Strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet för år Uppdaterad för

Strategi för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet för år 2009-2011 Uppdaterad för 2012-2017 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Janne Gröning

Innehåll 1 BAKGRUND 3 1.1. Skärgårdshavets biosfärområde 3 1.1.1. Geografi 3 1.1.2. Människan och samhället 4 1.2 UNESCO och MaB -programmet 5 1.3 Organisering av Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet hittills 6 1.4 Aktörer inom biosfärområdet 8 1.5 Verksamhetens mångfald 8 2 VISION 10 3 MISSION 10 4 FÖRVERKLIGANDET AV BIOSFÄROMRÅDETS VISION 11 4.1 Temaområden för verksamheten 12 4.1.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur 12 4.1.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav 14 4.1.3 Natur- och kulturturism 16 4.1.4 En levande skärgård anpassad till förändringar 18 4.1.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården 21 4.2 Den regionala organisationen för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet 24 4.2.1 Samarbete kring förvaltning av biosfärområdets verksamhet 24 4.2.2 Biosfärområdets huvudaktörer 25 4.2.3 Enhet för forskning och utbildning 26 4.2.4 Finansieringen av biosfärområdets verksamhet 27 Sammanställd av Katja Bonnevier, koordinatorn för Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med styrgruppen för biosfärområdet: ELY-centralen, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet. Ursprunglig version fastställd i Pargas, 28.11.2009 av Utskärsdelegationen, med 5 representanter från kommunerna Dragsfjärd, Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu, samt en representant för Sydvästra Finlands miljöcentral, Forststyrelsen, Åbo Akademi, Åbo universitet, Egentliga Finlands förbund, Egentliga Finlands TE-central, Skärgårdshavets sjöfartsdistrikt och föreningen Pro Åbolands utskär rf. Grundkarta/Strandlinje: Lantmäteriverkets tillstånd nr.53/mml/08 Tryck: Aboprint, november 2011 2

1 Bakgrund 1.1. Skärgårdshavets biosfärområde Skärgårdshavets biosfärområde grundades den 24 maj 1994. Geografiskt omfattar det skärgårdsdelarna av regionen Åboland, inom vilka Skärgårdshavets nationalpark befinner sig. 1.1.1. Geografi Inom biosfärområdet finns skärgårdsområdena i Väståbolands stad och Kimitoöns kommun; vilket betyder kommunområdena Houtskär, Korpo, Nagu och Iniö i sin helhet och delar av Pargas, Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito. Ytan är 5400 km², varav 820 km² är land och 4580km² är vatten. Biosfärområdet omfattar alla skärgårdszoner från innerskärgård till havsband och är internationellts sett en unik helhet av naturtyper. Biosfärområdena består av tre zoner; kärnområde, buffertzon och samarbetsområde (Se bild 1). Inom Skärgårdshavets biosfärområdes kärnområde finns nationalparkens mark- och vattenområden som är skyddade enligt lagen. De andra kategorierna skyddsområdena inom biosfärområdet, såsom NATURA 2000-områdena, som inte hör till Skärgårdshavets nationalpark jämställs ändå verksamhetsmässigt med biosfärområdets egentliga kärnområde. I yttre skärgården runt omkring nationalparken finns glest befolkade privatägda markoch vattenområden. Denna del av biosfärområdet fungerar som en buffertzon. Buffertzonen är en övergångszon till det kringliggande, lite tätare bebodda området i Åbolands skärgård. Denna yttersta zon av biosfärområdet, med mera mänsklig aktivitet, kallas inom biosfärområdet för samarbetsområdet. Detta område omfattar endast de delar som gränsar mot fastlandet. 3

Bild 1. Skärgårdshavets biosfärområdes zoner. Den gröna linjen utgör yttre gränsen för biosfärområdet. Innanför den finns som yttersta zon, samarbetsområdet. Den röda linjen utgör gränsen för både buffertområdet och kärnområdet. Innanför den röda linjen är nationalparken markerat med brunt och hör till biosfärområdets kärnområde. Biosfärområdets buffertzon sammanfaller med nationalparkens samarbetsområde och omfattar därmed det övriga området innanför röda linjen. Skärgårdshavets biosfärområdes geografiska gränser sammanfaller inte med administrativa gränser och grundar sig inte heller direkt på av naturen skapade gränser. Gränsdragningen baserar sig på områden med liknande utgångspunkter och utmaningar i fråga om utveckling. Gränsdragningen har ursprungligen utgått från nationalparken. 1.1.2. Människan och samhället Inom biosfärområdet bor ungefär 3500 invånare året om av vilka ca. 20% bor på mindre öar utan landsvägsfärja (332 VÅ, 292 KÖ) (2009). Befolkningen är i huvudsak svenskspråkig och medelåldern är relativt hög jämfört med hela landet. Fritidsboende finns det mångdubbelt fler av och det blir allt vanligare att använda den välutrustade fritidsbostaden som ett andra hem. Turismen som till en betydande del består av båtturister, men också av bil- eller cykelturister, ökar i jämn takt. Därmed ökar också turismens betydelse som näringsgren i skärgården. Många skärgårdsbor är mångsysslare och kan få inkomster av turismen under sommarhalvåret. De traditionella näringsgrenarna jordbruk, fiske och skogsbruk spelar fortfarande en stor roll inom biosfärområdet. Den offentliga sektorn inom försvaret och sjöfarten har länge varit en viktig arbetsgivare i skärgården, men har under senaste decennier dragit in en betydande del arbetsplatser. Distansen och de svåra förbindelserna gör att det inte är lätt och ofta inte ens möjligt att pendla in till de större byarna eller städerna för arbete. Mellan huvudöarna trafikerar färjor regelbundet, men till de mindre öarna går förbindelsebåtar inte ens dagligen. 4

