DOM Meddelad i Sundsvall. MOTPART Stefan Persson, Margaretas väg Falun

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Meddelad i Sundsvall Mål nr Sida 1 (7) KLAGANDE Skatteverket Skattekontoret Falun Falun MOTPART Stefan Persson, Margaretas väg Falun Ombud: Advokat Hans-Peter Brattberg Advokatfirman Ullberg & Brattberg AB Box Falun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrätten i Dalarnas läns dom den 9 februari 2009 i mål nr , se bilaga A SAKEN Inkomst av tjänst; osanna fakturor och oredovisad lön Eftertaxering Skattetillägg Ersättning får kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning får kostnader i mål och ärenden om skatt m.m. KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten ändrar länsrättens dom och fastställer Skatteverkets beslut den 16 november 2007 samt vägrar Stefan Persson i länsrätten framställt yrkande om ersättning får kostnader. Kammarrätten avslår yrkandet om ersättning får kostnader i kammarrätten. Dok.Id Postadress Box Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-15:00

2 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 2 Mål nr YRKANDEN M.M. Skatteverket yrkar med ändring av länsrättens dom att Stefan Persson ska påföras de löner och skattetillägg som Skatteverket beslutat om. Skatteverket yrkar härtill att Stefan Persson inte ska beviljas ersättning för sina ombudskostnader i länsrätten. Stefan Persson bestrider bifall till Skatteverkets överklagande egen del ersättning för sina ombudskostnader i karnrnarrätten. och yrkar för PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Skatteverkets talan Till stöd får sin talan anför Skatteverket i huvudsak följande. Det är inte troligt att Stefan Persson under cirka två års tid inte skulle ha uppmärksarnrnat att merparten av de fakturerade varorna, cirka 75 procent av varornas värde, inte levererades till hans rca-butik. Varorna fakturerades vid åtminstone 21 tillfållen och det fanns gott om tillfållen för Stefan Persson att kontrollera att samtliga varor anlänt till butiken. En seriös näringsidkare avhänder sig inte medvetet kontrollen aven leverantörs leveranser och fakturering och den påstådda bristande kontrollen /uppmärksarnheten framstår som osannolik. Feer Restaurang AB:s (Kjell F) varor borde dessutom ha rönt särskilt uppmärksamhet från Stefan Perssons sida. Varorna var inte några vanliga stapelvaror utan speciella varor med kort hållbarhet från en leverantör som Stefan Persson hade en speciell relation till. Stefan Persson måste ha varit medveten om att de aktuella varorna inte levererades till hans butik. Slutsatsen kan inte bli annan än att Stefan

3 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 3 Mål nr Persson tillsammans med Kjell F deltagit i ett arrangemang med osanna fakturor. Stefan Perssons deltagande i detta arrangemang kan också logiskt förklaras med att han använt fakturorna som underlag i bokföringen för att försöka dölja egna löneuttag ur Stefan Persson Liv i Borlänge AB (bolaget). Den omständigheten att Kjell F eventuellt skulle ha fått ersättning från Stefan Persson för sitt deltagande i arrangemanget påverkar inte Stefan Perssons beskattning eftersom ersättningen till Kjell F möjliggjorts genom att Stefan Persson förfogat över bolagets medel. Aun-Kristin Perssons trovärdighet kan med anledning av släktskapet och det uppenbara frångåendet av vanliga betalningsrutiner vid fakturahanteringen ifrågasättas. Ä ven om tilltro fästs till Ann-Kristin Perssons uppgift att hon betalat fakturerade belopp till Kjell F så undgår bolaget ändå inte beskattningsskyldighet eftersom Stefan Persson varit medveten om att levererade varor inte motsvarat det fakturerade beloppet och accepterat överfaktureringen. Ersättning enligt ersättningslagen bör med stöd av det ovan anförda inte utgå. Stefan Perssons inställning Till stöd för sitt bestridande anför Stefan Persson i huvudsak följande. Han bestrider att han skulle ha haft vetskap om att levererade varor från Kjell F inte motsvarade fakturerade belopp. Av den anledningen har han heller aldrig godkänt någon överfakturering och eventuellt överfakturerade belopp har inte kommit honom till del. I efterhand har han, efter att ha tagit del av alla uppgifter i förhören från de anställda i butiken

