P r o g r e s s i va skatter o rättvisa och skadliga

Transkript

1 P r o g r e s s i va skatter o rättvisa och skadliga

2 Innehåll M E DA R B E TA R E 1 VD HAR ORDET sid 3 2 S A M M A N FAT T N I N G sid 4 3 INLEDNING OCH BAKG R U N D sid 6 4 S K AT T E B Ö R DAN OJÄMNT FÖRDELAD sid 7 5 VAR GÅR SVENSKENS SKATTEGRÄNS? sid 10 sid 10 sid Mer skatt än man någonsin får igen 5.2 De som betalar statlig skatt är inte rika 5.3 Extraskatt i kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift 5.4 Skatten på tur är lägre än på arbete 5.5 Fri lönebildning 5.6 Arbete vs. kapital 6 HÖG BESKATTNING STYR BORT FRÅN ARBETE 6.1 Ekonomiska styrmedel 6.2 Hämmar arbetsutbudet 6.3 Missgynnar utbildning 6.4 En statsfinansiell förlust 6.5 Den kommunala inkomstutjämningen skadliga incitament sid 11 sid 11 sid 12 sid 12 Nils Bohlin, fil dr och partner Vergenta AB sid 13 sid 13 sid 13 sid 14 sid 15 sid 17 7 AV S LUTNING OCH REFERENSER sid 18 8 D E T TA ÄR SKAT T E B E TALARNA sid 19 Antina-Maria Hessel, presschef på Skattebetalarnas Förening R a p porter som be l yser skatt från olika håll Pro gressiva skatter orättvisa och skadliga är den fö rsta i en serie ra p p o rter som Ska t tebeta l a rnas Fö rening ger ut. Framöver kommer fö re n i n gen att ge ut fle ra ra p p o rter med den ge m e nsamma nämnaren skatt, men som närmar sig ämnet från olika synvinklar. Nästa ra p p o rt i serien handlar om dem som gra n s kar staten. Tina Engvall, layout och reporter på Skattebetalarnas Förening Postadress: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: ansvarig utgivare: Robert Gidehag, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Wassberg+Skotte Tryckeri AB, omslagsillustration: Pia Koskela, ISBN: Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

3 1 Vd har ordet Hur mycket mer skatt är rimligt? SS katt efter bärk ra ft är en gru n d p rincip i vårt s ka t te s ystem. Den som tjänar mer ska ocks å b etala mer i skatt. Men frå gan är hur mycket mer som är rimligt. Den som tjänar mer får inte b a ra betala mer skatt i absoluta tal, utan måste o ckså betala en högre andel av sin inko m st i skatt. I dag är den högsta marg i n a l s ka t ten i ge n o m- snitt 56,52 procent, men i vissa kommuner kan en del få betala uppemot 60 procent i skatt på de sist intjänade penga rna. P ro gressiv beskattning är både orä t t v i st för den enskilde och skadligt för samhällseko n o m i n. O rä t t v i st därför att det är en st ra ffs katt på anst rängning och skadligt därför att det påve rka r m ä n n i s ko rs vilja att anst rä n ga sig. Ta n ken med pro gressiv beskattning är att utjämna skillnader i inko m st. Men det ta har ko m m i t Progressiv beskattning är både orättvist för den enskilde och skadligt för samhällsekonomin. Orättvist därför att det är en straffskatt på ansträngning och skadligt därför att det påverkar människors vilja att anstränga sig. att tappa i betydelse, efte rsom de allra fle sta nu fö r tiden har möjlighet att själva påve rka sin inko m st. Va l et av ka rri ä r, valet av utbildning, ri s k ta ga n- de i arbet s l i vet och benäge n h eten att arbeta hårt, är avgö rande för vilken inko m st man får. D ä rför kan den sta t l i ga inko m st s ka t ten snara st b et ra k tas som en st ra ffs katt på arbete och utbildn i n g. till saken hör också att människo rs inko m ste r v a ri e rar under livet. De fle sta höginko m st ta ga re har varit låginko m st ta ga re tidiga re i livet. Den som har långa studier bakom sig och som belönats med en högre lön, har i re gel inte haft någon inko m st att tala om under alla de år han eller hon st u d e rat. Den som däre m ot väljer att börja arbeta dire k t e fter skolan får ka n s ke en lägre månadslön, men den betalas ut under fler av livets år. På så sätt prem i e ras denne av ska t te s yste m et, medan den som utbildar sig best ra ffas. I n ko m sten vid en enskild tidpunkt i livet säge r med andra ord lite om en persons eko n o m i s ka f ra m gång. Den som väljer att utbilda sig eller att a r b eta ex t ra hårt best ra ffas med en högre skatt än den som inte anst rä n ger sig. progressiviteten är skadlig för samhällse konomin, efte rsom incita m e n ten att anst rä n ga sig fö rs ä m ras. R i s ke rar man att få betala en ex t ra s katt om man a r b etar några fler timmar avstår många. Samtidigt blir det mer lönsamt att utfö ra exe mp e lvis arb ete i hemmet (som är obeska t tat om man gör det s j ä lv) jämfö rt med att anlita någon. D et kan till exe mpel vara en bättre affär för en ö g o n l ä ka re att ta ledigt från arbetet för att måla om sitt hus, än att anlita en fackman. Vi l ket i sin tur leder till längre väntetider på ö g o n k l i n i ken, mindre arbete fö r m å l a ren och säke rl i gen också et t a m a tö rmässigt måleri. Det ta är n å g ot som hela samhället fö rl o- rar på. P ro gressiv skatt är en kvarl ev a f rån den tid då samhället inte tillät människor att gö ra ka rri ä r på samma sätt som i dag. Bland de fo rna Sov j et sta te r- na, som sedan sin fri gö relse fått byg ga upp s ka t te s ystem från grunden, har de fle sta valt pro p o rtionella ska t te s ka l o r, vilket i fle ra fall visat sig ha blivit mycket fra m- gå n g s rikt. framgångarna från öst har även fått Island att infö ra en pro p o rt i o n e l l i n ko m st b e s kattning och disku s s i o n e r har tidvis också fö rts i Danmark. Frå gan är när det är Sve ri ges tur. I den här ra p p o rten går vi ige n- om arg u m e n ten och visar varfö r den sta t l i ga inko m st s ka t ten borde tas bort. Robert Gidehag vd för Skattebetalarna 2009 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 3