1.2 UNESCO och MaB -programmet Skärgårdshavets biosfärområde är en del av UNESCO: s program; Människan och biosfären (MaB). Inom programmet finns det ett globalt nätverk av biosfärområden, som fungerar som modellområden för hållbar utveckling. Idag har vi 580 biosfärområden i 114 länder, som alla anpassar sin verksamhet till de övergripande målsättningarna för programmet. För utbyte av erfarenheter och samarbete mellan områden har olika mindre regionala eller tematiska nätverk bildats. För Skärgårdshavets biosfärområdes del är de viktigaste samarbetsnätverken EuroMaB -nätverket, Ö- och kustområdesnätverket, samt det nordiska NordMaB -nätverket, som inkluderar även Kanada. För utvecklingen av NordMAB nätverket har Finlands båda biosfärområden haft en central roll. För Skärgårdshavets del har det mest konkreta samarbetet med enskilda biosfärområden varit med Norra Karelens biosfärområde. Man har också i Åbo Akademis regim samarbetat i frågor gällande hållbar turism i skärgården, med European Institute of Marine Studies i Brest i Mer d Iroise biosfärområdet i Frankrike. Med Estlands västra skärgård har man haft en regelbunden kontakt och ett aktivt utbyte av erfarenhet och idéer, samt samarbetat inom flera projekt. Övriga för samarbete viktiga biosfärområden har varit Vidzeme biosfärområdet i Lettland, Röhn i Tyskland, samt samtliga biosfärområden i Sverige. Skärgårdshavets biosfärområde har haft en central roll i de internationella nätverken och två större konferenser har ordnats här. Sevilla strategin definierar ett biosfärområde: Biosfärområdets tre funktioner är: Bevara natur- och kulturvärden Utveckla främja den ekologiskt och socioekonomiskt hållbara utvecklingen Stödja utvecklingsprojekt, upplysning och miljöfostran, samt forskning och uppföljning som bidrar till en hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Biosfärområdets tre zoner: Tanken är att man med verksamheten i de två yttre zonerna, som omsluter de skyddade naturområdena, kan kontrollera effekten av yttre störningar, samt också utnyttja, utan att förstöra, de natur- och kulturvärden som skyddas inom kärnområdet. Buffertzonen är ofta inte ett skyddat område, utan har som uppgift att förmildra störningar från samarbetsområdet med tätare bebodda områden, under mer intensivt utveckling. Bild 2. Sevilla strategin Inom MaB-programmet planeras de övergripande målsättningarna för alla biosfärområden, men varje biosfärområde kan fritt forma sin egen verksamhet. Programmets riktlinjer har fastslagits på en internationell konferens i Sevilla 1995 och 5

utvecklats vidare i Pamplona 2000 och senare i Madrid 2008. I de internationella konferenserna deltar representanter för alla programmets medlemsländer. I Madrid i februari år 2008 har man arbetat fram en ny verksamhetsplan, för att komplettera Sevilla-strategin. Denna kan ses som en ny milstolpe för hela programmet och biosfärområdena. De övergripande målsättningarna berör utnyttjandet av biosfärområdena som områden för inlärning om modeller för hållbar utveckling. Biosfärnätverket kan fungera som ett verktyg i arbetet med frågor gällande hållbar utveckling på global nivå. Några viktiga globala utmaningar som Madrid planen tar fasta på är klimatförändringarna, ekosystemets tjänster, dvs. naturens resurser och tjänster som utnyttjas av människosamhället, och urbaniseringens tryck på ekosystemet. I Finland har verksamhet inom MaB-programmet på nationell nivå varit blygsam. Samarbete mellan Finlands två biosfärområden; Norra-Karelen och Skärgårdshavet, har istället varit aktivt och områdena har samarbetat i fråga om verksamhetens förvaltning. 1.3 Organisering av Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet hittills en modell under utveckling Finland är medlem i UNESCO:s MAB-program. Miljöministeriet ansvarar för biosfärområdena i Finland. En nationell kommitté som ansvarar för MaB programmet borde tillsättas, men för tillfälle sköter UNESCO kommissionen ärenden i fråga om MAB-programmet. Vid miljöminsiteriet finns en kontaktperson för biosfärområdena. Den nationella organisationen är i behov av ett upplyft, så att biosfärområdenas potential kan nyttjas även för nationella intressen. Biosfärområdena kan fungera som lämpliga områden för nationella forskningsprojekt eller pilotprojekt inom hållbar utveckling. Undervisningsministeriet ansvarar för övrigt för Finlands deltagande i verksamhet med UNESCO och även för MAB -programmets internationella kontakter. Miljöministeriet finansierar koordineringen och de regionala miljömyndigheterna ansvarar för denna. Skärgårdshavets biosfärområde tillsammans med Norra-Karelens biosfärområde, strävar efter att finna gemensamma nämnare som man kan arbeta tillsammans med på en nationell nivå. Dessa två områden har många likheter fastän de representerar två skilda naturtyper i Finland: boreala skogsbältet i öst och kust- och skärgårdsområdet i Östersjön i sydväst. Man har redan flera år planerat ett tredje biosfärområde i Päijänne sjödistrikt och planerna är välförankrade lokalt (Uusitalo ja Kellomäki, Selvitys Päijänteen biosfäärialueen perustamisedellityksistä 2008). Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet har styrts av en av miljöministeriet tillsatt delegation för Skärgårdshavet mellan åren 1995-1999. Under dessa första år anställdes en koordinator vid Sydvästra Finlands miljöcentral. Koordineringen finansierades av miljöcentralen och Forststyrelsen/Sydkustens parkområde tillsammans. Verksamheten finansierades av tillfälliga bidrag från miljöministeriet och externa finansiärer. På grund av osäker finansiering lades verksamheten på is 1999-2000. Med hjälp av EU:s projektmedel 6

