:e årgången. Häfte N:r 1

1917. 80:e årgången. Häfte N:r 1

TIDSKRIFT SJÖV ÅSENDET UTGIVEN AV KUNGL. ORLOGSMANNASALLSKAPET I KARLSKRONA. 80:e årg. 1917. KARLSKRONA K. J,. SVENSSONS EFTR:S BOKINDUSTRT-AKTIEBOLAG 1917.

Innehå i Tidskriftens 80:e årgång. Marinen under sistföroutna året.... Årsberättese i bestyckning och beyäpning. O. Widmark.......................... Ärsberätese i minväsende och eektroteknik. J. Grafström....... Årsberättese i sjökrigshistoria och sjökrigskonst för år 1916. Erik Hägg........... Fygvapnets utvecking under värdskriget. F. G. A. Netzer............. Årsberättese i navigation och sjöfart. Sam Lindstedt..... Striden vid Hegoandsbukten den ~8 augusti 1914. J. G.-:111........... I rysk fångenskap (1788-90). Ernst Homberg... Ett 75-årsjubieum. B. Z.... Årsberättese i torped väsen de och g n istteegrafi. C. Posse....... Årsberättese i regemente och förvatning, häsooch sjukvård. H. Ni:isman.... Hur ska sanherkan nwan kusta rtieriet och infanteriet vid kustfästnings bevakning och försvar på ämpigaste s~itt erm'ts?....... Utbidning av reservo'icerare för brittiska fottan. Kosyran som edsäckningsmece ti sjöss.iågra utdrag ur Förenta St:1t:'rnas fartygsexercisa regemente. A. Wachtmeister. j:r........ Arsberi:ittese i skeppsbyggeri och maskiihäsende för år 1917. I. Fakman.... Sid., 61. 21. 96. 129. 182. 197. 216. 225. 2:37. 248. 275. 299. 319. 322. 333. 375.

Svenska Pansarbåtsföreningens redogörese för sin verksambet ti och med den 30 apri 1917... Sjöexpeditionen ti finska farvaen 171 O.... Svenska handesiottans krigsföruster in ti 31 jui 1917 Årsberä ttese i minväsende och eektroteknik. J. Grafström.................... Några mobii seringserfarenheter.......... Metod för bestämmande av måets kurs och fart vie! torpedskjutning. A. H. Mörner........... Marinens ÖYerstyrese.........»Diskussionsrnetoden». N.......... U. S. Nava War Coege. N.......... Berättese över Kung. Örogsmannasäskapets verksamhet under det förhutna arbetsåret........... Åminneseta................ Än en gång»nava War Coege»..... Kung. Örogsmannasäskapets tävingsämnen för år 1917......................... Kung. Örogsmannasäskapets tävingsämnen för år 1918.......... Kung. Örogsmannasäskapets bibiotek.... Litteratur....................... 56, 193, 233, Innehå i å tskiiga maritima och krigsvetenskapiga tidskrifer 57, 193, 234, 273, 296, 328, 370, 468, Kungjorda patentansökningar 60, 127, 196, 236, 297, Utdrag ur Kung. Brev och Generaorder. 4 17. 422. 427. 439. 471. 482. 489. 393. 500. 503. 505. 520. 55. 521. 124. 438, 523. 501, 526. 330, 373, 469, 527. Marinen under sistförfutna året. På samma sät som föregående å r har fottan under år 1916 använts för skyddandet av vår neutraitet och för att trygga våra frediga sjöförbindeser. I stor utsträckning ha fartygen oskadiggjort främmande minor, som gjort farvattnen utanför v ~1ra kuster osäkra. Kungöresen a ng. förbud för främmande krigsundervattensbåtar: att aniu1t än i vissa fa uppträda innanför tr e minutersg1~äns e n, vid risk att. utan föregående Yarning angripas m ed vapenmakt, ävenson1. anordnade konvojer ha gjort, att sjöfarten ängs våra kuster kunnat pågå mera ostörd ~in under föregående år. Fottans materie har devis bivit hårt ansträngd, men så har också personaen, synnerhet å jagare och torpedbåtar, fått fugod sjövana. J. Marinen vid 1916 års riksdag. Riksdagen har av det vid 1914 års riksdag b evijade a n saget ti n yanskaffning ay krigsfartygsmaterie under åren J 915-1919 för å r J 917 anvisat ett beopp av 6,400,000 kronor, utgörande en 3:e anvisning å totabeoppet 32.000,000 ' ron or. Utan att därigenom taga st~ining t i den pan för anskaffning av materie för marinens fygväsende, som av Kung. i\iaj :t förut framagts, bevijade riksdagen på extra stat för anskaffning av fygbåtsmaterie ett ansag av 135,000 kronor.

- 2 - Ti utvidgning och modernisering av fottans varv i Karskrona har bevijats ett ansag av 1,350,000 kronor, av viket ansag anvisats ett beopp av 250,000 kronor för år 1917. För anordnande av en örogsdepå vid Göteborg har b e vijats ett ansag av 360,000 kronor med en anvisning för år 1917 av 120,000 kronor. Ti täckande av under år 1915 förskjutna kostnader för tryggande av rikets neutraitet har riksdagen anvisat 9,583,4 77 kronor. II. staterna för år 1917. Departementet. Med hänsyn ti sjöförsvarsdepartementets numera betydigt ökade arbetsbörda har riksdagen bevijat två nya amanuensarvoden a 1,500 kronor vardera och höjt ett förutvarande amanuensarvode från 1,500 kronor ti 2,000 kronor och såsom vikariatsersättning under semester för två nya amanuenser anvisat 200 kronor. Ordinarie ansaget ti sjöförsvarsdepartementets avdening av Kung. Maj:ts kansi och kommandoexpeditionen, förut 36,700 kronor, har atså ökats med 3,700 kronor ti 40,400 kronor. I ikhet m ed föregående år h ar ti arvode åt en extra föredragande i sjöförsvarsdepartementets avdening av K ung. Maj:ts kansi på extra stat för år 1917 anvisats 7,000 kroonr. Ti provisorisk öneregering för befattningshavare i sjöförsvarsdepartementet har iksom föregående år anvisats på extra stat 4,115 kronor. M minförvatningen och marinstaben. Marinförvatningen. stat för år 1917 anvisats: Liksom föregående år har på extra - 3 - ti beredande av fynad i den i marinförvatningens stat uppförda anvisningen ti vikariatsersättning, arvoden ti extraordinarie tjänstemän och biträden samt renskrivningskostnad m. m. ett ansag av 6,300 kronor; ti anstäande av två extra revisorer i marinförvatnino'en b och ti förstärkning jämvä i övrigt av arbetskrafterna å revisions- och boksutskontoren därstädes ett ansag av 9,650 kronor; samt ti anstäande av ett biträde vid k emiska uneersökningar i marinförvatningen ett ansag av 3,000 kronor. Marinstaben. I ikhet m ed vad faet var under föregående år anvisades på extra stat för år 1917 ett beopp av 3,000 kronor för anstäande a v ett extra biträde i marinstaben med skydighet att förrätta där förekommande registrators- och aktuariegöromå m. m. U ndervisningsverken. Sjökrigsskocm. Riksdagen har höjt ansaget ti skoan, förut 43,825 kronor, med 1,672 kronor ti '15,497 kronor. Okningen av detta ansag är betingad av utsträckt användning av paraekasser. Skeppsgosseskoan. Staten för skeppsgosseskoan har ökats med 200 kronor, från 29,520 kronor ti 29,720. Det ökade beoppet kommer på arvodena ti ärarna och biträdande ärarna i söjd. Fottan. Avöning, ersättningar m. m. Riksdagen har godkänt nya stater för fottans officerskår, för reservofficerare under :a tjänstgöring och repetitionsövning, för fottans m~deroft'ic er s kår, för fottans sjömanskår samt å dagavöning ti officerare och underofficerare vid fottan ävensom för mariningenjörkåren samt med godkännande av förordat utesutande av det i stat upptagna beoppet ti marinintendenturkåren i fottans reserv samt minskning i anvisningen för indragningsstaten och