4 2 Sammanfattning E l va argument mot progressiv skatt I denna rapport lyfter Skattebetalarnas Förening f ram ett antal argument för varför pro gre s s i v i tet är ett mycket olyckligt inslag i ska t te s yste m et. Med pro gre s s i v i tet avser vi situationen när ska t teandelen på en inkomstökning ökar med inkomsten. Det vill säga, inko m st b e roende marg i n a l s ka t te r. Sådana inslag finns i den vanliga beska t tn i n ge n av arbet s i n ko m ste r, men även inom inko m st u t j ä m - n i n gen i det så kallade ska t te u t j ä m n i n g s s yste m et där omfö rdelning av ska t te i n ko m ster sker från ko m- muner och landsting med hög ska t te k ra ft till dem s o m har låg ska t te k ra ft. I rapporten diskuterar vi progressiviteten från två pers p e k t i v. Dels det orättvisa i att beska t ta inko m stö k n i n ga r h ö gre för dem som har högre inko m ster. Dels det kontraproduktiva och skadliga i progressiviteten till följd av dess dest ruktiva effekt på individers beteenden och på samhällsekonomin i sto rt. En fö rdelning av de 548,8 miljarder kronor som b etalades i slutlig skatt inko m stå ret 2008 på dem som betalar värn s katt, statlig inko m st s katt och end a st kommunal inko m st s katt, visar mycket stor skevh et i ska t tet ryckets fö rdelning. De 16 procent av inkomsttagarna som tjänade d rygt kronor i månaden 2008 och därm e d b etalade statlig inko m st s katt betalade själva 45 procent av den slutliga ska t ten. Den grupp som betalar den så kallade värn s ka t- ten betalar 23 procent av de slutliga ska t te rna, men den utgör bara 4,6 procent av ska t te b eta l a rn a. Det finns ett antal argument till varför det är o rä t t v i st med pro gressiva ska t ter och det finns et t a n tal argument till varför det är ska d l i g t: 1. De som betalar de pro gressiva ska t te rna betalar mer skatt än de någonsin får igen. Långtidsutre d n i n gen har räknat ut att över 90 procent av inkomstskillnaderna mellan inkomsttagarna elimineras om livscykelperspektivet samt skatter och t ra n s fe re ri n gar tas med i berä k n i n ge n. 2. De som betalar statlig inkomstskatt är inte ri ka. Inte ens värn s ka t te b eta l a rna, som tjänar mest bland dem som betalar statlig inko m st s katt, ko m- mer upp i fö rm ö ge n h eter som gör att de betalar fö r- mögenhetsskatt. År 2006, som var det sista året som fö rm ö ge n h et s s katt betalades, hade 86,5 procent av de ska t t s k yl d i ga inte en fö rm ö ge n h et som nådde upp till gränsen för fö rm ö ge n h et s s ka t t. 3. E x t ra s katt för dem som bor i län och ko m m u- ner som betalar inko m st u t j ä m n i n g s avg i ft. Utöve r den marginaleffekt som kommunalskatten och den sta t l i ga inko m st s ka t ten ska p a r, fö rsvinner 85 p rocent av en ökad inbetalning av ko m m u n a l s katt i i n ko m st u t j ä m n i n g s s ka t t. 4. S ka t ten på tur är lägre än på arbete och ku n- s kap. Ska t ten är nämligen noll procent på vinster i spel som beror på ren tur och helt saknar någon skicklighet kopplad till vinsten. När det finns en viss pre station inblandad så ka p i ta l b e s ka t tas vinsten till 30 procent. När det gäller häst s p e l m o n o p o- l et AB Trav och galopp så betalar fö reta get 35 procent på skillnaden mellan vinster och insatser i travs p e l e n. 5. Fri lönebildning? Det finns ett samfö rstånd i fackföreningsrörelsen, men även inom arbetarrö relsen i sto rt, att löner ej ska re gl e ras uppåt (men nedåt). Det är då egendomligt hur ett försvar av p ro gre s s i v i teten med hjälp av arg u m e n tet att det är för sto ra löneskillnader ser ut. Om det är bra med h ö ga löner (bland annat för att de ger sto ra ska t tei n ko m ster) varför ska de då i efte rhand ko rri ge ra s genom att ta ut en ex t ra s katt på dem som uppnått hög lön. 6. A r b ete vs. ka p i tal. Arbete beska t tas högre och o fta betydligt högre än ka p i tal på marginalen. Frågan är var rättvisan ligger i att ersättning vid fra m- gångar via eget arbete ska beskattas högre än ersättning vid framgångar via investeringar och ä gande av ka p i ta l. 7. E ko n o m i s ka st y rmedel. Trots att var och en på ett intuitivt plan inser att högre priser på någonting som har ett substitut (ett alte rnativ) innebär att sådana substitut blir intre s s a n ta re, och trots att omf a t tande emp i ri s ka bevis finns för att pri s et har betydelse för hur mycket och vad vi ko n s u m e rar tycks 4 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

5 2 Sammanfattning dessa insikter inte omfatta arbet s u t b u d et. Pro gre s- siv beskattning av arbete är i pra k t i ken en eko n o- misk st y rning bort från arbete till fö rmån för de alternativ som finns till arbete. Dessa alternativ är m å n ga, inte bara det som ofta st nämns fri t i d. 8. A r b etsutbudshämmande. En hög pro gre s s i- vitet i inkomstbeskattningen innebär att det blir m i n d re lockande att arbeta, efte rsom ytte rl i ga re en a nvänd timme i arbetet ger för liten ersättning efte r s katt. Inko m ste ffe k ten modere rar oviljan att lönea r b eta, men mot ve rkar den inte helt, vilket gör att n et to e ffe k ten av den högre pro gre s s i v i teten är et t m i n s kat arbetsutbud. En avgö rande faktor för hur stor den sammantagna substitutions- och inko m ste ffe k ten är i pra k t i ken är vad den lediga tiden ka n a nvändas till. Na t u rligtvis uppska t tar de fle sta fri t i d med vänner och familj, men om fritiden dessuto m är värd någonting i monetä ra te rm e r, till exe mpel i fo rm av lägre hushållsko stnader för re p a ration eller re n ove ring av bil eller läge n h et, blir pro gre s s i v i teten i ska t te s yste m et ett ännu stö rre problem. 9. Missgynnar utbildning. Enligt en studie av OECD från hösten 2007 har Sverige jämte Danm a rk, den lägsta utbildningspremien av samtliga i n d u st riländer fö re skatt. Det pro gressiva ska t tes yste m et fö rs ä m rar naturligtvis denna premie ytte rl i ga re. Incita m e n ten att satsa på en högre utbildning är svaga re i Sve ri ge än i de fle sta jämfö r b a ra l ä n d e r. 10. P ro gre s s i v i teten en sta t s finansiell fö rl u st. D et finns fle ra berä k n i n gar av mycket kvalific e ra d e ekonomer som visar att kraftigt mildrad eller avs ka ffad pro gre s s i v i tet i inko m st s ka t te s kalan sku l l e ko sta mycket lite eller även löna sig sta t s fin a n s i e l l t. I både Sve ri ge och Danmark, som har en liknande d i s kussion om den höga beska t t n i n gen av arbete i allmänhet och progressiviteten i synnerhet, finns åtskilliga rapporter från akademiska ekonomer o ch re ge ri n ga rnas egna utre d a re som ger en samstämmig bild. 11.Den kommunala inko m st u t j ä m n i n gen ege n- d o m l i gai n c i tament. De 11 kommuner och det län som tvingas betala in 85 procent av sitt skatteu n d e rlag över den godtyck l i ga gränsen 115 pro c e n t av medelskattekraften för kommuner respektive 110 procent för län ställer sig säke rt frå gan vem som tjänar på det ta. Inflyttning av nya medborga re liksom ökade inko m ster från dessa tillfaller till mycket liten del kommunen, medan kostnader som kommer med nya medborga re belastar ko m m u n e n till fullo. Det kan ligga nära till hands att utmåla kommuner som får sto ra bidrag från syste m et som v i n n a re, men det ta är fö renklat och sannolikt fe l- aktigt. Fö rm o d l i gen är alla fö rl o ra re Progressiva skatter orättvisa och skadliga 5