anställdes koordinatorn igen tre år framåt från år 2000. Sydvästra Finlands och Norra Karelens miljöcentraler tillsatte en gemensam styrgrupp för biosfärområdena med representanter från miljöcentralerna och miljöministeriet. För Skärgårdshavets biosfärområde utsåg delegationen för Skärgårdshavet en sektion som handhade biosfärområdets ärenden på regionalt plan till år 2003. Delegationen upplöstes och miljöministeriet gav över ansvaret för biosfärområdenas regionala förvaltning till de regionala miljöcentralerna. Sedan dess har Miljöministeriet finansierat verksamheten med 50 000, vilket har säkerställt koordineringen av verksamheten. Med projektmedel har mera personal anställts tillfälligt. I Skärgårdshavets biosfärområde valde man att sköta förvaltningen av biosfärområdet i samarbete med Region Åboland, som var en förening vars medlemmar var de 8 kommunerna i Åboland. Föreningen drev utvecklingsprojekt och lämpade sig bra som huvudsäte för biosfärområdets koordinering och förde verksamheten närmare det lokala samhället. Bidraget från miljöministeriet har bibehållits som det samma och täcker personalkostnaderna för en koordinator, men inte någon övrig verksamhet. Då kommunerna i Åboland gick samman till två större kommuner år 2009 och Sydvästra Finlands miljöcentral blev en del av ett större regionalt ämbetsverk; Egentliga Finlands ELY-central år 2010, fortsatte man ändå samarbetet som tidigare. Man kallar nu förvaltningssamarbetet till biosfärområdeskontoret och där ingår ELY-centralen, Väståbolands stad och Kimitoöns kommun. Koordineringen sköts i praktiken av Väståbolands stad och är placerad i Korpo. ELY-centralen har tillsatt en styrgrupp med representanter för ELY-centralen, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet. Tills kommunernas samgång, har en av Region Åboland utnämnd Utskärsdelegation, fungerat som en referensgrupp för verksamheten. Sedan delegationen upplösts 2010 har man istället skapat starka band till ett kommunalt organ kallat utskärsdelegationen och som bredare referensgrupp fungerar vinterträffen, ett årligt öppet forum för alla intresserade. Med anledning av dessa ombytliga förhållanden har Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet och organisation byggts upp långsamt, med små resurser, och format sin roll och sitt syfte i området anpassat till omständigheterna. Riktlinjer för verksamheten har utvecklats under åren, baserat på de internationella riktlinjerna och genom ett tätt samarbete med områdets centrala aktörer. Koordinatorn har haft en koordinerande roll i fråga om forskning och utvecklingsprojekt och fungerat som en kontaktlänk mellan aktörer på området. Biosfärområdet har inte haft någon egen administrativ funktion, och alla av koordinatorn initierade projekt har drivits av olika aktörer i regionen. Koordinatorns starka koppling till kommunerna har visat sig vara viktig. Också kopplingen direkt till invånarna är av stor betydelse. Verksamheten borde förverkligas av de olika huvudaktörerna inom biosfärområdet, men ändå tydligt kopplat till biosfärområdets verksamhet. Huvudaktörerna kan planera verksamhet tillsammans och ansvara över egna områden inom verksamheten. För att konkretisera biosfärområdets roll regionalt, och ge det ett ansikte utåt till allmänheten, behövs dock även flaggprojekt, som ger synlighet och konkretiserar biosfärverksamhetens målsättningar. Genom det 7

nationella och internationella samarbetet uppfyller biosfärområdet en viktig uppgift genom att vara ett modellområde inom och utanför det globala nätverket av biosfärområden. 1.4 Aktörer inom biosfärområdet Aktörer inom forskarvärlden, bland statliga myndigheter, kommuner, föreningar, samt enskilda företag och individer har deltagit i att utveckla Skärgårdshavets biosfärområde. Alla de som arbetar med en hållbar utveckling av området bidrar till att förverkliga biosfärområdets målsättningar. De mest centrala aktörerna, som planerar och styr verksamhet direkt kopplat med biosfärområdets program är representerade i biosfärområdets styrgruppgrupp (ELY-centralen, Väståbolands stad, Kimitoöns kommun, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo universitet). Med dessa samarbetsparter, samt med Egentliga Finlands förbund, har man gjort upp ett intentionsavtal om att delta i biosfärområdesverksamheten. Även andra än de centrala aktörerna har deltagit i verksamhet som biosfärområdeskontoret eller någon annan initierat. Flera aktörer har varit involverade, vilket är viktigt för biosfärområdet, men det har samtidigt lett till att verksamheten har varit rätt så splittrad och ofta i slutskedet mycket svagt länkad till biosfärområdet. Det har varit en lång process för biosfärområdet att finna sin egen nisch och hitta en fungerande modell för organisationen. I det här skedet av utvecklingen är man redo att förstärka samarbetet mellan de centrala aktörerna för att ge biosfärområdets organisation en stadigare grund och bibehålla ett brett deltagande i verksamheten. 1.5 Verksamhetens mångfald Inom Skärgårdshavets biosfärområde understryker man avsikten med att både utveckla, och samtidigt bevara den unika skärgården både ekologiskt och socioekonomiskt livskraftig. Biosfärområdets verksamhet innefattar såväl forskning och undervisning som konkreta utvecklingsåtgärder. Det finns egentligen inget som begränsar vilken form verksamheten har. Genomgående har biosfärområdet fungerat som en plattform för diskussion om mer eller mindre känsliga naturrelaterade frågor eller viktiga utvecklingsfrågor i skärgården. Biosfärområdet stöder en balanserad utveckling som beaktar både natur och människor och tar en neutral roll i alla frågor där en balans är svår att finna, för att snarast fungera som en plattform för diskussion. Man vill prioritera rollen som sammanbindande länk mellan olika intressegrupper. Inom Skärgårdshavets biosfärområde har viktiga teman för verksamheten varit att stöda de traditionella näringsgrenarna som djurhållning och fiske, samt vården av de gamla betesmarkerna med höga ekologiska och estetiska värden. Genom projektverksamhet har man kunnat göra betydande insatser för skärgårdens gamla betesmarker. Man har också arbetat för utvecklandet av natur- och kulturturismen i skärgården, och lyft fram 8

det som en viktig del av näringslivet på området. Forststyrelsen, kommunernas turismutvecklare, och de lokala företagarna har varit viktiga aktörer inom turismen. Biosfärområdet har också aktivt deltagit i och initierat diskussioner och projekt som behandlat en helhetssyn av skärgårdens utveckling och framtidens utmaningar. Genom biosfärområdets centrala roll i arbetet inom ELY-centralens Pro Skärgårdshavet - programs arbetsgrupp för Skärgårdshavet, har man kunnat koppla koordineringen av samarbetet kring vattenskyddsfrågor med biosfärområdets övriga verksamhet. Flera projekt med koppling till utveckling av avloppsvattenrening i glesbygden drivits i samband med biosfärområdet. 9

2 Vision Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kustoch skärgårdsområden Biosfärområdet är både nationellt och internationellt en förebild inom hållbar utveckling i kustområden. Det sker ett målmedvetet samarbete i regionen för att såväl bevara, som utveckla skärgården, som levande och attraktiv. Med de höga natur- och kulturvärden, som tas i beaktande i den regionala utvecklingen, lämpar sig området väl för bland annat tvärvetenskaplig forskning, undervisning och för exempelvis pilotprojekt i miljöteknik. 3 Mission På lokal nivå har biosfärområdet en stödjande funktion i att utveckla och bevara skärgården som en levande och attraktiv livsmiljö, med ett hållbart nyttjande av naturresurserna. De riktlinjer som fastställts internationellt för Människan och biosfären programmet, ger ramarna för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhetsstrategi. För att området kring Skärgårdshavet skall kunna fungera som ett modellområde inom hållbar utveckling och genom det uppfylla sin uppgift som ett biosfärområde, så måste alla aktörer på området tillsammans förverkliga konceptet. En mission för biosfärområdet inkluderar därför alla insatser för en hållbar utveckling inom området. 10

