt och relevant för flygplatstjänsten. Detta uppnås genom att var och en deltar i förbättringsarbetet och föreslår förändringar. 1.4 Anhålla om avsteg Då situationer uppstår där behov av avsteg från RMF finns för att kunna lösa en uppgift skall anhållan om avsteg göras enligt nedan. Skriv anhållan till PROD FLYG innehållande: Specificera vilken punkt samt vilken del i RMF som avsteget avser. Beskrivning av situationen inklusive tider, platser och verksamhet. Skäl till avsteget. Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats. Anhållan skickas på något av följande sätt: Skrivelse till Högkvarteret, PROD FLYG, 107 85 Stockholm Digitalt till flygplats-hkv@mil.se Vid brådskande fall samt i samband med längre ledigheter kan telefonkontakt tas. 8 RMF 1.2 1.4

2 Avvikelsehantering 2.1 Allmänt Faror och risker finns i all verksamhet, men dessa skall vara acceptabla för verksamhetssäkerheten, flygplatsdrift- och flygsäkerheten Syftet med avvikelserapportering är att säkerställa att händelser/avvikelser som inträffar på flygplatsen omhändertas så att de inte uppkommer på nytt. Genom att arbeta med analyser och trendbevakning av avvikelser kan ständiga förbättringar ske genom att flygplatsens flygsäkerhetsmål ständigt uppdateras/ förändras. 2.1.1 System för avvikelsehantering Generell beskrivning av rapporteringssystemets struktur och rollfördelning DA VERKSAMHETSSÄKERHET Flygsäkerhet Kvalité Teknik/Mtrl Flygsäkerhetsofficer/FSK (FSO-MF, FSO-SIS, FSO-M, FSO-Flyg) Chef flygtrafikledning (CO ATS) Revision DA Flygsäkerhetskoordinator (FSK)/FSO Kvalitetschef (C Q) Chef flygtrafikledning (CO ATS) DRIFTSÄKERHET MR TRAB DA Tekniskt ansvarig (TA) Flygsystemgrupp (FsG) Teknisk chef Förband 2.2 Ansvar Samtliga som varit utsatt för en händelse som avviker från norm eller regler i flygplatsmiljön har ansvar att rapportera till FSO-MF och närmaste chef i linjeorganisationen. FSO-MF handlägger samtliga händelserapporter parallellt med linjeorganisationen. FSO-MF bedömer huruvida händelsen berör andra verksamhetssäkerhetsområden, genom samverkan med andra funktioner så som t ex arbetsmiljö, miljö, marksäk samt förbandets övriga FSO funktioner. 2.1 2.2 RMF 9

2 Avvikelsehantering 2.3 Klassificering av flygplatsrelaterade händelser Haveri Allvarligt tillbud (ATB) Tillbud (TB) Övrig driftstörning (ÖS) 2.4 Rapportering Syftet med rapportering av händelser är att förebygga olyckor och tillbud, inte att fastställa skuld eller ansvarsfrågor. Värt att beakta är också att en händelse kan medföra rapporteringsskyldighet även utan ha inneburit en direkt risk för drift- eller flygsäkerheten. Det gäller till exempel när händelsen i fråga under andra omständigheter skulle kunna utgöra en direkt risk, eller om en viss situation skulle kunna utvecklas till en riskfaktor om den tillåts fortsätta utan korrigering All rapportering ska rapporteras i flygplatsens rapporteringssystem under det aktuella arbetspasset. Den enskilde medarbetaren får inte lämna arbetsplatsen utan att ha rapporterat den aktuella händelsen i flygplatsens händelserapporteringssystem. Rapportering är inte frivilligt! Rapportering med DA SIS 1 ersätter inte teknisk rapportering eller rapportering inom annan tjänstegren eller för annat ändamål (t ex DA Stril, DA Flygplats, ANS-DA). VL rapporterar till C PROD FLYG vid möten med övriga verksamhetsutövare enligt LML 1.5.3 Möte med övriga verksamhetsutövare inom FM. 2.5 Följande rapporteringsområden hanteras via DA-Flygplats Driftstörning Larmrapport Förbättringsförslag Händelserapporteringssystemet ersätter ej felanmälan mot FortV. 1. Utdrag ur COM-G 5.3.1 10 RMF 2.3 2.5

2 Avvikelsehantering 2.6 Flödesschema 2.6.1 Driftstörningsanmälan DA Flygplats utgör en del av flygsäkerhetsarbetet inom FM flygoperatör. Driftstörning avser en felfunktion hos personal, materiel och övrig händelse där verksamhetssäkerheten, flygplatsdrift- eller flygsäkerheten har påverkats. Rapportering skall alltid ske när det kan konstateras att en driftstörning av något slag har inträffat, driftstörning kan vara; Allvarligt tillbud Tillbud Övrig driftstörning 2.6.1.1 Militära flygplatser med civil luftfart Militära flygplatser med civil luftfart ska rapportera alla händelser som har eller kunnat ha påverkan flygsäkerheten för den civila luftfarten. Undantag gäller för händelser som har samband med sådana luftfartsolyckor eller till- 2.6 2.6.1.1 RMF 11

2 Avvikelsehantering bud som avses i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och därmed ska utredas i särskild ordning 2.6.2 Larmrapport Larmrapport syftar till omedelbar dokumentation vid själva händelsen för att på så sätt skapa underlag för ev. utredning samt en snabb erfarenhetsspridning inom funktionen. Larmrapporten syftar även till uppföljning av höjdberedskap (taktisk beredskap), varningslarm, haverilarm, för att få en gemensam statistik och trend uppföljning på flygplatsräddningstjänsten inom FM. Om det inträffar någon driftstörning under beredskapshöjningen ska ytterligare en DA Flygplats upprättas. 2.6.3 Förbättringsförslag Rapportering kan även göras angående förslag beträffande ständig förbättring av verksamhetssäkerheten, flygplatsdrift- och flygsäkerheten utan att någon driftstörning inträffat. 2.6.4 Anvisning för ifyllande av DA Flygplats Se Bilaga B2.1 Anvisning för rapportering och hantering av DA Flygplats. 2.7 Direktanmälan (DIRA) 2.7.1 Allmänt Direktanmälan ska alltid rapporteras till VB funktionen i HKV och då med snabbaste möjliga sambandssätt. Syftet med direktrapport är att snabbt kunna sprida information inom FM då en allvarlig avvikelse har skett till bl.a. central verksamhetsutövare och HKV info för att; snabbt kunna beordra och organisera en central utredning snabbt kunna stoppa nyttjandet av ett system då det erfordras inom tidskrav rapportera till annan myndighet med utredningsbefogenhet hantera frågor från massmedia (FM HKV INFO). Vid inträffad driftstörning eller annan händelse som innebär osäkert tillstånd för personal inom flygplatsdriftsfunktionen skall direktanmälan insändas så snabbt som möjligt, dock senast inom tre dagar efter händelsen. Observera att direktanmälan inte ersätter MR och TRAB. 12 RMF 2.6.1.1 2.7.1