6 3 Inledning och bakgrund H & M - Persson och Fagerstas inv å n a r e betalar lika myc ket i skatt Stefan Pe rsson, huvudäga re i H&M, betalade 682 miljoner kronor i skatt 2007, vilket motsvarar gen o m s n i t t s s ka t ten för sve n s ka r. Dessutom betalade han ett antal hundra miljoner till i arbetsg i v a ravg i fte r, moms och dive rse punktska t te r. Han b etalade unge fär lika mycket skatt som inv å n a rna i Fa ge rsta för att gö ra en jämfö re l s e. Är det ta rä t t v i st eller orä t t v i st? Frå gan instä l l e r sig, efte rsom de pengar han betalar in i skatt naturligtvis vida överskrider alla tänkbara offentliga t j ä n ster och tra n s fe re ri n gar han någonsin ko m m e r att få från den ska t te fin a n s i e rade sekto rn. Stefan Pe rsson är naturligtvis ett ex t remt exe m- pel, men även många vanliga sve n s kar betalar betydligt mer än andra och funderar säke rl i gen ibland på vad som rä t t v i st och orä t t v i st när det gäller ska t t. Få har säkert missat att skatter också kan vara s ka d l i ga för samhällsekonomin. Vissa mer än andra, v a rför ekonomer alltid tvistar om hur ska t te s ystem et ska ko n st ru e ras så att det gör minimal ska d a g i vet den mängd ska t ter politike rna vill ta in. En aspekt av skattesystemet som kan beskyllas för att vara rent ko n t ra p ro d u k t i v, skadlig och definitivt orättvis är pro gre s s i v i teten. Det vill säga, det faktum att ska t tet rycket i det sve n s ka ska t te s ystem et ibland ökar med inko m ste rna hos den som betalar ska t t 1. I denna skri ft tittar Ska t te b eta l a rnas Fö rening närm a re på pro gre s s i v i teten i inko m st s ka t ten på arbete samt progressiviteten i det kommunala skatteu t j ä m n i n g s s yste m et. Det visar sig att dessa delar av s ka t te s yste m et är både orättvisa och ska d l i ga. 1 Detta inslag finns i många skattesystem även om några moderna ekonomier bland annat i Östeuropa börjar införa så kallad platt skatt. 6 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

7 S k a t t e bördan ojämnt fördelad De allra fle sta vuxna lönearbetar även om det fo rtf a rande finns en alltför stor grupp som av olika skä l står utanför arbetsmarknaden 2. Alla med arbetsi n ko m ster betalar inko m st s katt i fo rm av ko m m u- nal- och landst i n g s s katt. Många betalar även den sta t l i ga inko m st s ka t ten som år 2008 togs ut av alla som hade en taxerad förvärvsinkomst på över kronor per månad. Däru töver betalar arbet s- givarna in arbetsgivaravgifter på 31,42 procent. Slutligen beskattas, via moms och punktskatter som energi- och alko h o l s katt, det som åte rstår av arbetsinkomsten. Sammantaget betalar Medel- S vensson unge fär 3 kronor av 5 i skatt. För dem som b etalar statlig inko m st s katt handlar det om mer än 3 kronor av 5 i ska t t. 4 Fördelning I tabell 1 har samtliga ska t te b eta l a re som har betalat slutlig skatt delats upp efter vilken pro gre s s i v i- tet de har i sin inkomstskatt. Det vill säga, vilken m a rg i n a l s katt de beta l a r. Gruppen Alla utgö rs av samtliga skattebetalare och där skiftar marginals ka t ten mellan 31,5 procent och 56,5 procent beroende på inko m st och boendekommun. De som betalar värnskatt har en marginalskatt på ungefär 56,5 procent beroende på vilken kommun de bor i. De som betalar statlig inkomstskatt har antingen 56,5 procent eller 51,5 procent marg i n a l s katt beroende på om de betalar värn s katt eller ej och bero e n- de på vilken kommun de bor i. De som betalar ko m- m u n a l s katt har i genomsnitt 31,5 procent marg i n a l- s ka t t. Tabell 1: Slutlig skatt för skattebetalare med olika progressivitet 3 inkomstår 2008 slutlig skatt för alla samt i undergrupper beroende på progressivitet Alla med slutlig De som betalar De som betalar De som betalar skatt >0 värnskatt statlig kommunal skatt inkomstskatt Antal Medianskatt (kr) Slutlig skatt (Mkr) Ginikoefficient 0,592 0,328 0,346 0,532 Den grupp som betalar statlig inko m st s katt utgör unge fär 16 procent av inko m st ta ga rna och betalar en mycket stor andel av de inko m st s ka t ter som den offe n t l i ga sekto rn tar in. I tabell 1 fra m går det att gruppen inko m st ta ga re som betalar statlig inkomstskatt betalar 45 procent av alla direkta inkomstskatter på arbete trots att de antalsmässigt utgör ungefär 16 procent. Den grupp som tjänar mer än kronor i månaden 2008 betalar själv a drygt 23 procent av skatterna, trots att de antalsmässigt bara utgör 4,6 procent av ska t te b eta l a rn a 4. Den så kallade ginikoefficienten mäter skattes p ri d n i n gen i de fyra gru p p e rna i tabell 1. Giniko e ffic i e n te n kan vara mellan 0 och 1. Ju närm a re 1 desto o j ä m n a re ska t te s p ridning, vilket innebär att re l a- tivt få betalar en relativt stor andel av ska t te rna. J ä m för vi gru p p e rna så ser vi att spri d n i n gen är stö rst i gruppen Alla medan den är minst i gru p- pen värn s ka t te b eta l a re. Det ta är inte fö rv å n a n d e, eftersom gruppen Alla innehåller dels de som 2 Försäkringskassan har beräknat antalet till en bit under 20 procent av dem i arbetsför ålder. 3 Häften av dem som ingår i respektive grupp betalar lägre slutlig skatt än medianskatten och den andra hälften betalar högre. Slutlig skatt motsvarar den sammantagna skatt som de som ingår i respektive grupp betalar. 4 Beräkningarna har gjorts med den statiska mikrosimuleringsmodellen FASIT i den version som fanns tillgänglig före årsskiftet 2008/ Progressiva skatter orättvisa och skadliga 7