-4 - iitsmanskompanierna, i riksstaten för år 1917 ökat försagsansaget ti avöning för fottans k årer och stater, förut 5,801,250 kronor, med 142,406 kronor ti 5,943,656 kronor. Den nya staen för officerskåren; förut 781 ;5-±0 kronor. IJ;'u öc1ts 'm ed 20;700 kronor ti 802,240 kronor. Den ippager en ökning av: kommendör..................... kommendörkapen a v 2 :a graden............... kaptener av :a )dassen................. kapten a v 2 :a kassen........................... öjtnant..................................... Sunna En jämn fördening av een under femårsperioden 1915-1919 b eräknade ökningen av officerskåren giver för varje å r en ökning av i medeta 12 officerare. Med hänsyn ti svårigheten att för närvarande ktinna h å a officerskåren fuaig har ökningen för år 1917 inskränkts ti ovan upptagna 6 bestäningar. Med edning av dc grunder för en fö6indring av reservofficerarnas utbidning m. m., som framades för 1914 års senare riksdag, har nytt försag ti stat för reservofficerare under :a tjänstgöring och r epetitionsövning vid fottan uppgjorts och godtagits, sutande på ett beopp a v 'kronor 46,439: 60, viket innebär en ökning av kronor 23,889 : 7 8 i jämförese med 1916 års stat, kronor 22,549 : 82. I enighet med av riksdagen fö rut godkända beräkningsgrunder har underoffiecrskåren ökats m ed föjande anta hcstäningar, nämigen : faggunderofficerare................................ 4 underofficerare av 2:a graden........................ 10 Summa H och staten, förut 863,730 kronor, har diirigenom ökats med 17,400 kronor ti 881,130 kronor. ') (j -5 - Jämvä i fråga om sjöm:mskårens stat har riksdacrep föit '. b.. de förut godtagna beräkningsgrunderna och i en}ighet därmed bevijat en ökning av 100 öner, så att a ntaet öner i, 1917 års stat _uppgår tip 4,200. De fördea sig på :a, 2:a, 3 :e och -!:e önegraderna m ed n~s p. 14,38, 5 o~h -!3 pat ~e r. staten, förut kronor 2,362,366: 50, har ökats m ed 43,171 kronor ti kronor 2,49'5,537: 50. Ma riningenjörkå rens sta t förut kronor. 25~, 192: 50 ha r ökats med kronor 20,262: 50 ti 279,~55 kronor. Kåren ökas härigenom m ed: mariningenjörer av 1 :a graden, 1 :a önekassen........ mariningenjör av 2:a graden.................... eektroingenjör..................... :... kemist............. :..................... Summa Staten för marinintendenturkåren i fottans reserv har såsom under å r 1917 obehövig utgått. Inkvarteringsbidrag för of'icerare och underofficerare ha ökats med 6,680 kronor från förutvarande 297,200 kronor ti! 303,880 kronor i samband m ed den hesutade öknincren av kårerna. t> Indragningsstaten samt båtsmanskompanierna har i enighet m ed m a rinförvatningens beräkningar minskats m ed kronor 1,277: 30 ti kronor 5,338: 6G från förutvarande kronor (),615: 99. På grund av den besutade ökningen av officers- och underof'ie erskårerna har staten å dagavöning ti officerare och underofficerare från förutvarande kronor 921,862 : 25 ökats med kronor 19,308: 50 ti kronor 941,170: 75. A v rundat bir m edesbehovet under ansanstiten avjönin" 'iir fottans kårer och stater år 1917 6,256,480b kronor. b Av samma skä, som 1916 å rs ansag sattes ti aenas % o/o av det såsom erforderigt beräknade beoppet, så har även 1917 års ansag fix erats ti ::~enast 5,94;1,656 n onor. 1 -J.

- 6 - Försagsansaget ti ersättning för rustning oeh rotering fö r ut 6,000 kronor har minskats m ed 1,000 kronor ti 5,000 kronor. Intendenturen. Reservationsansaget ti bekädnad åt sjömans- oeh skeppsgossekårerna förut 513,507 kronor har erhåit en av sjömanskårens utvidgning föranedd ökning av 10,944 kronor och är i 1917 års stat upptaget ti 524,541 kronor. Försagsansaget ti naturaunderhå åt persona vid fottan, förut 2,031,9'24 kronor, har ökats med 60,312 kronor ti 2,092,236 kronor. Av denna ökning utgör 29,422 kronor det beopp, med viket i Kung. Maj:ts proposition ti 1914 års senare riksdag 1917 å rs stat beräknades böra ökas utöver det i 1916 års stat fastsuida. 1916 års riksdag har emeertid m edgivit, att sjökadetter samt marinintendentseever och aspi ranter frå n och med å r 1917 under tjänstgöring skoa komma i åtnjutande av ti b eväringen hörande värnpiktigs förmåner, på grund varav beräknas en höjning av ansaget med 30,890 kronor. Nybyggnad och underhå. Ansaget förut 2,963,950 kronor har ökats med 72,000 kronor ti 3,035,950 kronor. Övningar. I reservationsansaget ti fottans krigsbercdskap och övningar har riksdagen bevijat en ökning av 170,000 kronor från 3,380,000 kronor ti 3,550,000 kronor i enighet med de beräkningsgrunder, som framagts i Kung. Maj :ts proposition ti 1914 å rs senare riksdag. Försagsansaget ti sjöbeväringens avöning och bekädnad m. m. förut 875,004 kronor h a r ökats med 39,785 kronor ti 914,789 kronor på grund av att riksdagen besutat tideb sjökadetter samt marinintendentseever och aspiranter värnpikt.igs förmåner. [(u sartieriet. Avöning. Försagsansaget ti avöning för kustartieriets persona, förut 1,471,256 kronor, har ökats Iied 75,871 kronor och utgör i 1917 å rs stat 1,547,127 kronor. Enigt den -7- av riksdagen godkända uppsättningspanen för kustartieriet hord e år 1917 officersnumerären i jämförese med 1916 års sta t visa en ökning av 17 officersbestäningar. Då emeertid inga utsikter funnos att år 1917 besätta mer än en de av dessa patser, har ökningens omfattning bestämts ti 8 patser så fördeade: kapten er a y :a kass 2 kaptener av 2:a kass............................... 2 öjtnanter...................... :1 underöjtnant eer fänrik Summa s Antaet underofficers- och numskapshesuiningar överensstämmer m ed den av riksdagen förut godkända uppsättningspanen. Nybyggnad och underhå. Reservationsansaget ti underhå av kustartieriets byggnader och materie, förut 506,700 kronor, har ökats med 20,600 kronor ti 527,300 kronor. Övningar. Reservationsansaget ti kustartieriets krigsheredskap och övningar, förut 451,700 kronor, har ökats m er 21,1 00 kronor ti 472,800 kronor. Fottan och kstarieriet. I enighet m ed förut godtagen pan för uppsättning a'" reservstat för marinen har försagsansaget ti reservstat för marinen, i 1916 års stat upptaget ti 12,549 kronor, ökats med 7,819 kronor ti 20,368 kronor. Divers e. s jukvå rden för marinen har under senaste å ren kostat statsverket icke obetydigt mer än det beopp, varti ansaget uppgår. För att ansaget ska motsvara m edesbehovet har riksdagen höjt försagsansaget ti sjukvård för marinen, förut 115,960 kronor, m ed 25,000 kronor ti 140,960 kronor.