2 Avvikelsehantering DIRA görs från verksamhetsutövare vid händelse eller driftstörning som är av sådan art att den bör komma till HKV och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. DIRA får inte fördröjas i avvaktan på att komplett information om aktuell händelse har insamlats eller att aktuell chef är förhindrad att fatta beslut. Uppgifter ska lämnas efter hand som de blir tillgängliga. Verksamhetsutövare skall rapportera snarast dock senast inom 72 timmar efter att händelsen inträffat. Behovet av snabb extern spridning av aktuell händelse skall värderas. Not 1. Viss händelse kan först efter en analys visa sig vara så allvarlig att den skall rapporteras. Not 2. En inledande rapport får inte fördröjas och kan följas av en mer detaljerad rapport. Direktanmälan ska alltid rapporteras till VB funktionen i HKV och då med snabbaste möjliga sambandssätt. Syftet med direktrapport är att snabbt kunna sprida information inom FM då en allvarlig avvikelse har skett till bl.a. central verksamhetsutövare och HKV info för att; DIRA handläggs av V Flygsäk. Anmälan skickas enligt anvisningar på blanketten till VB Försvarsmakten telefon 08-788 81 11, fax 08-788 77 78 samt fax till V Flygsäk 08-788 76 96. V Flygsäk informerar FLYGI samt vidarebefordrar direktanmälan till materielsystem-innehavaren för åtgärdsbeslut. Information om händelse som föranlett direktanmälan orienteras snarast CMF som fattar beslut om operationella begränsningar på flygplatsen. 2.7.2 Kriterierna för direktanmälan 1 Olycksfall eller annan skadlig inverkan som föranlett dödsfall, svårare personskada eller samtidigt drabbat flera personer samt allvarliga tillbud, t ex: Olycka eller tillbud som, enligt 2 Arbetsmiljöförordningen, ska anmälas till Arbetsmiljöverket (AV) eller annan tillsynsmyndighet. Då 112 larmats. 2 Brister på materielsystem som kan medföra allvarliga konsekvenser. 2.7.2.1 Orientera För att ansvariga chefer i den egna organisationen skall bli medvetna om händelsen så skall rapportören/närmaste chef tillse att egen linjeorganisation samt förbandets vakthavande befäl får kännedom om händelsen och vidtagna åtgärder. 2.7.1 2.7.2.1 RMF 13

2 Avvikelsehantering 2.8 Strukturella skador på bansystemet Avvikelser som kan hänföras till skador på bansystemet, asfaltsytor, skuldror etc. skall hanteras inom DA-Flygplats, chef en för fälthållningen säkerställer avvikelser som läggs under bevakning för senare åtgärd följs upp i en för flygplatsen handlingsplan för underhållsåtgärder på kort och lång sikt, datum för åtgärd skall planeras. DA Flygplats ersätter ej skaderapport. 2.8.1 Prioritering Underhållsåtgärderna skall prioriteras enligt Fortv fälthållningshandbok 1991:3 Dokumentation/uppföljning av underhållsåtgärder. Chefen för fälthållningen är ansvarig för dokumentation och uppföljning av vidtagna åtgärder och avslutar ärendet, då rätt åtgärder är utförda. 2.9 Övriga person-, fordon- och materialskador Händelser och avvikelser som kan påverka flygplatsdriften och flygsäkerheten vilka kan hänföras till skador på person, fordon eller annan materiel/ egendom ska rapporteras. DA ersätter ej FM MM 2 rapport Avvikelse inom Försvarsmakten. 2.10 Teknisk rapport arbetsbeställning (TRAB) TRAB fungerar som felbeskrivning och arbetsbeställning och används vid alla åtgärder på materiel tillhörande MSK Flyg. TRAB används vid egen eller beställd åtgärd på materielen, (t ex förebyggande- eller avhjälpande underhåll, modifiering, beställning av utbytesenheter m m) och avslutas med ÅR, Åtgärds rapport. På detta sätt får materielen en uppföljning av vilka åtgärder som har gjorts, av vem och när. TRAB kan föranleda en Da Flygplats. 2. Försvarsmaktens Marksäkerhets Manual 14 RMF 2.8 2.10

2 Avvikelsehantering Detaljer enligt RAFT 3. 2.10.1 Vem ska skriva Rapporteringsskyldig är den som inom sitt verksamhetsområde finner anledning till anmärkning, upptäcker fel på materielen, eller beställer underhållsåtgärder, t ex tillsyn eller modifiering. 2.10.2 När skall TRAB skrivas Rapportering skall ske vid: konstaterad eller befarad felfunktion eller skada in- och urmontering av individuppföljda enheter beställning av åtgärder enligt underhållsplan, modifiering, funktionskontroll etc. åtgärd av kvarstående anmärkning separat urmontering där den urmonterade enheten inte lånas till annan bruksenhet 2.10.3 Hur ska TRAB skrivas Se RAFT. 2.11 Materielrapport (MR) MR skall användas för att rapportera materielfel och felfunktioner som påverkar flygplatsdriften, flygsäkerhet eller personalens säkerhet. MR skall skrivas då det uppkommer materielfel/felyttring, som påverkat funktionsdugligheten eller personalens säkerhet eller som på väsentligt sätt påverkat materielens tillgänglighet. Materielrapporten skall delges samtliga förbands funktionsföreträdare och materielhandläggare. Den finns som digital blankett, M7102-250721E. 3. Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänsten 2.10 2.11 RMF 15