8 4 Fördelning b a ra har ex t ra k n ä ck och dels de som betalar miljonbelopp i ska t t. En fö rsta reaktion på dessa siff ror kan vara: Ja, men de som betalar statlig inko m st s katt tjänar ju betydligt mer än andra. De har högre inkomster o ch fö rm o d l i gen fast i g h eter och annan fö rm ö ge n- h et. Fö ru tom att det senare i allmänhet inte är sant, v i l ket vi åte rkommer till senare i ra p p o rten, så har de naturligtvis högre inko m ste r, efte rsom det ta är s j ä lva definitionen av varför man betalar statlig inko m st s katt. Den sto ra ska t teandel som gruppen sta t s s ka t teb eta l a re står för späds på ytte rl i ga re för dem som bor i de kommuner eller det län (Sto ckholms län) som betalar inko m st u t j ä m n i n g s avg i ft i ska t te u t j ä m- n i n g s s yste m et. Dessa kommuner och län betalar 85 p rocent av sin ska t te k ra ft utöver en brytpunkt som l i g ger på 115 procent av ri ks m e d e l s ka t te k ra ften fö r kommuner och 110 procent för landst i n g. De som dessutom råkar bo i ett antal utvalda Sto ck h o l m s kommuner re s p e k t i ve två Skå n e ko m- muner betalar mellan 170 kronor i månaden per p e rson i Vaxholm till över 1600 kronor per pers o n o ch månad i Danderyd. Som fra m går i tabell 2 har vare sig Danderyd eller Vaxholm särskilt mycket h ö gre medianskatt än ri ket i allmänhet, vilket innebär att stora andelar av medborgarna inte alls har några höga inkomster. I tabell 2 framgår det o ckså att varje inv å n a re i Sto ckholms län beta l a d e kronor per invånare och år för att han eller hon bodde i just det länet (det högre beloppet inom parantes i tabellerna). Det motsvarar nästan en h u n d ralapp per inv å n a re och månad eller 400 kronor i månaden för en familj med fyra pers o n e r. Låg- och medelinko m st ta ga re i dessa ko m m u n e r och detta län får helt enkelt betala en ytterligare s katt därför att de bor just där. De som betalar sta t- lig inko m st s katt i dessa kommuner och län får ytte r- l i ga re påspädning på sin ska t teandel och deras ska t tep e n gar till den egna kommunen, och länet fin a n s i e- rar andra medborga re i andra kommuner och län. Ur ett ko m m u n a l e konomiskt perspektiv innebär i n ko m st u t j ä m n i n gen en pro gressiv beskattning där t i l l kommande ska t te i n ko m ster drabbas av en marg i n a l e ffekt på 85 procent. I motsatts till ko st n a d s u t j ä m n i n gen, som är den a n d ra delen av den så kallade ko m m u n a l e ko n o m i s- ka utjämningen där avg i fter och bidrag från system et utgår från ett fö rsök att objektivt fast ställa st ru k- t u rella skillnader mellan ko m m u n e rna, härs kar godt ycket i inko m stu t j ä m n i n gen. I n ko m st u t j ä m n i n gen baserar sig bara på att ko m- muner/län som har för högt ska t te u n d e rlag ska betala till syste m et. Ingen hänsyn tas till bakgru n d e n o ch till vilken effekt det ta har för ko m m u n e rnas incitament att själva påverka sina inkomster och ko st n a d e r. Det ta är mycket svårt att fö rena med en rättvis beska t t n i n g. 8 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

9 4 Fördelning Tabell 2: Riket/kommuner som betalar avgift till inkomstutjämningen inkomstår 2008 s k a t t e u t j ä m n i n g Riket Danderyd Ekerö Lidingö Antal Medianskatt (kr) Slutlig skatt (Mkr) Ginikoefficient 0,592 0,777 0,657 0,733 Inkomstutjämning per invånare (kr) (19 535) (2 011) (12 494) Tabell 2: Riket/kommuner som betalar avgift till inkomstutjämningen inkomstår 2008 s k a t t e u t j ä m n i n g Stockholm Nacka Sollentuna Solna Antal Medianskatt (kr) Slutlig skatt (Mkr) Ginikoefficient 0,652 0,687 0,663 0,588 Inkomstutjämning per invånare (kr) (2 876) (4 358) (4 178) (2 200) Tabell 2: Riket/kommuner som betalar avgift till inkomstutjämningen inkomstår 2008 s k a t t e u t j ä m n i n g Täby Vaxholm Lomma Vellinge Antal Medianskatt (kr) Makrobidrag (kr) Ginikoefficient 0,677 0,660 0,659 0,672 Inkomstutjämning per invånare (kr) (9 439) (1 812) Antalet i respektive grupp är de som har ett positivt värde på slutligt skatt. Ginikoefficienten visar skattespridningen i grupperna. Ju högre ginikoefficient desto ojämnare fördelning. Beloppen inom parantes inkluderar den extraskatt som alla invånare i Stockholms län betalar Progressiva skatter orättvisa och skadliga 9

10 5 Orättvisa Var går sve n s kens skattegrä n s? 5.1 Mer skatt än man någonsin får igen Frå gan är om den ska t teandel en viss grupp står fö r av våra gemensamma ska t te i n ko m ster får vara hur stor som helst, eller om det finns någon gräns när d et blir orimligt och orä t t v i st. Det är högst osannolikt att gruppen som betalar statlig inkomstskatt under sin livstid kommer att få offe n t l i ga tjänste r o ch tra n s fe re ri n gar som mot s v a rar den skatt de betalar in. En vanlig invändning mot denna tankegång är att det först i efterhand går att svara på vem som förlorade och vem som vann på en omfattande s ka t te fin a n s i e rad sekto r. Vissa visar sig ha tur och vissa visar sig ha otur med livsval och hälsa et c ete ra. D et offe n t l i ga måste därför beska t ta de som har rå d att betala för att ha råd med dem som inte har rå d att beta l a. Av den statliga långtidsutredningen från 2003 f ra m går att de som fö rs v a rar en sådan ta n ke gång i stor utst rä ckning fått som de vill, efte rsom analysen visar att över 90 procent av alla inko m st s k i l l n a- der elimineras om livs i n ko m ste rna jämfö rs och den offentliga sektorns skatter och subventioner tas i b e a k tande. Efte rsom personer med högre inko m s- ter betalar mer skatt och får mindre tra n s fe re ri n ga r o ch offe n t l i ga tjänster så utjämnas inko m st s k i l l n a- d e rna en del. Men det är fra m för allt om livs c y ke l- p e rs p e k t i vet tas med i bilden som inko m st s k i l l n a- d e rna minskar dramatiskt. Pe rsoner med höga inko m ster har nämligen i allmänhet låga inko m ste r under andra delar av livet som under st u d i e rna och de börjar ofta st jobba senare, vilket ger dem ett ko r- ta re yrke s l i v. Till exe mpel är fö rd e l n i n gen av så kallade fakto r- i n ko m ster (löner, fö reta ga ri n ko m ster och ka p i ta l- i n ko m ster) ytte rst ojämn. Fa k to ri n ko m sten vid den fj ä rde kvintilgränsen är 15 gå n ger så hög som vid den fö rsta kvintilgrä n s e n 5. När hänsyn tas till den utjämning som sker via den offe n t l i ga sekto rn o ch när hänsyn tas till livs i n ko m sten i stä l l et för årsi n- komsten, krymper skillnaden till knappt 30 procent, vilket innebär att över 90 procent av den urs p ru n gl i ga skillnaden fö rs v i n n e r 6. De är ingen tve kan om att vissa grupper i det nuv a rande ska t te s yste m et får finna sig i att betala betydligt mer i skatt än andra, utan att få ut mer bara för att de uppfattas ha råd. Det ta trots att långtidsu t re d n i n gens analys visar att det i pra k t i ken fin n s mycket små inko m stskillnader mellan människo r. D et är svårt att to l ka utfallet på något annat sätt än att systemets arkitekter och politiska beställare t ycker att inko m stskillnader är av ondo och bör bekä mp a s. 5.2 De som betalar statlig skatt är inte rika Det som kännetecknar de som betalar statlig inko m st s katt är att de har en viss inko m st per månad, i n te att de har sto ra tillgå n ga r. För dem som har högst arbet s i n ko m st i gru p p e n sta t s ka t te b eta l a re de som betalar så kallad värns katt gäller till exe mpel fö l j a n d e 7 : V ä rn s ka t te b eta l a ren är i mycket hög grad vanliga a n ställda och inte huvud- eller deläga re i ett fåmansbolag. Endast 17 procent är deläga re i fåmansbolag. V ä rn s ka t te b eta l a ren är i högre, men inte mycket h ö gre, grad äga re eller deläga re till små- eller fritidshus. Av värn s ka t te b eta l a rna har 71 procent et t ä ga rs kap jämfö rt med 42 procent av befo l k n i n gen i sto rt. De allra fle sta värn s ka t te b eta l a re betalar inte fö r- mögenhetsskatt. År 2006, som var det sista året som fö rm ö ge n h et s s katt betalades, hade 86,5 procent inte en fö rm ö ge n h et som nådde upp till grä n- sen för fö rm ö ge n h et s s ka t t. För gruppen sta t s s ka t te b eta l a re i sto rt sammanfaller gruppens sammansättning naturligtvis ännu mer med befo l k n i n gen i öv ri g t. 5 Den som har en faktorinkomst vid fjärde kvintilgränsen hör till de 20 procent som har högst faktorinkomster, medan den som har en faktorinkomst vid första kvintilgränsen hör till de 20 procent som har lägst faktorinkomst. 6 LU 2003 (SOU 2003:110) 7 I arbetet med att analysera värnskattegruppens sammansättning har Skattebetalarnas Förening använt sig av Statistiska centralbyråns (SCB:s) databas LINDA för året Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

