Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad



Relevanta dokument
Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

Egentillsyn. med haccp

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för hemtjänsten i Sandvikens kommun. Äldreomsorgen

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Egenkontroll livsmedelsverksamheter

Lagstöd till kontrollrapport

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

HACCP och faroanalys

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

CHECKLISTA FÖR LEVERANTÖRSBEDÖMNING ENLIGT IP LIVSMEDEL

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Ändrad Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Offentlig livsmedelskontroll av restauranger Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 3B

Säker livsmedelshantering

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Egenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Förslag till egenkontrollprogram

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Säker livsmedelsverksamhet

Egenkontroll med HACCP. Systemet kommer från Nasa. Säker mat till astronauterna. Bygger på 7 grundprinciper

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök Lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag 1. Förebyggande åtgärd

EGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

Egenkontroll ger bättre koll

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Offentlig livsmedelskontroll på förskolor och skolor i Trelleborg 2010

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

Tillsynsprojekt Revision av livsmedelsbutiker

Offentlig livsmedelskontroll på restauranger och fartyg Trelleborg anläggningar i risk- och erfarenhetsklass 2B och 3B

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Förutsättningar för DITT företag Fyll i frågeformuläret

Offentlig livsmedelskontroll av importörer, grossister och butiker i Trelleborg 2011

Förslag till: Hygienrutiner för maten på förskolans avdelning

Miljö- och byggnadskontoret Västerviks kommun

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

HUR GÖR MAN ETT EGENKONTROLLPROGRAM?

Kontrollprojekt Temperatur i tillagningskök på skolor, förskolor och särskilda boenden

INFORMATION Februari 2014

Transport av varmhållen mat. Projekt Jönköpings län

Säker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Faroanalys och undersökningsprogram för dricksvattenanläggning

Rutiner för livsmedelshantering

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Råd & tips för dig som ska starta. Livsmedelsverksamhet. Så gott som alla livsmedelsverksamheter ska registreras

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Tillfällig hantering av livsmedel

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Bakningsdag Märkningen med bakningsdag är frivillig men uppskattas av kunderna.

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Förslag till egenkontrollprogram

Rutin för hantering av livsmedel inom socialförvaltningen.

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

ad ska systemet för egenkontroll innehålla?

Tillfällig hantering av livsmedel

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

IP STANDARD VERSION 2018:1 GILTIG FRÅN IP LIVSMEDEL GRUNDCERTIFIERING

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Kontroll av kök inom vård och omsorg 2010

Typ av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten

Måltidsservice Sundbyberg - delegation utifrån livsmedelslagstiftningen Respektive delegat ansvarar för att de uppgifter som nedan anges utförs.

Handbok för egenkontroll med HACCP vid produktion och distribution, P111

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Instruktion för att förhindra livsmedelsburna sjukdomar - hemtjänst och vårdboende med hemtjänstinsatser. 1. Ansvarsfördelning Sid 2

Revision av livsmedelsanläggningar 2010

HACCP för livsmedelsföretag

Tillsynsprojekt Revision av pizzerior

Information om registrering av livsmedelsanläggning

Transkript:

Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården 5. Giltighetstid 1 år 6. Dokumentansvarig Hannele Nikula Raneryd 7. Dnr

2 (16)

3 (16) Innehållsförteckning Inledning... 4 Verksamhetsbeskrivning... 4 Grundförutsättningar... 5 Utbildning... 6 Personlig hygien... 6 Temperatur vid varmhållning... 7 Kylförvaring... 7 Förslag på korrigerande åtgärd vid felaktig temperatur... 7 Termometerförteckning... 8 Termometerkontroll... 8 Kontroll av varmhållning... 9 Kontroll av kyltemperatur... 10 HACCP... 11 Flödesschema... 12 Faroanalys... 13 Avvikelsehantering... 14 Intern revision... 14 Revisionsrapport... 15 Kontaktuppgifter... 16

