Väst blickar mot p l atta skatter i öst

Väst blickar mot p l atta skatter i öst

Innehåll M E DA R B E TA R E 1 VD HAR ORDET Östeuropa föredöme att lära av sid 3 2 S A M M A N FAT T N I N G Konkurrensen från öst allt större sid 4 3 INLEDNING OCH BAKG R U N D Krisen kan snabbt vända till uppgång sid 5 4 FINANSKRISEN OCH EUROPA S N YA MARKNADSEKO N O M I E R sid 7 5 P L A N E KONOMINS KOLLAPS VÄNDES TILL E KONOMISK OCH SOCIAL UTVECKLING sid 9 6 P L AT TA OCH LÅGA SKATTER HAR B A N AT VÄG FÖR UTVECKLING sid 13 Nima Sanandaji, associerad utredare på Skattebetalarnas Förening och vd för tankesmedjan Captus 7 S K AT T E KO N KURRENS I FOKU S sid 16 8 SVENSKA SKATTER I RELAT I O N TILL REFORMLÄNDERNA I ÖST sid 21 9 S LU TS ATS E R Sverige har goda skäl att ta efter sina grannar sid 23 1 0 R E F E R E N S E R sid 25 1 1 D E T TA ÄR SKAT T E B E TA L A R N A sid 27 Henrik R S Olsson, ekonom och projektledare på Skattebetalarnas Förening R a p porter som be l yser skatt från olika håll V ä st blickar mot platta ska t ter i öst är den sjätte i en serie ra p p o rter som S ka t te b eta l a rnas Fö rening ger ut. Fra m över kommer fö re n i n gen att ge ut fle ra ra p p o rter med den ge m e n- samma nämnaren skatt, men som närmar sig ämnet från olika synv i n k l a r. Tina Engvall, layout och reporter på Skattebetalarnas Förening Postadress: Box 3319, 103 66 Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: 08-61317 00, fax: 08-6131760, e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: www.skattebetalarna.se, ansvarig utgivare: Robert Gidehag, rapportförfattare: Nima Sanandaji, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: 978-91-86654-52-8 2 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

1 Vd har ordet Ö s t europa föredöme att lära av Som ung student följde jag genom tv- ny h ete r o ch tidningar processen när Öst b l o cket fö l l samman land för land. Som far till fyra barn, v a rav en i samma ålder som jag var då, fundera r jag på om de kommer att få uppleva något liknande. Kommunismens och Wa rs z awa p a k tens samm a n b rott var ett gigantiskt och unikt kliv mot mer d e m o k rati och fri h et i världen. Och det var ocks å ett märkligt uppvaknande för många i Sve ri ge. Jag minns samhällsku n s ka p s l ä ra re på 70-ta l et som på fullt allvar menade att Sov j etunionen också var en d e m o k rati bara lite annorlunda än den väste r- l ä n d s ka. Och lite annorlunda är onekligen cens u r, fö rföljelse av politiska mot stå n d a re och miljoner döda i arbet s l ä ge r. Men naturligtvis har processen mot demokra t i o ch mark n a d s e konomi inte varit smärt f ri. De fo r- De forna östländerna, varav de fle s- ta nu också är medlemmar i EU, har blivit konkurrenter att räkna med. Men de har också blivit föredömen att lära av. na Öst sta te rna har emellertid åte rh ä m tat sig på re ko rdtid och successivt byggt upp funge ra n d e s a m h ä l l s s ystem. De fle sta av dessa nya demokratier har dock slagit in på en annan väg än den vi är vana vid i väst. Ko n ku rre n s k ra ft i ga ska t te s ystem med låga och p l a t ta ska t ter har borgat för en snabb eko n o m i s k t i l lväxt. Trots de låga ska t te rna har man lycka t s u t ve ckla effektiva system för social tryg g h et. I Tj e ckien, Un ge rn och Slovakien är den re l a t i v a fattigdomen lägre än i Sve ri ge. de låga skatterna i öst har givit en ko n ku rre n s- fö rdel ge n te m ot högska t teländer som Sve ri ge. I Tj e ckien har man en platt skatt på 15 procent. I S ve ri ge är den högsta marg i n a l s ka t ten 57 pro c e n t o ch uppt räder redan vid relativt måttliga inko m s- te r. I Estland är ka p i ta l s ka t te rna mindre än en t redjedel så höga som i Sve ri ge. Och dessa länder s ka vi ko n ku rre ra med. även länderna i östeuropa har drabbats av den globala fin a n s k risen, men när nedgå n ge n vänts till uppgång kommer ko n ku rrensen om jobben och inve ste ri n ga rna att hårdna. M å n ga menar att dessa länder är för olika oss för att det ska vara re l evant att jämfö ra sig med dem. Ka n s ke ligger det något i det ta. Men med den snabba tillväxt som varit fallet och med möjligh eten att byg ga från början kommer dessa länder relativt snabbt att kunna erbjuda sina medborga re social tryg g h et väl i linje med vår. Det ta tillsammans med ett ska t te s ystem som ve rk l i gen gynnar fö reta gande och tillväxt gör att pressen på de ga m- la demokra t i e rna öka r. Nu är jämfö relsen med v å ra grannar mer aktuell än någonsin och mycket mer re l evant än för några decennier sedan. De fo rna öst l ä n d e rna, varav de fle sta nu o ckså är medlemmar i EU, har blivit ko n ku r- re n ter att räkna med. Men de har också blivit fö redömen att lära av. Genomgå e n- de gäller att man sänker sina ska t te r istä l l et för att höja dem och fö rs ö ke r h i t ta effektiva sätt att leve re ra offe n t- lig service. mot bakgrund av den globala ko n ku r- rensen måste Sve ri ge fö rs ö ka att stä n- digt hitta nya sätt att hålla ska t te rn a på arbete och ägande nere. Ett sätt är att dra de lärd o- mar vi kan av ländern a i Öste u ropa. Robert Gidehag vd för Skattebetalarna 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 3