11 5 Orättvisa 5.3 Extraskatt i kommuner som be t a l a r i n ko m s t u t j ä m n i n g s av g i ft De som bor i län och kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift (vilket förstås egentligen är en skatt) får en ännu högre marg i n a l s katt på sina arbetsinkomster. Utöver den marginaleffekt som ko m m u n a l s ka t ten och den sta t l i ga inko m st s ka t te n skapar försvinner 85 procent av en ökad inbetalning av ko m m u n a l s katt i inko m st u t j ä m n i n g s s ka t t. Det vill säga, om en medborgare i en sådan kommun höjer sin lön och betalar ökad ko m m u n a l s ka t t så går 85 procent av det ta till en annan ko m m u n 8. E ffe k ten av det ta system är att i berö rda ko m m u- ner minskar ko p p l i n gen mellan det medborga rn a b etalar in i skatt och det medborga rna får ut som t j ä n ster och tra n s fe re ri n gar ytte rl i ga re. Dessuto m ökar skatteandelen ytterligare, vilket för låg- och medelinkomsttagare i dessa kommuner inte ens kan mot i ve ras med att de har höga inko m ste r. Både de kommuner som betalar inko m st u t j ä m- n i n g s avg i ft, för att de har för högt ska t te u n d e rl a g, och de kommuner som inte behöver betala, utan istä l l et får ett bidrag, för att de har för lågt ska t teu n d e rlag drabbas av märk l i ga incita m e n t. De kommuner som betalar har mycket lite för att a r b eta för nya medborga re, nya arbetsplatser och t i l lväxt i allmänhet, efte rsom en mycket stor del av de ska t te i n ko m ster som dessa medborga re och arb eten ge n e re rar inte kommer kommunen till del. D et enda som kommer kommunen till del är de infly t t n i n g s ko stnader i fo rm av väga r, sko l o r, daghem med mera som ska tä ckas. Den andra sidan av den ko m m u n a l e ko n o m i s ka utjämningen, ko st n a d s u t- j ä m n i n gen, beaktar i viss mån dessa ko st n a d e r, men e fte rs l ä p n i n gen är sto r. De kommuner som får bidrag från syste m et ga ra n- teras ett bra ska t te u n d e rlag oavs ett vilka åtgä rder som gö rs för att stä rka kommunens inko m ste r. Inko m stsidan för kommunen är med andra ord fö rh å ll a n d e- vis ointressant för både kommuner som b etalar avg i ft samt för dem som får sto ra bidrag frå n s yste m et. D et kommer alltid att behövas ett system som stödjer de kommuner som har svag ska t te k ra ft, men stö d et måste vara utfo rmat på ett sätt som inte skadar incita m e n ten för tillväxt i ko m m u n e rna. Stöd i fo rm av sta t s b i d rag, som inte fin a n s i e ras via högre m a rg i n a l s ka t ter på arbete, är till exe mpel bet y d l i g t mera rimligt och rättvist. Dagens inkomstutjämning är en godtycklig och orättvis kapning av fra m- å tanda och egen ska p a rk ra ft i ko m m u n e rna. 5.4 Skatten på tur är lägre än på arbe t e Den pro gressiva beska t t n i n gen mot i ve ras ofta med att den som har en hög inko m st kan betala mycket i skatt (skatt efter bärkraft), men progressiviteten m ot i ve ras dessutom ofta med att den som haft fö r- m å n e n / t u ren att ha en hög inko m st också kan betala mer i skatt för att fin a n s i e ra de som inte haft fö r- m å n e n / t u ren att ha en hög inko m st. Även om det n a t u rligtvis kan finnas inslag av tur som fö rk l a ri n g till en hög inko m st så fra m står det som högst ot roligt att det ta skulle vara huvudfö rk l a ri n gen för mer än något fåtal. I de allra fle sta fall to rde hårt arbete o ch utbildning vara huvudfö rk l a ring till högre inko m st. När det gäller beskattning av lot te ri v i n ster och f ra m för allt så kallade turspel finns en tydlig logik. S ka t ten är nämligen noll procent på vinster i spel som beror på ren tur och helt saknar någon skick l i g- h et kopplad till vinsten. När det finns en viss pre station inblandad så kapitalbeskattas vinsten till 30 p rocent. När det gäller häst s p e l m o n o p o l et AB Trav o ch galopp så betalar fö reta get 35 procent på skillnaden mellan vinster och insatser i travs p e l e n. D et är omvittnat att spel på hästar innehåller en hel del skick l i g h et och att det finns åtskilliga som l ever på hästspel. I den rådande ska t te l o g i ken bes ka t tas fö l j a k t l i gen hästar högst där ku n s kap och arbete är inblandat, medan skatten blir noll procent när det handlar om ren tur. Är det ve rk l i gen rä t t v i st att beska t t n i n gen av arbete är högst, medan beskattningen av ren tur är lägst? Dagens logik är att skatten ökar med kuns kaps- och arbet s i n n e h å l l et i inko m ste n. 8 Formellt sett beräknas inkomstutjämningsavgiften på den del av skatteunderlaget som överstiger 115 procent (för kommuner) respektive 110 procent (för län) av riskmedelvärdet för skatteunderlag i kommunerna respektive länen. I praktiken innebär detta att en kommun som redan ligger över 115 procent i skatteunderlag kommer att få betala 85 procent av tillkommande skatter till andra kommuner Progressiva skatter orättvisa och skadliga 11

