Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning av situationen för de gränsöverskridande vattenförekomster som återfinns inom Jämtlands läns gränsvattenområde mot Norge. Innehållet i dokumentet fokuserar i första hand på de vattenförekomster som rinner från Sverige till Norge, sammanlagt 112 vattenförekomster. Fyra olika huvudavrinningsområden berörs; 114/115 (Stjördalsälven och Inn- Tröndelag), 114 (Nea), 113 (Glomma) och 108 (Rogen- Göta älv). Rogen Göta älv ligger till största del i Västerhavets vattendistrikt men miljöproblematiken beskrivs även i denna bilaga. Vi hänvisar också till Bilaga xx Åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt. I gränsområdena finns 66 vattenförekomster som har god eller hög ekologisk status, och de behandlas inte vidare i detta dokument. I gränsområdena finns det 46 vattenförekomster som har måttlig eller sämre ekologisk status. Miljöpåverkan för dessa gränsvattenförekomster består i första hand av försurningspåverkan samt vattenkraftutbyggnad (dammar och reglering). Viss risk finns också för spridning av främmande arter. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god kemisk status på grund av kvicksilver, men alla har god kemisk status exklusive kvicksilver. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. Kostnaderna som redovisas för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1800 13500 dollar per hektar och år. Översatt till de aktuella gränsvattenförekomsterna med en sammanlagd vattenförekomstyta på drygt 10 000 hektar och ett antaget värde på 10 000 kr per år och hektar blir ekosystemvärdet av ytvattnet minst 100 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i gränsvattenområdena hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se.
Bild 1: Kartan visar gränsvattenområden i Jämtlands län samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Försurning Sammanlagt 32 försurningspåverkade vattenförekomster avvattnar till Norge. För ytterligare åtta förekomster finns misstankar om försurningspåverkan och därmed ett utredningsbehov för dessa förekomster på den svenska sidan gränsen. För att inte ph ska understiga kritiska nivåer i de försurningspåverkade vattenförekomsterna behöver ph höjas genom kalkning. Detta motsvarar en sammanlagd årlig kalkning med 800 ton kalk till en kostnad av 3,2 miljoner kronor/årligen. Kalkningsinsatser genomförs redan på den svenska sidan för att åtgärda de förekomster som ligger norr och öster om Rogen (totalt 21 förekomster) i två delavrinningsområden: Rogen/Göta älv samt Glomma, men dessa bedöms inte tillräckliga för att miljökvalitetsnormerna ska följas för områdets vattenförekomster. I de vattenförekomster där försurningspåverkan misstänks behöver vidare utredningar om åtgärdsbehov genomföras. Sverige och Norge tillämpar olika rutiner för att bedöma försurningspåverkan i vatten. I Sverige har generellt mer provtagning och kalkning genomförts än på norska sidan. För de vattenförekomster som ingår i Jämtlands läns kalkningsplan finns uppgifter om tillståndet sammanställda. För de förekomster där försurning misstänks i stort sett helt underlagsuppgifter. Främmande arter I Sverige finns en lång tradition av flyttning och utsättning av fisk, till stor del även i fjällområdet. Bäckröding har introducerats på många håll och i vissa vattensystem finns också Kanadaröding, båda arter är främmande arter. Till detta kommer flytt av svenska fiskarter utanför sina ordinarie utbredningsområden (sik, abborre m fl.). Det exakta förbättringsbehovet för främmande arter går inte att bedöma utan att först genomföra en kunskapshöjande aktivitet. Den bör bestå av en mer detaljerad kartläggning av främmande arters utbredning och beståndsstorlek. Därefter kan en mer omfattande informationssatsning genomföras i syfte att hindra ytterligare spridning. Synen på hur stort hot främmande arter utgör skiljer sig mellan Sverige och Norge. I Norge, där vattendrag och sjöar hyser mycket få arter, har en mer restriktiv inställning mot utsättningar av såväl inhemska som främmande arter tillämpats. Det har resulterat i att det inte förekommer etablering av nya arter i någon större omfattning. Även fortsättningsvis tillämpas samma inställning och därför föreslås informations för att minimera riskerna för introduktion av nya arter i de norska vattnen. Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns betydande påverkan från fyra stycken regleringsdammar vilka utgör vandringshinder och påverkar vattenflödet. För att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas behöver dessa åtgärdas.
Det nödvändiga underlag för att beräkna åtgärdskostnader för vandringshinder och för att införa miljöanpassade flöden/minimitappning för regleringsdammarna. Mer detaljerad kunskap i frågor som rör utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) och bedömning om god ekologisk potential (GEP) är nödvändig för att ge åtgärdsförslag. Det också kunskap om gällande vattenhushållningsbestämmelser och vattendomar. Utan sådan kunskap går det inte att bedöma vilka nödvändiga förändringar i såväl flöden som minimitappning som behöver ske för att de enskilda anläggningarna ska kunna följa miljökvalitetsnormerna. Denna information behövs också för att räkna ut kostnader för föreslagna. Åtgärdsförslag Tabell 1: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek (area, antal) Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Kostnad (kr/år eller kr) Övrig information 4.2 Flöde och morfologi Verksdamm, vattenkraft 4.2 4 Flödesförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Hydrologisk restaurering 4 kraftverk/ regleringsdammar som utgör vandringshinder 4 kraftverk/ regleringsdammar behöver miljöanpassade flöden och ev. minimitappning *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Okänd kostnad Okänd kostnad Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i gränsvattenområden i Jämtlands län I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 2 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta styrmedels som finns med i tabellen. I tabell 3 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om
nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. Försurning och främmande arter har identifierats som miljöproblem i åtgärdsområdet, men det finns fortfarande osäkerheter om både omfattningen av problemet och det totala behovet av konkreta förbättrings. Det har därför föreslagits att det ska genomföras verifieringar av vattnets status och/eller utredningar av ytterligare åtgärdsbehov. I tabellerna nedan har det inte redovisats några direkta kopplade till sådana utredningsbehov, eftersom det fortfarande är osäkert vilka konkreta som kan behövas. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna konkreta na. Åtgärdsprogram 2015-2021för Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 2: Direkta på lokal och regional nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Försurning Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten kalkningsplan Kalkningsanslag Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Berörd länsstyrelse Åtgärda vandringshinder, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Kopplade indirekta Tabell 3: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Försurning vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Främmande arter vattenmyndigheten, åtgärd 10 Råd och riktlinjer vattenmyndigheten Exempel på konkreta Kalkning enligt kalkningsplan Åtgärder mot främmande arter Kopplade indirekta