-8- På samma grunder har försagsansaget ti uppvärmning, beysning, renhåning sam t t v~itt- och badinrättningar, förut :115,000 kronor, ökats med 35,000 k onor ti 350,000 kronor. Likaedes har av samma anedning försagsansaget ti skrivmateriaier och expenser m. m., i 1916 års stat upptaget ti 100,000 kronor, ökats med 40,000 kronor ti 140,000 kronor. Försagsansaget ti tryckningskostnader har för at utjämna huvudtitens sutsumma minskats m ed 34 kronor från 25,082 kronor ti 25,048 kronor. J-J ande/n. I avsikt att vid ots- och fyrväsendet ersätta vissa b efa ttningshavare m ed persona av ägre avöningskategori har försagsansaget ti ots- och fyrinrättningen med ivräddningsanstaterna, förut 3,652,924 kronor, minskats med 3,150 kronor ti 3,649,774 krqnor. Ordinarie ansag.. Marinen. A. Departementet. Departementschefen.... 17,000:-- Depa rtementets avden. av J{ ung. Maj :ts kansi och kommandoexpeditionen.............. 40,400:- 3,700:- Säger för departem entet 57,400:-- ök ni ng. :Minskning. Transport Transport 57,400:- -9- Marinförvatningen och marinstaben. :vrnrin förvatningen.... 133,000:- Marinstaben.......... 3,000:- ökning. ~in skning. ------------------------------------ Säger för marinförvatningen o. marinstaben 136,000:- Sjökrigshögskoan, reserva ionsansag Sjökrigsskoan, resen a- Lionsansag....... Skeppsgosseswan!.1arinintendentskoan, re- C. U ndervisningsvcrken. 45,497:-- 27,225:- 29,720:- Såger för undervisningsverken........... Avöning, ersättningar m. m.: Avöning för fottans kårer och stater försagsansag 5,943,656:- Ersättning för rustning och rotering, för- ökning. servationsansag 9,100:- 1,672:- 200:- Minskning. ------------------------------------ 111,542:- D. Fottan. Ökning. ~Iinskn. sagsansag 5,000:-- 5,948,656:- 141,406:-- Transport 304,942:-

. Transport Intendenturen: Bekädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna, reservationsansag... Naturaunderhå åt persona vid fottan, försags- 304,942:- 524,451:- - O - Ökning. ansag.... 2,092,236:- 2,616,687:- 71,256:- Nybyggnad och underhå: Fottans nybyggnad och underhå, reservationsansag 3,035,950:- 72,000:- Övningar: Fottans krigsberedskap och övningar, reservationsansag... 3,550,000:- Sjöbeväringens avöning och he kädnad m. m., försagsansag.. 914,789:- 4,464,789:- 209,785:- Avöning: Säger för fottan 16,066,082:- E. Kustartieriet..M inskn. Ökning. Minskn. Avöning för kustartieriets persona, försagsansag..... 1,547,127:- 75,871:- Transport 16,371,024:-- Transport 16,371,024: - Intendenturen: Bekädnad åt kustartieriets - 11 manskap, reservatiousansag 142,400:-. N a tura underhååt persona vid kustartieriet, försagsansag.. 581,700:- 724,100: - Nybyggnad och underhå: Underhå av kustartieries byggnader och materie, resen rationsansag Övningar: Kustartieriets krigsberedskap ochövningar reservationsansag 4 72,800:- Kustarieribeväringens avöning och bekädnad m. m., "örsags :msag Krigsövningar vid kustfästningar, reserva- 430,000:- tionsansag..... 15,000:- Säger för kustartieriet Heservstat för marinen, för- 527,200:- 20,600:- 917,800:- 21,100:- 3,716,327:- F. Fottan och kustartieriet: Ökning. sagsansag............... 20,368:- 7,819: - Minsku. Minsk11. --=----------------------------------------- Transport 20,107,719:-

- 12- - H - Transport 20,107,719:-- Ökning. Min skn. Transport 21,011,518:- Ökning. Minskn. H. Diverse. 2. Handen. Åderstiägg, försagsansag... Ersättning åt officerare, ingeniörer och intendenter under anstäning eer kommendering utrikes, reseryationsanansag Resestipendium åt äkare vid marinäkark;;ren, reservationsansag.......... Rese- o. traktamentspenningar, försagsansag............... Fyttningshjäp, försagsansag 42,000: - sjukvård för marinen, försagsansag 140,960:- 25,000:- 15,000:- 2,000:- 55,500:- 11,000:-- Uppvärmning, beysning, renhåning samt tvätt- och badinrättningar, försagsansag... Skrivmateriaier och expenser m. m. försagsansag.... Utgivande av äroböcker, beskrivningar, regementen och instruktioner m. m. Tryckningskostnader, försagsansag................ Diverse behov...... Extra utgifter.............. 350,000:- 35,000: - 140,000:- 40,000: - 25,000:- 25,085:- 22,254:-- 75,000:- Säger för diverse 903,799:- Säger för marinen 21,011,518:- Transport 21,011,518:- 34:- Sjöwrteverket: Bestämt ansag Försagsansag.. Reservationsansag.......... Sjökarteverket. 47,800:-- 5,000:- 49,000:- 101,800:- Lots- och fyrväsendet. Ökning. Minsk11. Lots- och fyrinrättningen med ivräddningsanstaterna, försagsansag: Direkt anvisning 3,649,365:- Friheter... 405:- Ersättningar... 4:- 3,649, 774:- 3,150:- Undervisningsanstater för sjöfart samt Nautisk-Meteorocgiska byrån. Undervisningsanstater för sjöfart: N avigaionsskoorna........ 184,220:- N avigationsärarkursen, reservationsansag 2,200:-- Nautisk-Meteoroogiska byrån: Bestämt ansag 0,000: Heservationsansag......... 16,100: - 186,420:- 26,100:- Transport 3,751,574:- Ökning. Minskn.