12 5 Orättvisa 5.5 Fri lönebildning I n ko m st- och lönespridning är en ko n s e k vens av att m ä n n i s kor är olika och gör olika val. Vissa häv d a r att skillnaderna i ersättning mellan människor äve n fö rk l a ras av mer eller mindre dolda samhällsst ru k- t u re r, som gör det svårt eller omöjligt för den som missgynnas av dessa st ru k t u rer att få hög lön eller e rsättning och vice ve rs a. De fle sta håller nog ändå med om att den enskilde har en hel del ansvar för och möjlighet att påve r- ka vilken lön han har, fra m för allt på längre sikt via de val av utbildning, yrke s i n riktning och pers o n l i g ambition han gö r. På ko rta re sikt st y rs naturl i g t v i s lönen av vilket yrke man valt och vilken specifik arb etsplats man befinner sig på eller söker sig till. I Sve ri ge finns en sta rk konsensus mellan arbet s- givar- och arbetstagarsidan om att vi ska ha en fri l önebildning, utan statlig inblandning genom till exe mpel st y rning och re gl e ring av löner i fo rm av till exe mpel minimilöner. Pa rte rna på arbet s m a rknaden kommer öve rens om lönenivåer och andra v i l lkor rö rande arbetet och arbet s l i vet, ofta inom ram e n för ko l l e k t i v av tal, men givet dessa så är arbet s- g i v a ren fri att fö rhandla om lönerna med den enskilde. Fra m för allt st i p u l e rar inte ko l l e k t i v av ta l e n någon högsta lön. I ske n et av det ta är arg u m e n tet om för höga löner o ch behovet av pro gre s s i v i tet i ska t te s yste m et svårb e gripligt. Det finns ett samfö rstånd i fack fö re n i n g s- rö relsen, men även i arbeta rrö relsen i sto rt, att löner inte ska re gl e ras uppåt (men nedåt). Det är då egendomligt hur ett försvar av progressiviteten med hjälp av arg u m e n tet att det är för sto ra löneskillnader ser ut. Om det är bra med höga löner (bland annat för att dessa ger sto ra ska t te i n ko m ste r ) v a rför ska de då i efte rhand ko rri ge ras genom att ta ut en ex t ra s katt på personer som uppnått hög lön. 5.6 Arbete vs. kapital Ka p i tal beska t tas betydligt lägre än arbete, fö ru t- om när det gäller fåmansbolag där deläga rna bes ka t tas för inko m st av tjänst om de tar ut för mycket utdelning från bolaget. Håller de sig inom sitt så kallade gränsbelopp betalar de dock bara 20 procent i skatt på marg i n a- len. När det gäller kapitalvinster beskattas dessa med 30 procent (ibland lägre) och när det gäller företa g s v i n ster får äga rna behålla mer än hälften efter bolagsskatt och utdelningsska t t 9. A r b ete beska t tas alltså högre och ofta bet y d l i g t h ö gre än ka p i tal på marginalen. Frå gan är var rä t t- visan ligger i att ersättning vid fra m gå n gar ge n o m eget arbete ska beskattas högre än ersättning vid framgångar genom investeringar och ägande av ka p i ta l. Ett svar är av pragmatisk natur. Ska t tebasen kap i tal är mera fly t t b e n ä gen än arbete. Även om det vo re sant så förblir det ta en orättvisa av det enkla s kä l et att fra m gång genom arbete beska t tas högre än fra m gång genom inve ste ri n ga r. 9 Denna så kallade dubbelbeskattning (först bolagsskatt på 28 procent och sedan skatt på utdelningen på 30 procent) är hög i internationell jämförelse av beskattning av kapitalinkomster, men gentemot den svenska beskattningen av arbete är den låg. 12 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

13 6 Skadligt Hög beskattning styr bort från arbe t e 6.1 Ekonomiska styrmedel I dagens miljömedvetna tider råder det ingen tvekan om att skatter och andra ekonomiska styrmedel kommer att få ökad betydelse. Det råder en stor te o retisk och emp i risk konsensus om att pri s- m e kanismen har stor betydelse för vilka val ko n s u- m e n ter och fö retag gö r. När det gäller alkohol och tobak infö rs ska t ter för att mot ve rka ko n s u m t i o n. När det gäller användning av fossila bränslen, som till exe mpel, bensin infö rs ska t ter för att vi ska åka m i n d re bil. Trots att var och en på ett intuitivt plan inser att h ö gre priser på någonting som har ett substitut (et t a l te rnativ) får effe k ten att subst i t u ten blir intre s- s a n ta re, och trots att omfattande emp i ri s ka bev i s finns för att pri s et har betydelse för hur mycket och vad vi ko n s u m e rar så tycks dessa insikter inte omf a t ta arbet s u t b u d et. Progressiv beskattning av arbete är i praktiken en ekonomisk st y rning bort från arbete till fö rm å n för dess substitut. Dessa substitut är många, och inte bara det som o fta st nämns fri t i d. Vi l ka är då subst i t u ten till att arbeta? Det fin n s fle ra andra dimensioner av den egna arbet s i n s a t- sen som påve rkas om belöningen för den egna arb etsinsatsen minskar i takt med belöninge n. K re a t i v i teten och viljan att tä n ka nytt av tar i ta k t med att uppsidan beskä rs. Det vill säga, om ch a n- sen att få en bra belöning för en värdefull arbet s- insats beskä rs av ska t te s yste m et blir både den enskilde och samhällsekonomi fö rl o ra re. Viljan att ta ansvar i sin roll eller i en ny högre ro l l m i n s kar om ansvaret ger för dålig belöning. Om möjligheten finns, vilket skiftar mellan yrken, att ko mp l et te ra inko m sten med icke beska t tade (svarta) inko m ster blir denna möjlighet intre s- s a n ta re i takt med att beska t t n i n gen av den vita inko m sten öka r. Viljan att by ta arbete minskar när belöningen blir för liten efter skatt vilket skadar den nödvändiga rö rl i g h eten på arbet s m a rk n a d e n. Dessa fyra exe mpel st u d e ras vanligen inte i den e mp i ri s ka fo rs k n i n gen, efte rsom data saknas eller på grund av andra meto d p roblem. Avsaknad av emp i risk fo rskning är emellertid inte ett bevis för att kvaliteten och kvantiteten i arbetsinsatserna inte s kadas av pro gressiva ska t te r. Det är ri m l i ga re om de, som hävdar att pro gre s s i v i teten i beska t t n i n ge n av arbete inte är några problem, skulle fö rk l a ra varför pri s m e kanismen inte skulle funge ra på arbete när den gäller för bilkö rning eller konsumtion av a l kohol och tobak et c ete ra. 6.2 Hämmar arbe t s u t b u d e t A r b et s u t b u d et st y rs i hög grad av vilken lön arbetet ger efter skatt. Fö renklat ser mekanismen ut så att en högre net to e rsättning för den egna tiden i arbete innebär att det blir relativt dyra re att inte lönea r b eta, den så kallade subst i t u t i o n s e ffe k ten. M ot den står den så kallade inko m ste ffe k ten som gör att en högre lön och inko m st ger stö rre efte rf rågan på fritid. En hög pro gre s s i v i tet i inko m st b e s ka t t n i n gen innebär alltså att det blir mindre lockande att arbeta, e fte rsom ytte rl i ga re en använd timme i arbetet ge r för liten ersättning efter skatt. Inko m ste ffe k ten mod ere rar oviljan att lönearbeta, men mot ve rkar den i n te helt, vilket gör att net to e ffe k ten av den högre p ro gre s s i v i teten är ett minskat arbet s u t b u d. En avgörande faktor för hur stor den sammantagna substitutions- och inko m ste ffe k ten är i pra k- t i ken är vad den lediga tiden kan användas till. Naturligtvis uppskattar de flesta fritid med vänner o ch familj, men om fritiden dessutom är värd någonting i monetä ra te rm e r, till exe mpel i fo rm av l ä gre hushållsko stnader för re p a ration eller re n ove Progressiva skatter orättvisa och skadliga 13