2 Avvikelsehantering 2.11.1 Vem ska skriva MR skall snarast möjligt upprättas av materielansvarig inom respektive funktion i samverkan med SI på FSG och insändas till FMV via MSK FLYG vid: Hur en MR ska skrivas framgår i RAFT MR ersätter ej DA Flygplats eller DIRA. 2.11.2 Flödesschema för MR 2.12 Uppföljning Vidtagna åtgärder mot rapporterade avvikelser och förslag följs upp av CMF för att verifiera om de haft avsedd verkan. 2.13 Återrapportering till rapportör Snabb handläggning samt återrapportering främjar rapporterings-villigheten. Denna princip gäller för samtliga aktörer och nivåer i rapporteringskedjan. 16 RMF 2.11.1 2.13

2 Avvikelsehantering 2.14 Stopprätt av verksamhet Var och en av oss medarbetare som verkar inom ledning, kvalitet, flygsäkerhet, har på sin verksamhetsnivå stopprätt, och skyldighet ur ett luftvärdighets- och flygsäkerhetsperspektiv att stoppa verksamheten om osäkert tillstånd skulle uppstå. Därefter sker direkt en rapportering till nästa beslutande nivå som bedömer allvarlighetsgraden och vidtar fortsatt arbete med att återigen komma till ett säkert tillstånd. 2.15 Utredning av händelser/ avvikelser 2.15.1 Syfte En utredning av händelser, enligt dessa föreskrifter, skall syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet och orsaken till händelsen som skador och effekter i övrigt. En utredning skall även ge underlag för beslut om eller förslag till åtgärd, vilket syftar till att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa effekten av liknande händelser. Därför får analysen av händelseförloppet, de sammanfattande bedömningarna och säkerhetsrekommendationerna inte användas för att fördela skuld och ansvar Följande händelser utreds: haveri allvarligt tillbud (A TB) driftstörning med skada driftstörning utan skada om inte dennas art och orsak entydigt framgår av driftstörningsanmälan. 2.15.2 Rapportering av UR Inom Flygplatsverksamheten finns det tre typer av utredningsnivåer Intern utredningsrapport Förenklad utredningsrapport UR SHK/FMUK rapport 2.15.2.1 Intern utredningsrapport Genomförs vid mindre händelser som inte föranleder en Förenklad UR. Se bilaga B2.2 Intern utredningsrapport. 2.14 2.15.2.1 RMF 17

3 Flygsäkerhetsplanen 3.1 Allmänt Försvarsmaktens Flygsäkerhetsplan tas fram för att koordinera Försvarsmaktens samlade flygsäkerhetsarbete. I planen finns dokumenterat den övergripande inriktningen samt prioriteringsordningen av Försvarsmaktens flygsäkerhetsarbete. Flygsäkerhetsplanen skall vid sidan om hantering av kända risker så långt möjligt även försöka identifiera risker genom ett proaktivt och prediktivt synsätt. För flygplatsfunktionen ansvarar verksamhetsledaren, med stöd av flygplatschefen, för implementering av flygsäkerhetsplanen. Flygplatschefen stöds av FSO MF. Vid centralt FSO-möte arbetas förslag fram till nya uppgifter för flygplatsfunktionen. Efter flygplatschefernas acceptans godkänns dessa som centrala uppgifter som sedan bryts ner av central flygplatssamordnare till uppgifter som går ut till förbanden i den av C PROD FLYG fastställda Flygsäkerhetsplanen. Gällande Flygsäkerhetsplan finns publicerad på emil under rollportalen FM Flygoperatör. 3.1 3.1 RMF 19

4 Terminaltjänst 4.1 Tillämpningsområde Detta kapitel ska tillämpas när Försvarsmakten bedriver flygterminaltjänst. Vid övrig flygplatsrelaterad verksamhet samt vid utbildning i flygterminaltjänst och vid nationella övningar ska innehållet ses som vägledande. Det reglerar ansvar, uppgifter, befogenheter och organisation vid genomförandet av militär flygterminaltjänst. 4.1.1 Allmänt Flygterminaltjänsten syftar till att betjäna luftfartyg i transportflygtjänst med all den service de behöver för att transport av personal och gods skall fungera så effektivt som möjligt. Flygterminaltjänsten omfattar: Ramptjänst Lastplanering/Lastkontroll Godshantering inklusive gods i transit Passagerarservice Flygterminaltjänstens omfattning anpassas och bemannas minst utifrån vad avser insatsens uppgift och längd, flygfrekvens, operatörernas krav, befintlig infrastruktur och utbildningsstatus. Vid internationell samverkan med andra nationer används begreppet CATO (Combined Air Terminal Operation) för flygterminaltjänst. Vid verksamhet på militära och civila flygplatser samt vid internationell insats ska planerande chef tillse att erforderliga resurser, tillstånd och överenskommelser för att hantering av gods och passagerare uppfyller gällande säkerhetskrav finns. 4.2 Uppgifter Flygterminaltjänstens huvuduppgifter är att inom tilldelat område och med iakttagande av gällande säkerhets-, miljö- och servicekrav utföra: marktjänster (med undantag för flygteknisk underhållstjänst) som erfordras under luftfartygets markuppehåll handhavande av passagerare och deras bagage godshantering. 4.1 4.2 RMF 21

4 Terminaltjänst Tjänsten ska kunna ske under alla klimatförhållanden som normalt kan förkomma vid insats och utföras under dygnets alla timmar. Tjänsten ska kunna genomföras med luftfartygets motorer igång (ERO). Vid nationsgräns överskridande verksamhet skall samverkan ske med berörda tullmyndigheter och passpolis. Flygterminaltjänst löses vid flygfält/flygplats/flygbas enligt internationellt/nationellt styrande regelverk. Skall (autonomt), nationellt och globalt, kunna betjäna egna och andras transport-/passagerarflygplan/helikoptrar avseende flygterminaltjänst. 4.2.1 Begränsningar/avgränsningar Försvarsmaktens flygterminaltjänst omfattar ej: Catering för passagerare Tillagning mat till besättning Påfyllning oxygen/lox till luftfartyg Startluft Tankning/urtankning luftfartyg Besättnings- och passagerartransporter utanför färdområde. Bevakning av luftfartyg Sanering av transporterat gods eller passagerare Avisning av luftfarkoster 4.2.2 Organisation Styrande för organisationen är gällande KFS. Flygterminaltjänstens organisation, personal, utrustning och lokaler skall dimensioneras så att beordrade uppgifter kan fullgöras inom angivna tidsramar utan att flyg- och verksamhetssäkerhet eftersätts. Flygterminalenheter är modulära och skalbara mot verksamhet på flera platser samtidigt. Styrande för modularitet och skalbarhet är vilken verksamhet som skall bedrivas på respektive flygplats. Enheter skall nationellt och internationellt med transportstöd kunna omgrupperas med hänsyn till prioritering av verksamheten. Funktionen skall ha egen förmåga till landsvägstransport av mindre enheter. 22 RMF 4.2 4.2.2