Aderstiägg för personaen vid undervisningsanstaterna för sjöfart och föreståndaren för nautisk-meteoroogiska --- 14 - Transpor 3,751,574:- byrån, försagsansag......... 13,000:- Säger för handen 3,977,094:- Summa ordinarie ansag 24,266,350:- Extra ansag.. Marinen. A. Departementet. Extra föredragande i departementet Provisorisk öneregering för depar- 7,000:- tementet, försagsansag........ 4,115:- Ökning. :Min skn. ------------------------------------- Säger för departementet 11,115:- B. JI arinföruatningen oct marinstaben. Vikariatsersättning m. m. i marinförvatningen...... Förstärkning av arbetskrafterna i marinförvatningen.......... TiU ett biträde vid kemiska undersökningar i marinförvatningen.. Ti ett extra biträde i marinstaben Säger för marinförvatningen och marinstaben Transport 3,000:-- 6,300:- 9,650:- 3,000:- 21,950:- 33,065:- - J5- Transpor D. Fottan. Avöning, ersättningar m. m.: Personigt önetiägg å marindirektören av :a graden i fottan C. E. Richson........... Personiga önetiägg åt batajonspredikanterna vid fottans station i Karskrona E. A. \V. Homberg och E. A. Coen........... Extra önetiägg för år 1916, försagsansag............. ntendentzuen: Bekädnad åt sjöbeväringen Nybyggnad och underhå: Krigsfartygsmaterie Fygbåtsmaterie................ Periskop i reserv för undervattensbåtar.......... Moderna arbetsmaskiner för fottans varv i Karskrona.... Transportmede för fottans varv i Karskrona............. Utvidgning m. m. av fottans varv i Karskrona.............. Transportmede för fottans varv i Stockhom.... Tibyggnad ti verkstäder vid fottans varv i Stockhom m. m..... Örogsdepå vid Göteborg.... Transport 33,065:- - 2,365:- 1,200:- 500:- - - - --- 6,400,000:- 135,000:- 96,000:- 75,000:- 38,000:- 250,000:- 75,000:- 85,900:- 120,000:- 33,065:- 4,065:- 70,000:-

Transport Ammunitionsförrådshus..... -- 16-33,065:-- 75,000:- Tankpråmar för ojetransport.... 110,000: - 7,459,900:- Övningar: Särskid ersättning ti vissa fohan tideade värnpiktiga under mobiiseringstjänstgöring, försagsansag.................. Artieribehov: Skjutförsök och inskjutning av kanoner.......... N ya kärnrör för kanoner vid fottan 40,000:- 60,000:- Tubkanonmekanismer......... 25,500:- Pistoer m. m. för fottans befä och underbefä................... 30,000:- Eanoner och kusprutor i reserv.. 95,000:- Förbättring a v projektiutredningen för pansarbåten Oscar II 100,000:- Lyftkran för Karskrona varvs skjutbana.................... 32,000:- Avståndsmätningsinstrument för ja- 185,000:- gare.......................... 22,500:- 406,000:- Torped- och gnistsignaviisendet m. m.: Torpeder och torpedmaterie.... Varmuftsapparater för torpeder.. Torpedsikten m. m. å jagare.... Nätsaxar ti torpeder.... Försök med torped-, gnist- och f ygmaterie.... Luftkompressionspumpar........ Transport 152,000:- 110,000:- 16,200:- i~/4,200: --- -.11inväsencei: -17 - Transport ~ in materie........ 1\:ontraminmaterie....? införrådshus........., Jvöning: E. 1\ustarti/eriet. Personigt önetiägg ti sergeanten över stat vid kustartieriet A. G. Sjöqvist.................Vybyggnad och underhc: Föräggningsinventarier för V~ish a H~istho m sfort.............. Förpägnadsanstat i Vaxhoms Histning.... Ytterigare ansag ti förpägnadsanstat i Vaxhoms fästning... :.rotorpråm för Karskrona fästning Förändring a v torpedbatteriet vid 25,000:- 35,000:- 36,000:- 33,065: - 33,065:- 167,100:- 54,500:- 33,000:- 254,600:- Säger för fottan 8,752,765:- 580:- 6,200:- 166,757:- 125,156:- 45,000:- 580:- Oxdjupet... _ 17,600:-- 360,713:-.rti/eribehov: :\ya k~irnrör för ka;1oner vid kusthefästningarna......... _.. 31,300:- Edednings::mordningar vid nm arande kustbefästningar........ 90,350:-- S k y edsanordningar för kustartieriets kanonbetjäningar.......... 26,835 : -~ 148,486:- Transport 8,785,830 :-- 2

Minväsendet: - u;- Permanenta mineringar vid kustbefästningarna.... Reservspegar ti stråkastare.... Utrustningsmaterie för utposter vid Transport 8,785,830:- ------------------------------- kustbefästningarna............ 56,500:-- 120,000:- 20,000:- 196,500:- F. Fottan och kustartieriet. Viss artierimaterie för fottan och kustartieriet Försök m ed minmaterie...... :.......... Säger för kustartieriet 706,278:- 94,500:- 30,000:- Sägcr för fottan och kustartieriet 124,500:- - 19- Transport 460,000:- Undervisningsanstater för sjöfart samt nautisk-- meteoroogiska byrån. Arvode åt ytterigare en assistent vid nautisk-meteoroogiska byrån, försagsansag högst...... 3,500: - - Säger för handen 463,500:- 3. Marinen och handen. Krigstidshjäp för år 1916, försagsansag...... 413,000:- Summa extra ansag 20,291,588:- - Femte huvudtitens sutsumma 45,280,200:- G. Kostnader för tryggande cw rikets neutraitet. Ti täckande av under år 1915 förskjutna kostnader för tryggande av ri,ets n eutraitet.... 9,583,4 77:- - H. Diverse. Arvoden åt vid skeppsgossekåren i Niarstrand anstäda personer m. m..................... 10,798:- Hyresutgifter.............................. 55,800:- Ti täckande av vissa förskott.............. 148,405:- Säger för diverse 215,003 :- Säger för marinen 19,415,088:- - 2. Handen. Lots- och fy'jäscndet. säkerhetsanstater för sjöfarten.... 460,000:- Transport 460,000 :-

- 20 - - 21 -, ' o Arsberättese bestyc<ning och beväpning. o g. ~ :.,_,. ~ (Forts.) i c... ~: 3 -+> O: ""' ~ : o. CD r+ ~ O"' CD O: < CD ""' A1 given vid KungL örogsmannasäskapets sammanträde ren G december 91G av edamoten O. Widmw k. Fackitteraturen har under det senaste året iksom under de närmast föregående efter värdskrigets utbrott kännetecknats av en stor och för övrigt m ycket ättförka rig fattigdom på uppgifter just i sådana frågor, som faa inom ramen för denna årsberättese.. Sätskit är (!etta förhåandet med dc krigförande ändern as tidskrifter, som i rege ick e as taa om någon sorts utvecking av den egna för krigsbruk avsedda ma terieen. D ~ t är egentigen endast de amerikanska, som yfta något på den hemighetens söja, som ejest i det närmaste gör det omöjigt att skaffa sig en inbick i det säk erigen i ångt större utsträckning än. någonsin tiföre11 e inten ~ iva arbete, som på detta område nu ned.agts och fortfarande nedägges. På grund härav äro de uppgifter, som i denna ;tvhanding finnns samade ti stör,<ita deen hämtade, ur amerikanska käor, synnerigen värdefua i vaniga fa, då det gäer studium av kustartierisiska förhåanden, men. nu av s k~i, som ovan angivits, mindre givande än ej est.. Denna a rsberättese kan såunda ej göra ~ nspråk på att utgöra ett k aräggande av den amänna utveckingen inom området. \~i s a n utesu tande kommer. den att behanda frågor rörancl kustartieriet, under.det att dyika heträf'ande egen fotta och 'riimmande mariner endast i vissa fa m era f yktigt beröras, ett fö rhåande, som i viss mån torde kunna äga sitt b erättiga nde, då fera å r förfutit, sedan en kustartierist inom säjj skapet var föredragande i denna vetenskapsgren. Av sistniinmda orsak har den ej heer begränsats ti vad som sagts oc h gjorts inom området under det senaste året, utan kommer a tt sträcka sig något ängre tihaka i tiden.