4 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 4 Mål nr och hos Kjell F, insett att överfakturering från Kjell F har ägt rum. Någon utredning i målen om hur stor överfaktureringen är finns inte. Att överfaktureringen skulle vara 75 procent av fakturabeloppen kan inte vitsordas. Varorna från Kjell F var speciella eftersom det var fråga om varor med snabb och stor omsättning. Varorna hade härutöver en kort hållbarhet om ca två dagar. Sammantaget gjorde dessa forhållanden att det var svårt for honom att göra bedömningar angående rimligheten av de fakturerade beloppen. Faktureringen ägde rum månadsvis. För beskattningsåret 2003/2004 ägde faktureringen rum vid nio tillfällen och uppgick till kronor exklusive moms. Samma beskattningsår uppgick ICAbutikens sammanlagda inköpskostnader till drygt 15 miljoner kronor. Leveranserna från Kjell F motsvarar endast cirka en procent av bolagets totala omsättning. Det fanns ingen anledning for Stefan Persson att misstänka att Kjell F skulle debitera bolaget för mer varor än vad som levererades. Stefan Persson hade fullt fortroende for Kjell F och det fanns ingen anledning för honom att avkräva några leveranssedlar av denne. Hans arbetsuppgifter i rörelsen har inte varit att kontrollera inkomna leveranser av varor, utan de har i huvudsak bestått i att hålla kontakten med leverantörer och sköta alla övergripande administrativa uppgifter, såsom exempelvis personalfrågor. Hans personal har haft tydliga instruktioner att kontrollera och stämma av alla leveranser av varor genom följesedlarna, men dessa instruktioner har inte gällt leveranser från Kjell F. Något skäl att ifrågasätta Ann-Kristin Perssons trovärdighet på grund av att hon är hans mor föreligger inte.

5 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 5 Mål nr SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av länsrättens dom. Bolaget har i sin redovisning bokfort 21 stycken fakturor utställda av Kjell F under tidsperioden 31 januari december Fakturorna omfattar ett sammantaget belopp inklusive moms om drygt kr eller i genomsnitt knappt kr per fakturering. Skatteverket har gjort gällande att bolaget kostnadsfort fakturorna, trots att bolaget haft visshet om att inte alla på fakturorna upptagna varor levererats till butiken, i syfte att dölja löneuttag åt Stefan Persson. Detta har bestritts av bolaget som menar att det saknat kännedom om överfaktureringen och att de medel som överfakturerats inte har kommit bolaget till del. Såsom länsrätten uppgett har Skatteverket bevisbördan for att oriktig uppgift föreligger i mål om efterbeskattning och Skatteverket har således att göra mycket sannolikt att förhållandena är på det sätt som Skatteverket påstår. För det fall Skatteverket kan presentera en omfattande bevisning, eller, i avsaknad av konkreta bevis, visa på omständigheter som starkt talar for att ett visst forhållande är för handen ankommer det på den skattskyldige, även i mål om efterbeskattning, att komma med trovärdiga förklaringar till de förhållanden som Skatteverket gör gällande i målen. Om Skatteverket genom sin utredning visat att ett visst forhållande är for handen och det saknas godtagbara invändningar från den skattskyldige har Skatteverket nått upp till det höga beviskrav som ställs i efterbeskattningsmål. Enligt vedertagen praxis gäller som allmän regel att huvudaktieägare i ett familjeföretag beskattas personligen for medel, som obehörigen uteslutits från bokföring hos bolaget, forutsatt att medlen under beskattningsåret inte använts för att bestrida kostnader för bolaget. Medlen betraktas som uttagna ur bolaget av huvudaktieägaren, antingen som lön eller utdelning. Denna

