F ö r e t a g a r e s rätts s ä ke r h e t bort g l ö m d?

Transkript

1 F ö r e t a g a r e s rätts s ä ke r h e t bort g l ö m d?

2 Innehåll M E DA R B E TA R E 1 C H E F J U R I STEN HAR ORDET sid 3 2 S A M M A N FAT T N I N G sid 4 3 INLEDNING OCH BAKG R U N D sid 5 4 I SKAT T E V E R K E TS KVA R N A R Kicki Igelström sid 6 Geoffrey Richards sid 10 5 SY F T E sid 14 6 R ÄT TS S Ä K E R H E T sid 15 Elisabeth Sjödén, chefjurist på Skattebetalarnas Förening 7 R E F E R E N S E R sid 33 8 S U M M A R Y sid 34 9 D E T TA ÄR SKAT T E B E TA L A R N A sid 35 Marianne Bergström, jurist på Skattebetalarnas Förening Antina-Maria Hessel, presschef på Skattebetalarnas Förening Tina Engvall, layout och reporter på Skattebetalarnas Förening Postadress: Box 3319, Stockholm, besöksadress: Kammakargatan 22, 8 tr, tel: , fax: , e-post: info@skattebetalarna.se, hemsida: ansvarig utgivare: Robert Gidehag, redaktör: Antina-Maria Hessel, art director: Tina Engvall, repro: Done, tryck: Fagerblads, omslagsbild: Scanpix, bilder i rapporten: Antina-Maria Hessel, ISBN: Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

3 1 Chefjuristen har ordet Många företagare råkar illa ut IS ve ri ge finns fö retag, varav 75 pro c e n t i n te har några anställda och 92 procent har m i n d re än fem anställda (SCB 2007). D et är ka n s ke inte så ko n stigt att fö reta ga re nu har hamnat i fo kus hos i sto rt sett alla ri ks d a g s p a r- t i e r. Man är öve rens om att det måste skapas bättre fö ru t s ä t t n i n gar för fö reta gande i Sve ri ge. Det är b ra. M i n d re bra är att inget av de politiska part i e rn a ve rkar ha uppmärksammat hur sårbar en fö retaga re är när det blir en ko n flikt med Ska t teve rket om hur re d ov i s n i n gen av ska t ter ska ske. en småföretagare med inga eller ett fåtal anställda har inte råd att ha egen ska t te ex p e rt i s, u tan måste själv ta ckla krå n gl i ga re gl e r. Att re gl e r- na många gå n ger är oklara gör inte det hela lättare. Så till de politiker som nu lovar att företagarnas trygghet ska öka. Lägg också med skatteområdet. De förslag som Skattebetalarnas Förening lämnar i slutet av rapporten är en bra utgångspunkt! i n te behöva gå i ko n ku rs innan ska t tet v i sten är s l u t l i gen avg j o rd. I Kicki Ige l st röms fall var det för sent att backa b a n d et när ka m m a rrä t tens dom kom om en kra f- tig sänkning av hennes skatt. kicki igelström och geoffrey richards ä r två exe mpel på fö reta ga re som har gjort allt för att gö ra rätt, men ändå fick sin tillv a ro ställd på ända på grund av att Ska t teve rket ansåg att de gjort fel. D et vo re naturligtvis enkelt att kunna säga att K i cki och Geoff rey är undantag och beklaga att de rå kat så illa ut. Men efter att ha arbetat som ska t tej u ri st under mer än 25 år kan jag fö rs ä k ra att så i n te är fallet. D et finns åtskilliga småfö reta ga re, som liks o m K i cki och Geoff rey, rå kat illa ut, många orkar inte ens kä mpa mot. En fö reta ga re som har kro n o fo g- den efter sig har inte råd att betala en dyr s ka t te j u ri st för att få hjälp. så till de politiker som nu lovar att företa ga rnas tryg g h et ska öka. Lägg ocks å med ska t te o m rå d et. De fö rslag som Ska t- te b eta l a rnas Fö rening lämnar i slutet av ra p p o rten är en bra utgångspunkt! Den enskilde fö reta ga rens fru st ration skjute r o fta st in sig på Ska t teve rket, men det är faktiskt så att Ska t teve rket arbetar utifrån de re gler som Sveri ges ri ksdag har beslutat. G i vetvis kan det i en sådan stor organisation finnas enskilda tjänstemän som går utöver sina befoge n h eter och uppt räder olämpligt mot de ska t t- s k yl d i ga, men gru n d p ro b l e m et är att Ska t teve rket har utru stats med ve rk t yg för att vara effektivt när d et gäller att driva in sta tens ska t te r, utan att de s ka t t s k yl d i ga har fått något skydd om besluten gå r fel. S ka t ten krävs in innan en domsto l s p rövning har s kett. I en funge rande rä t t s stat ska en fö reta ga re Elisabeth Sjödén c h e fjurist på Skattebetalarna Företagares rättssäkerhet bortglömd?