- 22 - A. Pjäser och avettage. Svåra pjäser i wstfästningor. Ett spö1'srhåj., varom meningar11a 1mder de närmaste åren före värdskrigets utbrott voro mycket deade, var det, huruvida en kustfästnings huvudbestyckning borde utgöras a svåra kanoner eer svåra haubitser. Inom fackitteraturen har frågan rätt ingående diskuterats och torde en sammanstäning av de skä för och emot, som av förkämparna för de skida åsikterna framdragits, rätt otvetydigt giva vid handen, att intetdera av de omstridda pjässagen, utom i vissa siiregna undantagsfa, enbart kan anses åt en kustfästning giva den försvarskraft, som efter sjökrigsmaterieens på senare tid vtmna storarta-de utvecking, m åste krävas av densammi\. Båda dessa pjässag böra finnas representerade och detta i ett inbördes förhåande beträffande antaet de bägge pjässh1gen emean. som icke amängitigt kan bestämmas utan för varje fa måste anpassas efter fästningens beägenhet, terrängförhåanden och uppgift, det framför varande vattenområdets beskafrenhet samt därav b eroende antagigt taktiskt förfarände från en anfaandes sida. Fackbanepjäsen kan icke undvaras inom en befästning, därest denna ska vara i stt\nd att förhindra ett fartygs försök att hastigt och m ed minsta förust passera det av densamma behär~kade området, ty på de kortare stridsavstånden förmår en kastpjäs med sin i fij"rhåande ti fackbanepjäsens synnerigen minimaa träffsannoikhet _: på 5,000 m. 14 och 22 % med anvä11dande av t'espektive över- och undergrader - icke att fya denna uppgift. Gäer åter frågan utesutande a tt neutraisera eden från en: anfaandes fartygsadieri vid bombardering eer sådant artierianfa, som har befästningens tystande ti må, då utgöra kastpjäserna en synnerigen värdefu bestyckning. På de större avstånden iiro dessa nämigen i fråga om reativ tt~ä fr s annoikh e t kanonerna ikviirdiga och om hänsyn tages ti fartygens sårbara ytor, L o. m. i ej obetydig grad överägsna, varti kommer, att anskaffningskostnaden för desamma nvseviir understiger -23- mnonernas, i vad angår såvä pjäs och ammunition som ock de erforderiga befästningsanäggningarna. Att de nutida åsikte rna härutinnan äro de ovan anförda och vid nyanäggning t i!ämpats, därom kan bestyckninge1i.s sammansättning i bct"iistningarna vid Panamawnaen tjäna som bevis. nämnda bestyckning ingå föjande svåra pjäser: 1 st. 40,r: cm. kanon med en skottvidd av omkr. 18,000 m.: 10,, J5,r: kanoner >> 16,600 n1. ; :?t,, 30,,, haubitser» 18,000 m. A'" dessa ingå st. 40, 6 cm. kanon, 6 st. 35,u cm. kanoner oc h 12 st. 30, 0 cm. haubitser i bestyckningen av Fort Grant, om ii r anagt på en av tre oika öar bestående ögrupp. Svdra Jwno1,1er. Känneteckmtnde för de senare årens utvecking i fråga om de svåra fartygskanonerna är kaiberstegringen. Denna w r gått raskt framåt och synes man f. n. ej kunna skönja, när och var den ska suta. I Amerika hade de redan år 1902 en -!0," cm. kanon för försöks utförande uppshid på skj utfätet Indian Head, m en när så utveckingen gick i den ri ktningen, att det ansågs ämpigare att i stäet för grövre kaibrar anskafra ett större anta av mindre kaiber, avbrötos fi irsöken. Denna pjäs har emeertid nu kommit ti mwändning, i det att den försetts med sjävsänkande avettage och ingått i bestyckningen av Fort Grant vid Panamakanaen. r början av detta år har en 40,,, cm. fartygskanon för pro vs utförande uppshis på förutnämnda skjutfät och ära <I a förberedeser vara vidtagna för de nya sagskeppens be -, Lycming med svåra pjäser ay denna kaiber, så snnrt veder.. hii rigt besut fattats i frågan. Rent otroiga äro de skottyidder, man på sista tiden upp Ia tt med fartygskanoner. Vid Dardaneerna besköt Queen Eisabeth befästningarna på ett avstånd av 19,000 m. och i ~o rdsjös aget åstadkoms första träffen på 15,000 m:s distans. DPL har i pressen uppgivits, att i början av maj månad 1915

- 24 - den franska fästningen Di.inkirchen bev beskjuten av det tyska fartygsartieriets 30,, och 38 cm. kanoner på avstånd växande mean 30,000 och 38,000 m. och att härvid observationerna_ verkstäts av fygare, viket för övrigt torde hava varit enda möjigheten, då man tager i betraktande, att ett må på ett dyikt avstånd kommer att befinna sig ångt under horisonten,. och jämvä av det skä, att observationer på en sådan distans sannoikt ej äro tänkbara även för det bäst beväpnade öga. Enigt tidningsuppgifter är vara konstruerad en Kruppkanon i avett, som medger sådan eevationsmöjighet, att en skottvidd av 42,000 m. kan uppnås. Om nu denna pjäs är avsede ti fartygskanon e er kustfästningspjäs uppgives ej. I nedanstående tabe h~imtad ur Army and Navy Journa ämnas en de uppgifter om nya amerikanska och engeska_ fartygskanoner. Land ber...» Kai- Längd jektigångs cm. Höjd ka. vikt hastig~ ke kg. Pro- Ut- vin- Skott- vidd het o. m fsek. :Nordamerikas förenta stater 30,5 50 395 585 15 121,9601.» 30,5 45 395 810 15 20,100» 35,6 45 635 790 15 ] 9,2001 Engand.................. 30,5 50 386 920 15 22,700»...... 34, 45 567 813 15 119,400[,»............ 38,1 45 885 760 15 19,400 Då fackbanepjäser ptt en kustfästnings sjöfront utesuande hava bekämpandet av fartyg ti uppgift, böra de föt att icke biva underägsna i strid hava minst samma kaiber som de svåra fartygspjäsernas. Höster hava även höjts för va av kraftigare pjäser än fartygens, då man ju på and är snart sagt oberoende av vikten. Vad v.isst ~ir, har fartygsartieriets kaiberstegring haft ti föjd en motsvarande dyik iiven inom de modernare kustfästningarne. f -25- För några år sedan avgav den itaienske kaptenen Renzo Gn ronne i sin mycket uppmärksammade artike»kustfästningarnas bestyckning och deras uppträdande vid anfa. från en modern fotta >> föjande riktinjer för den framtida utveckingen av svåra pjäser för kustförsvaret nämigen: reativt korta opp, grov kaiber, ej atför stor utgångshastighet, iten krutkanunare och ett ivigt krut. Genom att öka kaibern och. sänka utgångshastigheten erböes större jämnhet i baistiskt hänseende. Den av fartygsartieriet använda största kaihem borde för kustartieriet utmärka ägre gränsen, men vid va mean denna och ännu grövre kaibrar måste dock erforderig hänsyn tagas ti ättheten att betjäna pjäsen. Då detta skrevs, stod frågan om ökande av de svåra pjäsernas ivsängd främst på istan band de viktigare artieristiska spörsmåen i fråga om svåra fackbanepjäser oc.h är det sannoikt, att dessa riktinjer uppdragits under intryc.k härav. Emeertid sog man \id nykonstruktioner, som det synes, i amänhet in på denna,-äg och erhös såunda den eftersträvade ökningen av ivs Iiingeen men samtidigt något, som egentigen icke tycks hava varit åsyftat, nämigen en större skottvidd och större verkan ay det enskida skottet. Dessa pjäsens förhöjda skjutegenska JPr kommo dock sedermera att högt uppskattas och utnyttjas, och återser man i den föjande utvec.kingen iksom i så många andra avseenden den gama kretsgången. Från den nya bas, som på detta sätt uppstått, börjas nya operationer i syfte att ~in yo ur pjäserna taga ut det mesta möjiga. Nu ~ir det frågan om de stora skottvidderna, som trängt sig fram i först;:t edet, O('h börja pjäsängder och utgångshastigheter ökas, de förut '-a kraftigt framhåna oägenheterna ti, trots. I den fejd, som under en ång föjd av år före v~irdskrgets utbrott pågick i fac.kitteraturen betr~ffandc ämpigaste kaibern för kustförsvarets svåra kanoner, uppträdde förespråkan för huvudsakigen 28 och 35 cm. kaibrarna. Att de, som!'ii rfiiktadc den grövre kaiberns fördear, avgingo som segrare i striden, därom bär de senare årens utvecking vittne. H.edan 1913 började en igt Nauticus Engand övergå ti 38, 1 cm. ka-