2 Sammanfattning Konkurrensen från öst allt större För tjugo år sedan sve pte en demokratisk fri h et s- våg över Europa. En efter en kunde de ko m m u n i s- t i s ka dikta t u re rna i öst öve rgå till mark n a d s e ko n o- misk demokrati. Sedan dess har nationerna i Öste u ropa och Baltikum kommit att spela en allt viktiga re roll för Sve ri ge; som turi ständamål, som hand e l s p a rtner och som medlemmar i den Euro p e i s ka unionen. Med tiden har de också vuxit i bet y d e l s e som inte rnationella ko n ku rre n te r. Länderna har nämligen inte bara reformerats b o rt från planekonomi, utan också på ett ännu tydligare sätt än sina västeuropeiska grannar anammat marknadsekonomin. Ett flertal av staterna i Ö ste u ropa och Baltikum prä glas av goda fö ru t s ä t t- n i n gar för entre p re n ö rs kap ko m b i n e rat med låga o ch platta ska t te s a t s e r. Innan den pågående eko n o m i s ka nedgå n gen var en central frå ge ställning hur det sve n s ka högska t tes yste m et långsiktigt skulle kunna ko n ku rre ra med de snabbt växande eko n o m i e rna i öst, där ska t te rn a på arbete, fö reta gande och ka p i tal är betydligt lägre än i Sverige. Hur kan Sverige, där den högsta m a rg i n a l s ka t ten på arbete uppgår till 57 pro c e n t, tävla med Tj e ckien, där ska t ten är platt på 15 procent? Hur kan Sve ri ge ko n ku rre ra om att attra h e ra i nve ste ri n gar med Estland, där ka p i ta l s ka t te rna är m i n d re än en tredjedel så höga som i Sve ri ge? Men diskussionen om Öste u ropa och Baltiku m har svängt snabbt i takt med fin a n s k risen. I dag foku s e rar medier frä m st på hur hårt fra m för allt Let t- land, men också Estland och Litauen drabbats av krisen. Det är en viktig frågeställning, inte minst med ta n ke på de sve n s ka banke rnas inblandning i Baltikum. Samtidigt finns skäl att nyansera pers p e k t i vet, att åter fo ku s e ra på den långsiktiga ko n- kurrenskraften och tillväxtpotentialen i Europas nya mark n a d s e ko n o m i e r. Länderna i Östeuropa och Baltikum har under de senaste tjugo åren uppvisat en fenomenal förm å ga att vända nedgång till tillväxt och utve ck l i n g. Hela regionen drabbades av en enorm ch o ck när de ko m m u n i st i s ka planeko n o m i e rna föll över en natt. Men fra m för allt snabba re fo rmländer som Po l e n, Tj e ckien, Slovenien och Estland har kunnat åte rta n e d gå n gen och uppleva en sta rk välstå n d s u t ve ckling sedan kommunismens fall. Denna välstå n d s u t ve ckling har tvärte m ot re fo rm - k ri t i ke rnas påståenden åtföljts av en snabb minskning av fattigdomen, höjda inko m ster för de äldre o ch ökade satsningar på social omv å rdnad. I bland annat Tj e ckien, Un ge rn och Slovakien är den re l a t i- va fattigdomen lägre än i Sve ri ge. L ettland och Litauen lyckades åte rh ä m ta sig och v ä xa trots att deras ekonomier halve rades mellan 19 91 och 1993. Det finns goda skäl att tro att Euro p a s nya marknadsekonomier än en gång kommer att växa snabbt när den nuvarande lågkonjunkturen vänds till högko n j u n k t u r. Inte minst gäller det regionens stö rsta eko n o m i e r, Polen och Tj e ckien, som hittills klarat sig väl undan krisen. Den pågående nedgå n gen re p re s e n te rar inte bara en fin a n s k ris, utan också en gl o b a l i s e ri n g s k ris där m å n ga fö retag i väst v ä rlden tvingas skä ra ned eller går i ko n ku rs, efte rsom de inte klarar av den öka d e globala ko n ku rrensen. Länderna i Öste u ropa och B a l t i kum har kommit att spela en viktig roll i det ta sammanhang, inte minst ta ck vare ko n ku rre n s k ra f- t i ga ska t te s yste m. När nedgå n gen vänds till uppgång kommer den globala konkurrensen om jobben att skärpas. De t i l lv ä x to ri e n te rade systemen i öst bäddar för en snabb a re omst ru k t u re ri n g s p rocess och bättre möjligheter till tillväxt och jobbskapande jämfö rt med h ö g- s ka t te s yste m et i Sve ri ge. Den sto ra frå gan ko mm e r då åter att bli hur vi kan klara ko n ku rrensen med l å g s ka t teländer där arbete, sparande och entre p ren ö rs kap belönas på ett helt annat sätt än i Sve ri ge. D et kan redan idag, tjugo år efter ko m m u n i s m e n s fall i Europa, vara värt att ta upp det ta långsiktiga perspektiv. För trots att tillväxt och utveckling i östra Europa gynnar Sverige på många sätt ökar d et också behovet av ska t te re fo rmer för att stä rka s vensk ko n ku rre n s k ra ft. För att möta krisen har Polen sänkt sin högsta s ka t tenivå från 40 till 32 procent. Bulga rien behåller den nyl i gen infö rda platta ska t ten på 10 pro c e n t o ch ger ska t te rabatt för inve ste ra re. I Tj e ckien utgörs majoriteten av stimulanspaketet på motsvarande 30 miljarder kronor utav ska t te s ä n k n i n ga r. Trots att det under krisen kan ve rka lockande fö r de baltiska eko n o m i e rna att långsiktigt höja ska t- te rna är de fo rtsatt dedike rade till låga och platta s ka t ter på arbete. Sverige är vid sidan av Portugal det enda EUland där den högsta marg i n a l s ka t ten på arbete öka t sedan 2000. Instä l l n i n gen till ska t ter tycks dra st i s k t a n n o rlunda jämfö rt med de tillv ä x to ri e n te rade länd e rna i Baltikum och Öste u ropa. Men har vi ve rk l i- gen råd att bortse ifrån skattekonkurrensen från v å ra grannar i öst? 4 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

Kri s en k an s n a bbt vä n da t i ll u p p g å n g Den fj ä rde juni 1989 fick medborga rna i Polen möjl i g h et att utöva sina demokra t i s ka rä t t i g h ete r. Solid a ri tet s rö relsen vann 160 av 161 tillgä n gl i ga säten i en jord s k re d s s e ge r. 1, 2 Den nya re ge ri n gen lov a d e ambitiösa re fo rmer för demokrati och mark n a d s- e kon o m i. 3 Nå gra månader senare föll Berl i n m u re n, d e n m e st kända symbolen för dikta to riskt fö rt ryck i efte rk ri g stidens Europa. I en krö n i ka som publicerades den to l fte nove m- ber 1989 kunde den svenske journalisten Fredrik Braconier notera att Polen hade en icke-kommun i stisk re ge ring, att det unge rs ka ko m m u n i st p a r- t i et hade upplöst sig själv och att den öst t ys ka ledn i n gen öppnat sina gränser mot väst. Sov j et u n i o- nen hade släppt greppet om sina sattelitstater i E u ropa, vilket öppnat upp för den ka n s ke enskilt vikt i ga ste demokra t i s ka vågen i värl d s h i sto ri e n. 4 I dag, tjugo år efter fri h et s v å gen, ri k tar sve n s ka j o u rn a l i ster åter sin uppmärks a m h et mot Öste u ropa och Baltikum. Men fo kus ri k tas inte på de demok ra t i s ka, eko n o m i s ka och sociala fra m steg som sket t sedan kommunismens fall. Fo kus ri k tas inte heller på den långsiktiga ko n ku rre n s k ra ft som fria marknader och låga ska t ter har skapat för regionen. Det är istä l l et nästan enbart effe k te rna av fin a n s k ri s e n som uppmärksammas. Flertalet stater i Östeuropa och Baltikum, inte m i n st Lettland och Ukraina, har drabbats hårt av den globala nedgå n gen. Anledningen är att de befann sig i ett stadium av sin utveckling där de växte snabbt med hjälp av utländskt ka p i tal när krisen slog till. M ycket talar för att Europas nya mark n a d s e konomier kan komma att snabbt vända krisen till en u p p gång. De gru n d l ä g gande fö ru t s ä t t n i n ga rna fö r t i l lväxt är sta rka i regionen, fra m för allt i re fo rmi n ri k tade länder som infö rt fö reta ga rvänlig politik o ch låga ska t te s a t s e r. I vissa länder kan det ta några år innan eko n o- 3 min vänder. I andra länder kan utve ck l i n gen ko m- ma relativt snabbt. Det gäller inte minst Polen och Tjeckien, de två största ekonomierna i regionen, som inte drabbats särskilt hårt av kri s e n. Vissa vill idag räkna ut de fria eko n o m i e rna i Öste u ropa och Baltikum. Det är inte heller fö rsta gå n g- en. När kommunismen föll menade många att satsn i n gen på mark n a d s e konomi i öst var ett sto rt misstag. Bo To resson, tidiga re part i s e k rete ra re för Socialdemokraterna, skrev exempelvis i en artikel som p u b l i c e rades på DN-debatt 19 94 att den väg som hittills prövats som alte rnativ till planekonomin är o b ö n h ö rl i gen på väg in i en åte rv ä n d s grä n d. Toresson sade sig ha hört vittnesmål med fö rö d a n- de tydlighet om att fle rta l et av de tidiga re ko m m u- n i st i s ka sta te rna var på en ka ta st ro f ku rs och på väg m ot anark i. 5 I Afto n b l a d ets ekonomidel kunde man 1996 läsa att röv a rka p i talismen i Öste u ropa hade lett till en fattigdomsexplosion samt att marknadse konomi är det säkra ste sättet att låsa fast ett land i p e rmanent underu t ve ck l i n g. 6 Med facit i hand vet vi att kri t i ke rna hade fel. Frihetsvågen i Europas forna kommuniststater blev mycket fra m gå n g s ri k. Fra m för allt snabba re fo rmländer som Polen, Tj e ckien, Slovenien och Est l a n d har lyckats byg ga upp välfunge rande demokra t i s ka o ch eko n o m i s ka system. Östeuropa och Baltikums befrielse för tjugo år sedan var inte bara histo riens ka n s ke enskilt viktiga ste demokra t i s ka våg, utan också en eko n o m i s k f ra m gå n g s s a ga utan mot st ycke. Det har visat på st y r- kan i ekonomiska system som förlitar sig på låga o ch platta ska t te n i v å e r, och som fo ku s e rar på tillväxt och utve ck l i n g. St y rkan i de eko n o m i s ka systemen i öst ko m m e r att bestå när krisen är öve r. Det kommer att ge länd e rna en sta rk ko n ku rre n s fö rdel när värl d s e ko n o- Inledning och bakgrund 1 Den stolta polska demokratin, Aftonbladet, 1989-02-02. 2 Friaste valen på 40 år i Polen, Dagens Nyheter, 1989-06-03. 3 Sverige för socialistiskt för oss, Expressen, 1989-10-29. 4 Var Europas samtid given?, Svenska Dagbladet, 1989-11-12. 5 Chockterapin ger anarki, Dagens Nyheter Debatt, 1994-05-22. 6 Dödens marknad, Aftonbladet, 1996-02-12. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 5