4 (16) Inledning Syftet med egenkontrollen är att säkerställa att livsmedel som serveras är säkra, d.v.s. inte orsakar pensionären sjukdom eller skada. Rutinerna som beskrivs gäller alla som kör ut varm mat inom hemvården Hjo. Hemvårdens lokal ligger på Vallgatan 4A i Hjo och ansvarig för egenkontrollprogrammet är Hannele Nikula Raneryd, tel. 0503-352 91. Verksamhetsbeskrivning Det är kommunens centralkök (tel nr 0503-351 53) som tillagar den lunch som levereras till pensionärens eget hem. Lunchen hämtas på Centralköket av hemvårdens personal. Den varma lunchen är förpackad portionsvis i engångs plastlådor och dessa står i värmeskåp. Kall mat kan bestå av flera paket till varje pensionär och dessa står i kylskåp. Hemvårdens personal hämtar aktuellt antal matlådor, packar dem i en isolerad väska tillsammans med ett eller flera värmeelement. En väska rymmer fem matlådor. Kall mat packas i en isolerad väska tillsammans med ett eller flera kylelement. Hemvården är indelad i fyra distrikt där varje distrikt har minst en bil som kör ut mat centralt och en som kör till landsbygden. Det tar ungefär en timme från att maten hämtas på Centralköket tills den sista pensionären på utkörningsturen får sin mat. Några pensionärer behöver och får hjälp att öppna förpackningarna. Behöver någon pensionär hjälp med matning levereras den matlådan sist på utkörningsturen för att övriga portioner inte ska kallna. Vid risk för smittspridning mellan pensionärerna kan utkörningsturen planeras om.

5 (16) Grundförutsättningar Grundförutsättningar är de baskrav som utgör grunden för säkra livsmedel. Varje grundförutsättning innebär en eller flera rutiner. Grundförutsättningarna är: Personal Utbildning Personlig hygien Anläggning Vatten Skadedjur Rengöring Underhåll av lokaler och utrustning Avfall Produktstyrning Förpackningsmaterial Lagring/varuseparering Märkning/presentation Processtyrning Varumottagning Tid och temperaturprocesser Centralköket ansvarar för de flesta av grundförutsättningarna. De grundförutsättningar som är aktuella för hemvården är utbildning, personlig hygien samt tid- och temperaturprocesser.

6 (16) Utbildning Äldre och sjuka hör till riskgrupper att drabbas hårt av en matförgiftning. Därför är det viktigt att människor som i sitt arbete förser äldre med mat har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien. Den som hanterar livsmedel ska få handledning och instruktion i personalhygien i rimlig proportion till det arbete de utför. Syftet med utbildningen är att ge förståelse för god personlig hygien på arbetsplatsen kunskap om hur man förebygger matförgiftningar motivation till att använda dessa kunskaper i det dagliga arbetet. Nyanställda ges en genomgång av egenkontrollpärmen vid introduktionen. Personlig hygien Den som hanterar livsmedel kan föra vidare virus, bakterier eller andra mikroorganismer till pensionärerna via maten. Äldre är särskilt känsliga för matförgiftningar m.m. Därför har vi följande rutiner: Händerna är en stor smittspridare. Vi spritar händerna före och efter varje besök. Det är förbjudet att arbeta med livsmedel vid sjukdom med symptom som diarré, kräkningar och halsont samt vid infekterade sår på händerna. Informera genast arbetsgivaren så att denne kan besluta om ev. läkarundersökning och övriga försiktighetsåtgärder. Den som hanterar livsmedel i arbetet använder samma kläder som vid resten av arbetet. Rena kläder tas varje dag. Privata kläder förvaras åtskilt från arbetskläder.