- 26- noner för försvar av fottans operationsbas vid Rosyth och ska enigt en nyigen synig officie uppgift chefen för det amerikanska kustartieriet framhåit nödvändigheten av att då fartygspjäsernas kaiber stigit ända ti 38 cm., endast 40,,; cm. kanon er skue ifrågakomma vid bivande nyanskaf'ning av svåra kanoner för kustförsvaret., Någon jämförande sammanstäning av moderna svåra fackbanepjäser a v sedda för kustförsvaret har på grund av ofuständigheten av härför tigängiga uppgifter ej kunnat utarbetas. Emeertid ämnas i nedanstående tabe ett utdrag ur en i Army and Navy Journa under förra året offentiggjord förteckning på vissa befintiga amerikanska dyika pjäser, vika dock icke nu kunna sägas vara berättigade ti epitetet moderna. p. i Utg. Max. i 130,5 Kaiber och ängd roj.i has- Eev. skott- VIkt k t" Jg h e t vidd g. m/sek. o m. An cm. k. 30 och 40 ka. sie 8:!3 10 13,400 Sjävs. avet. 318 823 15 17,800 Burhette, 35 cm. k. 34 ka.... 743 655 15 14,4.00 Endast 4 pjäser 35,...... 544 846 15 19,600 Övriga 35 cm. k. " " 40 cm. k. 35,... 816 792 15 19,000 Den å Fort Grant uppstiida 40 cm. kanonen har en projekti vägande 1,089 kg. oeh är dess addningsvikt 299 kg.: med en utgångshastighet av fi85 m -'sek. uppnås vid 15 eevation en skottvidd :w 17,000 m. som, då pjäsen är högt uppstäd, bir avsevärt större, enigt vad det uppgives 18.000 m. Denna skottvidd påstås än vidare, om behov därav uppstår, kunna ökas. Rörande den ifrågasatta amerikanska 40,,; cm. kanonen hava inga andra uppgifter varit syniga, än att den ska I uppstäas i sjävsänkande a vettag e och biva 45 eer såsom också uppgivits 50 kaiber ång, såedes över 18 respektive 20 m. m. -27- Såsom förut fram håits och som erfarenheterna från det nu pågående värdskriget ti fuo bestyrkt, har utveckingen g:'!tt ej bott i kaiberstegringens utan framför at i' de ökade :-.koltvid.dernas tecken. De moderna ededningsmetoderna medgiva ju numera också utnyttjandet av verkigt ångskjutande artieri. Särskit inom de änder, där man icke haft räd att föja med i det rasande fra måtskrid::indet härutinnan grnom anskaffande av moderna svåra pjäser, meh även i stor utsträckning annorstädes, har man sökt åstadkomma det bästa 111iijiga av redan befintig sådan materie och har därvid förut.i a nade resutat uppnåtts. De mede, som hä'rvid i huvud sak använts, äro des förändringar med ändamå att möjiggöra en ökad eevation, des ehuru hittis i mindre utsträck ning vad fackbanepjäser angår, införande a,; en ättare pro j<'ki, samt sutigen övergång ti en mer~t angspetsad sådan. Okandet av n1aximieevationen hos fackbanepjäserna niedför i rege inga mera avsevärdä kostharer för de i sjävsänkande avettage uppstäda och torde - fördensku amänt in "iira s. Den fönitvarande vanigast förekommande maximiee Yationen - 10 :~t 12 - har nu hötjat än'dras ti minst 15" och skue härigenom exempevis för den amerikanska 35,.. ni1. kanonen skottvi dden ökas från 13,000 ti 15,600 in. eer med 20 ';7.. Att vad såunda vinnes ej anses vara tifyest torde bevisas där~tv att man i Amerika, enigt en of'icie uppgift, har för avsikt att uppstäa befintiga 30,:, cm. kanonens rt~se rve drör i nya 'avetter, som skue medgiva en eevation :t\ 27 oeh på detht s~itt skue för nutiden erforde"iga skott,.idder erhåas. Införandet a,- en ättare projekti medför ju vissa avse Yiirda o~igenheter, i det att såvä pjäsens pansarbrytande förtnåga som sprängaddningens storek minskas, under det sam. icigt spridningen ökas. Vad som emeertid därigenom kan astadkommas framgår av utförda försök. Med den amerikan ~ka 30,,, cm. kanonen L. 40 exempevis erhö s vid minskning :;y projektivikten från 485 ti 363 kg. en ökning av utgångsha~ti gheten från förutvarande 686 m sck. ti 792 m/sek. och,