3 Inledning och bakgrund min åter börjar växa och den globala ko n ku rre n s e n om jobben på allvar börj a r. U t ve ck l i n gen i Öste u ropa och Baltikum öppnar många möjligheter för Sverige. Vi gynnas av tillväxt och utve ckling bland våra euro p e i s ka gra n n- l ä n d e r. Samtidigt är en viktig fra m t i d s f rå ga hur det svenska högskattesystemet ska kunna klara konku rrensen från öst. D et har varit en sak för Sve ri ge att genom åre n ko n ku rre ra med andra västländer som i re gel har h a ft liknande pro gressiva ska t te s ystem, men med n å g ot lägre ska t te n i v å e r. Situationen kommer att bli en helt annan när ko n ku rrensen från lågska t tel ä n d e rna i öst växe r, där ska t te rna inte bara är betydligt lägre utan i många fall också platta. Under de senaste tjugo åren har länderna i Östeuropa och Baltikum låtit sig inspireras av sina grannar i väst att byg ga upp välfunge rande demokratier och fria ekonomiska system. I dag är det dags för högska t te l ä n d e rna i Väste u ropa att lära av gra n n a rna i öst; att inse hur låga och platta ska t te r st i m u l e rar till utve ckling, minskar by rå k ratisk krå n g- el och stä rker den inte rnationella ko n ku rre n s k ra f- te n. 6 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

Finanskrisen och Europas nya marknadseko n o m i e r När fin a n s k risen fö rst slog till fanns det dem som trodde att de forna kommuniststaterna i Europa s kulle klara sig relativt oskadda. I slutet av 2008 inte rvjuade New Yo rk Times ch e fe konomen vid Europ e i s ka banken för re ko n st ruktion och utve ckling en institution som skapades 19 91 för att hjälpa Öststa te rna att öve rgå till fria eko n o m i s ka syste m. C h e fe konomen, Eric Berglöf, fö rk l a rade att det var anmärk n i n g s v ä rd hur liten effekt krisen hade h a ft på regionen som helhet. 7 Nå gra månader sen a re fra m fö rde Berglöf ett annat budskap. Han ko n s - ta te rade då att länderna i öst höll på att dras med i k risen, och kunde drabbas riktigt hårt. Fi n a n s k risen hade öve rgått från att vara ett huvudsakligen amerikanskt fenomen till att bli alltmer globalt. Berglöf fö rk l a rade hur krisen via inte g- rerade banksystem höll på att sprida sig till Öste u ropa och Baltikum. Regionens handelsbero e n d e e konomier påve rkades även tydligt av det ge n e re l- la fallet i global efte rf rå ga n. 8 I slutet av 2008 uppska t tades att eko n o m i e rna i Ö ste u ropa och Baltikum skulle växa med sammanlagt nära 5 procent under 2009. 9 Men tillv ä x ten vändes snabbt till en nedgång. Den est n i s ka eko n o m i n, som under 2005 och 2006 vuxit med så mycket som 10 procent på årsbasis, krympte exempelvis med d rygt 4 procent under sista kvarta l et av 2008. 10 I mitten av 2009 uppska t tades att Öst sta te rn a s e konomier sammanlagt skulle minska med 4 procent under det pågående året. I länder som Let tl a n d o ch Ukraina fö rv ä n tades ett fall på över 10 proc e n t. 11 4 Finanskrisen Under 2008 hade börsen i fle ra länder som Litauen, Rumänien, Ukraina och Bulgarien fallit med så mycket som 75 pro c e n t. 12 Den globala kri s e n hade kommit att bli betydligt allvarligare än vad många initialt förutspått. Samtidigt hade en del e konomier i öst visat sig vara särskilt kä n s l i ga fö r n e d gå n gen. Fram tills 2008 hade länderna i Öste u ropa och B a l t i kum upplevt ett årtionde prä glat av snabb utve ckling med en genomsnittlig årlig tillväxt för regionen på cirka 7 8 pro c e n t. 13 Fra m gå n g s ri ka markn a d s re fo rmer hade bäddat för en snabb ex p a n s i o n under en tid när den globala ekonomin gick på högv a rv. Men många länder i regionen som Est l a n d, L ettland, Litauen, Ukraina och Bulga rien gjord e m i s sta get att fö rl i ta sig på fasta växe l ku rs e r. Ländernas valutor prissattes fel, vilket kortsiktigt uppmuntrade till ett sto rt inflöde av utländskt ka p i tal. I takt med att penningmängden steg öka d e inflationen. Detta bidrog till en ekonomisk överhettning som kulminerade strax före finanskris e n. 14 L ä n d e rna kan också i viss mån sägas ha haft ot u r; de befann sig i ett tillstånd där de växte snabbt med hjälp av utländska inve ste ri n gar när en gl o b a l fin a n s k ris slog till och st röp tillfö rseln av ka p i ta l. Nedgången i Östeuropa och Baltikum under 2008 och 2009 påminner mycket om Asienkri s e n 19 97 1998. Under Asienkrisen hade de snabbt växande tige re ko n o m i e rna, i stor utst rä ckning på gru n d av fasta växe l ku rser som lett till fe l s a t ta valuto r, attraherat ovanligt stora mängder utländskt kapital 7 Bank Crisis Is Bypassing Central and East Europe, New York Times, 2008-10-08. 8 Crisis in Eastern Europe: Manageable but needs to be managed, VoxEU.org, 2009-02-28. 9 Bank Crisis Is Bypassing Central and East Europe, New York Times, 2008-10-08. 10 Statistics Estonia databas. 11 Implications of the Crisis for Eastern Europe, Nyhetsbrev utgivet av FN:s Utvecklingsprogram samt London School of Economics and Political Science, juni 2009. 12 When Will Stocks Rebound in Eastern Europe?, Världsbanken, 2009-01-22. 13 Implications of the Crisis for Eastern Europe, Nyhetsbrev utgivet av FN:s Utvecklingsprogram samt London School of Economics and Political Science, juni 2009. 14 Implications of the Crisis for Eastern Europe, Nyhetsbrev utgivet av FN:s utvecklingsprogram samt London School of Economics and Political Science, juni 2009. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 7