7 (16) Temperatur vid varmhållning Vanliga matförgiftningsbakterier får tillfälle att frodas när mat varmhålls för länge vid för låga temperaturer. Därför har vi följande rutiner vid utkörning av varm mat: Varmhållning ska ske med en kärntemperatur på minst +60 C. Inga produkter får varmhållas längre än 2 timmar. Temperaturkontroll utförs en gång varannan vecka på alla utkörningsrutter och dokumenteras på Kontroll av varmhållning. Kontrollen utförs på den sista matlådan som lämnas på en rutt. Temperaturen mäts i mitten av produkten med en instickstermometer. Före och efter mätningen rengörs termometerns givare med en desinfektionsservett i engångsförpackning. Kylförvaring För att inte mikroorganismer ska ges tillfälle att växa till ska temperaturen på kylda varor högst vara 8 C. Vissa produkter är märkta med lägre förvaringstemperatur. Kontroll av yttemperatur på utkörda kylvaror görs en gång varannan vecka med lasertermometer, vid samma tillfälle som kontroll av varmhållningen. Att termometern visar rätt kontrolleras och dokumenteras en gång per år av Anticimex. Förslag på åtgärder vid felaktig temperatur, se nedan. Förslag på korrigerande åtgärd vid felaktig temperatur Process Temperatur vid avvikelse Förslag på åtgärder vid felaktig temperatur Varmhållning Lägre än +60 C a) Om temperaturen är under +55 C skall portionen återuppvärmas till minst +72 C. b) Justera utrustning. Orsaken till avvikelse skall utredas och dokumenteras. Kylförvaring Högre än +8 C eller högre temperatur än anvisad förvaringstemperatur på produkt Håller produkterna för hög temperatur eller är skadade ska de returneras. Temperaturavvikelse på max 5 C kan tillåtas då det inte är några känsliga produkter Orsaken till avvikelse skall utredas och dokumenteras.

8 (16) Termometerförteckning Förteckningen ska redogöra för de termometrar som används i verksamheten samt vilken månad de ska kalibreras. Kalibrering ska styrkas med kalibreringsrapport eller liknande. Kalibreringsrapporter sparas under denna flik. Termometer Kontrollmånad Termometerkontroll Förteckningen ska redogöra för de termometrar som används i verksamheten samt vilken månad de ska kontrolleras. Kontroll utförs mot en kalibrerad termometer och är endast en kontroll och kan inte klassas som en kalibrering. Avvikelse noteras på termometer (datum och avvikelse c). Vid större avvikelser bör termometer bytas ut alt. kalibreras om. Termometer Kontroll datum Termometer C Kalibrerad termometer C Åtgärd vid avvikelse.

9 (16) Kontroll av varmhållning Kontrollfrekvens 1 gång varannan vecka Dokumentationsfrekvens 1 gång varannan vecka Gränser Åtgärd vid avvikelse Arkivering +60 C eller varmare Se Korrigerande åtgärder vid felaktig temperatur 2 år från sista mätning År Distrikt Södra Område: Datum Produkt Temp ( C) Antal utkörda portioner Tid från hämtning till mätning (min) Avvikelse/Åtgärd Sign

10 (16) Kontroll av kyltemperatur Kontrollfrekvens 1 gång varannan vecka Dokumentationsfrekvens 1 gång varannan vecka Gränser Åtgärd vid avvikelse Arkivering +8 C eller kallare Se Korrigerande åtgärder vid felaktig temperatur 2 år från sista mätning År Distrikt Södra Område: Datum Produkt Temp ( C) Avvikelse/Åtgärd Sign