6 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 6 Mål nr praxis bygger på tankegången att det är huvudaktieägaren själv som bestärnrner vilka intäkter som ska tas upp i bolagets räkenskaper och vilka som eventuellt ska uteslutas; undanhållna medel står till huvudaktieägarens förfogande och det är han som bestämmer hur de undanhållna medlen ska användas. För det fall medel, utan huvudaktieägarens vetskap, obehörigen frånhänts bolaget föreligger inte den för praxis presumerade förutsättningen att medlen stått till huvudaktieägarens förfogande. I ett sådant fall är det av avgörande betydelse vilken tilltro som kan flistas vid huvudaktieägarens uppgift att han inte känt till att medlen undanhållits och att han inte förfogat över dem (jfr. RÅ 80 1:56). Kammarrätten gör följande bedömning. Kammarrätten har i dom denna dag avseende bolaget för redovisningsperioder under beskattningsåren (mål nr ) funnit att en överfakturering har förekommit, att det framstår som mycket sannolikt att de medel som har överfakturerats bolaget har kommit Stefan Persson till del och att bolaget i konsekvens härmed ska påföras arbetsgivaravgifter samt skattetillägg. De nu aktuella målen rörande eftertaxering av Stefan Persson för taxeringsåren är helt avhängiga de mål som rör bolagets taxeringar. Skatteverket har till stöd för sin talan åberopat vad som anförts i målen rörande bolagets taxeringar och den argumentering Stefan Persson för avviker inte på något sätt från bolagets. Skäl att beträffande nu förvarande mål göra annan bedömning än den kammarrätten gjort i de mål som rör bolaget föreligger därmed inte. De överfakturerade beloppen ska således anses utgöra lön åt Stefan Persson. Genom att inte redovisa inkomsterna i deklarationen har Stefan Persson länmat en sådan oriktig uppgift som innebär att det föreligger grund för eftertaxering. Skatteverkets beslut att påföra honom inkomst av tjänst avseende överfakturerade belopp och skattetillägg är därmed riktiga. Skatteverkets överklagande ska bifallas.

7 KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 7 Mål nr Stefan Persson har beviljats ersättning mr ombudskostnader i länsrätten med kr. Med den utgång kammarrätten nu har beslutat om har han inte vunnit bifall till någon del. På grund härav, och då det i övrigt inte föreligger några skäl att trots detta bevilja honom ersättning för ombudskostnader, ska han inte beviljas ersättning för ombudskostnader vare sig i länsrätten eller i kammarrätten. Skatteverkets yrkande att Stefan Persson inte ska beviljas ersättning för sina ombudskostnader i länsrätten ska bifallas och Stefan Perssons yrkande att han ska beviljas ersättning för sina kostnader i kammarrätten ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3). ~~,~~.. Stig Tä$vil< kammartättsråd o Q. r,... ~ Äfa klebrant kammarrättsråd referent Lotta Eriksson föredragande

8 LÄNSRÄTTEN IDALARNAS LÄN Helen Andersson Föredragande Meddelad i Falun Sida l (10) Mål nr ~~3 03l08 Rotel 2 \ KLAGANDE Stefan Persson, Margaretas väg Falun Ombud: Advokat Hans-Peter Brattberg Advokatfirman Ullberg & Brattberg AB Box Falun MOTPART Skatteverket Skattekontoret Falun i Falun ÖVERKLAGAT BESLUT Skatteverkets beslut den 16 november 2007, diarienr /5472 SAKEN Inkomst av ijänst; oredovisad lön Inkomsttaxering Eftertaxering Skattetillägg Ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m., Ersättningslagen LÄNSRÄTTENS AVGÖRANDE Länsrätten bifaller överklagandet och upphäver Skatteverkets beslut. Länsrätten beviljar Stefan Persson ersättning för ombudskostnader avseende handläggningen i länsrätten med yrkade kr ink!. moms. Länsrätten avvisar Stefan Perssons yrkande om ersättning för kostnader hänförliga till handläggningen hos Skatteverket. Dok.Id Postadress Box Falun Besöksadress Kulleo 4 Telefon Telefax E-post: 1ansrattenidalama@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:00