4 Finanskrisen och överhettats. Överhettningen övergick till ett d ra stiskt ekonomiskt fall, likt det vi i dag ser i bland 15, 16 annat de baltiska eko n o m i e rn a. I takt med att krisen spridit sig till Öst sta te rna har de fått allt svåra re att betala av sina lån. Det ta har d rabbat inhemska banke r, men också utländska banke r, fra m för allt från olika väste u ro p e i s ka länder, som lånat ut pengar i öst. Fi n a n s s e k to rn i Let t l a n d g i ck exe mp e lvis med hela 5 miljarder kronor i und e rs kott under fö rsta halvan av 2009. De sve n s ka b a n ke rna Swe d b a n k, SEB och No rdea, som är dominerande aktörer i landet, har drabbats mycket h å rt. 17 J ä m fö relsen med Asienkrisen är samtidigt re l e- vant huvudsakligen för de mindre eko n o m i e rna i öst som just de baltiska länderna. Den största e konomin i Öste u ropa och Baltikum är Polen, vars e konomi är i sto rl e ks o rd n i n gen 15 gå n ger stö rre än L ettlands. Den polska ekonomin har inte på samma sätt som de baltiska ekonomierna förlitat sig på utl ä n d s ka medel för att få fart på inhemsk efte rf rågan och har inte heller hittills drabbats särskilt hårt av kri s e n. Polen har istä l l et under senare år re fo rm e rat sin a e ko n o m i s ka institutioner på ett sätt som gjort land et mindre utsatt för krisen. Regionens näst stö rsta o ch mest utve cklade ekonomi, Tj e ckien, har ocks å hittills klarat sig väl. 18 Sammanfattningsvis har den globala krisen, som drabbat hela världsekonomin mycket hårt, slagit till ex t ra hårt mot de tidiga re snabbt växande ekon o m i e rna i Öste u ropa och Baltikum. Det är svårt att förutspå hur djup nedgången i s l u tändan kommer att bli för regionen och för den globala ekonomin. Det finns dock goda skäl att fö r- utspå att Europas nya marknadsekonomier kommer att uppvisa sta rk fö rm å ga att åter växa när den globala ko n j u n k t u ren vänder. L ä n d e rna har i grunden goda fö ru t s ä t t n i n gar fö r t i l lväxt, inte minst ta ck vare låga och platta ska t te r ko m b i n e rat med i öv rig tillväxtvänlig inriktning av den eko n o m i s ka politiken (vilket disku te ras i stö rre d etalj längre fram i denna ra p p o rt). Ne d gå n gen kommer därmed sannolikt att bli et t h a ck i en långsiktigt positiv tillv ä x t ku rva. Jämförelsen med Asienkrisen är åter re l evant. Efte rs o m de sydosta s i a t i s ka mark n a d s e ko n o m i e rna i gru n- den hade goda fö ru t s ä t t n i n gar för utve ckling ku n- de de redan ett par år efter krisen åter visa tydliga t i l lv ä x t te cke n. 19 D et är mycket rimligt att på sikt fö rutspå en liknande utve ckling även i de värst drabbade eko n o- m i e rna i Öste u ropa och Baltikum. Anders Bolling, u t ri ke s re d a k tör på Dagens Nyhete r, har exe mp e l- vis fra m fö rt att den let t i s ka ekonomin kan ko m m a att kry mpa med 15 procent under 2009. Det skulle dock enbart innebära att ekonomin föll till 2006 års nivå, efte rsom tillv ä x ten histo ri s k t s ett varit mycket hög i landet. 2 0 Om landet kan åte r- u p pta sin goda tillv ä x t takt efter krisen kan åte rh ä m t- n i n gen ske på några få år. Lettlands fin a n s m i n i ste r menar själv att den djupa recessionen kommer att e rs ä t tas av en för landet normal tillv ä x t takt till år 2 012. 21 Under senare år har Öste u ropa och Baltikum visat på en fenomenal förmåga att ta sig ur ekonom i s ka nedgå n ga r. Inte minst gäller det för de länder som varit mest ambitiösa i att infö ra tillv ä x to ri e n terade system. Den pågående globala krisen sägs vara den allv a rl i ga ste sedan den sto ra depre s s i o n e n. Men för sta te rna i öst kommer den inte i närh ete n av den djupa kris som planekonomins kollaps inneb a r. 15 T.J. Pempel, The Politics of the Asian Economic Crisis, Cornell University Press, 1999. 16 Implications of the Crisis for Eastern Europe, Nyhetsbrev utgivet av FN:s Utvecklingsprogram samt London School of Economics and Political Science, juni 2009. 17 Miljardminus för bankerna i Lettland, Dagens Nyheter, 2009-07-13. 18 False Alarms in the East, Newsweek, 2009-06-27. 19 T.J. Pempel, The Politics of the Asian Economic Crisis, Cornell University Press, 1999. 20 Den ekonomiska krisen är inte så farlig för Sverige, Dagens Nyheter, 2009-08-10. 21 Lettisk tillväxt skymtar i prognosen, Dagens nyheter, 2009-08-12. 8 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

P l a n e konomins kollaps vändes till e konomisk och social utve c k l i n g Den eko n o m i s ka utve ckling som skett i Öste u ro p a o ch Baltikum sedan kommunismens fall har hjälpt miljoner att ta sig ur fattigdom. Bland annat Värl d s- b a n ken har ly ft fram det ko n st ruktiva re fo rm a r b e- tet i regionen som ett fö redöme för andra länder som lämnat kommunismen bakom sig. 2 2 Samtidigt bör vi komma ihåg att denna utve ckling har varit allt annat än lätt att uppnå. Planekonomins kollaps var till en början en mycket smärtsam process och de tidiga re ko m m u n i st i s ka sta te r- na upplevde enorma fall i lev n a d s sta n d a rd. I Bulga - rien, Rumänien och Slovenien föll BNP med cirka 25 procent mellan 1989 och 1993. I Polen och Tj e ck i- en, som drabbades mindre hårt, föll BNP med 12 re s - p e k t i ve 13 pro c e n t. På grund av de baltiska sta te rnas nära bero e n d e av Sov j etunionen kom de att drabbas allra hård a st. Mellan 19 91 och 1993 fö rl o rade Lettland och Lita u- en unge fär 50 procent av sina BNP, medan Est l a n d fö rl o rade 35 procent av sin. 2 3 D et handlade alltså om ett fle ra gå n ger stö rre fall jämfö rt med den nuv a rande krisen. Alla fo rna ko m m u n i st sta ter i Europa har sedan kommunismens fall satsat på re fo rmer mot marknadsekonomi. I länder som Polen och Slovakien har det handlat om snabba och ambitiösa re fo rm e r, medan re fo rm e rna skett långsamt och gradvis i exe mp e lvis Ru m ä n i e n. I n fö ra n d et av äga n d e rätt, fritt fö reta gande och f ria möjligheter till utby te med andra länder har inn e b u rit att moderna eko n o m i s ka system har ku n- nat växa fram i de tidiga re planeko n o m i e rna. Re d a n 5 Utveckling några år efter kommunismens fall syntes klara te cken på tillv ä x t p otential i Europas nya mark n a d s- e ko n o m i e r, och då fra m för allt i de länder som gen o m fö rt de mest ambitiösa re fo rm e rn a. 24 Ta ck vare det ta kunde regionen fram till slutet av 1990 - ta l et börja vända nedgå n gen till tillväxt och i vissa fall även till en positiv utveckling av syssels ä t t n i n gen. I Un ge rn, Slovenien, Slovakien och Polen ökade BNP med mellan 21 och 39 procent under åren 1993 1996. I Rumänien som släpat efter i 25, 26 re fo rm a r b etet sta g n e rade samtidigt eko n o m i n. Under mitten av 1990-talet noterade EU-kommissionen och den tyska centralbanken Bundesbank i två oberoende studier att de re fo rmv ä n l i ga e ko n o m i e rna i öst vuxit snabbare än fö rv ä n tat. Länd e rna hade redan då gått igenom den svåra ste delen av öve rgå n gen till mark n a d s e konomi och börj a t v ä xa av egen kra ft till ko n ku rre n s k ra ft i ga handelsp a rt n e r. 27 Den goda utve ck l i n gen fo rt s a t te under ko m m a n- de år. Som visas i figur 1 växte Europas nya marknadsekonomier mycket star kt under perioden 1995 2008, betydligt snabbare än sina grannar i V ä ste u ropa. Den ge n o m s n i t t l i ga årl i ga tillv ä x ten i real BNP per capita var över 5 procent i Estland, Litauen, Lettland och Slovakien medan den var st ra x under 5 procent i Kroatien och Polen. I Sve ri ge låg t i l lv ä x ten som jämfö relse kring drygt 2 procent per å r, st rax ov a n för snittet för EU-15 - l ä n d e rn a. 28 Den sta rka eko n o m i s ka utve ck l i n gen i Öste u ro p a o ch Baltikum kan inte fö rk l a ras av en naturlig åte r- hämtning sedan kommunismens fall, utan beror i 22 Fiscal Policy and Economic Growth: Lessons for Eastern Europe and Central Asia, Världsbanken, 2007. 23 Landesmann, M., Structural change in the transition economies, 1989 1999, Kapitel 4 i Economic survey of Europé, 2000, No 2/3, UNECE, 2000. 24 Ekonomier i Öst på väg upp ur svacka, Svenska Dagbladet, 1996-04-10. 25 Landesmann, M., Structural change in the transition economies, 1989 1999, Kapitel 4 i Economic survey of Europé, 2000, No 2/3, UNECE, 2000. 26 Roszkowski W., Contemporary Europe Research Centre Bulletin, maj 1997. 27 Växande konkurrens från Östeuropa, Svenska Dagbladet, 1996-07-20. 28 Eurostats databas. Köpkraftsjusterad real BNP per capita. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 9