11 (16) HACCP HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) är en metod för att systematisk identifiera, förebygga och styra hälsofaror som hotar livsmedelssäkerheten i en verksamhet. De faror som identifierats förebyggs och minimeras med våra grundförutsättningar (GF) och kontrolleras genom fastställda kontrollpunkter (CP) och kritiska kontrollpunkter (CCP). Metoden bygger på följande 7 principer: 1) Identifiering av hälsofaror 2) Identifiering av kritiska hanteringssteg (CCP) 3) Bestämning av gränsvärden för varje CCP 4) Bestämning av övervakning av varje CCP 5) Bestämning av åtgärder vid överskridande av gränsvärde 6) Verifiering av att systemet fungerar som planerat 7) Upprättning av dokumentation I steg 1 gås alla upptänkliga faror och risker förenade med samtliga råvaror och hanteringssteg igenom. Genomgången redovisas i en faroanalys. En fara kan vara mikrobiologisk, fysisk, kemisk eller allergen. Mikrobiologiska faror är mikroorganismer som kan orsaka matförgiftning. Dessa mikroorganismer är bakterier, virus, parasiter eller svampar. Fysisk fara är om något främmande föremål hamnar i livsmedlet och på så sätt kan skada personen som äter, oftast i form av tandskador eller skada i mun och svalg. Kemiska faror är när kemikalier hamnar i livsmedel, t.ex. rengöringsmedel eller smörjoljor. Allergener är ämnen som orsakar allergiska reaktioner hos vissa personer. Det redogörs också för hur faran uppkommer dvs. om det rör sig om förekomst, tillförsel, tillväxt eller överlevnad. I steg 2 upprättas för varje fara en, eller flera, förebyggande rutiner (Grundförutsättningar). Faran riskbedöms sedan. Om risken bedöms som hög har eventuellt en kritisk kontrollpunkt identifierats. Detta är ett steg där det behövs någon form av ytterligare styrning (utöver grundförutsättningarna) för att kunna garantera matsäkerhet. För varje kritisk kontrollpunkt bestäms lämpliga gränsvärden, hur, och hur ofta, övervakningen ska ske och vilka åtgärder som ska vidtas om ett gränsvärde överskrids. HACCP studien ska också verifieras. Då kontrolleras om systemet fungerar som det var tänkt. Detta utförs vid den åliga revisionen.

12 (16) Flödesschema Varm & kall mat hämtas från Centralköket Temperaturhållning under utkörning Varmhållning Varmhållning av lunchen sker i isolerade väskor. Kärntemperatur på minst +60 C. Kylvaror förvaras i kylväskor, temperatur max 8 C. AVLÄMNING Varm mat Kall mat

Faroanalys 13 (16)

14 (16) Avvikelsehantering Avvikelser ska rapporteras, åtgärdas och dokumenteras för att förhindra upprepning. En avvikelse är någon form av händelse eller förfarande som kan innebära ett hot mot livsmedelssäkerheten. Avvikelserapporteringen sker digitalt i vård och omsorgsverksamhetssystem Magna Cura. Intern revision Egenkontrollprogrammet ska vara uppdaterat enligt aktuell verksamhet och rutinerna ska efterlevas. Därför utförs revision av egenkontrollprogrammet en gång per år. Revisionen dokumenteras på Revisionsrapport och sparas i pärmen under fliken Revisionsrapporter. Myndigheterna ska hållas underrättade om aktuell livsmedelshantering i verksamheten Förändringar i hanteringen som kan tänkas ha betydelse för livsmedelssäkerheten ska anmälas till den lokala tillsynsmyndigheten (MÖS), t.ex. om livsmedelshanteringen utökas.

15 (16) Revisionsrapport Datum och orsak Datum Ordinarie revision enligt egenkontrollprogram Annan orsak, ange vilken på raden nedan Revisionsmetod Kontroll av egenkontrollprogrammets överensstämmelse med aktuell verksamhet Genomgång av avvikelserapporter Intervju med personal Kontroll av registreringar Annan metod, ange vilken på raden nedan Slutsats Nedteckna slutsatser och eventuella ändringar Underskrift Ort och datum Namnteckning Namnförtydligande

16 (16) Kontaktuppgifter Er Tekniker är: Dorrit Larsson 0707-88 55 86 Emmy Westerberg 0702-20 89 58 Kristina Andersson 0707-88 55 87 Saneringsbehov: Anticimex Kundtjänst: 0500-42 45 00 Anticimex Faxnr: 0500-42 45 20 Avtalsfrågor: Christina Johansson tel: 0708-40 89 72 E-mail: christina.johansson@anticimex.se