4 Förverkligandet av biosfärområdets vision Förverkligandet av visionen sker via samarbete mellan alla aktörer inom området. Miljöministeriet har huvudansvaret för biosfärområdets verksamhet, medan ELYcentralen har tilldelats ansvaret regionalt. ELY-centralen har avtalat med Väståbolands stad och Kimitoöns kommun om att samarbeta med förvaltningen av biosfärområdets verksamhet. Biosfärområdets huvudaktörer (ELY-centralen, Väståboland, Kimitoön, Forststyrelsen, Åbo Akademi, Åbo universitet och Egentliga Finlands förbund) har med ett intentionsavtal visat sin avsikt att delta i biosfärområdets verksamhet. Verksamheten förutsätter samarbete med andra aktörer och med invånarna i regionen. Även andra aktörer kan fungera som drivande part för verksamhet kopplat med biosfärområdet. Huvudansvaret för de olika temaområdena fördelas på de olika huvudaktörerna. Var och en drar sitt strå till stacken för att uppnå de målsättningar som satts. Det finns 7 målsättningar för verksamheten, som uppfylls inom alla temaområden. Konkreta åtgärder behandlas i de årliga verksamhetsplanerna. I den här strategin för verksamheten behandlas modellen för samarbete och de olika parternas roller inom biosfärverksamheten. Biosfärverksamhetens målsättningar 1. Värna om naturens mångfald 2. Motarbeta nedsmutsningen av kustvattnen och Östersjön 3. Värna om kulturarvet i området och stöda det traditionella näringslivet 4. Främja en utveckling som placerar området i täten när det gäller ekologiskt hållbara lösningar för t.ex. energiproduktion, näringsliv, turism och planering av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management) 5. Främja bosättning och sysselsättning i skärgården och värna om en trivsam och attraktiv livsmiljö, som lockar till sig såväl invånare som företagare 6. Främja uppbyggandet och upprätthållandet av vertikala och horisontella samarbetsnätverk som arbetar med frågor viktiga för Skärgårdshavet och som gynnar kommunikationen mellan högskolor, beslutsfattare och ortsbor 7. Fungera som ett modellområde för hållbara lösningar tillsammans med de andra biosfärområdena i det globala nätverket av biosfärområden. 11

4.1 Temaområden för verksamheten Tyngdpunkterna i biosfärområdets verksamhet ligger inom 5 olika temaområden. Verksamheten har delats in i temaområden för att ge den en klarare struktur och för att lättare kunna samordna huvudaktörernas verksamhet. Denna strukturering utesluter dock inte initiativ som ligger utanför dessa teman och inte heller andra aktörers deltagande i verksamheten. 4.1.1 Vård av naturen - kulturlandskap och betesdjur Katja Bonnevier Jukka Tobiasson Vad gör verksamheten viktig? Med naturskydd är det inte alltid fråga om att bevara naturen orörd, utan det kan också vara fråga om naturtyper som behöver mänsklig aktivitet för att bevaras. I skärgården finns en speciellt hög artrikedom på de öppna marker som traditionellt använts för slåtter och bete. Dessa naturtyper hotar nu växa igen när djurhållningen och betesgången minskat kraftigt i skärgården. Inom Skärgårdshavets biosfärområde har det redan länge upplevts som viktig att hålla gamla betesmarker och naturängar vårdade, på såväl statligt ägda, som privat ägda marker. Det ligger även ett ekonomiskt värde i att hålla landskapet mångsidigt och attraktivt med tanke på inflyttning och det ökande antalet besökare i skärgården. Med biosfärområdets arbete uttrycker man ett gemensamt intresse inom regionen för att bibehålla djurhållningen som en hållbar näringsgren och stöda de lokala företagarna inom djurproduktion och också inom den nyskapade nischen för landskapsvård. Vård av naturen kan också syfta på bekämpning av invasiva arter, som kan tränga undan de ursprungliga arterna. Hur uppnås biosfärområdets målsättningar? -man främjar vården av kulturbiotoper och bekämpar besvärliga främmande arter (1). -genom verksamhet som stöder vården av kulturbiotoper, liksom röjning och bete, så värnar man samtidigt om kulturarvet och de traditionella näringsgrenarna kopplat med djurhållning (3). -man skapar nya ekologiskt och ekonomiskt hållbara lösningar, då betesdjuren minskar på grund av att lönsamheten för småskalig djurhållning minskar. Lösningarna främjar både näringsliv och natur. Djurproducenterna i regionen kämpar med lönsamheten i 12

djurproduktionen och landskapsvård kan ibland utgöra snarare en kostnad än en vinst. För att stöda producenterna i att fortsätta, och till och med utöka sin produktion, kan en modell där vården av landskapen ger ett mervärde åt produkterna vara en lösning. Produkter från djur i landskapsvård är förutom ett ekologiskt val både ett etiskt och rent hälsomässigt val (4,5,6). -samarbete mellan aktörer inom landskapsvård är viktigt. Uppföljning och forskning av naturvårdens ekologiska påverkan stöder utvecklingen av de lämpligaste metoderna för landskapsvård. Därtill behövs yrkesmässigt skött planering och röjning av områdena och en utveckling av entreprenörskap inom landskapsvård (6). Hur kan samarbetet inom biosfärområdet stöda verksamheten? Genom biosfärområdets verksamhet kan man skapa ett samordnat arbete inom naturvård. De finns flera aktörer i regionen som genom sin verksamhet bidrar till att bevara värdefulla naturängar och andra betesmarker i skärgården. Samarbetet mellan dessa aktörer och med betesdjursproducenterna kan förbättras betydligt. Huvudaktörerna inom biosfärområdets verksamhet samordnar sin egen verksamhet som berör kulturlandskap. Biosfärområdet bistår med både teoretisk och praktisk hjälp, för att upprätthålla ett fungerande nätverk inom kulturlandskapsvården. Via biosfärområdet kan modeller för vården av kulturbiotoper förmedlas och utnyttjas för att engagera folk till att vårda egna marker. Skärgårdshavets biosfärområde kan fungera som ett modellområde, både nationellt och internationellt, för ett samordnat arbete kring bevarandet av värdefulla kulturlandskap och för naturvård genom skötsel. För att utveckla naturbetesprodukter samarbetar man gärna med andra biosfärområden som har liknande förhållanden. Det finns ett stort behov av flera betesdjur i skärgården och en ökad lönsamhet för betesdjursproducenterna. Både inom regionen och nationellt behövs mer upplysning om vården av kulturlandskap och naturbetesprodukters kvalitativa fördelar. Biosfärområdets nätverk utnyttjas också för att främja bekämpning och upplysning om faran med sådana främmande arter som kan orsaka problem. Under biosfärområdets verksamhet samarbetar kommunerna, ELY-centralen, universiteten och Forststyrelsen med vården av kulturlandskap. Forststyrelsen som förvaltar nationalparkens markområden, ansvarar för skötseln av parkens kulturlandskap. Inom nationalparken finns redan många långvarigt skötta gamla betesmarker och uppföljningar har gjorts på en del av dem. Inom biosfärområdet finns också många privata markägare som önskar upprätthålla ett öppet betat landskap och som har gjort en skötselplan för sina marker. Genom kommunernas projektverksamhet inom biosfärområdet kan man fortsätta bygga upp en hållbar struktur för landskapsvård inom biosfärområdet. Det kräver ett aktivt samarbeta mellan djurproducenter, markägare och andra centrala aktörer inom djurhållning och landskapsvård. Också skolorna har en betydande roll för upplysning och miljöfostran i fråga om att värna om naturens mångfald på skärgårdens värdefulla naturtyper. Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Forststyrelsen 13