,,, - 28 -- den därav föjande skottvidd sökn~ngen vid 10, eevation uppgick ti 2,540 m. eer från 11,860 ti 14,400 m. Vid försök i samma kanon med den för 30, 5 cm.. haubitsen avsedda 317 kg. tunga projektien uppnåddes en motsvarande skottvide ay 15,500 m., viket såunda re,presenterar en ökning :w 3,640 m. e er omkring 33. o/o. Osannoikt är, inte, att.erfarenheten kommer att giva vid hande11, att fördearna av den mera facka kubanan ävensom av den större skottvidden,. med därav föjande möjighet att på ängre avstånd kunna med ed möta en anfaande, komma att väga tyngre i vågskåen än de nad: dear, smn enigt vad förut n~imnts, äro förenade med den minskade projektivikten. Den tredje av de ovanniimnda utvägarna för åvägabrin gande av ökad swttvjdd var införandet av en mera ångspetsad projekti. Detta förfaringssätt har sedan fera år tibaka utnyttjats utomands, men först på ara sista tiden hos oss börjat dryftas. Då man en1eertid enigt uppgifter rörande detta spörsmås nuvarande hige, för viket närmare kommer att redogöras under avdeningen projektier, skue kunna åstadkomma en skottviddsökning av i bästa fa i.inda ti 40 'X, synes frågan vara av den a ra största vikt. Ett samtidigt tnyttjande av samtiga de såunda angivna förfaringssätten, synes atså kunna medföra som t sagt en för dubbing av de nuvarande skottvidderna. De möjigheter, som på de:tta sätt yppa sig, att göra förådrud nwterie mera användbar, innebära ju i viss mån en tröst för dem, som av ekonomiska skä ick e kunnat anskaffa materie, som motsvarar tidens fordringar, och böra förvisso icke ämnas oanvända. De moderna fackbanepjiisernas pa~1s a rbrytande förmåga visar naturigtvis m ed hänsyn ti den riktning, vari utveekingen på senare tiden sagit in, en ~1vsevii.rt uppåtgående kurva. Såsom ungefäriga reationsta i fråga om pnnsargenomsaguing vid mynningen hava angivits för 1-,aibrar av 24, 30,;; och 38 cm. taen 3 : 4 : 5, vi<et förhåande dock, ju mera av- - 29- ~ti\.n det ökas, stäer sig at förmånigare för de grövre kaibrnn'ta. Om man i ser1en infikar även '40,, 14 cm. kanonen, bir motsvarande siffra för denna' cirka '5,;;. Enigt Journa of United States Artieri kan en modern 35 cm. kanon L. 50 med e1i 743 kg. tung projekti och en utgångshastighet av 770 m/sck. genomtränga: r Avstånd Vinkerätt ansag 600! ansag 4,500 m. 545 mm. 500 J1).. 9,000 13,500 " " 445 345 " " 410 " 34:,, När de nu kända största dimensionerna på sagskeppens 'atteninjcpansar är för Engand 345 mm., för Frankrike 350 mm., för Tyskand 354 mm. och för Nordamerikas förenta ~ate r 356 mm., skue dessa siffror tyda på, att det är kanoen, som för närvarande har övertaget i des~ gama strid med pansaret. Edhastigheten hos dc nya svåra fackbanepjäserna ska ic ke i någon väsentig grad understiga 24 cm. kanonens, då man vid de konstruktioner av 30, 5 och ~~5, 6 cm. kanoner, som 'nnnos r edan för 2 år sedan, uppnådde en edhastighet av 2 ~kot t i minuten. Vid en prisskjutning detta år å Fort Ramion uppgivas 7 skott avgivna på 3 minuter och 7 see med :w.,, nn. kanon. Frågan öm ökande av de svåra kanm1ernas ivsängd har under de senaste tio åren stått på dagordningen och hava förd<'nsku i ärendet skrivits voymer och försök på försök verk \iits. Överraskande goda resutat hava också uppnåtts, så <'X. uppgives, att amerikanarne genom övergång från 30,, c n1. k. L. 40 ti en 35, 6 cm. k. L. 34 förskaffat sig en pjäs med samma pansarbrytande förmåga som den förres på ett av;,tånd av 7,200 m., men där den större projektien giver ökad ansagenergi och kan inrymma en 50 % större språngaddning,

-30- at unde,r det att pjasens ivsängd, såsom det uppgivits, mer iin tredubbats..emeertid har denna fråga des, utförigt be handats i föregående årsberätteser, des såsom förut framhåits fått. stäa sig i andra rummet, varför den, då nya rön beträffande densamma icke på sista året varit of'tntiggjorda. här förbigås. I detta sammanhang torde några ord om amerikanska kustbefästningars motståndskraft vara av intresse. Enigt ett meddeande i Army and Navy Journa har i början av mars månad detta år i Förenta staterna en försöksskjutning med fartygsartieri av grov kaiber mot ett modernt kustfort ägt rum. För ändamået uppfördes i närheten av Fort Morgan en betongbefästning av samma typ som de i Amerika befintiga moderna kustfarten. Beskjutningen utfördes med 35 och :w cm. pjäser från Dreadnoughts New Y ork och Arkansas och avgåvas för ändamået 60 skott med huvudsakigen brisansaddade projektier. Skjutningen fördeades på två dagar och användes fygbåtar för observationers utförande. Endast ringa verkan ska hava ernåtts. Tov träffar i fortet hade icke åstadkommit någon skada, ikaså hade de manekänger, som representerade pjäsbetjäningarna, icke bivit så skadade, att skä finnes antaga, att betjäningarna skue hava gått under. Däremot skue en avsevärd träffsäke. het hos det amerikanska fartygsartieriet h ava konstaterats. skjutförsökskommissionens rapport hade föjande ydese:»skjutövningen företogs mot ett särskit för detta ändamå vid havsstranden uppfört modernt kustfart. Övningen avsåg a t t utröna dyika befästningars motståndskraft mot ed från svårt fartygsartieri. skjutförsöket m edförde ett värdefut resutat i fråga om såvä kustbefästningarnes byggnadssätt, som ock artieriedens avgivande och verkan mot ett sådant må. >> 'fidskriften framhåer särskit, att denna skjutövning, trots de avariga verkiga resutaten under kriget, där de hittisvarande striderna mot kustbefästningar mest rört sig om förådrade sådana (Dardaneerna), givit vid handen, att bekämpande av moderna kustbefästningar ännu icke förekommit under detta krig. -31 - Svåra haubitser. Som bekant förfogar nästan aa staters kustartieri övet svåra haubitser vanigen växande mean 28 och 30 cm. kaiber, varmed kunna ernås anseniga resutat i fråga om såvä träffförmåga som verkan. Kasteden anses ju också amänt såsom den farigaste för ett krigsfartyg, då den ju som må har fartygsbepansringens svagaste de näm1gen däckspansaret oeh ä r i stånd att genomså detta på avstånd, där fackbanepjäsernas projektier icke ängre äga kraft att genom:bryta görde pansaret. I vad angår utveckingen av detta pjässag är förutom kaiberstegringen icke något särskit att erinra. De egentiga nyheterna äro att hänföra ti' uppstäningssättet, som i det föjande kommer att beröras. Behovet av svåra haubitser inom Danmarks kustfästningar har devis tigodosetts genom ett förfarande, som är värt att om nämnas. Där har man funnit på den utvägen att förvanda ädre omoderna fackbanepjäser ti haubitser. Såunda gjordes redan för 10 år sedan en provhaubits av en, förådrad 29 e111. jä rnkanon, som från en kaiber av 28,, 5 cm. urborrades ti 29,3 cm., varefter den refnades med en för k1sthaubitser passande stigning. De vid provskjutningen erhåna,resutaten voro så goda, att omändringen av övriga befintiga dyika kanoner genast vidtog. Lavettaget måste naturigtvis het och hå et omkonstrueras, men användes ti desamma dock v1ssa dear av det gama. Haubitsen benämnes nu 29 cm. järn haubits M/1910. Såsom beysande uppgifter angående en modern svår hanhi ts avsedd för kustförsvaret må anfö~ as, att en amerikansk :10," cm. haubits av nyare mode med en 318 kg. tung projekti och m ed en utgångshastighet av 549 m fsek. vid 45 eevation giver en skottvidd av 17,000 m.. '