4 Terminaltjänst 4.2.3 Ansvarsförhållanden 4.2.3.1 Luftfartygets befälhavare Luftfartygets befälhavare är ytterst ansvarig för lastning och lossning av gods och passagerare. 4.2.3.2 Flygplatschef Har enligt gällande bestämmelser och regelverk det övergripande och odelade operationella säkerhetsansvaret för flygplatsens drift. På flygplats där flygterminaltjänst utövas av mer än en organisation, ansvarar flygplatschefen för att nödvändig samordning mellan organisationerna sker och att rutinerna är beskriva i flygplatsens verksamhetshandbok. 4.2.3.3 Bataljonschef eller motsvarande Verksamhetsleder flygterminaltjänsten genom uppdragstaktik. Ansvarar för att kraven i gällande bestämmelser för flygterminaltjänst vad avser, genomförande, organisation, utbildning, lokaler samt utrustning uppfylls. Tillser att flygterminaltjänsten organiseras och genomförs under tillsyn av Flygplatschef. Reglerar lydnads- och ansvarsförhållandena inom organisationen. Rapporterar till Flygplatschef när krav i gällande bestämmelser ej uppfylls. Samverkar med civila och militära myndigheter/förband/organisationer i erforderlig omfattning. 4.2.3.4 Chef Flygterminalpluton 4.2.3.4.1 Allmänt Kan vara chef CATO vid insats med andra länders flygterminalförband. 4.2.3.4.2 Ansvar Chefen flygterminalpluton ansvarar för att: arbetslagar, säkerhetsbestämmelser och miljöregelverk efterlevs samt att olyckstillbud/olyckor förebyggs genom säkerhetsanalyser koordinering sker mellan berörda så att väl fungerande flygtransporter av personer och gods kan säkerhetsställas mottaga, bearbeta och delge order från högre ledning till berörd personal vid behov samverka med taktisk flygplanering all flygterminalpersonal dels har tillfredsställande utbildning och kompetensbevis för ifrågavarande arbetsuppgifter, dels har god kännedom om gällande ordnings- och säkerhetsbestämmelser samt innehållet i civila bestämmelser och detta reglemente 4.2.3.1 4.2.3.4.2 RMF 23

4 Terminaltjänst lydnads- och ansvarsförhållandena inom egen organisationen är implementerade erforderliga föreskrifter och instruktioner för flygplats och flygoperatör upprättas och hålls aktuella samt är kända och tillämpas av flygterminalpersonalen materiel för flygterminaltjänst och fordon underhålls och används enligt gällande föreskrifter planera och genomföra periodisk träning för personalen följa upp flygplansrörelser, gods-, farlig gods och passagerarservice. 4.2.3.4.3 Uppgifter samverkar med flygplatschef på platsen leder och kontrollerar flygplansrörelse, gods- och passagerarservice inom tilldelat område koordinerar och samverkar med mottagande förband vid RSOM/RSOI om fortsatt transport av gods och passagerare samverkar med NMCC, MOVCON, FMLOG eller motsvarande organisationen angående flygplansrörelser inom tilldelat område. samverkar med flygplatsledning/flygtrafikledning om PPR samverkar, efter behov, om VIP besök/transporter bistår vid Aeromedical evakuering. 4.2.3.4.4 Befogenheter att avvisa passagerare och personer som utgör en flygsäkerhetsrisk inom färdområde avvisa gods som säkerhets- eller dokumentationsmässigt inte uppfyller gällande regelverk omedelbart stoppa verksamhet som påverkar flyg- och/eller personsäkerhet. 4.2.3.4.5 Rapportering rapporterar till bataljonschef eller motsvarande rapporterar vid internationell insats till närmast högre chef/enhet vad avser störningar av verksamheten på flygplatsen till flygplatschef på platsen vad avser begränsningar i mottagande av luftfartyg till AOC/taktisk stab eller motsv avvikelserapportering sker enligt ordinarie rutiner. 4.2.3.5 Stf Chef Flygterminalpluton 4.2.3.5.1 Allmänt Assisterar/stödjer plutonchefen i dennes ansvarar för övergripande koordinering och säkerställande av väl fungerande flygtransporter av personer 24 RMF 4.2.3.4.2 4.2.3.5.1

4 Terminaltjänst och gods. Vid chefens frånvaro eller vid utgruppering av enheter kunna verka som chef. Kan vara chef CATO vid insats med andra länders flygterminalförband. 4.2.3.6 Lastmästare mark 4.2.3.6.1 Allmänt Stödjer Chef Flygterminalpluton vid planering och koordinering vad gäller lastning och lossning av gods och passagerare. Lastmästare mark funktionsleder ramp/godstjänsten och utgör kontrollorgan för all last Genom delegation vara tjänsteförrättande chef flygterminaltjänsten på en plats. 4.2.3.6.2 Ansvar ansvarar för säkerheten för all underlydande personal inom tilldelat område inom färdområde samt för passagerare och transiterande passagerare. ansvarar för att arbetslagar, säkerhetsbestämmelser och miljöregelverk efterlevs samt att olyckstillbud/olyckor förebyggs genom säkerhetsanalyser. ansvarar för mottagning och klarering av farligt gods enligt gällande regelverk. 4.2.3.6.3 Uppgifter arbetsleder flygterminaltjänstens personal ansvarig för kontroll av farligt gods tar emot, bearbetar och delger order från högre ledning till berörd personal koordinerar/samverkar med gruppchef/-er om säker lastning/lossning av gods samt bordning/avstigning passagerare genomför lastplanering avseende volym, vikt och balans för berörda flygplanstyper övervakar och leder verksamhet med lasthanteringsutrustning med iakttagande av gällande säkerhetsregler bereder all nödvändig dokumentation vad avser godshantering (AWB, Fraktsedel, m.fl.) samverkar med transportledningsorganisation (t ex MOVCON eller motsv.) om den på platsen dagliga verksamheten samverkar med flygoperatörer, avsändare och mottagare av gods för att säkerställa flygsäkerheten och en friktionsfri hantering stödjer vid AE (Aeromedevac operationer) sammanställer beordrad statistik och rapporter. 4.2.3.5.1 4.2.3.6.3 RMF 25