4.1.2 Med gemensamma krafter för ett renare Skärgårdshav Katja Bonnevier Vad gör verksamheten viktig? Ett av de största hoten inom området, och därför också ett av de mest uppmärksammade ämnen inom utvecklingsfrågor och miljövård är Skärgårdshavets och Östersjöns tillstånd. Vanvården av våra kustvatten kan lokalt ha en allvarlig effekt på såväl ekonomi som ekologi, med betydande sociala följder. Vi är tvungna att åtgärda den svåra situationen direkt och alla parter måste ta sitt ansvar för att skydda Skärgårdshavet från nedsmutsning. Inom biosfärområdet strävar vi efter ett brett samarbete, med aktiv kommunikation, för att hitta ändamålsenliga lösningar för att minska utsläppen och motarbeta nedsmutsningen av havet. Vi strävar efter att skapa en helhetsbild av vad som sker inom biosfärområdet i fråga om vattenvård och på så sätt kartlägga behoven av konkreta åtgärder. Hur uppnås biosfärområdets målsättningar? -man värnar om naturens mångfald och kulturarvet med koppling till havsmiljön (1,2,3) -man stödjer traditionella, småskaliga och för skärgårdsmiljön välanpassade näringsgrenar, som inte belastar Östersjöns känsliga kustmiljö (2,3,5) -man skapar förutsättningar för och prövar nya ekologiskt hållbara lösningar för att skydda havet från nedsmutsning och då främjas också både bosättning och sysselsättning (2,4) -man bygger på en fungerande modell för välutvecklat samarbete mellan högskolor, statliga och kommunala myndigheter, lokala organisationer och de lokala näringsutövarna i fråga om vattenvård (2,5) 14

Hur kan samarbetet inom biosfärområdet stöda verksamheten? Under Egentliga Finlands ELY-centrals Pro Skärgårdshavet -program finns redan ett regionalt nätverk för samarbete inom vattenvård. Nätverket arbetar med regionala strategier och åtgärdsprogram för skötseln av vattenområdena. Inom programmet finns en arbetsgrupp för Skärgårdshavet som fokuserar sig på Sydvästra Finlands skärgård. Med hjälp av det här nätverket kan man stöda kommunikation och samarbete inom vattenvård i biosfärområdet och initiera lokala projekt för att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Nätverket främjar också samarbete inom förvaltning och skötsel av kustområdet (Integrated Coastal Zone Management). ELY-centralen koordinerar sin verksamhet inom vattenvård, som sker inom biosfärområdets gränser så att den kan kopplas till övrig verksamhet inom biosfärområdet. Pro Skärgårdshavet programmets arbetsgrupp för Skärgårdshavet sköts i samband med biosfärområdet. Under biosfärområdets verksamhet kan små konkreta projekt startas för att åtgärda lokala utsläppskällor och bidra till innovativa modellösningar inom vattenvård. Lokalbefolkningen har en viktig roll i fråga om vattenvården, för det försämrade tillståndet berör dem direkt och de lokala åtgärderna kan ha en stor lokal inverkan. I fråga om vattenvård är miljöfostran viktig och man strävar till att engagera folk till konkret handling med bland annat avloppsvattenreningen och kretsloppsbaserade lösningar. De pågående undervattenskarteringarna (VELMU) i Skärgårdshavet är viktig verksamhet för biosfärområdet för att öka kännedomen om undervattensmiljön och kunna ta den informationen i beaktande vid planering av markanvändning. ELY-centralens, Forststyrelsens, Åbo Akademis och Åbo Universitets roller inom arbetet med undervattenskarteringar är betydande. Åbo universitet med Skärgårdshavets forskningscentral har en viktig roll i fråga om biologisk information om Östersjön och dess tillstånd. Åbo Akademis verksamhet i Skärgårdscentret Korpoström bidrar till biosfärområdets kunskapsbank om Östersjön. Via biosfärområdet kan forskningsresultat populariseras för allmänheten. Egentliga Finlands förbund har utvecklat en för allmänheten tillgänglig databas på nätet med kartor som presenterar uppgifter om regionen med ett brett tvärvetenskapligt perspektiv. Den här databasen kan vara ett bra verktyg för att förmedla information. Biosfärområdet kan också ha en roll i att förmedla information mellan högskolor och statliga myndigheter till kommunerna för att stöda de kommunala tjänstemännen i sitt arbete. Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Egentliga Finlands ELY-central 15