- 32 - J det nu pågående kriget hava även svåra haubitser i en förut ej anad utsträckning kommit ti användning vid strider ti ands. Den mångomtaade tyska 42 em. mörsaren har ju åstadkommit underverk. Mycket har skrivits om denna epokgörande pjäs, men då de uppgifter, som. varit syniga, ~iro mycket itet överensstämmande, torde m ed fog kunnä antagas, :tu tys k~une varit i stån d a tt beh å a sin h emighet. Emeertid synas fransmännen hava uppsvarat med en 38 cm. mörsare och engesmännen m ed en cirka 40 cm., båda av hitintis hemigh åen konstruktion..\ ven amerikanarna hava paner på införandet av en 40 cm. h aubits och är det fin nas e n ny mode ti en dyik, som ska biva den tyska 42 cm. m örsaren överägsen. Av uttaanden i pressen a tt döma skue fransmännen anstät prov m ed goda resutat med en 52 cm. pjäs. I articristische Monatsh cfte för juni i år, där de för övrigt ej tro på möjigheten av en dyik pjäs, göras vissa b eräkningar b eträffande densamma, som kunna vara av intresse. Med den heräkningsgrunden, att projektivikterna förhåa sig ti varandra som r espektive kaibrars tredje dignetet, komma de ti fö ~ jandc sutsatser, då såsom jämföresepjäser tagits r espektive e n 27 cm. haubits och en 34 cm. k. L. 45. Ar den nya pjäsen en haubits, skue projektivikten vara ungefär 1,080 kg., sprängaddningens vikt omning 315 kg. och pjäsvikten 30,000 kg.; är den åter en kanon skue motsvarande ungefäriga siffror vara för projektiens vikt 1,930 kg., för sprängaddningens 580 kg. och för pjäsens 241,000 kg., såedes skue detta vara den ara tyngsta av aa existerande pjäser - Krupps 40,"~ cm. k. L. 50 väger icke häften så myck et. U n der sådana förutsättningar kan man vä icke håa för troigt, att denna jättepjäs är en kanon, om man över huvud taget ens kan tro på möjigheten av att ett and skue ägga sig ti med en haubits av dyika dimensioner. Orsaken syn es för närvarande ofattbar. -33- M edesuåra kanoner och wbitser. Behovet av medesvåra kanoner i en kustfästnings bestyckning ökns, i samma mån torpedfartygen givas större depace- 11H n t och ti. föjd härav fartygens antitorpedbåtsbestyckning utn~ c k h ts i fråga om. såvä styrka som anta. J de modernare kusnistningarna ingå dc också ti ett avsevärt procentta. De utgöra dessutom, under förutsättning av tiräckig kaiber och po r t\ en synnerigen värdefu kompettering ti de sviira pji.i ~er n:t vid bekämpande nv sagskepp, dä man tager i b etraktnn de, att en avsevärd de av den måyta, ett eyikt fartyg 'rhjucer, b estår as sådana dear, som icke äga större mot >.tandsknd, i:in att dc avarsamt kunna skadas av de m cdewå ra pji:isernas projektier. Härti k ommer en krigserfarenh', som än ytterigare framhäver dessa pjäsers stora betydese fö r kustförsvaret, nämigen den att nästan aa raider mot ha m nar, som under kriget företagits, utförts med huvudsakigen mindrevärdiga fartyg. Använda kaibra r växa mean 1 \) och 12 cm., men har coek visat sig en tendens ti saming kring en kaiber, som h åer sig i närheten av 15 cm. I Panamabefästningarnas bestyekning ingå av medesvårt mticri: 12 st. 15 cn1. snabbskjutande k anoner i sjävsänkande a ' etagc ; a2 st. 15 cm. haubitser, varav dock 16 äro avsedda för rörsvar mot andfronten ; samt 24 st. 12 cm. haubitser, nn tngigen ti största deen av - S<'cda för andsicans försvar. Lantj"rontpjäser oc h rörigt ancj"rontarieri. Då försvaret av en kustfi.isnings andfront numera icke >.aso m f"örr egentigen kan sägns vara en uppgift för en inom fiis ningen uppstäd fast bestyckning utan fastmer för den fi~! n in gen tideade be man ni n gen n v in fnnteri u nderstödd av 1'idsk1-ift i Sjöväsendet. 3

-34- fästningens röriga artieribestyckning, borde den gamja benämningen andfrontpjäser hädanefter omfatta endast ett försvinnande fåta av de för fästningens försvar avsedda pjäserna. Några få fasta fankeringspjäser torde behöva hänföras ti denna kategori, under det att aa övriga, som så kunna, även om förutberedda stäningar för desamma på nämnda front finnas, höra vara röriga och såunda tihöra den röriga bestyckningen. Om andfrontpjäser i dyik inskränkt bemärkese iir såunda icke mycket att säga, därti kunna Himpigen avses. ädre pjäser, på vika tigång atid torde vara att påräkna. Vad åter det röriga andfrontartieriet beträttar igger det vikt uppå, att det motsvarar tidens fordringar, ty andfronten är en kustfästnings Achieshä och dess fa säkerigen iktydigt med fästningens. Anfaet mot och försvaret av en kustfästnings andfront torde i stort sett komma att gestata sig på samma sätt som striden om en andfästning, vadan härföavsett artieriförsvar måste anpassas efter den utrustning av artieri, som kan stå ti andstridskrafternas förfogande vid utförande av anfa mot befästningar. En önskeista på oika pjässag för en kustfästnings röriga bestyckning skue på grund härav och enigt de ärdomar, man härutinnan kunnat hämta av det pågående kriget, omfatta för det första en rörig svår hanhits för neutraisering i möjigaste mån av eden från en anfaandes svåra beägringsartieri, då härför icke, åtminstone ej i regen, för sjöfronten avsedda svåra haubitser kunna tagas i anspråk. För det andra mera ättröriga haubitser av 15 och 12 cm. kaiber samt för det tredje, förutom ett pjässag jämbördigt med numera an vänt tungt fätartieri, även medesvåra fackbanepjäser av cirka 10 ti 15 cm. kaiber. Dessa pjäser måste hava en skottvidd, som uppgår ti eer hest överstiger kastpjäsernas vid det tunga andartieriet, på det att möjighet ti dettas nedkämpande må förefinnas, och en nödvändig förutsättning härför är, att fästningen förfogar över tiräckiga spaningsorgan - fygfartyg och fasta haonger - för fiendens upptäckande och observationer m. m. Ti viket anta dessa oika pjäs- -35- typer böra finnas representerade, beror utesutande på vederbörig andfronts beskaffenhet. I nedanstående tabe ämnas en sammanstäning av de oika kaibrar av tungt artieri och beägringsartieri, som vid tiden för krigets utbrott funnos inom de i kriget först detagande änderna.!-3 O "'j r'oo.., ~ M '< b: rn ~ er ~ '< ::0 (t> 00 o (p o m (Jq ~..., (t>.., (Jq er ~ ~ ~ ~ ~. ~ o c;; ; :: dyr'... o p. p. ::0 o 'P (t> p. V a p e n... (Jq~... m Fäthärens tunga artieri: H = haub. K = kanon Hf14,97 H 14,9 H 15,5 H 15.o K 12,7 -IH15,o \21,1 K 10,5 K 10,6 Beägringsarie r i: K anoner.......... 10,5 10,5 9,5 10,67 1 ) 10,16 - - 13,o 12,0 10, 15 o 12,7 - - 14,n1 14,9 12,o') 15,24 1 ) 15,24 - - - - 15,5 2 ) 20,58 1 ) - - - Haubitser och mösare 20,93 1 ) IS,o 12,o 15,o 15,24 - - 21,1 24,o 15,5 20,32 1 ) 20,32 - - ').B'örådrad pjäs. ') Ädre moderniserad pjäs. 28,o 30,5 22,o') 22,86 1 ) - - - 42,o - 27,o') - - - - Huru för närvarande en dyik tabe skue te sig, har varit omöjigt att utforska, men visst är, att nykonstruktioner m assa både utförts och konnnit ti användning. Luftkanoner. Hand i hand med det miitära fygväsendets raska utvecking har också gått strävandet att åstadkomma för uftfartygens bekämpande ämpiga försvarsmede.