4 Terminaltjänst 4.2.3.6.4 Befogenheter att Se 4.2.3.4 Chef Flygterminalpluton (sida 23). avvisa farligt gods som inte följer regler enligt gällande regelverk eller beviljade avsteg. 4.2.3.6.5 Rapportering Rapporterar till Chef Flygterminalpluton/chef CATO 4.2.3.7 Gruppchef 4.2.3.7.1 Allmänt Assisterar/stödjer Chef Flygterminalpluton och lastmästare mark i koordinering och säkerställande av väl fungerande flygtransporter av personer och gods. Övervakar och leder, under iakttagande av gällande säkerhetsregelverk, arbetet på tilldelat område med sin personal, avseende lastning/lossning gods, passagerarservice och rangering. Genom delegation vara tjänsteförrättande chef flygterminaltjänsten på en plats. 4.2.3.7.2 Ansvar för att: arbetslagar, säkerhetsbestämmelser och miljöregelverk efterlevs samt att olyckstillbud/olyckor förebyggs genom säkerhetsanalyser mottagning och klarering av farligt gods sker enligt regler i gällande regelverk marshalling av luftfartyg, genomförs enligt gällande bestämmelser för respektive luftfartygför rangering och bogsering av luftfartyg gods som lämnats för flygtransport skall skyddas mot klimat- och miljöpåverkan all hantering av gods som lämnats för flygtransport skall skyddas mot obehörig påverkan. 4.2.3.7.3 Uppgifter Allmänt genomför periodisk träning av underställd personalen. Godshantering säkerställer regelbunden tillsyn på enhetens lasthanteringsmateriel och tillgång på lastsurrningsmateriel iordningställer flygplanslaster enligt prioritetsordning, destinationer, vikt och volym övervakar och leder lastning/lossning av inkommande/utgående gods 26 RMF 4.2.3.6.4 4.2.3.7.3

4 Terminaltjänst kontrollerar/jämför inkommande och utgående gods med dokumentation för att säkerställa att inga brister föreligger kontrollerar och registrerar (arkiverar) transporthandlingar Under iakttagande av lastsäkringsregler övervaka, leda och ge direktiv för iordningställande av laster för flygtransport koordinerar/samverkar med lastmästare på flygplanet om säker lastning/lossning av gods samarbeta med tullpersonal (myndighet) vad avser förtullning av inkommande/utgående gods samverka med transportledningsorganisation (t ex MOVCON eller motsv.) om den på platsen dagliga verksamheten. Passagerarservice koordinerar med kabinansvarig på luftfarkost säkerheten för bordning/ avstigning passagerare från respektive luftfarkost samt lastning/lossning bagage ansvarar för säkerheten för all personal, passagerare och transiterande passagerare på tilldelat område inom färdområde säkerställer att passagerarmanifest finns, enligt gällande regelverk och bestämmelser tillse att passagerare delges erforderlig information avseende flygningens genomförande vid behov samarbeta med passpolis eller motsvarande. Övriga uppgifter sammanställer beordrad statistik och rapporter. 4.2.3.7.4 Befogenheter att avvisa passagerare och personer som utgör en flygsäkerhetsrisk inom Färdområde avvisa gods som säkerhets- eller dokumentationsmässigt inte uppfyller gällande regelverk avvisa farligt gods som inte följer gällande regelverk eller beviljade avsteg omedelbart stoppa verksamhet som påverkar flyg- och/eller personsäkerhet. 4.2.3.7.5 Rapportering Rapporterar till chef flygterminalpluton/chef CATO eller lastmästare mark. 4.2.3.7.3 4.2.3.7.5 RMF 27

4 Terminaltjänst 4.2.3.8 Ramp/Godsservicesoldat 4.2.3.8.1 Allmänt Ramp/godsservicesoldat arbetar under respektive gruppchef. Assisterar/stödjer gruppchef i koordinering och säkerställande av väl fungerande flygtransporter av personer och gods. 4.2.3.8.2 Ansvar Följa gällande säkerhetsbestämmelser och miljöregelverk samt förhindra att olyckstillbud/olyckor sker. 4.2.3.8.3 Uppgifter Allmänt handha fordon och utrustning för ramp/godstjänst enligt gällande instruktioner vid motorstart av luftfartyg bistå med brandberedskap genomföra marshalling av luftfartyg genomföra rangering och bogsering av luftfartyg samt agera hindervarnare. Godshantering lasta gods på paletter, lastsäkra, väga och märka upp med aktuell vikt göra tyngdpunkts beräkningar på gods inom färdområde leda fordons- och maskinförare till och från luftfartyg. Passagerarservice genomföra röntgen och visitering av bagage genomföra vägning av bagage genomföra säkerhetskontroll av passagerare genom båge och/eller handhållen detektor samt kroppsvisitering av män och kvinnor säkerställa att endast de passagerare som listas på passagerarmanifestet kommer in i transitområde. 4.2.3.8.4 Befogenheter att omedelbart stoppa verksamhet som påverkar flyg- och/eller personsäkerhet. 4.2.3.8.5 Rapportering underrätta närmaste chef vid förekomst av icke tillåtna eller misstänkta farliga föremål/verksamhet vid gods- och passagerarservice underrätta närmaste chef när verksamhet kan komma att påverka flygsäkerheten negativt. 28 RMF 4.2.3.8.1 4.2.3.8.5