4 2 Sammanfattning F ö r u t s e b a r h e t, likabehandling, stöd i lagen D et finns vissa gru n d l ä g gande krav som måste stä l- las när det gäller rättssäkerhet för medborgarna, d et vill säga det skydd som ska finnas mot fe l a k t i g my n d i g h et s u tövning. Rä t t st i l l ä mp n i n gen måste vara fö ru t s e b a r o ch vara en ga rant för att l i ka fall ska behandlas lika. Beslut ska inte kunna fattas utan stöd i lag, den så kallade l e ga l i tet s p ri n c i p e n. Det sen a re innebär också ett förbud mot ret roaktiv ska t tel a g st i ftning. Vi har valt att mot bakgrund av två fall beskri v a den utsatta situation som en fö reta ga re hamnar i e fter det att Ska t teve rket gjort en revision i fö retaget med krav på att betala ytte rl i ga re skatt med stora belopp. Ska t teve rket har fått stor makt att ingri p a i enskilda människo rs liv och vi vill genom ra p p o r- ten dels beskriva vad det ta medför i enskilda fall, dels beskriva vilka möjligheter fö reta ga ren i pra k t i- ken har att få rä t telse av ett felaktigt beslut. Att Skatteverket måste ha möjligheter att kontrollera hur skatter redovisas är de flesta överens om. Förmodligen är den preventiva effekten av s ka t te ko n t rollen betydande. Av det skä l et har Ska t- teve rket utru stats med olika ve rk t yg, till exe mp e l möjligheten att göra revision. Skattereglerna är emellertid ofta otydliga och olika tolkningar kan gö ras, vilket är uppenbart i de två fall som ra p p o r- ten utgår från; Ska t teve rkets uppfattning om hur re gl e rna kring skö n sta xe ring och näri n g s f a st i g h et s kulle to l kas underkändes av ka m m a rrä t ten. Vi har i ra p p o rten valt att fo ku s e ra på inko m stta xe ri n gen, men vi vill underst ry ka att vid en rev i- sion eller annan granskning, som Ska t teve rket gen o m fö r, är det ofta att även merv ä rd e s s katt, sociala avg i fte r, ska t tetillägg med mera omfattas. E fter ett ko rt avsnitt som behandlar rä t t s s ä ke r- h et inleds ra p p o rten med en beskrivning av Ska t- teve rkets ve rks a m h et och fra m för allt vilka re gl e r som gäller vid revision. Revision ska, enlig lage n, s ke i samfö rstånd med den som ska gra n s kas. Om denne inte samarbetar kan Ska t teve rket tillgripa olika tvångsåtgä rd e r, enligt Tv å n g s å t gä rd s l a gen. Sådana åtgä rder kan emellertid Ska t teve rket inte bes l u ta om utan de måste underställas länsrä t ten på a n s ö kan av den som leder gra n s k n i n gen. Re s u l ta tet av revisionen sammanfattas i en rev i- s i o n s p ro m e m o ria med fö rslag på beska t t n i n g s å t- gä rder om Ska t teve rket anser att fe l a k t i g h eter har fö re kommit. I sådant fall följs rev i s i o n s p ro m e m o- rian upp med ett omp rövningsbeslut, där Ska t teve r- ket anger hur sto ra ytte rl i ga re inko m ster man anser att fö reta ga ren ska beska t tas fö r. I re gel innefattar ett sådant beslut även ska t tetillägg. Om ändri n g sker efter taxeringsårets utgång får företagaren d rygt en månad på sig att betala ska t te k ravet. Om fö reta ga ren anser att Ska t teve rkets beslut är fel vill han naturligtvis öve rk l a ga. Att ett öve rk l a- gande gö rs innebär inte att ska t te k ravet inte behöver betalas. För att slippa gö ra det ta måste fö reta garen ansöka om anstånd med beta l n i n gen av ska t- ten. Vi har därför beskrivit hur anstå n d s re gl e rna är u t fo rmade. Sammanfattningsvis kan sägas att fö r att få anstånd med beta l n i n gen av ska t te k ravet måste fö reta ga ren i ett öve rk l a gande i princip ha fra m- fört så starka motargument att det är osäkert om S ka t teve rkets beslut står sig vid domsto l s p röv n i n g- en. Företagaren möts i en skatteprocess av Skatteve rkets ska t te ex p e rtis. I re gel är en fö reta ga res ska t- te f rågor så ko mp l i c e rade att denne behöver hjälp att bemöta Skatteverkets argument. Det finns en m ö j l i g h et att få ersättning för ombudsko stnader i s ka t temål, enligt Ers ä t t n i n g s l a gen, men fö rst i efte rhand och i princip endast om man vinner målet. Genom att inleda en ska t te p rocess tar alltså fö retaga ren en risk att få stå för alla ko stnader själv. Vi utve cklar det ta närm a re i avs n i t tet om ersättning fö r o m b u d s ko stnader i mål och ärenden om skatt. Ra p p o rten avs l u tas med olika sta t i st i ku p p g i fte r h ä m tade från Ska t teve rkets och domsto l a rnas ve rks a m h et. Av dessa uppgifter fra m går att under 2007 ä n d rades 21 procent av de beslut som rö rde fö rm ö- genhets- och inkomsttaxering som överklagades till länsrä t ten. Av de beslut som sedan öve rk l a gades till kammarrätten ändrades 25 procent. (Här gö rs ingen skillnad på om det är Ska t teve rket eller den ska t t s k yl d i ge som öve rk l a gat). Om fö reta ga ren inte kan betala sin ska t te s ku l d överlämnas k ravet till Kro n o fo g d e my n d i g h ete n (KFM), som ska d riva in skulden. Sta t i st i ken i vilken utsträckning KFM lyckas med detta, när det gäller krav på ytterligare skatt, är bristfällig. Den enda uppgift som vi har fått fram är att KFM under lyckades driva in 47 procent av de skulder som avser ska t te ko n ton. 4 Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

5 G od inblick i företagares utsatta läge Av sta d ga rna för Ska t te b eta l a rnas Fö rening fra m- går att fö re n i n gen ska arbeta för ökad rä t t s s ä ke r- h et på ska t te o m rå d et. En viktig del av rä t t s s ä ke r- h eten är att det ska vara möjligt att fö rutse hur en viss transaktion bedöms ska t temässigt. Av den anl e d n i n gen har fö re n i n gens medlemmar möjlighet att få svar på ko n k reta ska t te f rågor genom våra ska t- te j u ri ste r. En annan viktig del av rättssäkerhetsarbetet är att våra medlemmar har möjlighet att mot en låg ex t ra avg i ft få hjälp i ska t te p ro c e s s e r. Det är fra m fö r allt erf a re n h eter från denna del av ve rks a m h ete n som är utgångspunkt för den här ra p p o rten. Vi har avgränsat rapporten till att enbart handla om inkomstbeskattning och således utelämnat frågor som rör ska t tetillägg, merv ä rd e s s katt, sociala avg i fter et c ete ra. Det finns säke rt anledning att åte r- komma i dessa delar i ett annat sammanhang. Genom de många ska t te p rocesser som våra juri ster dri ver får vi en god inblick i vilket utsatt läge en småfö reta ga re hamnar i när Ska t teve rket efte r en granskning eller revision fattar beslut om ytte rl i- 3 ga re skatt. De allra fle sta fö reta ga re blir öve rra s kade när de inser att ska t te k ravet ska betalas inom en d ryg månad, och att ett öve rk l a gande inte medfö r att beta l n i n gen skjuts upp; anstånd medges i pri n- cip inte om fö reta ga ren inte i ett öve rk l a gande har kunnat bemöta Ska t teve rkets beslut på ett så kra ftfullt sätt att utgå n gen är oviss. I båda de fall som ra p p o rten utgår från fick fö reta ga rna inte anstånd med att betala ska t ten. I det ena fallet innebar det att fö reta ga ren fick gå i personlig ko n ku rs med de följder det fick. Gemensamt för de båda fallen var att oklara ska t- te re gler to l kades på ett fis kalt sätt av de tjänste m ä n som var inblandade. Denna fis kala inställning underkändes sedan av ka m m a rrä t ten efter en utdra gen ska t te p rocess. Men e fte rsom Ska t teve rket inte behöver av v a k ta en laga k ra ftvunnen dom innan ve rkstä l l i g h et ske r, det vill säga krav på betalning av ska t te k ravet, går det inte att i efterhand reparera den skada som har uppstått genom att företagaren varit tvungen att av y t t ra tillgå n gar för att betala ska t te s kulden. Inledning och bakgrund Företagares rättssäkerhet bortglömd?

6 4 I Skatteverkets kvarnar

7 Felaktigt skattekrav krossade företagare 4 I Skatteverkets kvarnar 2004 avslog Regeringsrätten Kicki Igelströms begäran om att ta upp hennes skattetvist med Skatteverket. I nio år hade hon och hennes make Lars då kämpat för att få upprättelse. En strimma ljus i mörkret fick hon när kammarrätten sänkte skatteskulden till en tiondel av den ursprungliga, men då hade hon för länge sedan gått i konkurs, varit tvungen att sälja huset med förlust och levt på existensminimum i många år.