5 Utveckling stor utst rä ckning just på en ambitiös re fo rmp o l i t i k. D et ta illust re ras av en jämfö relse med de fo rna Sov j etsta te rna (ex k l u s i ve Baltikum), som varit sämre på att införa stabila ramverk för ekonomisk utveckl i n g. Som Värl d s b a n ken har visat sjönk real BNP i de fo rna Sov j et sta te rna från 1990 fram till 1998 i ta k t med kommunismens kollaps. Ti l lv ä x ten mellan 19 9 8 o ch 2006 innebar endast att BNP kunde åte rgå till st rax under 1990 års nivå. Ekonomierna i Östeuropa och Baltikum växte samtidigt ko n t i n u e rligt mellan 1993 och 2006. År 2006 hade fallet från kommunismens kollaps åte r- tagits och regionen hade nära 50 procent högre BNP jämfö rt med 19 9 0. 2 9 K ri t i ker av mark n a d s re fo rm e rna fra m för ibland att den ökade lev n a d s sta n d a rden i Öste u ropa och B a l t i kum skulle ha varit ko n c e n t re rad till ett fåta l ri ka. Det finns inget stöd för denna uppfattning. En studie från Värl d s b a n ken visar att de fattiga har gynnats mer av tillväxten i Öststaterna än de ri ka. Fattigdomen i re fo rmländer som Polen, de balt i s ka sta te rna och Un ge rn har re d u c e rats till mycket låga nivåer. Utve ck l i n gen har varit långsammare i Albanien och Rumänien som ge n o m fö rt mindre ambitiösa re fo rmer mot mark n a d s e ko n o m i. 3 0 Som visas i figur 2 så vari e rar den relativa fattigdomen (defin i e rat som andelen som tjänar mindre än 60 procent av medianinkomsten i respektive land) i öste u ro p e i s ka och baltiska länder. I vissa länder är den högre jämfö rt med i Väste u ropa, i andra lägre. Tj e ckien, Un ge rn, Make d o n i e n, S l ovakien och Slovenien har lyckats pressa ned andelen fattiga bland befo l k n i n gen till 3 procent eller m i n d re. I Sve ri ge är andelen som jämfö relse 4 proc e n t. 31 Re fo rm l ä n d e rna har upplevt en markant ökning i livslängd, medan tidiga re ko m m u n i st sta ter som v a rit sena med re fo rm e r, såsom exe mp e lvis Rys s- land, upplevt fallande livslängd. Livstillfredsställelsen bland medborgarna i Östeuropa och Baltikum har ökat med tiden, framför allt i de länder som har sta rka st ekonomisk utve ck l i n g. 3 2 En vanlig invändning mot re fo rmp o l i t i ken är att u t ve ck l i n gen i Öst sta te rna inte skulle ha re s u l te ra t i högre lev n a d s sta n d a rd för de äldre. Det ta har dock i n te stöd i ve rk l i g h eten. De reala inko m ste rna fö r p e rsoner över 65 år ökade med 27 procent i Un ge rn och 43 procent i Tjeckien mellan början av 1990- ta l et och mitten av 2000-ta l et. 3 3 D et ta samtidigt som andelen äldre ökade kra ftigt i båda ländern a. 34 En annan vanlig invändning är att länderna i öst i n te skulle ha lyckats ko m b i n e ra tillväxt med öka d e medel till social omvårdnad. Detta stämmer inte heller. Statistiken för sociala utgifter är inte tillgä n glig för samtliga öste u ro p e i s ka och baltiska länder för hela perioden sedan kommunismens fall, men i samtliga länder var utgifte rna per capita högre år 2006 jämfört med det tidigaste år för vilket d a ta går att finna. I Tj e ckien närm a st fö rdubblades utgifte rna per c a p i ta mellan 1995 2006 medan de ökade med 60 p rocent mellan 2000 2006 i Estland. I Litauen ökade de med hela 223 procent mellan 19 9 6 2 0 0 6 3 5. Under senare år har fo rs ka re disku te rat det faktum att länderna i Öste u ropa och Baltikum har foku s e rat på att byg ga upp egna fo rmer av välfä rd s- s ystem. Kri t i ke rnas te o ri att länderna befinner sig i 29 GDP Evolution in Eastern Europe and the Former Soviet Union, 1990 2006, Världsbankens hemsida, permanent URL: http://go.worldbank.org/f0dyggfhd0. 30 Growth, poverty, and inequality Eastern Europe and the former Soviet Union, Världsbanken, 2005. 31 Eurostats databas. Ursprungsdata anges som hela procent. 32 Growth, poverty, and inequality Eastern Europe and the former Soviet Union, Världsbanken, 2005. 33 OECD:s databas. Siffrorna anges inte i ursprungsdata för exakta år, utan som återgetts i denna rapport för början av 1990-talet och mitten av 2000-talet. 34 Growth, poverty, and inequality Eastern Europe and the former Soviet Union, Världsbanken, 2005. 35 Eurostats databas. 10 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

5 Utveckling ett lopp mot botten i termer av välfärdsutgifter saknar stöd. Om vi studerar välfärdssystemen i länder som Tj e ckien, Polen, Un ge rn och Slovenien ser vi att de redan under mitten av 19 9 0 - ta l et spenderade re l a- tivt stor andel av BNP på sociala utgifter (mellan 17 26 procent). Vi kan också se att nivån inte te n d e- rat att ändras med tiden. 36 Man kan alltså argum e n te ra för att Europas nya mark n a d s e ko n o m i e r i dag lyckas ko m b i n e ra tillv ä x t v ä n l i ga system med väl funge rande välfä rd. Europas nya marknadsekonomier har visat en e n a stående fö rm å ga att vända planekonomins fall till långsiktig social och ekonomisk utve ckling. Anledningen till att utvecklingen har kunnat v a ra så god är att re fo rm l ä n d e rna inte bara anammat systemen med mark n a d s e konomi som ex i sterade i väst, utan de har gått ännu längre i sina ambit i o n e r. De har imp l e m e n te rat eko n o m i s ka modeller som i stö rre utst rä ckning än gra n n a rna i väst är inri k tade på tillväxt och utve ckling. 36 Sengoku Manabu, Emerging Eastern European Welfare States: A Variant of the European Welfare Model?, bokkapitel i Slavic Eurasia s integration into the world economy and community, redigerad av Shinichiro Tabata och Akihiro Iwashita, Hokkaido university, 2004. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 11

5 Utveckling Figur 1. Genomsnittlig årlig tillvä x t t akt 1995 2008 Källa: Eurostat Grå kolumner representerar östeuropeiska och baltiska länder. Figur 2. Andel fattiga bland befolkningen år 2007 Källa: Eurostat Data anges för år 2007 med undantag för Bulgarien (2006) och Kroatien (2003). Grå kolumner representerar östeuropeiska och baltiska länder. 12 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

P l atta och låga skatter har banat väg för utve c k l i n g Under de fö rsta åren efter kommunismens fall handlade re fo rm a r b etet i öst i huvudsak om att byg ga upp gru n d l ä g gande ra mve rk för ekonomisk utve ck l i n g o ch om att pri v a t i s e ra de tidiga re sta t l i ga indust ri e r- na. Andra viktiga målsättningar har varit att rusta upp infrastruktur, utbildning, forskning och offe n t l i ga tjänste r. De öste u ro p e i s ka och baltiska länderna har i dessa avseenden kommit långt, men ännu inte riktigt i kapp väst l ä n d e rna. Samtidigt har re fo rmländer som Polen, Un ge rn, S l ovakien, Slovenien, Tj e ckien och de tre baltiska sta te rna kommit att prä glas av en ske ptisk instä l l- ning till höga ska t te r. Up p b rot tet från ko m m u n i s- men har re s u l te rat i en vilja att öppna upp sto ra delar av ekonomin för privat fö reta gande. Re fo rm l ä n- d e rna har satsat på att skapa attraktiva system fö r e n t re p re n ö re r. Liksom många andra tillväxtekonomier har de ö ste u ro p e i s ka och baltiska länderna infö rt (i re ge l t i d s b e gränsade) ska t te ra b a t ter för fö retag som loka l i s e rat sina ve rks a m h eter dit samt för utländska i nve ste ra re. Även ska t te f ria zoner har ska p a t s. 37 6 Skatter En central förklaring till den goda utveckling som regionen upplevt är att politiken inte bara foku s e rat på ko rt v a ri ga ska t te ra b a t te r, utan också på öve rgripande ska t te re fo rmer som uppmuntrat till t i l lväxt. Låga ska t tesatser har infö rts i fle rta l et öste u ro p e i s ka och baltiska re fo rmländer för att st i m u- l e ra till utve ckling. Som visas längre fram i denna ra p p o rt så har ska t te rna med tiden också sänkts. D et ta har öve rra s kat många som fö rv ä n tat sig att l ä n d e rna i takt med utve ck l i n gen liksom i Väste u ropa skulle anamma system med höga ska t ter och en stor offentlig sekto r. Re fo rm l ä n d e rna i öst har valt en annan utve ck l i n g s st ra tegi, som fo ku s e rat på tillväxt och utve ckling snara re än på fö rd e l n i n g s p o l i- tik och offentlig inblandning i eko n o m i n. E stland och Litauen var fö rst med att 19 94 infö ra p l a t ta ska t te s ystem, pro p o rt i o n e rlig inko m st s ka t t, där samma ska t tesats betalas av inko m st ta ga re oavs ett inko m stnivå. Sedan dess har platta ska t ter spridit sig till många andra länder i regionen. Med platta skatter menas i denna rapport att inkomster i p rincip beska t tas med samma procentsats oavs et t i n ko m stnivå. Det bör anmärkas att inget land i världen har helt platta skatter, då det alltid finns olika former av särregler och undantag. De länder som nämns i denna rapport har relativt, men inte helt, platta skattesatser. Dessa system skiljer sig dock markant från de betydligt mera progressiva systemen i andra länder, som dessutom i ännu större utsträckning präglas av komplicerade särregler och undantag. I vissas länder är de platta ska t te s ystemen ko n- st ru e rade så att arbet s i n ko m ste r, ka p i ta l i n ko m ste r och företagsinkomster beskattas på samma nivå (se exe mp e lvis Bulga riens ska t tesatser som re d ov i- sas längre fram i tabell 1). Platta ska t ter har visat sig ha många fördelar jämfört med progressiva s ka t te s yste m 38, 39 : L ä gre marg i n a l s ka t ter skapar stö rre incita m e n t till arbete, fö reta gande och spara n d e. De snedvridande effe k te rna av ska t ter minska r 37 Se exempelvis: Alex Easson, Tax incentives for foreign direct investment, Kluwer Law International, 2004. 38 The Estonian Economic Miracle, Heritage Foundation, 2007-08-07. 39 Fiscal policy and economic growth lessons for Eastern Europe and Central Asia, Världsbanken, 2007. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 13