4 Terminaltjänst 4.2.4 Säkerhetstjänst Flygplatsområdet delas in i olika områden vilka bl a benämns färdområde och manöverområde. Inom manöverområdet styr flygledaren all form av trafik. Bild 4:1 Exempel områdesindelning flygplats. Säkerhet på flygplats delas upp i två begrepp; flygsäkerhet (safety) och luftfartsskydd (security). Flygsäkerhet handlar om teknisk/operativ verksamhet medan luftfartsskydd är en kombination av åtgärder med mänskliga och materiella resurser avsedda att skydda luftfarten på flygplatsen mot olagliga handlingar. Färdområde är den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygets start, landning och taxning och som består av manöverområde och platta (plattor). Manöverområdet är en del av flygplats som är avsedd för luftfarygs start, landning och taxning. I manöverområdet ingår inte plattor, uppställningsplatser, klargöringsområden eller flygplanvägar. Vid vistelse inom manöverområdet ska samband med lokal flygledare vara upprättad. Civil flygplats delas dessutom in i områdena SRA och CSRA vilka anger klassen på tillträdesskydd inom flygplatsen olika områden. För tillträde till SRA område krävs behörighet och identitetskontroll, för CSRA krävs behörighet och säkerhetskontroll. CSRA område upprättas minst runt uppställt flygplan eller verksamhet som kräver förhöjt säkerhetsskydd. Vid militär flygterminaltjänst på civil flygplats tillämpas de lokala bestämmelserna för SRA resp. CSRA. Vid flygterminaltjänst på militär flygplats definieras områdena SRA och CSRA i samråd med flygplatschefen. Vid all verksamhet skall riskanalys genomföras och dokumenteras. 4.2.4 4.2.4 RMF 29

4 Terminaltjänst 4.2.4.1 Verksamhet inom säkerhetsområde luftfartyg För varje typ av luftfartyg finns ett definierat säkerhetsområde som personal som verkar inom området måste känna till. Inom detta område får endast vistas besättning samt markpersonal och fordon som utför service och/eller lastnings/lossningsarbete. Extra uppmärksamhet och försiktighet skall iakttagas vid framförande av fordon inom luftfartygs säkerhetsområde. För att förhindra olycka eller skada på luftfartyg skall lastning/lossning ledas och övervakas av ansvarig chef samt genomföras med fastställd utrustning som framförs av härför utbildad personal. Fordon som används för service av luftfartyg skall framföras så att det inte kommer i kontakt med luftfartyget. Förare som lämnar fordon skall säkerställa att fordonet inte kommer i rullning. Fordon får inte köra under någon del av luftfartyget utom när det är oundvikligt och då med ledsagning. Fordon får inte backas mot luftfartyg utan ledsagning. 4.2.4.2 Uppställning luftfartyg inom färdområde Chef flygterminaltjänsten ansvarar för tilldelat uppställningsområde. Hänsyn skall tas till lokala bestämmelser och flygoperatörens krav (för svenskt militärt luftfartyg, se FOM och FuhM) samt befintlig infrastruktur. 30 RMF 4.2.4.1 4.2.4.2

4 Terminaltjänst Bild 4:2 Exempel Säkerhetsområde Tp84 vid lastning/lossning. Bild 4:3 Exempel Säkerhetsområde Hkp vid lastning /lossning. 4.2.4.2 4.2.4.2 RMF 31

4 Terminaltjänst 4.2.4.3 Luftfartsskydd Flygterminal personal ska före anställning minst uppfylla kraven enligt Transportstyrelsens författningssamling, TSFS gällande Säkerhetsprövning och kompetenskrav luftfartsskydd. Samtliga som vistas på flygplatsen har skyldighet att ta del av och följa de lokala föreskrifterna för luftfartsskydd som finns publicerade i flygplatsens regelverk/bestämmelser. Flygterminaltjänsten baseras på nationella säkerhetsbestämmelser samt vid internationell insats dessutom på verksamhetslandets bestämmelser. Vid incheckning av passagerare bör verksamheten stödjas av militärpolis eller polis. Eftersök ammunition och sprängämne ska kunna ske med hundekipage eller kemiska/elektroniska hjälpmedel i syfte att förhindra olaga medförsel på flygplan. Vid incheckning av passagerare och bagage med destination till civil flygplats skall utrustning för säkerhetskontroll användas, undantag kan beviljas av flygplatschef på platsen i samverkan med luftfartygets befälhavare. Passagerare som inte genomgått säkerhetskontroll får ej gå i transit vid ankomst till civil flygplats. Om säkerhetskontroll inte utförts skall detta meddelas till luftfartygets befälhavare som vid ankomst meddelar mottagande flygplats. 4.2.5 Flygterminaltjänst 4.2.5.1 Allmänt Flygterminaltjänsten delas in i fyra huvudområden: Ramptjänst Lastplanering/Lastkontroll Godshantering inklusive gods i transit Passagerarservice Flygterminaltjänsten ska kunna betjäna: Transportflygplan med lastramp, oavsett storlek. Transportflygplan utan lastramp med lasthöjd upp till 4m Passagerarflygplan oavsett storlek med begränsad service Helikoptrar 4.2.5.2 Ramptjänst 4.2.5.2.1 Allmänt Ramptjänst omfattar den direkta service som luftfartygen behöver från att det har landat och tills det åter skall starta. 32 RMF 4.2.4.3 4.2.5.2.1

4 Terminaltjänst Tjänsten skall stödja flygplanen eller helikoptrarna med t ex förflyttning på marken, elkraftsförsörjning och lastning av passagerare och/eller gods. Ramptjänsten börjar när flygtrafikledningen lämnat över kontrollen av luftfartyget till flygterminalfunktionen och avslutas när flygtrafikledningen åter tagit kontrollen av flygplanet eller helikoptern. Ramptjänsten omfattar följande: Marshalling Dirigering av luftfartyg till avsedd uppställningsplats med hjälp av ledsagarfordon. Ledsagarfordonet skall vara försett med så kallad Follow me -skylt. Marshalling innebär också att vid avsedd uppställningsplats dirigera luftfarkoster med handsignaler. Bogsering Kan behöva utföras på luftfartyg vid utrymmesbegränsningar på uppställningsområde. Flygoperatör skall tillhandahålla bogserstång för aktuellt luftfartyg. Push-back Om uppställningsplatserna för luftfartyget är utformade så att de inte kan köra rakt fram utan måste backa ut från uppställningsplatsen när de skall starta, måste s.k. Push-back utföras. Push-back är bogsering som utförs på flygplan som saknar egen förmåga att backa. Push-back kan också utföras på flygplan som kan backa för egen maskin, t.ex. om lätt utrustning finns framför flygplanet som kan flyttas av flygplansmotorernas reverserande propellerluftströmmar. Markström När luftfartyget stänger av sina motorer på marken är det beroende av yttre elförsörjning för att alla system och funktioner i luftfartyget skall kunna användas. Vid motoravstängning skall elkraft från ett markströmsaggregat tillhandahållas. Lastning/lossning av gods Lossning och lastning av gods och bagage i luftfartygets olika lastrum skall utföras enligt utarbetad lastinstruktion och med hjälp av korrekt lastningsutrustning. Arbetet ska övervakas av luftfarkostens Lastmästare, lastningsansvarig besättningsman eller motsvarande. Omfattar också transport av gods till och från luftfartyg inom färdområde. Toalettservice Under flygplans markuppehåll tillhandahålls begränsad toalettservice. Servicen omfattar tömning, renspolning samt påfyllning av spolvätska i flygplanets toalettsystem. 4.2.5.2.1 4.2.5.2.1 RMF 33