8 4 I Skatteverkets kvarnar Skatteverket ville s k ö n s t a x e r a Kicki med 2,1 milj Ki cki Ige l st röm har sju pärmar fyl l- da med handlingar om sin ska t tetvist med Skatteverket. De byråkratiska skrivelserna rymmer år av fö rt v i vlan, sorg och längta n. Jag kommer aldrig att få upprä t te l s e o ch det kan jag inte fö rl i ka mig med, säge r K i cki Ige l st röm. Jag fö rstod fö rst inte hur d j u pt det ta tagit mig. Men till slut när jag tappade ord och inte kunde räkna till tio b l ev jag tvungen att gå till en psykolog fö r att komma vidare. Allt började 1988 när Kicki Igelström sta rtade Kickis Re sta u rang & Pizzeria i Sälen. Året därpå började också hennes man L a rs att jobba i re sta u ra n gen. Snart hade de ett ry k te om att serve ra goda pizzor. De s e rve rade även dagens rätt, pasta och sallader. På kvällar och helger serverades o ckså à la carte. De jobbade mycket sju dagar i veckan, oftast mellan 8.00 och men både de och de tre barnen tri v- des i Sälen. SLET I NIO ÅR Under de nio åren vi hade re sta u ra n ge n slet vi verkligen. Jag började dagen med att städa, så fö r b e redde vi dagens mat och så var det dags för lunchrusningen Vi kunde inte ta ut särskilt mycket semeste r, men vi trivdes och alla ville vi bo kvar i Sälen, säger Kicki Ige l st rö m. MEDDELANDE OM SKÖ N STA X E R I N G Allt rullade på i några år, men så börj a d e p roblemen. Ska t teve rket meddelade att de skulle gö ra en revision som ingick i en ko n t roll av länets pizzeri o r. Vid Lu c i a firandet 1995 meddelade Skatteverket att hon skulle skö n sta xe ras med cirka 2,1 miljon kronor för ta xe ri n g s å ren och Julen 1995 har Kicki Ige l st röm inga minnen av: Allt blev bara ett enda sto rt kaos. At t L a rs och min pappa har stått ut med mig under alla dessa år har varit min räddn i n g. I början av maj 1996 ändrade Ska t teve r- ket beloppet till kronor. Den summan rev i d e ras dock något och ve rket s fö rsta beslut om skö n sta xe ring slutade på c i rka 1,1 miljon kro n o r. Kicki Ige l st röm bestämde sig för att kä mpa för sin heder. S ka t teve rket tyck te att Kicki Ige l st rö m hade för låg bru t tov i n st och att den ege n t- l i gen skulle ligga på 69 procent. För 1993 var företagets bruttovinst 61 procent och motsvarande siffra för 1994 var 58 procent. Sveriges hotell- och resta u ra n g fö reta ga re, SHR, menar att nivån DÖMD PÅ FÖ R H A N D. Jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av 8 Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

9 4 I Skatteverkets kvarnar Skatteverket, säger Kicki Igelström. Jag blev klassad som en skurk. på bru t tov i n sten för liknande fö retag bör l i g ga omkring 62 procent. S ka t teve rket hävdade att jag hade oklarh eter i bokfö ri n g s s yste m et, säger Kicki Ige l- st röm. Men jag vill underst ry ka att jag had e en ordnad bokföring i min rörelse. Alla ko n t ro l l remsor finns kvar och bru t tov i n s- ten följde nära det som var brukligt inom b ra n s chen. Jag bjöd in Ska t teve rket för att visa hur våra rutiner var på re sta u ra n ge n Rentvådd är jag inte. Har man inte gjort något fel så tror man ju att det till sist ska komma fram, men jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av S k a t t e v e r k e t. o ch så att de kunde pra ta med våra anstä l l- da, men de kom aldri g. I stä l l et satt de uta n för re sta u ra n gen och räknade gä ste rna som kom till re sta u ra n g- en. Kom gjorde däre m ot polisen. Men åklaga ren lade ned brot t m å l et om bokfö ri n g s- b rott efter en undersökning på re sta u ra n g- en och fö rhör med de anställda. Kicki tro d- de att hon kunde pusta ut: Jag riskerade två års fängelse och t rodde att jag nu var rentvådd från anklage l s e rn a. Men så var inte fallet. Hon fick inte anstånd med ska t ten, trots att hennes äre n d e i n te hade avg j o rts i länsrä t ten gick d et inte längre Kicki gick i ko n ku rs: Vi var tvungna att sälja huset med fö r- l u st och fly t tade från Sälen. Den 25 augusti omp rövade Ska t teve rket skö n sta xe ri n gen och beloppet sänktes till kro n o r. INGEN ÄNDRING I LÄNSRÄT T E N D rygt tre år senare, i november 2000, ko m så länsrä t tens dom ingen ändring. Men Kicki Igelström gav inte upp, utan drev ärendet vidare till kammarrätten med hjälp av Ska t te b eta l a rnas Fö rening. I början av fe b ru a ri 2003 kom domen. Kammarrätten tyckte att oklarheterna kunde förklaras till inte ringa del och sänkte beloppet till kronor. På samma underlag reviderar alltså kammarrätten Skatteverkets skönstaxering till en tiondel av den urs p ru n gl i ga. Men rentvådd var jag inte, därför öve rk l a gade jag till Re ge ri n g s rä t ten. Har man inte gjort något fel så tror man ju att d et till sist ska komma fram, men det ko m- mer det aldrig att göra, eftersom Regeringsrätten inte tog upp målet till prövning, säger hon och fo rt s ä t te r: Jag känner mig diskriminerad och dömd på förhand av Skatteverket. Jag b l ev klassad som en sku rk bara för att jag hade en pizzeria. Hade jag blivit skö n sta x- e rad med kronor från början hade jag inte behövt gå i konkurs, men naturligtvis hade jag öve rk l a- gat ändå. INGEN TRYG G H E T Den sociala och ekonomiska tryggheten rycktes undan i samband med konkursen. Under alla år däre fter har Kicki och Lars haft utmätning av lönen och kämpat med att betala tillbaka sin skatteskuld. Både Kickis och Lars föräldrar har hjälpt dem med pengar trots att både Lars och Kick i har jobbat mer än heltid. P ro c e s s e rna har tagit nio år av deras liv. Men så fö rra året bestämde sig Kicki och Lars att flytta tillbaka till Sälenområdet. C i rkeln är slute n. Vi har längtat tillbaka i alla dessa år o ch det kändes som om vi kom hem när vi g i ck in genom dörren till vår bostad. Men att sta rta ett nytt fö retag det gör jag aldrig igen, säger Kicki Ige l st rö m. K i cki Ige l st röm, fö reta ga re FA KTA! Tina Engva l l 1993 gjorde Skatteverket en revision hos Kickis Restaurang & Pizzeria, vilken ingick i en kontroll av länets pizzerior meddelade Skatteverket att Kicki Igelström skulle skönstaxeras med 2,1 miljon kronor ändrade Skatteverket beloppet till kronor. Senare under året kom Skatteverkets första beslut om skönstaxering 1,1 miljon kronor omprövade Skatteverket sitt beslut om skönstaxering och satte ned beloppet till kronor kom länsrättens dom ingen ändring sänkte kammarrätten beloppet till kronor en tiondel av Skatteverkets ursprungliga skönstaxering meddelade Regeringsrätten att den inte tog upp Kickis fall. Företagares rättssäkerhet bortglömd?

