31 talet. Kyrkan genomgick en omfattande restaurering på 19S0-talet. I samband med återinvigningen återfick kyrkan medeltida föremål som varit deponerade på Länsmuseet. Den f d komministergården från 1760-talet har stor betydelse för miljön kring kyrkan. Exteriören är något förändrad men interiört finns detaljer från byggnadstiden bl a plattgångjärn. på gårdsplanen finns en bodbyggnad som enligt obekräftade uppgifter ska vara från 1700-talet och som en tid fungerat som sockenstuga. Skolor Rubbo socken hade under 1800-talets början svårt att ordna sitt skolväsen. 1812 fanns det 4 ~0 invånare i socknen varav 87 barn. Trots att ingen skolbyggnad fanns bedrevs viss undervisning. Den första gavs av "gummor" som lärde barnen "läsa innan". (Dessa "gummor" var föremål för privat och offentlig välgörenhet). Klockaren som undervisade barnen i iominneskunskap" bestod nästa led i undervisningen. Av honom lärde Slg barnen katekesen utantill. Efter honom tog prästen vid, genom att förbereda barnen för natt varden. Jädra 2:1, Norbergska skolan En gåva 1820 löste skolproblemet.överdirektör Samuel Norberg i Göteborg gav då sin barndoms socken 5. 000 riksdaler banco till en fattigskola. En fastighet i Jädra by inköptes efter några år och skolan började sin verksamhet vid Valborgsmässtid 1826. För att få tjänst som lärare vid skolan måste den sökande vara präst. Bland eleverna hade sockenbarnen företräde före utomsocknens och pojkar före flickor. Förmögna föräldrar betalade en frivillig avgift för sina barn. Barnen undervjsades i -.stavning, innanläsning, katekes, biblisk historia, skrivning och räkning, eventuellt också geometri, geografi och historia. Undervisningen bedrevs enligt Cancastermetoden dvs växelundervisning där äldre barn undervisade de yngre. 1864 avskaffades undervisningsformen i Sverige. Genom folkskolestadgan 1842 förändrades förhållandena på Jädra skola (Norbergska skolan). Även icke präster kunde f å undervisa. En småskola byggdes 1863 vid Al vesta och 187B byggdes ännu ett skolhus där. Såväl skolorna vid Alvesta som den vid Jädra är nedlagda. Undervisningen bedrivs nu i moderna skolor i Tillberga och Rökåsen. Samuel Norbergs namn lever fortfarande kvar i en :fond "Norbergska fonden", som förvaltas av Domkapitlet. Varje år delas stipendier ut till studiebegåvade barn inom Rubbo.
32 Affärer Någ0n affärsverksamhet i socknen utanför tätorterna Tillberga och Hökåsen förekommer inte. Även ti~igare har affärsverksamheten varit koncentrerad till de nuvarande tätorterna. I Vestmanlands läns Kalender 1881 nämns endast en C.J. Anlen i Sörby som handlande. Bland "Verk och Inrättningar" nämns samma år ett tegelbruk vid Tränhammar.
VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 33 VII:l Byggnader och byggnadsgrupper 1 ALVES'I'A 3: 84 B f d Alvesta gårds (Alvesta 5:7) ekonomibyggnader. Byggnaderna är till största delen uppförda i timmer, samtliga är rödfärgade och täckta med tegeltak. De är grupperade kring ett tun och utgör en byggnadsgrupp av miljö~ mässigt värde. 2 ALVESTA 4:1, Kvastbruket, f d jordbruks fastighet, omfattande åtta byggnader. ~~lgg~~~ (II) uppfört i timmer, klätt med faluröd panel och täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första del. Avträde (III) med stolpkonstruktion, klätt med-g~åmålad stående locklistpanel. Hemlighuset, troligen uppfört under 1800- talets senare del, hade två ingångar en för herrskapet och en för arbetarna. Herrskapsentren är dekorerad med l övsågerler. Magasin med källare (VII) liggtimmer, faiu~gtt, täckt med enkupigt taktegel. F d arbetarbostad (VIII) nu sommarbostad, uppfg~d-i-iiggtiffimer, delvis klädd med stående locklistpanel, taket täckt med tvåkupigt taktegel. Byggnaden troligen uppförd under 1800-talets senare del. En miljömässig enhet av relativt oförändrade 1800-tals byggnader. III VIn
34 3 ALVESTA 5:7, Alvesta gård, f d jordbruk omfattande fyra byggnader. ~~!!~~~ (II) uppförd i liggtimmer delvis klädd med faluröd locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Inskription daterar byggnaden till 1859. Relativt få loftbodar finns kvar, varför det är viktigt att värna om dem. Den ingår i en miljö med byggnader i timmer från omkring 1850. 4 GRYTA 1:28, f d torp, nu sommarbostad. Bostadshus uppfört i liggtimmer, rödfärgat, tä~kt-~~d-tvåkupigt taktegel. Under takteglet ligger det äldre spåntaket kvar. Byggnaden torde vara från mitten av 1800- talet. Interiören är relativt välbevarad med bl a kakelugn, gjutjärnsspis med murad spiskupa. Byggnaden är kulturhistoriskt intressant pga dess ursprunglighet. 5 GRYTA 1:31, Gryta ås, f d jordbruksfastighet omfattande tre byggnader. Bostadshus i timmer från 1899, stenladugård och timrad smedja. Utgör en viktig del i ett område av småskalig bebyggelse utefter Grytaåsen. 6 JÄDRA 1:3 Ersbo, fd jordbruksfastighet omfattande tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klä+,t med-räiur8d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Troligen uppfört under 1800-talets första del. Byggnaden är uppförd i l 1/2 våning, östra delen av huset utgörs aven bodbyggnad. Byggnadstypen är ovanlig i socknen.