9 L'ÄN"SRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDE Skatteverket beslutade att för taxeringsår 2004 höja Stefan Perssons inkomst av tjänst med kr samt påföra skattetillägg med 40 % av den skatt som belöper på höjningen. För taxeringsår 2005 beslutade Skatteverket att höja Stefan Perssons inkomst av tjänst med kr samt påföra skattetillägg med 40 % av den skatt som belöper på höjningen. Skatteverket motiverade beslutet med i huvudsak följande. Revision har gjorts hos Stefan Persson Livs i Borlänge AB, , (bolaget) där Stefan Persson är ensam ägare och VD. Vid revisionen har framkommit uppgifter som medfört att Skatteverket beslutat att klassificera vissa inköpskostnader som lönekostnader. Bakgrunden till detta är att mottagna leverantörsfakturor har bedömts som osanna. Fakturorna är utställda av Feer Restaurang AB (Feer). Sammanlagt har 21 fakturor, utställda mellan l januari 2003 och 31 december 2004, granskats. Totalt fakturerat belopp uppgår till kr. Detta ger ett genomsnittligt fakturabelopp på kr. Betalningarna ska enligt bokföringen ha gjorts kontant genom uttag i kassan. De uppgifter som framkommit under revisionen visar dock med mycket stor sannolikhet att endast varor motsvarande ett värde på kr per leverans har levererats. Betalningar ska också ha gjorts med kr per faktura. Uppgifterna baseras på förhör med leverantören och anställd personal i butiken. Motivet till detta förfarande var att Stefan Persson skulle kunna ta ut skillnaden mellan faktisk betalning och de belopp som angivits på fakturorna från verksamheten utan att behöva bokföra detta som lön. De uppgifter som inhämtades genom förhör av anställd personal är samstämmiga och ligger väl i linje med vad leverantören uppger. En av de hörda nämner också kvantiteter vilket i stort sett överensstämmer med leverantörens uppgifter.

10 LÄNSRÄTTEN IDALARNAS LÄN Sida 3 Om det skulle föreligga en schism emellan Stefan Persson och leverantören finner Skatteverket det osannolikt att leverantören skulle erkänna medhjälp till skattebrott får den sakens skull. Skatteverket håller det får mycket sannolikt att Stefan Persson har undanhållit inkomster till beskattning och att undanhållna belopp uppgår till vad som tidigare angivits. Skatteverket anser att Stefan Persson lämnat oriktig uppgift genom att inte ta upp ovan beskrivna belopp till beskattning. Därmed anses också grund får eftertaxering och får påförande av skattetillägg att finnas. Stefan Persson överklagar och yrkar att besluten att höja hans inkomst av tjänst får taxeringsåren 2004 och 2005 undanröjs samt att påförda skattetilllägg får de aktuella åren undanröjs. Vidare yrkar han ersättning för ombudskostnader får ärendenas handläggning hos Skatteverket med Il 250 kr inkj. moms. Därutöver yrkar han ersättning får handläggningen i länsrätten med kr inkl. moms. Till stöd får sin talan anförs följande. Någon grund får att klassificera vissa inköpskostnader som lönekostnader inte föreligger. Han kan inte vitsorda att de faktiskt levererade varorna har ett värde på kr. Enligt granskningspromemorian har ägaren av Feer (Kjell) uppgivit att den fakturerade mängden livsmedel är större än levererad mängd. Kjell har uppgett att Feer levererat och fått kontant betalt får livsmedel motsvarande ungefär kr inkj. moms per leveranstillfälle. Han anser att dessa uppgifter är felaktiga. Feer har erhållit betalning enligt de belopp som angivits på fakturorna. Betalningen har erlagts kontant av Ann-Kristine Persson, som skötte alla administrativa uppgifter får bolaget. Som framgår av fårhör med Ann-Kristine Persson har de belopp som fakturerats från Feer också betalats kontant till Kjell. Han har under tid leveranser skett från Feer till bolaget haft ett mycket stort fårtroende får Kjell. Feer har aldrig lämnat några leveranssedlar vid