6 Skatter ju enklare och jämnare ska t te s yste m et är utfo rm a t. De ska t ter som snedvrider beteende minst är i re ge l de bästa för samhällsekonomin. D u b b e l b e s kattning undviks. P l a t ta ska t ter är lättöve rs kå d l i ga, vilket minska r a d m i n i st rativa ko stnader kopplade till ska t ter och d e k l a ra t i o n. Enklare och tydligare regler leder till minskat s ka t te f u s k. Ska t tebasen kan därmed komma att utv i d gas ta ck vare platta ska t te r. Ett välkänt exempel från Sverige som demonstrerar snedvridande effekter av skatter är att momsen på en köttbulle som steks i en restaurang uppgår till 25 procent, jämfört med 12 procent på en köttbulle som köps i en livsmedelsaffär. Skattesystemet snedvrider därigenom medborgarnas konsumtion till att i större utsträckning än de annars hade velat köpa köttbullarna i mataffärer snarare än på restauranger. Om en platt momssats hade gällt skulle den snedvridande effekten inte finnas. Särregler och olika skattesatser rörande bland annat arbete, boende och investeringar skapar andra former av snedvridningar i ekonomin. Reformerna i Estland och Litauen har visat sig v a ra en stor fra m gång och platta ska t ter har med tiden spridit sig till alltfler länder i regionen, som 40, 41 L ettland, Bulga rien, Slovakien och Ru m ä n i e n. Den fra m gång som infö ra n d et av platta ska t te r o ch öv ri ga mark n a d s o ri e n te rade re fo rmer har inn e b u rit exe mp l i fie ras väl av utve ck l i n gen i Est l a n d. L a n d et prä glades av oerh ö rda eko n o m i s ka pro b l e m efter befrielsen från Sovjetunionen 1991. Ekonomin var under fritt fall 1992 och inflationen nådde 1000 procent. Re fo rm a r b etet med pri v a t i s e ri n ga r, stä rkt äga n- d e rätt och infö ra n d et av ett platt ska t te s ystem bar dock frukt under kommande år. Redan 1995 och 1996 kunde Estlands ekonomi växa med cirka 4 procent per år. Fö reta gande ly fte den tidiga re planekonomin. Under 1992 hade Estland cirka 2 000 fö retaga re. Två år senare hade siff ran ökat till 70 000. E stlands BNP per capita nådde 35 procent av snittet för Europa år 1996. Elva år senare hade denna s i ff ra nästan fö rdubblats till 65 procent. Under senare år har majoriteten av de östeuropeiska och b a l t i s ka länderna upplevt en sta rk ekonomisk utve ckling, men det är tydligt att den snabbaste utvecklingen har skett i de länder som i störst utsträckning satsat på privatiseringar, regelförenkl i n gar för fö reta gande och platta ska t te r. I genomsnitt ökade BNP per capita som andel av s n i t tet i Europa med 25 pro c e n te n h eter i de tre reformländerna Estland, Polen och Ungern mellan 1996 och 2007. I tidigare europeiska kommuniststa ter som behöll pro gressiva ska t te s ystem var ökn i n g sta k ten i snitt enbart 14 pro c e n t. 4 2 Motståndarna till platta skatter menar ofta att de i huvudsak gynnar de ri ka. Så tycks inte ha vari t f a l l et i re fo rm l ä n d e rna i Öste u ropa och Baltiku m. D e lvis efte rsom den högre tillv ä x t ta k ten som platta skatter lett till överlag gynnat utvecklingen, men även efte rsom jämlikheten i många fall ökat mer i de öst sta ter som har platta ska t ter jämfö rt med de som har pro gressiva ska t te r. 4 3 Data från Eurostat visar att Gini-koefficienten (som mäter nivån av ekonomisk jämlikhet) i Estland minskade från 0,36 till 0,33 mellan 2000 2006. D et innebär att landets ekonomi blev mer jämlik. 44 Ett annat exe mpel på att platta ska t ter går att ko m- 40 Fiscal policy and economic growth lessons for Eastern Europe and Central Asia, Världsbanken, 2007. 41 Paying Taxes 2009 The global picture, PricewaterhouserCoopers och Världsbaken, 2009. 42 The Estonian Economic Miracle, Heritage Foundation, 2007-08-07. 43 The Estonian Economic Miracle, Heritage Foundation, 2007-08-07. 44 Eurostats databas. 14 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

6 Skatter b i n e ra med ekonomisk jämlikhet gäller Slov a k i e n. År 2002 ge n o m fö rdes en rad re fo rmer i landet som ö kade belöningen för arbete och som var inri k ta d e på att förbättra den internationella konkurrensk ra ften. I n ko m st s ka t ten, som tidiga re varit så hög som 38 p rocent, ers a t tes av en platt skatt på 19 procent. En rad särre gler och av d rag infö rdes som innebar att s ka t ten blev ännu lägre för familjer med många barn o ch/eller låga inko m ste r. Samtidigt blev offe n t l i ga t ransaktioner mera st ri k ta. V ä rl d s b a n ken st u d e rade re fo rm e rna i Slov a k i e n o ch kunde finna att ska t te- och bidra g s re fo rm e rn a i n te bara öve rlag gynnat dem som arbetade i landet, utan också gynnat majoriteten av hushållen som hade rätt till bidrag. Med ta n ke på att bidra g s- u t b eta l n i n gar minskade med 16 procent är det ta en tydlig illustration på hur införandet av låga och p l a t ta ska t ter gynnar också de med lägre inko m s- te r. 4 5 L å ga och platta ska t ter har varit en viktig fö ru t- sättning för utve ck l i n gen i Europas nya mark n a d s- ekonomier. Som diskuteras längre fram i denna rapport är dessa skattesystem mera konkurrensk ra ft i ga jämfö rt med det sve n s ka såväl när det ko m- mer till beskattning av arbete, av ka p i tal och av företag. Men finns det inte en risk att den ekonomiska krisen innebär att reformländerna överger systemen med platta ska t te r? 45 The quest for equitable growth in the Slovak Republic: a World Bank living standards assessment, Världsbanken, 2005. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 15