4 Terminaltjänst Tillhandahålla kyla och värme Under luftfartygets markstopp skall luftkonditionering eller värmare tillhandahållas. Detta för att säkerställa funktion på elektroniska installationer och komforten hos besättning och passagerare. Dokumentation Alla rörelser med luftfartyg som berör flygterminaltjänsten skall dokumenteras. Förutom detta finns yttre styrande regelverk som kräver särskild dokumentation: Före markströmsförsörjning av andra luftfartyg än Försvarsmaktens skall befälhavare underteckna dokument enligt TO DF Flyg 910 010171 Vid lastning av farligt gods skall NOTOC, Godsdeklaration (Shippers Declaration) och ev. särskilt tillstånd från Säkerhetsinspektionen lämnas över till luftfartygets besättning. Inför lastning av gods skall en Lastförteckning (Cargo Manifest) över lasten upprättas där varje lastenhet (palett, pall eller fordon) tydligt kan identifieras. Tillsammans med ett förslag på lastplanering skall dessa lämnas över till luftfartygets lastmästare. Eventuell avisning skall dokumenteras på fastställd blankett och överlämnas till luftfartygets besättning. Eventuella avvikelser skall rapporteras på fastställd blankett (DA- Flygplats) enligt 2 Avvikelsehantering (sida 9). Flygplatsens avvikelserapporteringssystem kan också kräva att avvikelsen skall rapporteras lokalt. 4.2.5.3 Lastplanering/lastkontroll 4.2.5.3.1 Allmänt Vid all befordran av gods och passagerare med luftfartyg genomförs lastplanering och lastkontroll. Detta för att luftfartyget inte skall lastas med för tung last, last med förskjutet jämviktsläge eller omedvetet lastas med farligt gods. 34 RMF 4.2.5.2.1 4.2.5.3.1

4 Terminaltjänst Mottagningskontroll Farligt gods flyg (Acceptance Dangerous Goods by Air) Personal utbildad för mottagningskontroll kontrollerar gods och dokument såsom Shippers Declaration och ev. särskilt tillstånd från Säkerhets Inspektionen samt utfärdad NOTOC. Kontrollen ska ske enligt gällande HFFG och i förekommande fall IATA- DGR. Lastplanering avseende volym, vikt och balans Lastmästare mark eller av chefen flygterminaltjänsten utsedd, utfärdar dokument såsom förslag på lastplanering (loadplan) och lastbesked (loadsheet) till besättning, baserade på inkomna uppgifter från in-checkat bagage och inlämnat gods. Kunna hantera digitala lastplaneringssystem (t ex AALPS). Samverkan skall ske mellan ansvarig ramptjänsten och besättningen vad avser last, passagerare, tider, dokumentation och eventuella begränsningar innan lastning eller lossning påbörjas. 4.2.5.4 Godshantering 4.2.5.4.1 Allmänt Omfattar all hantering av gods som flygtransporteras. Gods kan bestå av flygtransporterat förbands bagage, utrustning, fordon och skall förberedas för säker transport före lastning i luftfartyget. Gods skall i första hand lastas och lastsäkras på paletter för effektiv lastning och lossning av transportflygplanet. Hjul- och drivbandsförsedda fordon som oftast lastas direkt på luftfartygets lastrumsgolv skall förberedas för flygtransport ex v genom demontering av höga antenner och andra förberedelser som framgår av SLA TP84 eller certifikat från ATTLA. På motsvarande sätt skall gods återlämnas i bruksskick till det transporterade förbandet efter att godset lossats från luftfartyget. Godshantering innefattar även förvaring av gods i väntan på flygtransport där del av godset även skall kunna väderskyddas. Förvaringsplatser måste förberedas för förvaring av farligt gods. 4.2.5.3.1 4.2.5.4.1 RMF 35

4 Terminaltjänst Bild 4:4 Exempel Gruppering för godshantering vid HOB/FOB. Bild 4:5 Exempel Gruppering för godshantering FOB/FOL. 36 RMF 4.2.5.4.1 4.2.5.4.1

4 Terminaltjänst Överlämningsplats Plats utanför färdområde där överlämning av transporterat gods sker mellan avsändare/transportör och flygterminalfunktionen. Platsen bör upprättas på jämn och hårdgjord mark och medge samtidig lastning och lossning av två lastbilar med släpvagn samt väderskydd för väderkänsligt gods. Platsen skall medge godsseparation för olika avsändare/mottagare samt farligt gods som ej får samförvaras. På platsen skall kunna hanteras och tillfälligt förvaras materiel/förnödenheter som kräver obruten kyl-/värmekedja. Gods och fordon som mottages på platsen skall vara rengjorda från smuts, lera o dyl. Flygterminalfunktionen kontrollerar att fordon och materiel är iordningställda och godkända för flygtransport vid mottagandet. Lastbyggnationsplats Plats på färdområde för palettering samt lastförberedelser av gods och fordon inför flygtransport (inkl. tyngdpunkts beräkning, uppmärkning och mottagningskontroll) sker. Efter palettering ska godset vägas och mätas. Vikt anges i kilo och mätning i meter. Värdena anges på palettmärkning och i cargomanifest. Platsen bör upprättas på permanentad och jämn yta. Väderskyddad lastbyggnationsplats motsvarande 1st C-17 last bör/skall finnas. Det skall finnas möjligheter att hantera materiel/förnödenheter som kräver obruten kyl-/värmekedja. Lastförvaringsplats Plats på färdområde för förvaring av gods och färdigbyggda paletter. Platsen skall upprättas på permanentad och jämn yta. Väderskyddad plats motsvarande 1st C-17 last bör/skall finnas. Platsen skall medge godsseparation för olika avsändare/mottagare samt gods som ej får samförvaras. På platsen skall kunna hanteras och tillfälligt förvaras materiel/förnödenheter som kräver obruten kyl-/värmekedja. Lastbyggnation Byggnation sker på EUR-pall, palett eller som enskilt större föremål. Kunna bygga, kontrollera och lasta kolli för materielfällning från luftfartyg. Endast godkänd och funktionsduglig lastsäkringsmateriel skall användas. 4.2.5.4.1 4.2.5.4.1 RMF 37