11 LÄNSRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 4 leveranserna och det har därför inte varit möjligt för personalen att göra en avstämning av levererade varor. Han medger att detta förfaringssätt varit slarvigt från hans sida men på grund av det stora förtroende han har haft för Kjell har detta accepterats. Alla leveranser till bolaget sköttes av Kjell personligen och denne levererade kontinuerligt varor och besökte så gott som dagligen butiken. Hans uppfattning har varit att de leveranser som skett enligt fakturorna också i verkligheten har levererats till bolaget. I förhör med personalen som var anställd i bolaget kan utläsas att dessa varit osäkra på mängd levererade varor, sortiment m.m. Skälet till att personalen är osäker på vilka leveranser som skett beror givetvis till stor del på att några leveranssedlar inte medsänts så att det varit möjligt att avstämma leveranserna. Förhören med personalen visar att dessa är mycket osäkra och har svårt att minnas närmare uppgifter om vilka leveranser som skett under åren 2003 och Det är enligt honom förenat med mycket stora svårigheter att för en person att exakt komma ihåg specifikt antal och sorter levererade varor. Vidare har de anställda olika arbetstider och påbörjar ofta sina arbeten efter det att leveranserna skett till butiken. Parterna är också överens om att några leveranssedlar för levererade varor inte har upprättats. Någon avstämning av de levererade varorna har ej kunnat ske. Under 2003 gjordes skatterevision både i bolaget och hos Feer. Enligt skatterevisionen förekom inga större anmärkningar mot bolagets sätt att sköta bokföringen. Feers bokföring sköttes av Kjell och utvisade stora brister. Feer försattes i konkurs och konkursförvaltaren konstaterade att bokföringsbrott torde föreligga. Kjell har efter konkursen vid Feer haft ekonomiska problem. Själv försökte han efter konkursen hjälpa Kjell bl.a. med arbete i den nya verksamheten som han startat. Han hade vid detta tillfälle sålt bolaget och drev restaurang- och cateringverksamhet. Efter en period upptäckte han emellertid att Kjell inte hade något intresse och engagemang för den nya verksamheten, varför han sades upp från anställningen. En

12 LÄNSRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 5 schism uppkom härefter mellan honom och Kjell och härefter har de inte haft någon kontakt. Vad gäller schismen så delar han inte Skatteverkets uppfattning. Enligt honom innebär det givetvis stora fördelar för Kjell att hävda att han erhållit mindre betalt än vad som faktiskt fakturerats. Av vad som framgår av revisionspromemorian från Feer är de aktuella fakturorna inte bokförda i bolagets redovisning. Kjell har uppgivit att han genom det aktuella förfarningssättet hjälpt honom ekonomiskt och att förfaringssättet helt och hållet varit hans ide. Han bestrider detta. Att han haft dålig ekonomi under de aktuella åren bestrids också helt. Han har månatligen tagit ut månadslön från bolaget som väl täcker hans levnadskostnader. Detta framgår av inlämnade kontrolluppgifter från bolaget och från hans självdeklaration de aktuella åren. Beträffande Kjell kan emellertid konstateras att denne haft stora ekonomiska problem det aktuella året och lånat pengar från både honom, hans anhöriga och bolaget. Kjell har enligt uppgifter denne lämnat till honom och till ett flertal andra personer varit i stort behov av pengar under de aktuella åren. Skatteverket har omprövat men inte ändrat det överklagade beslutet. Verket anser det klarlagt att det inte föreligger någon överrensstämmelse mellan fakturerade kostnadsförda varor och levererade, betalda varor - d.v.s. att en överfakturering har förekommit i bolaget, att de osanna fakturorna har upprättats och använts i bolagets bokföring för att dölja löneuttag samt att det är sannolikt att överfaktureringen har varit av den omfattning som Skatteverket har utgått från i de överklagade besluten.