7 Konkurrens S k att e konkurrens i fokus D et har länge funnits en tro i väst v ä rlden att de låga och platta skatter som införts i reformländerna i ö st re p re s e n te rar en tillfällig fas i utve ck l i n gen, att regionen kommer att röra sig mot högre beskattning i takt med att lev n a d s sta n d a rden öka r. H i sto rien talar emot det ta. I figur 3 visas utve ckl i n gen av de högsta marg i n a l s ka t te rna i de baltiska länderna jämfört med i Sverige sedan mitten av 1990 - ta l et. I samtliga tre baltiska länder har ska t- ten med tiden pressats nedåt. I Estland har den fallit från 26 till 21 procent, i Lettland från 25 till 23 p rocent och i Litauen från 33 till 21 procent. Samtidigt har den sve n s ka ska t ten varit re l a t i v t oförändrad på en hög nivå. Det innebär att den s ve n s ka ska t tesatsen har gått ifrån att vara 84 procent högre år 2000 till att 2009 bli 161 procent högre än snittet för de tre baltiska ländern a. 46, 47 I figur 4 visas utve ck l i n gen av de högsta marg i- nalskatterna för Polen, Tjeckien, Bulgarien samt S ve ri ge. Ska t te rna har minskat dramatiskt i Po l e n, Tj e ckien och Bulga rien sedan 1995 med 13, 28 re s- p e k t i ve 40 pro c e n te n h ete r. Sedan 2000 har ska t tesatsen i Sve ri ge utve cklats från att vara 38 pro c e n t h ö gre till att bli 197 procent högre jämfö rt med snittet för de tre öste u ro p e i s ka nationern a. 48, 49 En mera deta l j e rad jämfö relse mellan ska t te s a t- s e rna i Sve ri ge och re fo rm l ä n d e rna i öst gö rs i nästa ka p i tel. Det är dock intressant att note ra att trycket nedåt på de högsta marg i n a l s ka t te rna varit tydliga st i öst sta te rna som redan från början hade lägre skattesatser och inte i Sverige som redan 1995 hade en mycket hög ska t tenivå. I Öste u ropa och Baltikum finns, och har funnits, en insikt om att lägre och enkla ska t ter lönar sig samhällsekonomiskt. Det finns även en tydlig skatteko n ku rrens mellan länderna i regionen, en ko n ku r- rens där målsättningen är att skapa tillv ä x t v ä n l i ga skattesystem som attraherar kapital, företag och talangfulla individer. S ka t te ko n ku rrensen är inte bara påta glig i Östeuropa och Baltikum utan också internationellt. D et illust re ras av att platta ska t ter med tiden spri d i t sig till tillv ä x to ri e n te rade länder också bortom Östeuropa och Baltikum, som exempelvis Ryssland, 50, 51 G e o rgien och Mex i ko. M a rk n a d s e ko n o m i s ka system har under senare år eta b l e rats i alltfler länder såsom de öste u ro p e i s ka l ä n d e rna, fo rna Sov j et sta te r, Kina, Indien, Mex i ko o ch Vi etnam. Den globala ko n ku rrensen om inve steri n ga r, fö retag och talangfulla individer har ökat i takt med att alltfler länder re fo rm e rat sina eko n o- mier mot fria system. En gru n d l ä g gande ko n ku rre n s fö rdel för de nya m a rk n a d s e ko n o m i e rna har kommit att bli låga och t i l lv ä x t v ä n l i ga ska t te r. Därför te n d e rar de nya markn a d s e ko n o m i e rna, liksom de asiatiska tige re ko n o- mierna, att ha lägre skattenivåer jämfört med de t raditionella indust ri l ä n d e rna i väst. S ka t te ko n ku rrensen från de nya mark n a d s e kon o m i e rna påve rkar även de ri ka re ko n ku rre n te rn a i Väste u ropa. Nä stan samtliga EU-medlemssta te r har antingen pressat ned eller bibehållit de högsta m a rg i n a l s ka t te rna sedan 2000. De enda undantagen är Po rt u gal och Sve ri ge som höjt nivån. 52 För den som idag följer den mediala rapporteri n gen i Sve ri ge kan det låta som att lågska t te p o l i t i- 46 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 47 Marginalskattetrappan 2009, Ekonomifakta.se, http://www.ekonomifakta.se/ sv/fakta/skatter/skatterna_forklaras/marginalskatt/ Hemsidan låg uppe sedan den kontrollerades av denna rapports författare 2009-07-26. 48 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 49 Marginalskattetrappan 2009, Ekonomifakta.se, http://www.ekonomifakta.se/ sv/fakta/skatter/skatterna_forklaras/marginalskatt/ Hemsidan låg uppe sedan den kontrollerades av denna rapports författare 2009-07-26. 50 Fiscal policy and economic growth lessons for Eastern Europe and Central Asia, Världsbanken, 2007. 51 Paying Taxes 2009 The global picture, PricewaterhouserCoopers och Världsbanken, 2009. 52 Bulgaria cut corporate tax the most among EU states, The Sofia Eco, 2009-06-22. 16 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

7 Konkurrens ken i Öste u ropa och Baltikum håller på att ändra i n riktning i takt med den globala krisen. Men stä m- mer ve rk l i gen det ta? Bilden är i själva ve rket ko m- p l ex. När krisen fö rst slog till möt te många länder den med sänkta ska t te r. Fra m för allt de baltiska eko n o- m i e rna har i takt med att krisen fö rdjupats tvinga t s höja vissa ska t te r. Öve rlag är dock ska t te s ä n k n i n g- ar än i dag mera fra m t rädande som kri s å t gä rd jämfört med skattehöjningar, inte minst i de största e ko n o m i e rna i Öste u ro p a : I E st l a n d har en planerad sänkning av den platta s ka t tesatsen som var tänkt att inträ ffa i början av 2009 skjutits fram. Re ge ri n gen har i stä l l et besluta t 53, 54 att höja momsen och arbet s g i v a ravg i fte rn a. Den långsiktiga politiken är samtidigt fo rtsatt inri k tad på att pressa ned ska t te rna. Den platta ska t tenivån är planerad att sänkas till 20 procent 2010 och sedan gradvis till 18 procent 2012. 55 D et åte rstår att se om ska t ten ve rk l i gen kommer att sänkas i denna takt, men re ge ri n gens långsiktiga dedike ring till låga o ch platta ska t ter tycks hur som helst inte ha ändrats av kri s e n. I L i ta u e n s ä n k tes den platta ska t tesatsen från 27 p rocent till 24 procent mellan 2007 och 2008. Under 2009 sänktes den ytte rl i ga re till 21 pro c e n t. 56, 57 Innan krisen fö rv ä rrades var ambitionen att ge n o m- föra större sänkningar. I slutet av 2008 beslöt sig n ä m l i gen den st y rande koalitionen i Litauen att med b ö rjan den fö rsta januari 2009 sänka ska t ten på inko m st, ka p i tal och moms till en platt nivå på 20 proc e n t. 58 Den dra st i s ka nedgå n gen har lett till att det inte funnits utrymme att sänka inko m st s ka t ten från arb ete till 20 procent, även om ska t ten på utdelninga r till pri v a t p e rsoner sänkts till denna nivå. 59 Re ge ri n g- en har samtidigt tvingats höja företags- och kons u m t i o n s s ka t te r. I stor utst rä ckning har nedgå n ge n hittills hante rats genom nedskä rn i n gar i offe n t l i ga u t g i fte r, vilket visar på en ovilja att ytte rl i ga re höja s ka t te rn a. 60 I L et t l a n d, som drabbats värst av krisen, sänkte s nyl i gen den platta ska t ten från 25 till 23 procent, en å t gä rd som Värl d s b a n ken menade var ett bättre sätt att st i m u l e ra ekonomin jämfö rt med utgift s ö k n i n g- 61, 62, 63 a r. Den nionde juni 2009 annonserade landets premiärminister Valdis Dombrovskis att den platta skatten skulle ersättas med en progressiv skatt, bland annat genom att ska t ten för låginko m st ta gare sänkte s. 64 Två dagar senare beslutade dock regeringen att skatten inte skulle höjas och att den p l a t ta ska t ten skulle bestå. 65 D et är möjligt att pro gressiv skatt till slut ko m- 53 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 54 Unemploeyment insurance tax in Estonia is raised to 4.2%, The Baltic Course, 2009-07-02. 55 Newsalert International tax services Estonia, PricewaterhouseCoopers, oktober 2008. 56 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 57 Tax changes in Lithuania 2009, Deloitte Lietuva, 2009. 58 New Lithuanian tax system to take effect in January 2009, The Baltic Course, 2008-11-14. 59 Tax changes in Lithuania 2009, Deloitte Lietuva, 2009. 60 Lithuania to cut benefits, pay, hike VAT to fight crisis, EUbusiness, 2009-06-17. 61 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 62 Latvia Cuts the Income Tax by 2 Percentage Points, Världsbankens hemsida Crisis Talk, 2009-01-15. 63 Latvia Tax Rates 2009, Worldwidetax.com, http://www.worldwide-tax.com/latvia/lat_ econonews.asp Hemsida låg uppe senast den kontrollerades av denna rapports författare 2009-07-27. 64 Economic crisis forces Latvia to ditch flat-rate tax system, Business News, 2009-06-09. 65 Latvia to cut pensions, salaries to avert crisis, Reuters, 2009-06-11. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 17