4.1.3 Natur- och kulturturism Katja Bonnevier Janne Gröning Vad gör verksamheten viktig? I skärgården är turismen en växande näringsgren, som sysselsätter allt fler skärgårdsbor och stöder den lokala ekonomin. Här består turistattraktionerna i första hand av den unika naturen och kulturen, i en övärld bestående av tusentals öar och skär. Skärgården kan erbjuda en vacker och ren natur, en lugn och tyst miljö och en kultur som är bunden till havets närhet. Havets dåliga tillstånd utgör en stor utmaning även för turismen och man måste beakta möjligheter att påverka en möjlig ökad belastning orsakad av tursim och hur besökare kan upplysas om ett miljövänligt beteende. För att kunna erbjuda besökare allt detta även i framtiden, är det viktigt att turismens utveckling är välplanerad och balansen mellan människa och natur beaktas. Man måste ha klara mål och se begränsningarna i tid, för att hitta hållbara lösningar och undvika att göra turismen till ett problem för invånare och natur. Skärgårdshavets område rymmer fortfarande många fler besökare och både marknadsföringen och utbudet av produkter kan fortfarande utvecklas mycket. Hur uppnås biosfärområdets målsättningar? -man värnar om naturens mångfald, samtidigt som skärgårdsbornas livsmiljö och sysselsättning prioriteras högt. En välbalanserad turism skonar även den känsliga havsmiljön och kan förstärka den kulturella identiteten (1,3,5). -man kan med samarbete och kommunikation upprätthålla ett balanserat förhållande mellan natur och människa inom biosfärområdet, samtidigt som man satsar på en ökad turism. Man arbetar vidare med de nätverk som utvecklats och försörjs av Forststyrelsen, för att genom samarbete hitta de bästa lösningarna för en hållbar turism i regionen. (6) 16

-De globala nätverken av biosfärområden och nationalparker kan vara till nytta för att utbyta idéer (7). Hur kan samarbetet inom biosfärområdet stöda verksamheten? Samarbete med kommunernas utvecklingsverksamhet, företagarna, invånarna och Forststyrelsen är av stor betydelse för verksamheten. Genom samarbete kan man skapa en modell för produkter för turism med koppling till biosfärområdet. Speciellt viktigt är att lyfta fram områdets egen kulturella identitet och erbjuda åt besökare både naturen och kulturen som upplevelse och som en möglighet till avkoppling. Biosfärområdets uppgift är att stöda kommunikationen mellan olika aktörer. Forststyrelsens roll är mycket central inom utvecklandet av naturturismen i skärgården. Forststyrelsens ändamål är att öka hållbar turism inom nationalparken i samarbete med lokala företagare. Den här tanken ingår också i PAN Parks programmets koncept. PAN Parks arbete i praktiken styrs av den lokala PAN Parks gruppen, med nio medlemmar (Väståboland, Kimitoön, Biosfrärområdet, Turku Touring, Forststyrelsen, Elycentralen/Sjöfartsverket, Egentliga Finlands förbund och Skärgårdscentrum Korpoström). I samband med utvecklandet av PAN Parks koncept inom nationalparken kan även biosfärområdets roll definieras i fråga om turismen. Den lokala PAN Parks gruppen fungerar som arbetsgruppen för temaområdet för natur- och kulturturism inom biosfärområdet. Under både biosfärområdets och PAN PARKs verksamhet strävar man till att utveckla modeller för uppföljning av ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer kopplat till ökad turism. Under 2012 tar man för Skärgårdshavets nationalpark i bruk ett så kallat LACsystem (Limits of Acceptable Change) som mäter inverkan av naturturismen i nationalparken. Inom marknadsföringen av regionen kan konceptet för Skärgårdshavets biosfärområde, som ett av de få skärgårdsbiosfärområden som finns, användas för att höja profilen och locka en ny målgrupp av turister. Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Forststyrelsen 17

4.1.4 En levande skärgård anpassad till förändringar Janne Gröning Katja Bonnevier Vad gör verksamheten viktig? Skärgården är både socioekonomiskt och ekologiskt sett ett känsligt område. Man lyfter ofta fram behovet av att bevara den unika naturen och kulturen i skärgården, men lika viktigt är också skärgårdens utveckling som ett levande samhälle. Skärgårdsbornas behov och skyldigheter gentemot den livsmiljö de bor i är viktiga för att hålla skärgården levande. Man står ständigt inför den stora utmaningen i att anpassa sig till ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar, både som individ och som samhälle. Det gäller att kunna förutspå förändringar och kunna stoppa de negativa trenderna, men ofta framförallt att anpassa sig till oundvikliga förändringar. För att bevara ett livskraftigt samhälle är det nödvändigt att man inte själv utplånar de resurser som behövs för att överleva, och för att kunna utvecklas. Skärgårdsborna är mycket företagsamma och man kan skönja en stark vilja av att kämpa för sin hembygd. Både socioekonomiska och ekologiska förändringar kan påverka stort skärgården som boningsort, och möjligheter till sysselsättning. En kraftig nedgång i skärgårdens invånarantal har redan pågått i decennier. Nu har nedgången saktat in och bland annat nya möjligheter för distansarbete kan stöda en inflyttning. Men många konkreta utmaningar, såsom bostäder och sysselsättning, kan vara avgörande faktorer. Också sociala aspekter kan vara av stor betydelse för en framgångsrik inflyttning. En levande skärgård behöver dessutom ett levande näringsliv och en ren och trivsam livsmiljö. 18

Några betydande ekologiska hot är klimatets uppvärmning och förändringarna i havets tillstånd, medan avfolkningen fortfarande utgör ett stort socioekonomiskt hot. För att kunna åtgärda problem, räcker det inte med att kunna definiera dem, utan man måste också finna en modell för hur de kan åtgärdas. Då det gäller miljöproblem av större skala, så måste man i dessa modeller också beakta samhälleliga ekonomiska och sociala aspekter. För att åtgärda problem som kräver en attitydförändring hos människor eller förändringar i invanda beteendemönster, krävs att man behandlar människan som en individ, men också samtidigt som en del av en grupp. Man måste beakta både individens egna moraliska syn på skyldigheter, samt yttre faktorers inverkan på individens val. Hur uppnås biosfärområdets målsättningar? -man arbetar med ett tvärvetenskapligt och sektoröverskridande perspektiv (6) -samarbete med högskolor i andra biosfärområden ger möjligheter att utbyte av modeller från det globala biosfärområdesnätverket och övriga områden (7) -tyngdpunkten ligger på att bevara jämsides med att utveckla. Då man värnar om den värdefulla naturen och kulturen i skärgården, stöder man också ett livskraftigt samhälle (1,3) -man initierar och driver både forskning och utvecklingsverksamhet, som testar nya lösningar för samhällsplanering och utnyttjandet av naturresurser (5) -man fokuserar på utvecklingsverksamhet och forskning som stöder inflyttning och bosättning i skärgården och invånarnas deltagande i utvecklingen av området. Biosfärområdet är en bro mellan beslutsfattare och forskarvärlden. (5,6) Hur kan samarbetet inom biosfärområdet stöda verksamheten? Det här temaområdet är de mest mångformiga av alla biosfärområdets temaområden. Man prioriterar här länken mellan högskolor och allmänheten. Högskolorna och forskningsinstituten kan inom biosfärområdets enhet för forskning och utbildning, speciellt verka inom detta temaområde. Man satsar på en tvärvetenskaplig överblick av temat, där ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter beaktas. Under biosfärområdets verksamhet är ett tvärvetenskapligt perspektiv nödvändigt och man strävar till att utveckla kommunikationen mellan de olika vetenskapliga inriktningarna för att hitta de relevanta frågeställningarna för en hållbar utveckling. Under det här temaområdet bygger man på ett långsiktigt samarbete mellan högskolorna i frågor med anknytning till skärgården. Man strävar till att kartlägga avslutade och pågående skärgårdsrelaterade forskningsprojekt och undersökningar. Man planerar också nya undersökningar och forskningsprojekt som behandlar ekologiska, sociala och ekonomiska förändringar i skärgården. De kan beröra ämnen som, till exempel ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara modeller för anpassning till förändringar i naturen. Man strävar till samarbete med högskolor som representerar andra biosfärområden i det globala nätverket av biosfärområden. Enligt de internationella riktlinjerna uppmanas man att lyfta fram anpassningen klimatförändringarna under kommande verksamhetsperiod. 19