10 4 I Skatteverkets kvarnar Geoffrey rådfrågade S k a t t e v e r k e t a l l t b l e v f e l Trots att Geoffrey Richards och hans revisor rådfrågade Skatteverket hur fastigheten med laboratoriet och kontoret skulle deklareras blev allt fel i alla fall. Plötsligt damp ett brev ned i brevlådan med ett krav från Skatteverket på omkring en miljon kronor. Allt började 1998 när Geoff rey Richards och hans hustru Gun bes l u tade sig för att fly t ta till St rö m- stad. Ors a ken till att det blev just St rö m stad för enge l s k födde Geoff rey och n o rs k födda Gun var att St rö m stad låg bra till ge o gra fiskt för Geoff reys arbete. Han är ke m i i n genjör med eget fö retag och jobbar som konsult mot den pet ro ke m i s ka ind u st rin med bland annat te ster och re ko m- mendationer för att få bättre effe k t i v i tet ur b ränsle. St rö m stad ligger nära både Oslo och G öte b o rg, vari f rån jag lätt med flyg kan ta mig till mina kunder både i No rden och i öv ri ga världen, fö rk l a rar Geoff rey Rich a rd s. Gun och Geoff rey hittade en tomt och byggde sitt hus en bit uta n för St rö m sta d. På to m ten byggde de också en fast i g h et på o m k ring 50 kvadra t m ete r. I den ena delen finns ett laboratorium, där Geoffrey gör sina te ste r. Den andra delen är ett ko n to r. KO N TORET ÄR ALLTID LÅST Ko n to ret är alltid låst och larmat. Specialbeställda treglasfönster som inte går att öppna finns i kontorsdelen. Det finns ett par skrivbord, ett par datorer, ett konfere n s b o rd och fyra sto l a r, där man kan sitta när det kommer kunder. Belysningen är t y p i s ka ko n to rs l a mp o r. I ett angrä n s a n d e rum i fle ra fö rv a ri n g s s kåp finns alla dokument som har att gö ra med fö reta get och dess ku n d e r. Jag har fö rsökt att skapa ett re p re s e n- KO R R E S P O N D E N S. Några av de skrivelser Geoffrey Richards fick från Skatteverket under de sex år processen pågick. tativt ställe där jag i lugn och ro kan utfö ra mitt arbete och där jag kan ta emot både kunder o ch andra inte rn at i onella ko n ta k- ter jag har för att utveckla min verksamh et, säger Geoff rey Rich a rd s. JOBBADE ÅT RAFFINADERI O m k ring 2000 var det fä rd i g byggt på to m- ten. Geoff rey re ste mycket till ra ffin a d e rier och kra ft ve rk i hela No rden, men äve n till kunder i andra delar av världen. Hösten 2002 ville Skatteverket göra en revision av fö reta get. Jag har alltid haft ordning och reda i min re d ovisning, säger Geoff rey Rich a rd s, så jag lämnade in mina pärm a r. P l ötsligt ville Ska t teve rket titta på re d o- visningen fem år tillbaka och komma på b e s ö k. Re p re s e n ta n ter från det lokala Ska t- teve rket i St rö m stad kom och dra ck ka ffe på kontoret. De ställde flera frågor och G e o ff rey berä t tade om sin ve rks a m h et och dess omfattning. Jag hade ingen aning om vad som komma skulle. Kanske jag var naiv, men när Ska t teve rkets personal åkt trodde jag att allt var okej, säger Geoff rey Rich a rds. BREV OM EFTERTA X E R I N G D et tyck te inte Ska t teve rket och efter et t tag kom det första brevet med ett beslut att Geoff rey Rich a rds skulle efte rta xe ra s med omkring en miljon kro n o r. Han öve r- klagade och begärde att få vara med på s ka t tenämndens möte i St rö m sta d. Jag var inte alls fö r b e redd på frå g o rn a jag fick om exe mp e lvis min pool. Jag ku n- de inte koppla ihop poolen med min affä rs rö relse. Och plötsligt började Ska t teve rkets personal att kalla min näri n g s f a s- 10 Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

11 P E T R O K E M I S KA TEST E R. Här i laboratoriet utför Geoffrey Richards sina tester. Laboratoriet har cementgolv och väggarna är fyllda med hyllor med olika vätskor. 4 I Skatteverkets kvarnar

12 4 I Skatteverkets kvarnar JOBBIG RUTIN. Att hämta posten blev jobbigt för Geoffrey Richards. Det kunde ju ligga ett kuvert från Skatteverket i brevlådan. t i g h et för poolhus och påskina att vi hade gä ster där, säger han. Processen med Skatteverket har stulit min energi och tidvis har jag inte kunnat koncentrera mig på mitt företag. Det är skönt att det är över och att jag har fått upprättelse. FICK TA LÅN Han kunde få anstånd med att betala Ska t- teve rkets krav i sex månader, men en rä n ta på 19 procent skulle då börja ticka med detsamma. Men han avböjde och var tvunge n att låna för att betala sin ska t te s ku l d. Jag kände mig oerhört kränkt. Jag hade inte gjort något fel allt re d ov i s a d e s ö p p et. Min revisor hade i fö rväg ko n ta k ta t Skatteverket för att ta reda på hur näri n g s f a st i g h eten skulle re d ovisas. Vi ville ha det ko rrekt och rätt från början. Trot s d et blev allt fe l. Och skriftväxlingen med Skatteverket fo rt s a t te. Pä rm på pärm fylldes med krav o ch svar. Nu med hjälp av M a rianne Berg st röm, jurist på Skattebetalarnas Fö rening. Åren gick. Länsrä t ten gick på Ska t teve r- kets linje. Men Geoffrey o ch Ska t te b eta l a rna öve r- klagade till kammarrätte n. V å ren 2007 grep de så e fter det sista halmst rå et syn på fastigheten och en muntlig förhandling. Fem personer f rån Ska t teve rket och ka m m a rrä t ten ko m o ch inspekte rade labora to ri et och ko n toret. Geoff rey, hans hust ru Gun, Mari a n n e G e o ff rey Rich a rds, fö reta ga re Bergström, som hela tiden har företrätt G e o ff rey, och rev i s o rn var närv a ra n d e. Jag är glad över att de kom hit. Jag bed ri ver en seriös ve rks a m h et och ville gä r- na visa det, säger Geoff rey. PÅ GEOFFREYS LINJE O ch så i januari i år, sex år efter den fö rsta kontakten med Skatteverket, kom kamm a rrä t tens dom. Den gick i sto rt på Geoffreys linje. Plötsligt var ko n to ret och labo- 12 Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

13 4 I Skatteverkets kvarnar ETT KO N TOR ÄR ETT KO N TOR ÄR ETT Gun och Geoffrey Richards har nära till företagets kontor. Det ligger på samma tomt som deras boningshus, men är likväl bara ett kontor. ra to ri et just ett ko n tor och ett labora to rium och inte ett poolhus. T I L LTRON HAR FÅTT SIG EN TÖ R N P rocessen med Ska t teve rket, som pågick under fle ra år, har ko stat fö reta get mycket p e n gar och utve ck l i n g s m ö j l i g h ete r. Dessutom har familjens tilltro till samhället o ch till my n d i g h eter fått sig en rejäl tö rn. Jag har mått mycket dåligt många gå n ge r. Det har varit jobbigt att gå till brevlådan och ka n s ke åter igen få ett brev frå n Skatteverket, men jag bestämde mig för att inte låta Ska t teve rket fö rstö ra mitt liv och min verksamhet s ä ger Geoffrey Rich a rds och fo rt s ä t te r: Jag har nu fått bekrä ftelse från ka m- m a rrä t ten att jag gjort rätt hela tiden, men p rocessen med Ska t teve rket har stulit min e n e rgi och tidvis har jag inte kunnat ko n- c e n t re ra mig på mitt fö retag. Det är skö n t att det är över o ch att jag har fått upprä t te l- s e. Tina Engva l l Företagares rättssäkerhet bortglömd?