13 LÄNSRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 6 SKÄLEN FÖR LÄNSRÄTTENS AVGÖRANDE Gällande rätt Lagtext Förutsättningen för eftertaxering, d.v.s. ett omprövningsbeslut som är till nackdel för den skattskyldige för tid efter utgång av året efter taxeringsåret, regleras i 4 kap taxeringslagen (1990:324), TL. Där framgår att eftertaxering rar ske bl.a. om den skattskyldige i självdeklarationen eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medför att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige blivit felaktigt eller inte fattats. En1igt 5 kap. I TL ska en särskild avgift (skattetillägg) tas ut om den skattskyldige på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen. En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att en uppgift som den skattskyldige har lämnat är felaktig eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för taxeringen som han varit skyldig att lämna. En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut. En uppgift ska inte heller anses vara oriktig om uppgiften är så orirn1ig att den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut. Enligt 3 Ersättningslagen ska en skattskyldig som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt efter framställning beviljas ersättning för kostnaderna om l. den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet, 2. ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller 3. det finns synnerliga skäl för ersättning.

14 LÄNSRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 7 Praxis Enligt vedertagen praxis gäller som allmän regel att huvudaktieägare eller företagsledaren i fåmansaktiebolag personligen ska beskattas för medel som uteslutits från bokföringen och redovisningen i bolaget, om det kan antas att medlen stått till företagsledarens förfogande. Motsvarande gäller för belopp som har frigjorts i ett sådant bolag genom osann fakturering (se RÅ80 1:56). Utredningen i målet Länsrätten har hållit muntlig förhandling i målen den 23 oktober 2008, varvid parterna i huvudsak har anfört följande. Stefan Persson: Han och KjelIs vänskap började genom affärer. De dreven fiskbutik ihop med två andra i Borlänge. De lärde känna varandra väl och var vänner privat. Han köpte senare rea butiken och när det blev populärt med färdiga maträtter så blev Kjell, som då ägde en restaurang, leverantör av färdig mat till butiken. Han och Kjell kom överens om ett sortiment som skulle finnas i butiken, sedan skötte Kjell självständigt leveranserna. Till slut bestämde Kjell själv vad och hur mycket som skulle levereras. Det var han som såg vad som gick åt och vad som blev kvar. Leverans skedde två gånger i veckan. Det har aldrig funnits några följesedlar och den personal som mottog varorna har aldrig prickat av något. Med tanke på deras vänskap så rullade det bara på. Betalningen skedde kontant eftersom bolaget då erhöll en kassarabatt på fern procent. Kjell var den enda leverantören som fick kontant betalning och också den enda leverantören som inte hade några följesedlar. Detta berodde på deras vänskap. Han har i efterhand fått uppfattningen att en överfakturering har skett, för att Kjell skulle kunna tillgodogöra sig dessa pengar. Till följd av hur affärerna med Feer hanterades har det varit lätt för Kjell att överfakturera. Enligt hans uppfattning gick KjelIs verksamhet bra när den var igång, men han hade alltid likviditetsproblem när verksamheten startades upp efter långa säsongsuppehåll. Under åren