Inom detta temaområde är det speciellt viktigt med seminarier och workshops för att hålla invånarna ajour med viktiga och ofta alltför lite eller ensidigt behandlade frågor gällande förändringar i vår omgivning. Biosfärområdets nätverk erbjuder ett brett spektrum av sakkunskap i fråga om skärgården. Här är det speciellt viktigt med kommunikationen mellan högskolor och kommunernas beslutsfattare, samt framför allt med invånarna. Det behövs en plattform för diskussion och förmedling av information från forskarvärlden till allmänheten. Denna helhet kräver dessutom en samordning av viktiga teman för bosättning och sysselsättning i skärgården. I fråga om företagande i skärgården arbetar man för hållbar utveckling av näringslivet, där både traditionella och nya näringar beaktas. Man strävar till att definiera vad hållbarhet är i fråga om företagandet. De digitala kommunikationsmedlen ger oss flera möjligheter att utveckla företagandet på glesbygden. Genom samarbete Åbolands Skärgårdsstiftelse, som grundats i samband med biosfärområdet, har man möjlighet att förverkliga åtgärder som stöder en levande skärgård. Stiftelsen förvaltar skärgårdshemmanet på Brännskär, och man utvecklar en modell för hur åretom verksamhet kan utvecklas i utskären genom arrende. Ansvarig huvudaktör inom temaområdet är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi 20

4.1.5 Skärgårdshavets biosfärområde som ett brand för skärgården Janne Gröning Vad gör verksamheten viktig? Biosfärområdet är en hedersutnämning given av den internationellt erkända organisationen UNESCO. Ett område utnämns till biosfärområde för att man nationellt och internationellt ansett området inneha mycket värdefull natur och kultur. Dessutom fungerar biosfärområdena som verktyg för hållbar utveckling lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Som ett biosfärområde har man fria händer att utveckla sin verksamhet på lämpligt sätt och forma den efter regionens behov, baserat på de internationella riktlinjerna. Att utnyttja statusen för regionens image ökar också verksamhetens synlighet, och är till nytta för alla parter. Ett biosfärområde representerar ett tidsenligt och sunt sätt att se på utveckling, där man strävar efter en balans mellan människa och natur. Kommunerna ger en positiv bild av sig, som delar av ett biosfärområde. Genom biosfärområdet kan regionen visa utåt sitt intresse och sina insatser för en hållbar utveckling, och fungera som modellområde både nationellt och internationellt, med stöd från det internationella samarbetet inom MaB-programmet. Ett biosfärområde i sig själv representerar höga natur- och kulturvärden, men dessutom ger biosfärområdets utvecklingsverksamhet ytterligare fördelar åt området. Biosfärområdets viktiga roll i regionen är att fungera som en plattform för samarbete och kommunikation och genom den, förverkliga sin verksamhet. Biosfärområdet skall inspirera till att finna hållbara lösningar. 21

Vid marknadsföring av produkter och tjänster som stöder en hållbar utveckling av skärgården borde man lyfta fram det mervärdet i produkten. I skärgården har man traditionellt varit mångsysslare och även idag är det ofta den mest lönsamma lösningen för företagare. Produktionen i skärgården är alltid småskalig, vilket gör att man inte kan konkurrera med industriell produktion, ifall man inte säljer andra värden i samband med produkten. Via biosfärområdet söker man lösningar för att satsa på småsaklig produktion, få ett större utbud av lokala produkter, stöda produktionen av rena produkter och närmat. Hur uppnås biosfärområdets målsättningar? -man satsar på synlighet och deltagande. Synligheten är viktig för att framgångsrikt kunna arbeta med att uppnå biosfärområdets målsättningar. Synligheten stöder ett bredare deltagande, förankrar verksamheten i regionen och kan ge bättre möjligheter för extern finansiering. Synlighet behövs också för att kunna fungera som modellområde och dela med sig erfarenheter med andra områden, både nationellt och internationellt. (6,7) -Genom att regionen profilerar sig som ett område där man strävar till hållbar utveckling, kan man också locka till sig pilotprojekt för innovativa modeller och teknologiska lösningar. (5,7) -Genom att utveckla brand av/för biosfärområdet kan man ge mer synlighet åt kommunerna, men också stöda de småskaliga näringsutövarna som kan marknadsföra sig som hållbara producenter inom biosfärområdet. (4,5) Hur kan samarbetet inom biosfärområdet stöda verksamheten? Man skapar tillsammans en profil för biosfärområdet. Biosfärområdets profil byggs upp av allas insatser och är därför också en del av alla de involverade aktörernas egen profil. Under kommunernas ledning kan man utveckla och marknadsföra biosfärområdet som ett brand. Både verksamhetens huvudaktörer och andra aktörer i regionen är viktiga för att bygga upp biosfärområdet som en modell för hållbarhet. Varje invånare och företagare inom biosfärområdet kan bidra till ett hållbart samhälle. Det här är vad som ger biosfärområdet en positiv image och som syftar på en hög kvalitet. Då man bygger upp ett brand under biosfärområdet, så är det denna helhetsuppfattning som säljer. Man samarbetar med invånare och företagare i att skapa den rätta profilen, som baserar sig på biosfärområdets målsättningar. Många biosfärområden har utarbetat modeller för partnerskap med allt från företagare till musikfestivaler eller ideella föreningar. Skärgårdshavets biosfärområde har redan utvecklat ett slags partnerskap med bl.a. Åbolands Skärgårdsstiftelse och kan uppnå målsättningar i samband med bevarande av en livskraftig skärgård via Stiftelsen. A och O i att utveckla ett brand är naturligtvis själva innehållet som det representerar. Skärgårdshavet med sin natur och kultur har redan ett värde i sig själv. Det är viktigt att satsa mycket på att i ett enkelt format presentera biosfärområdets budskap. Man måste söka efter enkla definitioner och klara exempel, som ändå inte lämnar bort det väsentliga. Att grundligt klargöra för begreppet hållbarhet i olika sammanhang, så att beaktandet av hållbarhet blir en grundläggande del av regionens verksamhet. Här är 22