14 5 Syfte Viktigt lyfta fram rä t t s s ä ke r h e t e n S ka t teve rket age rar utifrån det re ge lve rk som Sve riges ri ksdag har beslutat. Oklara re gler i ko m b i n a- tion med de maktmedel som Ska t teve rket har fått gör att en fö reta ga re som utsätts för revision med e fte rföljande ska t te k rav hamnar i en mycket pre s- sad situation. Vi vill med den här ra p p o rten beskriva det re ge l- ve rk som fö reta ga ren möter och vilka möjlighete r denne har att ta till vara sin rätt vid ett öve rk l a ga n- de. Vi har också i ra p p o rten pekat på några av de s v a g h eter som vi anser finns och som fö ranleder att fö reta ga ren hamnar i ett kra ftigt underl ä ge om det blir en ko n flikt med Ska t teve rket. Från i sto rt sett alla ri ks d a g s p a rtier kommer nu u t talanden om att villko ren för fö reta gande måste fö r b ä t t ras och åtskilliga fö rslag har kommit om hur d et ta kan gö ras. Frågor som rör rättssäkerheten på skatteområd et har inte uppmärksammats trots att ri s ken att en fö reta ga re någon gång hamnar i ko n flikt med Ska t- teve rket är påta glig. V å rt syfte med ra p p o rten är att uppmärks a m m a att även frågor som rör rä t t s s ä ke rh et är viktiga att ta med när villko ren för fö reta gande disku te ras. 14 Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

15 Företagares rä t t s s ä kerhet väger lätt En mycket viktig del av vår rä t t s kultur är att värn a om rä t t s s ä ke rh eten. Få fö rn e kar det, men meningsskiljaktigheter uppkommer ibland när begreppet s ka bestämmas eller när rä t t s s ä ke rh et s i n t re s s et ska v ä gas mot andra intressen, till exe mpel effe k t i v i tete n 1. Rättssäkerhetsfrågor diskuteras tämligen frekvent när det gäller st ra ff rä t t s l i ga fö rf a randen, men har enligt vår mening hittills varit mer undanskymda inom ska t te rä t ten trots att de sanktioner i fo rm av ytte rl i ga re skatt och ska t tetillägg kan vara minst l i ka ingripande som en st ra ff rättslig sanktion. Genom denna ra p p o rt vill vi utifrån ett par faktiska fall som rör fö reta ga re peka på situationer när den enskildes krav på en rättssäker hantering av skattereglerna har vägt lätt mot myndighetens, i d et ta fall Ska t teve rkets, krav på att få in ska t ter och avg i fter på ett effektivt sätt. Det är i båda fallen fråga om småfö reta ga re där Ska t teve rkets age ra n d e d i rekt trä ffar den pers o n l i ga ekonomin. 6 Rättssäkerhet Vad är rä t t s s ä ke r h e t? En central och gru n d l ä g gande rä t t s ä ke rh et s a s p e k t är kravet att rä t t st i l l ä mp n i n gen inte får vara godt ycklig. Rä t t st i l l ä mp n i n gen blir annars inte fö ru t- s e b a r o ch ri s ke rar då att fö rl o ra den legitimitet som fo rd ras för att medborga rna ska kunna lita på att de får en rättvis behandling vid ko n takt med my n- d i g h eter eller domsto l a r. Dessa aspekter är givet v i s gemensamma för alla rä t t s o m råden, men vi ko m- mer fo rtsättningsvis att lägga tyngdpunkten på ska t- te rä t ten i allmänhet och fö reta ga rnas situation i synn e rh et. En fundamental rättssäkerhetsaspekt är alltså fö ru t s e b a rh ete n, det vill säga besluten ska stödja sig på i förväg kända rättsnormer. Detta förutsätter d o ck att rä t t s n o rm e rna är så klart pre c i s e rade att d et går att enkelt ko n sta te ra om en re gel är tillämplig. På ska t te o m rå d et to rde rä t t s n o rm e rna vara relativt lätta att tillämpa när det gäller de som enbart lämnar en enkel lönta ga rd e k l a ration, men när det gäller till exe mpel fö reta ga re är ska t te re gl e rna betydligt mer oprecisa, vilket naturligtvis fö rs ä m ra r fö ru t s e b a rh eten. Oprecisa re gler lämnar sto rt utry m- me för Ska t teve rket att to l ka rä t t s re geln på ett fiska l t s ä t t. En annan viktig rä t t s s ä ke rh etsaspekt är l i ka b e- h a n d l i n g eller att alla är lika inför lagen (jfr 1:9 Rege ri n g s fo rmen). Lika fall ska behandlas lika uta n ovidkommande hänsyn till personen i fråga. Att denna princip inte är helt lätt att upprä t thålla måste dock erkännas, efte rsom det sällan inom ska t terä t ten finns identiska fall. Det är därför mer re a l i s- tiskt att inom juri d i ken och därmed ska t te rä t ten i n te tala om identiska utan om jämfö r b a ra fall, situationer et c ete ra 2. L e ga l i tet s p ri n c i p e n är också en viktig ingrediens i rättssäkerhetsbegreppet. Denna princip innebär att Ska t teve rket endast får fatta beslut enligt i fö r- väg meddelade fö re s k ri fte r. Ret ro a k t i v i tet s fö r b u- d et, som finns i 2 kap 10 Re ge ri n g s fo rmen, är en del av lega l i tet s p rincipen. På ska t te o m rå d et är legal i tet s p rincipen ofta svår att upprä t thålla i och med att en stor del av rä t t s b i l d n i n gen sker vid sidan av l a g st i ft n i n gen genom Ska t teve rkets möjligheter att fylla ut lagstiftningen med anvisningar och domsto l a rnas utfyllnad genom rä t t s p raxis. E ffektivitet i skatteko n t r o l l e n Sta ten har ett krav på att få in ska t ter och avg i fter på ett effektivt sätt. I det ligger Ska t teve rkets möjligheter att ko n t ro l l e ra deklarationer och uppbörden av s ka t te r. För det ändamålet har Ska t teve rket utru s- tats med olika ve rk t yg, till exe mpel möjligheter att gö ra revision, att påfö ra ska t tetillägg vid ori k t i ga eller ofullstä n d i ga uppgifte r, att vidta beta l n i n g s- s ä k ring, vite s fö re l ä g gande, att ålägga ett bolags föret rä d a re ansvar för fö reta gets ska t te r. För att effektivitetskravet inte ska krocka med m e d b o rga rna krav på rä t t s s ä ke rh et aktualiseras en viktig princip, p ro p o rt i o n a l i tet s p ri n c i p e n. Den har b etydelse dels vid utfo rm n i n gen av lagst i ft n i n ge n, dels vid rä t t st i l l ä mp n i n gen. Pro p o rt i o n a l i tet s p ri n- 1 Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid 75 ff 2 Påhlsson, Robert, Likhet inför skattelag, sid 13 Företagares rättssäkerhet bortglömd?