14 6 Skadligt ring av bil eller läge n h et, då blir pro gre s s i v i teten i s ka t te s yste m et ett ännu stö rre problem. I Sve ri ge utfö rs ett mycket omfattande hemarbete. Av medlemsfö retag i Almega som tillfrågats i en undersökning instämde tre av fyra i påståe n d et h ö ga ska t ter gör att människor inte har rå d att köpa vita tjänster. Hemarbete bru kar defin i e ra s som arbete som utfö rs i hemmet, men som sku l l e kunna ha utförts av professionella tjänstesäljare. Räknat som arbetade timmar mot s v a rar hemarbetet närmare 80 procent av det beskattade markn a d s a r b etet, enligt SCB:s tidsanv ä n d n i n g s u n d e r- s ö k n i n gar och OECD. Svensken arbetar med andra ord nästan lika mycket hemma som på jobbet och de värden som s kulle kunna fri gö ras om delar av hemarbetet öve r- g i ck till att bli beska t tat mark n a d s a r b ete är enorma. Om hemarbetet värd e ras till 100 kronor i timmen uppgår dess sammantagna värde till över 500 m i l j a rder kronor år Som en jämfö relse så har S ka t teve rket re s p e k t i ve Riks b a n ken uppska t tat värdet av svartarbetet till mellan 5 och 7 procent av BNP vilket mot s v a rar miljarder kro n o r. P ro b l e m et har dessutom fö rv ä rrats på senare år genom det enorma utbudet av tekniskt av a n c e ra d e o ch billiga hushållsmaskiner och ve rk t yg. Pro d u k- tionen av dessa sker i länder med ett helt annat ko st n a d s l ä ge än vårt. Samtidigt pro d u c e ras fö rstå s alla tjänster i Sverige med svenskt kostnadsläge o ch beläggs med sve n s ka ska t te r. Så även om de fö retag som säljer pro fe s s i o n e l l a t j ä n ster utnyttjar de pro d u k t i v i tet s v i n ster som te k- niken skapar, framstår hemarbetet som allt lönsa m m a re för pri v a t p e rs o n e r. Fritiden har blivit mera v ä rd genom att det går att pro d u c e ra stö rre värd e n s j ä lv. Den info rm a t i o n ste k n o l o g i s ka utve ck l i n gen pekar i samma riktning genom att te l e fon, sms, mejl o ch inte rn et gjort det möjligt att spara sto ra penga r genom billiga inköp samt genom att sälja och kö p a varor på begagnatmarknaden, vilket inte minst B l o ckets explosiva utve ckling visar. D et är viktigt att komma ihåg att det ökade värd et av fritiden genom de ökade möjlighete rna till hemarbete inte nödvändigtvis innebär att människor jobbar fä rre timmar på sina arbet s p l a t s e r. Däre m ot är det sannolikt att det ökade värd et av fritid i ko m- bination med den höga pro gre s s i v i teten gör att arb et s u t b u d et hämmas i andra dimensioner än just a r b et st i d e n. D et kan handla om att kre a t i v i teten och viljan att tä n ka nytt av tar till fö rmån för att hänga sig kvar utan att ta några risker och i stället fokusera på h e m a r b etet. Det kan handla om att säga nej till et t ch e fsjobb för att ansvaret skulle öka och möjligheten att smita ifrån då och då skulle minska. Det kan handla om att säga nej till ett arbete på annan o rt, efte rsom det egna nätve rket på hemmaplan är för värdefullt när det gäller att by ta tjänste r, kö p a till inkö p s p ris och så vidare. 6.3 Missgynnar utbildning Enligt en studie av OECD från hösten 2007 har Sveri ge jämte Danmark, den lägsta utbildningspre m i- en av samtliga indust riländer fö re skatt. Det progressiva ska t te s yste m et fö rs ä m rar naturligtvis denna premie ytte rl i ga re. Incita m e n ten att satsa på en h ö gre utbildning är svaga re i Sve ri ge än i de fle sta jämförbara länder. Tiotusen svenskar utvandrar v a rje år och över 50 procent av dessa har utbildning m i n st på unive rs i tetsnivå att jämfö ra med unge fä r 30 procent i befo l k n i n gen i sto rt. När det gäller utv a n d ri n gen för icke sve n s k födda ser mönst ret likadant ut. För en del av de högutbildade som utvandrar handlar det om att få vidgade vyer och nya utman i n ga r, och det är givetvis positivt. För andra h a n dl a r det om att undkomma den låga avkastningen på utbildning i Sve ri ge, vilket är oerh ö rt nega t i v t. Genom att många medelinko m st ta ga re, som lära re och poliser, betalar statlig inko m st s katt berö rs sto ra grupper med fö rh å l l a n d evis svag löneka rri ä r o ch låg slutlön. För dessa är det uppenbart att den statliga inko m st s ka t ten ger anledning att ifrå ga s ä t ta den priv a te ko n o m i s ka vinsten av att ska ffa sig en längre u t b i l d n i n g. I det ta sammanhang är det intressant att ko n state ra att det är gott om tillskyndare för dive rse ska t tete k n i s ka lösninga r, vilkas syfte är att locka utlänn i n gar till Sve ri ge (till exe mpel ex p e rt s ka t ten), och att hindra sve n s ka idrottsmän att fly landet. M å n ga vard a g s h j ä l tar långt från st rå l ka sta rs ken et skulle sätta värde på samma omsorg om dera s i n c i tament till arbete och ambition. 14 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009