informationsverksamheten mycket betydande för att både sprida information om verksamheten och för att förtydliga vad biosfärområdet är för något. En stor utmaning och samtidigt en viktig målsättning är att invånarna kan uppleva biosfärområdet som sitt. I dagens samhälle uppskattas och eftertraktas allt mer rena, lokala råvaror och lokalt förädlade mathantverk. Inom biosfärområdet skulle det finnas utrymme för flera gånger mera produktförädlare. Mathantverk är ett begrepp som står för hantverksmässig, småskalig livsmedelsförädling, där man undviker tillsatsämnen och resultatet är unika kvalitetsprodukter. Detta kunde vara en utmärkt nisch för skärgårdens mångsysslare. Sommartid är efterfrågan på råvaror och produkter många gånger större än utbudet. Ansvariga huvudaktörer inom temaområdet är kommunerna 23

4.2 Den regionala organisationen för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet 4.2.1 Samarbete kring förvaltning av biosfärområdets verksamhet ELY-centralen ansvarar i enlighet med miljöministeriets förordnande om uppgifter med anknytning till biosfärområdets verksamhet. ELY-centralen, Väståboland och Kimitoön har ett gemensamt ansvar för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet. Dessa tre parter ingår ett bindande avtal om förvaltningen, där de olika parternas roller och ansvar definieras närmare. Väståboland sköter förvaltningen av biosfärområdeskontoret. Alla tre parter bidrar med personresurser eller finansiering. Kommunernas avdelningar för utvecklingsverksamhet och näringsliv ansvarar för biosfärområdet, och stöder samtidigt biosfärområdets projektverksamhet genom att förvalta lämpliga projekt. Under respektive kommun finns det personal med ansvar över biosfärområdets förvaltning och verksamhet. Inom båda kommunerna drivs regionala utvecklingsprojekt som stöder en hållbar utveckling inom regionen Åboland. Kommunerna deltar också i informationsverksamheten för biosfärområdet. Kommunerna har ansvar för att bevaka biosfärområdets intressen och stöda synligheten både regionalt och nationellt. Väståboland anställer för biosfärområdets verksamhet en koordinator på heltid. Väståboland, Kimitoön och ELY-centralen deltar alla i valet av koordinator. Biosfärområdeskontoret med koordinator binder samman aktörer och verksamhet till en helhet som kan representera biosfärområdet. Kontoret är placerat inom Näringslivstjänster vid Väståbolands stad i Korpo. Koordinatorn har också en fast arbetspunkt vid ELY-centralen i Åbo, samt jobbar sporadiskt från utvecklingsavdelningens utrymmen vid Kimitoöns kommun i Dalsbruk. Koordinatorn tillsammans med ELY-centralen, sköter rapportering och uppföljning av verksamheten både nationellt och internationellt. Koordinatorn ansvarar också för upplysningsverksamheten och kontakten till medierna. Koordinatorn sammanställer en årlig verksamhetsplan, som följer riktlinjerna i strategin. 24

Till koordinatorns arbetsuppgifter hör: Koordinera och utveckla verksamheten i biosfärområdet, samt dokumentera och rapportera om områdets verksamhet som ett modellområde för hållbar utveckling i nätverket av biosfärområden Skapa och utveckla biosfärområdets profil tillsammans med styrgruppen Initierandet av utvecklingsprojekt som strävar efter att främja samarbetet mellan miljö- och naturskydd samt människans och naturens samspel i skärgården och hjälpa till med ansökan om finansiering för projekten. Erbjuda ett neutralt diskussionsforum för aktuella miljöfrågor i skärgården Skapa och understöda nätverk som stöder ett bredare deltagande i regional utveckling Fungera som en kontaktlänk mellan regionens högskolor och regional utveckling Delta i utvecklandet av MaB-verksamheten i Finland, i samarbete med Norra- Karelens biosfärområde Skapa och upprätthålla kontakter med andra biosfärområden inom det internationella MaB-nätverket. Speciellt inom nätverket för Ö-och kustområden, samt NordMaB- och EuroMaB nätverken Annan verksamhet som stöder hållbar utveckling i biosfärområdet Fungera som föredragande i styrgruppen För handhavandet av styrningen och koordineringen av biosfärområdets verksamhet tillsätts en styrgrupp för biosfärområdets verksamhet, som för biosfärområdets verksamhet fungerar som ett operativt styrande organ. Till detta organ föreslås som medlemmar representanter från ELY-centralen, Väståboland, Kimitoön, Forststyrelsen, Åbo Akademi och Åbo Universitet. Personliga suppleanter utses för både ordförande och övriga medlemmar. Styrgruppen fungerar som beslutande organ för biosfärområdesverksamheten och har som uppgift att utnämna och sammankalla Skärgårdshavets biosfärområdes delegation, som fungerar som en referensgrupp. Styrgruppen kan även tillsätta arbetsgrupper för planering och förverkligandet av verksamhet. 4.2.2 Biosfärområdets huvudaktörer Huvudaktörer för biosfärområdets verksamhet förverkligar tillsammans visionen för biosfärområdet, genom att samordna sig under de olika temaområdena för verksamheten. Ansvaret för ett temaområde kan tilldelas en av huvudaktörerna. Åtminstone de huvudaktörer som ansvarar för något av tema-områdena är representerade i styrgruppen. Skilda arbetsgrupper för de olika temaområdena, samt en arbetsgrupp för enheten för forskning och utbildning, skall tillsättas av styrgruppen. Man kan även utnyttja färdigt fungerande arbetsgrupper, tillsatta av någon av samarbetsparterna, för att handha koordineringen av arbetet inom något av biosfärområdets temaområden. 25