16 6 Rättssäkerhet cipen säger att åtgä rder inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Det ska således råda balans mellan mål och medel. E fte rsom beska t t n i n gen är en ingripande åtgä rd av mycket stor ekonomisk betydelse är ri s ken sto r att vissa enskilda personer undandrar sig att fullgö ra sina skyl d i g h eter enligt lag. Från effe k t i v i tet s- s y npunkt fo rd ras därför möjligheter att kunna ingripa med tvång mot sådana personer som tre d s- kas eller kan misstänkas vilja undandra skatt. Å andra sidan är sådana åtgärder av mycket ingripande natur och fo rd rar därför precision så att åtgä rd e rna inte kan komma till användning på godt ycklig grund. De ovan nämnda rättssäkerhetsaspekterna gör sig därför gällande inom ska t te rä t ten med än stö rre st y rka. K ri te ri e rna för när åtgä rden får tillgripas, möjl i g- h eten till opartisk prövning, den enskildes möjl i g- h et till kvalific e rat ombud/biträde, kraven på bev i s- ning, ko m m u n i kation, mot i ve ring och avgö ra n d e inom rimlig tid samt möjligheten att hålla my n d i g- h ete rna re s p e k t i ve sta ten ansvarig för åtgä rd e rn a b o rde ges en mycket fra m t rädande plats. Beslute n är inte sällan av sådan betydelse att de kan vara l i vs avgö rande i ekonomiskt hänseende. Mot de fiskala intressena att få in lagstadgad s katt måste man således ställa den enskildes behov av rä t t s l i ga ga rantier för att han inte ska betala mer s katt än vad han rä t te l i gen ska betala samt att han under fö rf a rande inte utsättas för mer omfatta n d e å t gä rder än vad som är nödvändigt med hänsyn till ä n d a m å l et. Dessa ga rantier måste tillgodoses dels vid den avvägning som gö rs i lagst i ft n i n gen mellan de fis kala befo ge n h ete rna och den enskildes rä t t i g- h ete r, dels genom möjligheter till rättslig ko n t ro l l så att den enskilde inte är beroende av my n d i g h e- te rs skö n 3. S k a t t e ve r kets ve r k s a m h e t En organisation med anställda S ka t teve rket är nu en sammanhållen orga n i s a t i o n med sitt huvudko n tor i Solna (fö re det ta Riks s ka t- teverket). Skatteverket har cirka anställda med ett stort antal kontor spridda över landet. Skatteverkets vision är Ett samhälle där alla vill gö ra rätt för sig. År 2006 hanterade Skatteverket 82 miljoner ko n t ro l l u p p g i fter och 18 miljoner deklarationer avseende inko m st s katt, moms, punktska t ter och avd ra gen skatt. Under samma tid fattades bes kattningsbeslut i ko n t rollen. Inko m st b e s ka t t n i n g- en svarade för 60 procent av det totala anta l et beslut. Det ska t te m ä s s i ga värd et av ko n t rollen inklusive gru n d ko n t roll uppgick till 18 miljarder kro n o r. En stor del av ska t te b rot ten upptä cks i samband med ska t te rev i s i o n e r. Ska t te rev i s i o n e rna har dock m i n s kat från över per år i slutet av ta l et till knappt år Revision och annan ko n t r o l l Den preventiva effekten av skattekontrollen, det vill säga de ska t t s k yl d i gas bedömning av ri s ken fö r u p ptä ckt vid ska t te u n d a n d ra gande och dess ko n- s e k ve n s e r, är fö rm o d l i gen betydande. Möjlighete n att göra revisioner torde därför vara nödvändig, men denna långtgående kontrollmöjlighet föruts ä t ter dock att ko n t rollen utfö rs ko rrekt och uppf yller de rä t t s s ä ke rh et s k rav som måste ställas i en rä t t s stat. Vid taxeringsrevision måste således en avvägning gö ras mellan sta tens intresse av omfatta n d e ko n t ro l lve rks a m h et och den enskildes krav på rä t t s- s ä ke rh et. En revision som sker, enligt taxeri n g s l a ge n s 3 Betänkande av Rättssäkerhetskommittén, SOU 1993:62, sid Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

17 6 Rättssäkerhet ( T L ) 4 re gl e r, fö rutsätts ske genom samförstånd med den gra n s kade. Om Ska t teve rket vill t i l l gri p a t v å n g s å t gä rder måste det ske enligt de re gler som gäller i lagen om tvångsåtgä rd e r 5 eller de m ö j l i g h e- ter som ta xe ri n g s l a gen innehåller om vite sfö re l ä g- gande. Ta xeringslagens ( T L ) r e g l e r om utredning i taxeringsärenden Fö re l ä g gande: 3 kap 5 TL S ka t teve rket får fö re l ä g ga den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för ko n t roll av uppgifte rna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för hans taxeri n g. Vi te s fö re l ä g gande: 3 kap 6 TL Ett fö re l ä g gande enligt 5 får fö renas med vite, om d et finns anledning att anta att det annars inte fö l j s. Ta xe ringsbesök: 3 kap 7 TL Om några uppgifter i en själv d e k l a ration behöve r ko n t ro l l e ras genom avstämning mot rä ke n s ka p e r, a n te ck n i n gar eller andra handlingar får Ska t teve r- ket komma öve rens med den ska t t s k yl d i ge om att sådan avstämning ska gö ras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträ ffande. Öve r- e n s kommelse får även trä ffas om besiktning av fast i g h et, inve n ta rier eller annat som är av bet y d e l s e för ta xe ri n g s ko n t rollen. Den ska t t s k yl d i ge har rä t t att neka men följden blir då fö rm o d l i gen att Ska t teve rket i stä l l et beslutar att gö ra revision i fö reta get (se nedan). Ta xe ri n g s revision: 3 kap 8 TL Skatteverket får besluta om taxeringsrevision för att kontrollera att deklarations- och annan uppg i ft s s k yl d i g h et enligt lagen (2001: 12 27) om självd e k l a rationer och ko n t ro l l u p p g i fter fullgjorts ri k- tigt och fullständigt eller att fö ru t s ä t t n i n gar fin n s att fullgö ra uppgift s s k yl d i g h et som kan antas uppko m m a. Tre d j e m a n s revision: 3 kap 8 2 st TL Taxeringsrevision får göras hos den som är eller kan antas vara bokfö ri n g s s k yldig enligt bokfö ri n g s- l a gen. Syftet med en tre d j e m a n s revision är att inh ä m ta uppgifter av betydelse för ko n t roll av någon annan än den som rev i d e ras. Ö ve rra s k n i n g s revision: 3 kap 9 4 st TL I vissa fall kan ta xe ri n g s revision ve rkställas samtidigt som den rev i d e rade underrä t tas, s k oanmälda revisioner eller öve rra s k n i n g s rev i s i o n e r. Två n g s å t gä rd e r: 3 kap 10 TL En ta xe ri n g s revision ska bedrivas i samve rkan med den rev i d e rade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar ve rks a m h eten. För det fall den rev i- d e rade inte samve rkar finns bestämmelser om vite i 12 fj ä rde st ycket och andra tvångsåtgä rder i lage n ( 19 94: 466) om särskilda tvångsåtgä rder i beska t t- n i n g s fö rf a ra n d et. Fö re l ä g gande vid vite och beslut om ta xe ri n g s- revision får inte öve rk l a gas (6 kap 2 TL) D et finns inga sta t i st i ku p p g i fter om i vilken utst rä ckning Ska t teve rket gör fö re l ä g ganden med vite och i n te heller finns uppgift om anta l et ska t te ä re n d e n som vite utdöms av domsto l a rn a 6. 4 Taxeringslag (1990:324) Prop 1989/90:74 5 Lag (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet Prop 1993/94:151 6 Skattestatistisk årsbok 2007 sid 260 Företagares rättssäkerhet bortglömd?