15 LÄNSRÄTTEN I DALARNAS LÄN Sida 8 lånade bolaget flera gånger ut stora belopp till Kjell. Själv har han under den här tiden tagit ut en fullt normallön och han hade inga stora kostnader privat. Efter att han sålt ICAbutiken öppnade han restaurangverksarnhet och då anställde han Kjell, men eftersom det inte fungerade som han tänkt sig sades Kjell upp. Efter det har de två inte pratat så mycket med varandra. Ann-Kristia Persson: Hon arbetade på kontoret i butiken och det var hon som betalade alla fakturor. Vad gällde inköpen från Feer så var betalningssättet litet speciellt. Varorna ställdes i charken och fanns det ingen personal i charken så var det någon ute i butiken som plockade upp varorna. Själv vet hon inte vad eller när leveranserna skedde, eftersom hon satt på kontoret. Några följesedlar fanns inte, men hon reagerade inte eftersom Stefan och Kjell var bästa vänner. En gång i månaden kom Kjell med fakturan till henne. Fakturan betalades kontant och pengarna togs ur kassan. Hon frågade Stefan om det var okej att betala fakturan från Feer. Han svarade ja, men han visste inte vad som stod på fakturan. Båda två förutsatte att fakturorna var riktiga med hänsyn till Stefans och Kjells vänskap. Kjell behövde aldrig kvittera ut pengarna pga. att både hon och Stefan hade stort förtroende för honom. Det hon vet om Kjells ekonomiska situation är att han tagit flera snabba lån av henne. Hon har aldrig hört att Stefan haft dålig ekonomi och han har aldrig varit i behov av att låna pengar. Skatteverket: Den överfakturering som skett omfattar cirka kr. Det är osannolikt att bolaget inte har haft kontroll på en så stor summa pengar. Länsrättens bedömning Eftertaxering I målen är fråga om eftertaxering. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att oriktigt uppgift föreligger - i förhållande till såväl intäkter och den skattskyldige som kostnader. Beviskravet på Skatteverket är i eftertaxe-

16 bänsrätten I DALARNAS LÄN Sida 9 ringsprocessen högre ställt än i den ordinarie taxeringsprocessen och kan uttryckas såsom att Skatteverket måste göra mycket sannolikt att förhållandena är på det sätt som verket gör gällande. Det är ostridigt att fakturornas innehåll inte stämmer överens med verkligheten. Att en överfakturering förekommit har också stöd i utredningen i målen. Nästa fråga att besvara är om det framstår som mycket sannolikt att de medel som överfakturerats bolaget ska anses ha kommit Stefan Persson till del och därmed ska beskattas hos honom såsom inkomst av tjänst. Länsrätten har i dom denna dag i mål nr avseende Stefan Persson Livs i Borlänge AB ( ) konstaterat att Skatteverket inte förmått göra mycket sannolikt att de överfakturerade beloppen kommit Stefan Persson till del. Det saknas skäl att göra någon annan bedömning i de mål som gäller inkomsttaxering för Stefan Persson. Vid sådant förhållande ska Skatteverkets beslut att eftertaxeringsvis påföra Stefan Persson inkomst av tjänst avseende överfakturerade belopp upphävas. Likaså ska beslutet att påföra skattetillägg upphävas. Ersättning/ör kostnader Stefan Persson har yrkat ersättning för ombudskostnader med totalt kr inkl. moms, varav kr avser handläggningen i länsrätten och kr avser handläggningen hos Skatteverket. ( Det är Skatteverket som ska besluta om ersättning kostnader som uppkommit hos verket. Av utredningen har framkommit att Stefan Persson inte har yrkat ersättning för sina kostnader för handläggningen hos Skatteverket innan verket avgjort ärendet. Vid sådant förhållande kan inte länsrätten som första instans ta ställning till ersättningsyrkandet i denna del. Länsrätten avvisar därför Stefan Perssons yrkande om ersättning för kostnader hänförliga till handläggningen hos Skatteverket.

17 LÄNSRÄTTEN IDALARNAS LÄN Sida 10 Eftersom Stefan Persson vunnit bifall till sin talan i länsrätten, finns det förutsättningar för att bevilja ersättning för skäliga ombudskostnader för handläggningen i länsrätten. Länsrätten anser att Stefan Persson ska beviljas ersättning med yrkade kr ink!. moms. Hur man öve klagar, se bilaga (Dv 3105c). r I länsrättens avgörande har även deltagit nämndemännen Hansson och Hök Ann-Britt Forsberg. Brita Berg, Gun