15 6.4 En statsfinansiell förlust 6 Skadligt En ständigt åte rkommande invändning mot minskad pro gre s s i v i tet i ska t te s yste m et är att det sku l l e ko sta för mycket. Det omedelbara intä k t s b o rt f a l l et ställs mot de bespari n gar som måste gö ras i den offe n t l i ga budgeten för att omedelbart neutra l i s e ra i n tä k t s b o rt f a l l et. Samtidigt finns fle ra berä k n i n gar av mycket kval i fic e rade ekonomer som visar att kra ftigt mildra d eller avskaffad progressivitet i inkomstskatteskalan skulle ko sta mycket lite eller även löna sig sta t s- finansiellt. I både Sve ri ge och Danmark, som har en liknande diskussion om den höga beska t t n i n gen av arbete i allmänhet och progressiviteten i synnerhet, finns åtskilliga ra p p o rter från aka d e m i s ka eko n o- mer och regeringarnas egna utredare som ger en s a m stämmig bild. Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi vid Uppsala unive rs i tet, som är en av Sve ri ges mest v ä l m e ri te rade ekonomer visade hösten 2007 att et t avs ka ffande av värn s ka t ten skulle löna sig för state n. Tabellen nedan, som är ko p i e rad från sidan 27 i Holmlunds ra p p o rt (Holmlund och Söderst rö m [ ] ), visar de statsfinansiella effekterna av en avskaffad värnskatt beroende på hur starkt inko m st ta ga rnas inko m ster (lön och arbet stid) re a- ge rar på den avs ka ffade ska t te n. Tabell 3: Statsfinansiella effekter av en avskaffad värnskatt Tabellen ovan är en simulering av vad som ka n förväntas hända statsfinansiellt om värnskatten avs ka ffas. För att få en kvantifie ring av hur stor effekt på inko m ste rna som en minskad pro gre s s i v i- tet kan fö rv ä n tas ge, inko m ste l a st i c i tete n 10 ( s y m b o- len i tabellen), använder Holmlund sve n s ka data från den så kallade LINDA-databasen som är ett s l u mpmässigt urval på 3,35 procent av den sve n s ka b e fo l k n i n gen. Data om alla individer mellan 20 och 59 år har a nvänts under to lv år, vilket ger unge fä r individer per år eller 1,9 miljoner observ a- tioner totalt. Data estimeras för åren och förändrade skattesatser och brytpunkter används för att identifie ra ska t te fö rä n d ri n gar som är exo gena för individen. De emp i ri s ka re s u l ta ten är att inko m ste l a st i c i teten ligger mellan 0,2 och 0,3 för de sve n s ka inko m stta ga rna. När dessa emp i ri s ka elast i c i teter anv ä n d s i simuleri n ga rna visar det sig att en avs ka ffad värns katt är en sta t s finansiell vinst. Hur stor vinsten blir b e ror på om effe k ten på arbet s g i v a ravg i fte rna rä k- nas med, vilket fö rstås är rimligt, efte rsom högre 10 Inkomstelasticiteten är den procentuella förändring i inkomst som uppstår när marginalskatten förändras 1 procent Progressiva skatter orättvisa och skadliga 15

16 6 Skadligt i n ko m ster ger sta t s kassan högre arbet s g i v a ravg i f- te r. Om elast i c i teten antas vara 0,2 blir vinsten 67 0 miljoner kronor. Om elasticiteten antas vara 0,3 blir vinsten 2,46 miljarder kro n o r. Dessa fö ru t s ä ge l- ser är dessutom mycket försiktigt tilltagna, eftersom ökade momsintäkter ignoreras, vilket naturligtvis ger en unders kattning av den ve rk l i ga vinste n. Fi n a n s p o l i t i s ka rå d et, med pro fessor Lars Calmfo rs som ordförande, är en myndighet tillsatt för att göra en oberoende granskning av regeringens fin a n s p o l i t i k. Rå d et har också gjort berä k n i n gar av v i l ka effe k ter som kan fö rv ä n tas vid mildrad progre s s i v i tet i inko m st s ka t te s kalan. I berä k n i n ga rn a har den sta t i s ka mikro s i m u l e ringsmodellen FA S I T a nvänts, vilken för öv rigt även används av fin a n s- d e p a rte m e n tet. I den årl i ga gra n s k n i n g s ra p p o rten för 2008 (Fin a n s p o l i t i s ka rå d ets ra p p o rt 2008) visar det sig att en avs ka ffad värn s katt skulle vara till mer än hälfte n självfinansierad. Beroende på vad som antas om den så kallade deltagandeelasticiteten skulle ett avs ka ffande till och med kunna öka ska t te i n tä k te r- na med 39 procent. När det gäller den sta t l i ga inko m st s ka t ten sku l l e en höjning av bry t p u n k ten med kronor vara n ä stan ga ra n te rat själv fin a n s i e rad, efte rsom fin a n- s i e ri n g s graden beräknas hamna mellan 80 pro c e n t o ch 139 procent. I tabell 4 re d ovisas berä k n i n g s re s u l ta te n. Tabell 4: Självfinansieringsgrad vid minskad progressivitet i inkomstskatten s j ä l v f i n a n s i e r i n g s g r a d Konstant deltagande- elasticitet Fallande deltagandeelasticitet Avskaffad värnskatt 0,56 1,30 Höjd inkomstgräns för statlig inkomstskatt 0,80 1,39 A n ta ga n d et om en fallande delta ga n d e e l a st i c i- tet är, enligt rå d et, det mest re a l i st i s ka. Anta ga n d et innebär att de med högre inko m ster är mindre benägna att gö ra valet att gå in och ur arbet s m a rk n a- den som en följd av ska t ten. Ju högre inko m st, desto mer eta b l e rad på arbet s m a rknaden och fö l j a k t l i- gen en lägre effekt på de aggre ge rade inko m ste rn a genom inträden på arbet s m a rk n a d e n. Att fö ru t s ä t ta en fallande delta ga n d e e l a st i c i tet fö refaller vid fö rsta anblick vara rimligt. I högre inko m st l ä gen finns ingen re s e rv av arbet s k ra ft som t räder in om ska t ten sänks. De som finns är re d a n inne. I lägre inkomstlägen däremot finns många som skulle träda in på arbetsmarknaden om det b l ev lönsammare att arbeta (en te o ri och emp i ri som re ge ri n gens jobbska t te av d rag använder sig av ). Även om antagandet om allt lägre deltagandeelasticitet vid högre inkomst sannolikt är rimligt finns en annan sannolik effekt som går i motsatt riktning. Inkomstpotentialen för dem i högre inko m st l ä gen är ri m l i gen högre. Om den höga progre s s i v i teten gör att människor tappar lusten att ta i n i t i a t i v, ansvar och att by ta jobb är det ta mera ska d- ligt för inkomsterna än om människor med lägre i n ko m ster och i lägre befattningar känner samma s a k. Det vill säga, även om delta ga n d e e l a st i c i tete n är lägre för dem i högre inko m st l ä gen kan mycket väl löne- och inko m st p otentialen och därmed ska t- te i n tä k t s p otentialen vara desto högre om värd et på m a rginalen av att anst rä n ga sig fö r b ä t t ra s. Även i Danmark har flera studier visat att det finns en hög självfinansieringsgrad vid avskaffad p ro gre s s i v i tet. I en ra p p o rt från danska fin a n s m i- n i ste ri et i det så kallade STØ V- p ro j e k tet (Ska t te r- nes Øko n o m i s ke virk n i n ger) från januari 2008 visas att en avs ka ffad to p s katt (unge fär som den sve n s ka värnskatten) skulle vara självfinansierad till 136 p rocent. En annan ra p p o rt från det danska Ska t teministeriet i oktober 2008 visar att en borttagen top- och mellanskatt skulle innebära ett ska t teta p p på 24 miljarder danska kro n o r, men att 20 miljard e r s kulle komma igen genom ökade löner, moms med mera, vilket innebär en självfinansieringsgrad på 84 pro c e n t. 16 Progressiva skatter orättvisa och skadliga 2009