18 6 Rättssäkerhet F y ra olika typer av tvångsåtgärder Tv å n g s å t gä rd s l a gen innehåller fyra olika typer av t v å n g s å t gä rder (2 ) : Revision i den reviderades verksamhetslokaler ( 5 ). Eftersökande och omhändertagande av handl i n gar (6 9 ). Granskning utan föregående föreläggande om ko n t ro l l u p p g i ft (10 ). Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat u t rymme (13 ). Beslut om tvångsåtgä rder fattas av länsrä t ten på a n s ö kan av gra n s k n i n g s l e d a ren (14 ). Beslut om åtgä rd får fattas endast om skälen fö r åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgä rden innebär för den enskilde (4 ). I pri n- cip är ett sådant beslut i praktiken inte överklagn i n g s b a rt, vilket följer av en dom från Re ge ri n g s- rä t ten Synpunkter på reglerna om revision Den som ska rev i d e ras måste i stö rre utst rä ckning få i n fo rmation om sina rä t t i g h eter vid en revision och var gränsen går för fri v i l l i g h et och två n g. Ett beslut om revision uppfattas i de allra fle sta fall som en tvångsåtgä rd av den som ska gra n s ka s. Vid en ska t te revision hamnar passivitet s rä t ten, enligt Euro p a ko nventionen, i fo kus, det vill säga rä t- ten att tiga. Om det finns risk för ska t tetillägg eller å tal, enligt ska t te b rot t s l a gen, behöver den rev i d e- rade inte lämna uppgifter som kan komma att bel a sta honom själv. Ingen tid finns angiven i TL om hur länge en taxeri n g s revision får pågå. Den företagare som får ett beslut om revision b ö rjar att oroa sig för vad den kan innebära. Revisioner blir i vissa fall utdragna, vilket gör att fö reta ga ren får leva i ov i s s h et under lång tid, i vissa fall under fle ra år. En uttrycklig bestämmelse om en ytte rsta tidsgräns i TL borde infö ras för att undvika det ta. S l u t s a t s e rna i rev i s i o n s p ro m e m o rian bör inte ko m- ma som en öve rra s k n i n g. Eftersom en revision ska genomföras i samförstånd med den rev i d e rade borde det också ingå att Skatteverket informerar den granskade om vilka slutsatser som kommer att re d ovisas i rev i s i o n s p rom e m o rian. På det sättet får den rev i d e rade längre tid på sig att bemöta Ska t teve rkets stä l l n i n g sta ga n- den och kan redan på revisionsstadiet undanröja o k l a rh ete r. M ö j l i g h eten att gö ra tredjemans- och öve rra s k n i n g s- revisioner bör kra ftigt inskrä n ka s. Vid tredjemans- och överraskningsrevisioner ställs den enskildes skyddsintressen när det gä l l e r i n te gri tet och fö ru t s e b a rh et på sin spets. Ska t teve r- kets krav på effektiv ko n t roll borde väga lätta re än den enskildes krav på rättsskydd. Tre d j e m a n s rev i- sioner bör därför endast tillåtas vid särskilda skä l o ch endast efter beslut från länsrä t ten. Även öve r- ra s k n i n g s revisioner bör endast tillåtas vid missta n- ke om brott och efter beslut av länsrä t te n 8. O k l a rh eter i ska t te re gl e rna drabbar den rev i d e ra d e. En tydlig bild från olika unders ö k n i n gar och ra p- porter visar att reglerna för företagare generellt s ett upplevs som mycket krå n gl i ga, svåra att kä n n a till, svåra att fö rstå och tidskrävande att leva upp t i l l 9. Det ta to rde i all synnerh et gälla ska t te re gl e rna. O k l a ra ska t te re gler bör to l kas till den ska t t s k yl d i- ges fördel, det vill säga råder minsta tveksamhet om en re gel är tillämplig är det lagst i fta rens sak att genom lagst i ftning klargö ra rä t t s l ä get. Vid bra n s chvisa gra n s k n i n gar finns stor risk att alla d ras över en ka m. Vissa delar av Ska t teve rkets fö rdjupade insatser b e d ri vs i ri ks p rojekt. Pro j e k ten arbetar långsiktigt 7 Mål nr Höglund, Mats, Taxeringsrevision, ur ett rättssäkerhetsperspektiv, sid 373 ff 9 Förenkling för småföretag ett idéunderlag, Skatteverket, utvecklingsstaben, sid Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

19 6 Rättssäkerhet o ch pågår normalt under fle ra år. Under 2007 bed revs to lv ri ks p rojekt, bland annat inom det inte r- nationella områ d et och inom områden med tjänstefö retag som till exe mpel re sta u ra n g b ra n s chen och ta x i 10. I princip inträder en omvänd bev i s b ö rda om den rev i d e rade inte uppfyller de krav på omsättning eller bruttovinst som Skatteverket har räknat fram genom att gö ra jämfö relser i bra n s chen. Den rev i- d e rade måste bevisa att denne inte har haft de inko m ster som Ska t teve rket påstå r, vilket i pra k t i ke n är uto m o rdentligt svårt 11. ( J ä m för Kicki Ige l st rö m. ) S k a t t e p r ocessen inko m s t t a xe r i n g När Ska t teve rket anser att uppgivna inko m ster eller g j o rda av d rag i deklarationen inte är ko rre k ta fatta s under ta xe ri n g s p e rioden (slutar den 30 nove m b e r ta xe ri n g s å ret) ett omp röv n i n g s b e s l u t. S ker ko rri ge ri n gen senare, till exe mpel efter en revision, gö rs ändri n gen genom ett omp röv n i n g s b e- slut endera genom ordinär omprövning fram till o ch med den 31 december året efter ta xe ri n g s å ret eller genom efte rta xe ring senast det fe m te året efter utgå n gen av ta xe ri n g s å ret 12. E fte rta xe ring får ske om den ska t t s k yl d i ge i själv d e k l a ration eller på annat sätt under fö rf a- ra n d et lämnat oriktig uppgift till ledning för ta xeri n ge n. 2. lämnat oriktig uppgift i mål om ta xe ri n g. 3. u n d e rlåtit att lämna själv d e k l a ration, uppgift eller info rd rad upplysning, trots att han är uppgift s- pliktig och den ori k t i ga uppgiften eller underl å te n- heten medför att ett taxeringsbeslut som rör den s ka t t s k yl d i ge blivit felaktigt eller inte fattats. Ett tvistigt ärende som rör inko m st- eller fast i g- h et sta xe ring ska avgö ras av en ska t tenämnd. Ska t- tenämnden består av ordförande och vice ordförande som båda är tjänstemän hos Ska t teve rket 14. Ö v ri ga ledamöter utses av landst i n g s f u l l m ä k t i ge i d et landsting där ska t te ko n to ret är beläget. Skattenämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ord fö randen och tre öv ri ga ledamöter är n ä rv a rande. Vid lika rö stetal har ord fö randen uts l a g s rö st. F R I STER FÖR SKAT T E V E R K E TS O M P R ÖVNING OCH EFTERTA X E R I N G Taxeringsåret=år 1. Ändring under Taxeringsåret 30 november år 1 Ordinarie omprövning under år 2 31 december år 2 Omprövning genom eftertaxering 31 december år nyheterpressrum/2008/. 11 Thörnhammar, Jan, Skattenytt 1986, sid 352, Skattenytt 1987, sid kap taxeringslagen (1990:324) (TL) 13 4 kap 16 TL 14 2 kap 6 TL Företagares rättssäkerhet bortglömd?