4 Terminaltjänst Brandfarliga-, explosiva ämnen, ammunition och vapen Vid överlämning/mottagning av farligt gods ska dokumentation enligt IATA-DGR eller HFFG överlämnas tillsammans med godset. Vid hantering av brandfarliga-, explosiva ämnen, ammunition och vapen som ett led i en transportkedja ska regler enligt ADR, IATA-DGR, HFFG, H Säk vapen Am och på platsen gällande säkerhetsregler följas. Mottagande av gods för avsändning bör det ske så att förvaringstiden minimeras. Vid förvaring av farligt gods som ett led i en transportkedja ska samförvaring ske enligt HFFG eller ICAO-TI med tillämpning av IATA-DGR. Farligtgods bör snarast, helst direkt, överlämnas till godsmottagare. Tömda men ej rengjorda behållare som innehållit brandfarliga ämnen (ADR klass 3) och som ska transporteras som vanligt gods ska åtföljas av avgasningsintyg. Avgasningsintyg är giltigt upp till 24 timmar, räknat från tidpunkten för utfärdandet. Bio-Security Order och riktlinjer avseende sanering och smittskydd inför hemtagning av personal och utrustning från utlandsstyrkan, övningar i utlandet eller annan vistelse utomlands styrs av direktiv från HKV och/eller Generalläkaren. Gods och materiel som sanerats med insektsmedel får ej lastas på palett eller i luftfartyg inom 24 timmar från saneringstillfället. Djur Skall transporteras i en anpassad bur enligt flygoperatörs gällande regelverk. Befälhavare äger rätt att göra avsteg. Efter mottagning av djur säkerställs dess överlevnad och välbefinnande samt att lastning sker i, för djuret och flygplanstypen, lämpligt lastutrymme. Vid ut- och införsel av djur från och till Sverige skall dokumentation åtfölja enligt Jordbruksverkets direktiv. 4.2.5.5 Passagerarservice 4.2.5.5.1 Allmänt Tillse att tull och passpolis informeras i erforderlig omfattning om verksamheten. Överlämning av passagerare sker vid mottagningsplats respektive platsen för anländande passagerare. Flygterminaltjänsten ska på ett säkert sätt hantera passagerare mellan mottagningsplats och luftfartyg Inom området bör finnas hygienutrymmen för passagerare. 38 RMF 4.2.5.4.1 4.2.5.5.1

4 Terminaltjänst Bild 4:6 Exempel Gruppering för passagerartjänst. Incheckning av passagerare vid gate eller motsvarande Grunden för Passagerarservice är ICAO och IATAs regelverk samt nationella bestämmelser. Vid hantering av passagerare skall finnas väderskyddad mottagningsplats, plats för incheckning, bagageavlämning, vänt-/transitutrymme och plats för med flyg anländande passagerare. Vid incheckningen upprättas/kontrolleras passagerarmanifest, bagage avlämnas och vägs. VIP hanteras enligt normala rutiner. Rådande situation, säkerhetsläge och för personskyddet gällande regelverk kan dock påverka. Området skall vara avspärrat och endast behörig personal och passagerare får vistas där. Säkerhetskontroll kan genomföras med elektroniska och/eller manuella hjälpmedel. Förmåga till kroppsvisitering av båda könen skall finnas. För flygsäkerheten otillbörlig materiel får omhändertas och destrueras av flygterminalpersonal. Omhändertagande och destruktion skall dokumenteras. Ledsagning av passagerare Passagerare skall alltid ledsagas på ett säkert och samlat sätt till och från uppställt luftfartyg. Detta för att minimera risken för olyckor inom färdområde. Om avstånden från passagerarterminalen och luftfartygen är långa skall transportmedel såsom bussar användas. 4.2.5.5.1 4.2.5.5.1 RMF 39

4 Terminaltjänst Avvisa passagerare Beslut om avvisning får göras av befälhavare luftfartyg, Chef Flygterminalpluton, ställföreträdare eller tjänstgörande chef för säkerhetskontroll incheckning. Vid multinationell insats skall beslut om avvisning regleras i MOU/TA. Befälhavare på luftfartyg har alltid det slutliga flygsäkerhetsavgörandet om passagerare får medfölja eller ej. Beslut om avvisning skall dokumenteras av beslutsfattare. Omhänderta passagerare med stöd av militä rpolis eller polis. Incheckning bör understödjas av militärpolis eller polis då flygterminalpersonal vid incheckningen inte har juridisk rätt att utföra omhändertagande. Bagageutpekning Vid misstanke om oegentligheter i bagaget skall bagageutpekning ske för att fastställa tillhörighet. Sanering och kontroll av sanering av bagage och passagerare.(biosecurity) Kontroll att handbagage och passagerare är godkända för transport mellan länder och kontinenter ska utföras enligt General läkarens direktiv. Brandfarliga-, explosiva ämnen, ammunition och vapen, bagage och passagerare Genomförs vid misstanke om olaga medförsel. Kontrollen utförs med kemisk detektor eller med speciellt utbildat hundekipage. Stöd vid AE (Aeromedical Evacuation) Koordinera ankomst eller avgång med AE-ansvarig befattningshavare vad som avser hantering av patienter, fordon/specialfordon på färdområdet. Upprätta erforderlig dokumentation inom ramen för flygterminaltjänstens ansvarsområde. Stödja med bärhjälp vid lastning och lossning av patienter på bårar och rullstolar. 4.2.5.6 Transport av avliden Före transport av avliden skall genomgång ske av gällande föreskrifter, religiös företrädare, representant ur transportör och transportbeställare bör deltaga. Flygterminaltjänsten har inte förmåga till förvaring av avliden. Avliden och mänskliga kvarlevor hanteras och transporteras enligt gällande HFFG och IATA DGR 40 RMF 4.2.5.5.1 4.2.5.6