7 Konkurrens mer att infö ras i Lettland. Minst lika troligt är att de planerade skattesänkningar som inte kunnat gen o m fö ras på grund av krisen får genomslag under n ä sta högko n j u n k t u r. Sammanfattningsvis går det trots den djupa krisen inte att finna något egentligt av b rott i lågska t tep o l i t i ken i de baltiska sta te rna länderna fö rs ö ker i så stor utst rä ckning som möjligt att avstå från ska t teh ö j n i n ga r, fra m för allt på arbete. Lettland och Litauen har dessutom nyl i gen sänkt sina platta ska t tesatser kra ftigt för att st i m u l e ra ekonomin. I de östeuropeiska reformländerna har skattereformer samtidigt fo ku s e rat på sänkta ska t te n i v å e r. B u l ga ri e n i n fö rde i början av 2008 en platt ska t t på 10 procent för fö retag och individer. Innan re fo r- men var ska t ten på arbete maximalt 24 procent. År 1996 var den hela 50 procent. Landet har under krisen kommit att behålla den låga ska t tesatsen. Dessu tom har en fe m å rig ska t te rabatt för inve ste ri n ga r i vissa näri n gar infö rt s. 66, 67 Oppositionen har fra m- fö rt att kri s p o l i t i ken borde vara mera fo ku s e rad på s ka t te s ä n k n i n ga r. 6 8 Den socialist i s ka re ge ri n gen i Un ge rni n t ro d u c e- rade i fe b ru a ri 2009 ett nytt ska t te p a ket som senare antogs i maj. Solidaritetsskatten för företag avs ka ffades samtidigt som fö reta g s s ka t ten höjdes sammanlagt mot s v a rade det en minskning av den totala företagsskatten för företag med högre inko m ster samt att ska t tesatsen blev platt för fö reta g. Arbetsgivaravgifterna sänkes med 5 procent och taket för den lägsta skattenivån höjdes samtidigt 69, 70, 71 som momsen höjdes. S o l i d a ri tet s s ka t ten planeras att avs ka ffas ocks å för pri v a t p e rsoner år 2010. Det mot s v a rar en sänkning av den högsta ska t tenivån i Un ge rn från 40 till 72, 73 36 procent. I Slovakien är krispolitiken inriktad på en rad s ka t te s ä n k n i n gar ri k tade till inve ste ra re och fra m- för allt mindre fö retag. Speciella ska t telättnader har ri k tats till fo rskning och utve ckling inom det pri v a- ta näri n g s l i vet. Re fo rmer som infö rdes 2009 har även fo ku s e ra t på att fö renkla ska t te s yste m et för fö reta ga re. Gru n d- avdraget för arbetsinkomst har höjts och arbetsg i v a ravg i fte rna har sänkts. Ko n s u m t i o n s s ka t ter på bensin och alkohol har höjts och regeringen har d i s ku te rat ytte rl i ga re höjningar av ska t ten på alkohol och hasard s p e l. 74, 75, 76 Re ge ri n gen har också lovat att sänka administrativa kostnader kopplade till ska t te s yste m et. 77 I Po l e n s ä n k tes inko m st s ka t ten i början av 2009. Den lägre skattesatsen sänktes från 19 till 18 pro- 66 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 67 Changes in the Bulgarian tax law effective 1 January 2009, Hellenic Business Council in Bulgaria. 68 Tax Cuts a Solution to the Crisis, Claims Bulgarian Opposition bulgarian opposition party union, Turkish Weekly, 2009-02-16.- 69 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 70 Parliament passes crisis tax package, raising VAT to 25% from July 1, Realdeal.hu, 2009-05-12. 71 Crisis Hungarian tax reform package revealed, TopNews.in, 2009-02-16. 72 Hungarian tax changes as of 1 July 2009, Grant Thornton, maj 2009. 73 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 74 Will the economic crisis impact the tax system?, arham connection, maj 2009. 75 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 76 Finance Minister Poãiatek toys with some tax hikes, The Slovak Spectator, 2009-07-13. 77 Reform may trim red tape, The Slovak Spectator, 2009-05-02. 18 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009

7 Konkurrens cent samtidigt som den högsta ska t tesatsen på 40 p rocent sänktes till 32 procent. Dessutom infö rd e s s ka t te fö rdelar för inve ste ra re. 78 Den polska pre m i ä r- m i n i ste rn Donald Tusk lovade i slutet av juli 2009 att ska t ten inte skulle höjas för att möta kri s e n. 7 9 OECD note rar att den polska re ge ri n gen fundera r på att på sikt infö ra en platt ska t tesats, möjligtvis genom att harm o n i s e ra ska t ten på arbete med fö reta g s s ka t ten på 19 pro c e n t. 8 0 I Tj e ck i e n har ett st i m u l a n s p a ket mot s v a ra n d e 30 miljarder kronor infö rts för att möta krisen. Maj o ri teten av paketet utgö rs av ska t te s ä n k n i n ga r. 81 Fö reta g s s ka t te rna har sänkts från 21 till 20 pro c e n t. A r b et s g i v a ravg i fte rna har sänkts från 12,5 till 11 procent. Momssatsen har sänkts för arbetsintensiva t j ä n ster och momsav d rag har infö rts för passage ra r- bilar ägda av entre p re n ö re r. 8 2 Ö ve rlag har det i Öste u ropas re fo rmländer funnits en mycket tydlig inriktning på att sänka ska t te r- na på arbete och fö reta gande. I de fall ska t ter har höjts har det fra m för allt handlat om ko n s u m t i o n s- s ka t te r. Bilden av att re fo rm l ä n d e rna i öst skulle ha brutit mot lågskattepolitiken har egentligen vare sig stöd i Baltikum eller Öste u ropa. Inte heller stä m- mer det om vi ser på mark n a d s e konomin som såd a n. Fi n a n s k risen har lett till att ske pt i s ka rö ster fö rt s f ram mot mark n a d s e konomi i många länder, så äve n i Öste u ropa och Baltikum. Det missnöje som vuxit f ram i kri s d rabbade länder i öst, exe mp e lvis i Let t- land, ri k tar sig dock i fö rsta hand mot den politiska m a k ten snara re än de fria mark n a d e rna. Den långsiktiga trenden innan krisen pekade på att alltfler i regionen blev anhänga re av fria markn a d e r. Fra m för allt har den nya ge n e rationen, som vuxit upp efter kommunismens fall, i betydligt stö r- re utsträckning kommit att se marknadsekonomi som ett positivt fe n o m e n. 8 3 Ambitionen att skapa och bibehålla tillv ä x to ri e n- terade ekonomier med enkla och låga skatter är fo rtsatt sta rk i öst. En re l evant frå ga i sammanh a n g- et är hur ko n ku rre n s k ra ftig de sve n s ka ska t tes a t s e r- na är i fö rhållnande till re fo rm l ä n d e rna i Öste u ro p a o ch Baltiku m. 78 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 79 Polish PM vowes no tax hikes in 2009, Forbes, 2009-07-24. 80 Economic survey of Poland 2008: Reforming the tax system to improve its efficiency, OECD, 2008. 81 Czech stimulus plan worth CZK 73 bln, Yahoo News, 2009-02-16. 82 Taxation trends in the European Union, Europeiska kommissionen, 2009. 83 Eastern Europe: A Crisis of Confidence in Capitalism?, Pew Research Center, 2009-04-05. 2009 Väst blickar mot platta skatter i öst 19

7 Konkurrens Figur 3. De högsta marginalskatternas utve c k l i n g i Baltikum och Sve r i g e Källa: Europeiska kommissionen, Ekonomifakta.se Figur 4. De högsta marginalskatternas utve c k l i n g i tre östeuropeiska länder och Sve r i g e Källa: Europeiska kommissionen, Ekonomifakta.se 20 Väst blickar mot platta skatter i öst 2009