20 6 Rättssäkerhet Vid efte rta xe ring har Ska t teve rket bev i s b ö rd a n för att visa att den ska t t s k yl d i ge har lämnat en ori k- tig eller ofullständig uppgift i deklarationen så att S ka t teve rket inte har haft ett fullständigt underl a g för sitt urs p ru n gl i ga ta xe ringsbeslut. Ska t tet i l l ä g g p å fö rs i princip på samma gru n d e r. När Ska t teve rket har fattat ett beslut ska ska t tekravet betalas efter viss tid om Skatteverket inte har medgett anstånd med betalningen. Anstånd m e d ges i vissa situationer (se nedan). Huvudpri n c i- pen är emellertid att skattekravet ska betalas sen a st på angivet fö rfallodatum oavs ett om den ska t t- s k yl d i ge begär omp rövning av eller öve rk l a gar Ska t- teve rkets beslut. F R I STER FÖR BETALNING AV YTTERLIGARE SKATT OCH AVG I F T E R 15 Grundläggande beslut om årlig taxering Omprövning eller eftertaxering Den förfallodag (se nedan) som inträffar närmast efter 90 dagar efter beslutsdatum. Den förfallodag som inträffar närmast efter 30 dagar efter beslutsdatum. förfallodagar i skattebetalningssystemet är 16 : 17 och 26 januari 12, 17 och 26 augusti 12 och 27 december Övriga månader: 12 och 26 S ka t teve rket har dock möjlighet att besluta om att betalning ska ske en annan dag om det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan vara att det finns risk för att den ska t t s k yl d i ge undanska ffar medel eller på annat sätt fö rs v å rar för sta ten att få beta l t 17. EXEMPEL PÅ BESLU TS DAT U M OCH FÖRFA L LO DAG A R Beslutsdatum Förfallodag 10 januari 12 februari 10 februari 12 mars 10 mars 12 april 10 april 12 maj 10 maj 12 juni 20 juli 26 augusti 10 augusti 12 september 10 september 12 oktober 10 oktober 12 november 10 november 12 december 10 december 17 januari 20 december 26 januari kap 6 Skattebetalningslagen (SBL) kap 6 SBL kap 6 4 st SBL, prop 1996/97:100 sid Företagares rättssäkerhet bortglömd? 2008

21 O m p r övning eller öve r k l a g a n d e av den skattskyldige En ska t t s k yldig som vill få en ändring av Ska t teve r- kets beslut kan välja att begä ra omp rövning av bes l u tet eller att öve rk l a ga det. Initialt är det samma förfarande, nämligen att S ka t teve rket omp rövar sitt tidiga re beslut. Skillnaden är att om Ska t teve rket håller fast vid sitt beslut helt eller delvis går äre n d et över till länsrä t ten om man öve rk l a gat och den fo rt s a t ta handläggninge n s ker där. Om man har begä rt omp rövning och det blir ett negativt beslut från Ska t teve rket måste man b e gä ra en ny omp rövning eller öve rk l a ga beslutet för att få en ny prövning. 6 Rättssäkerhet F R I STER FÖR OMPRÖVNING ELLER ÖV E R K L AGANDE AV DEN SKAT TS KY L D I G E År 1=Taxeringsåret. Omprövning 31 december år 6 18 Överklagande (länsrätten) 31 december år 6 19 Överklagande Inom 2 månader efter delgivning (kammarrätten) av länsrättens dom 20 Överklagande Inom 2 månader efter delgivning av (Regeringsrätten) kammarrättens dom. Endast mål med prejudikatintresse medges prövning 21. Synpunkter på skatteproc e s s e n E fte rta xe ring bör inte få beslutas av Ska t teve rket. Den nuvarande ta xe ri n g s l a gen ( : 3 24) trä d- de i kraft vid 1991 års taxering. Genom denna refo rm avs ka ffades ta xe ri n g s n ä m n d e rna och ers a t- tes med ska t tenämnder som ingår i Ska t teve rket s o rganisation. S ka t teve rket gavs också genom re fo rmen en vidare beslutsbehörighet än vad de tidigare taxeri n g s n ä m n d e rna hade. Bland annat gäller det ta efte rta xe ring, där Ska t teve rket tidiga re var tvunget att genom en ansökan hos länsrä t ten yrka att efte r- ta xe ring skulle ske. Målsättningen med re fo rm e n var att skapa bättre förutsättningar för en rättvis o ch likfo rmig beskattning, stö rre rä t t s s ä ke rh et fö r de ska t t s k yl d i ga och enklare och mer öve r b l i ck b a ra re gl e r. 2 2 S ka t teve rket fick genom den nya ta xe ri n g s l a ge n en betydligt sta rka re ställning ge n te m ot de ska t t- s k yl d i ga än tidiga re. Det ta blir fra m för allt tydligt genom beslutsgå n gen vid efte rta xe ring ko m b i n e- rat med de re gler som gäller för anstånd med beta l- ning av skatt (se nedan). En skattskyldig kan alltså genom eftertaxering bli påfö rd ytte rl i ga re skatt för de senaste fem ta xeri n g s å ren (under 2008 har Ska t teve rket möjlighet att gö ra en efte rta xe ring av 2003 års ta xe ring, inko m stå ret 2002). E fte rsom ska t tetillägg påfö rs i pri ncip på samma grund är de fle sta efte rta xe ringsbeslut också fö r- enade med ska t tetillägg. En ska t t s k yldig som får ett efte rta xe ri n g s b e s l u t har endast drygt en månad på sig att betala ska t te n eller att öve rk l a ga beslutet och söka anstånd med b eta l n i n ge n kap 9 Taxeringslagen (TL) 19 6 kap 3 TL 20 6 kap 13 TL 21 6 kap 13 FPL, 36 Förvaltningsprocesslagen 22 Prop 1989/90:74, s 256 Företagares rättssäkerhet bortglömd?