35 7 JÄDRA 2:1, Norbergska skolan, fd skola står nu öde. Skolhus (I) uppfört i timmer, klätt med gr&mklad stående pärlspont och stående locklistpanel, täckt avenkupigt taktegel, byggnadsår 1836. Kulturhistoriskt intressant pga den nyklassicistiska exteriören och den tidigare användningen. 8 JÄDRA 2:3, Fågelbacken, f d torp, nu sommarbostad, fastigheten omfattar fyra byggnader. De rödfärgade byggnaderna utgör en miljö tillsammans med en stenåldersboplats som ligger i anslutning till fastigheten. 9 LISTA 1:1, Lista gård, jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. Loftbod (II) uppförd i liggande timmer, delvis-klädd med rödfärgad stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen uppfört under l 800-talets första del. Loftboden är i ursprungligt skick dvs få förändringar har gjorts på byggnadskroppen. Boden är pga detta och byggnads typens sparsamma förekomst i länets södra delar kulturhistoriskt intressant.
36 I 10 NÄS 1:1, Näs gård, jordbruksfastighet omfattande tio byggnader. ~~~~~~~~~~~ (I) uppförd i timmer, klädd med vit stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt tegel, byggd 1798. Interiört finns kakelugnar, dörrar, beslag samt paneler kvar från byggnadstiden. ~~~!~d~h~~ (II) fd mejeri, flygelbyggnad till fl). Uppfört i timmer, klätt med vit locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktagel, byggt under 1700-talet. ~~~~~~ m m (III) fd arbetarbostad, visthusbod, bagarstuga m m, flygelbyggnad till (I). Magasin (IV) uppfört i timmer, delvis kiätt-~ed faluröd staende locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talet. Ekonomibyggnader från omkr sekelskiftet 1900. Cirka 75 m norr om ladugården ligger tre arbetarbostäder, varav två från 1800- talet, övrige. från 1930-talet. Huvudbyggnaden med flyglar samt magasinet är kulturhistoriskt intressanta som exporienter för 1700-talets herrgårdsbebyggelse. II IV 1: I III 11 NÄS 1:1, Soldat stugan, fd soldattorp, nu permanentbostad, fastigheten omfattar två byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-räilir6d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Huset har exempel på den i socknen ovanligt förekommande snickarg'lädjen i fönsterfoder och taklister. Fd fähus (II) uppfört i timmer, delvis klätt med faluröd locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. på en av boddörrarna finns beslag av 1600-tals typ. Kulturhistoriskt intressant främst pga den tidigare användningen.
37 12 PRÄSTGÄRDEN 1:1, kyrkan med yaktmästarbostad. ~l~~~~ (III) uppförd av gråsten och tegel, vitputsad förutom i gavelfälten, svart falsat plåttak, byggd på 1300-talet. I miljön kring kyrkan ingår kyrkvaktmästarbostaden som tidigare var komministerbostad och en bod som tidigare var sockenstuga. I IV 13 TRÄNHAMMAR 1:3, Tränhammar gård, jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt r'iled-vlt-stående och liggande pärlspontpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt 1867. Loftbod (II) uppförd i timmer, delvis kläcici-r'iled faluröd stående slät panel, täckt med plåttak. Troligen flyttad i samband med laga skifte 1846-54. ~~~~~g~~~ m m (III) uppfört i liggande timmer, rödfärgat, täckt med plåttak, flyttad vid laga skifte. Fd arrendatorbostad (IV) uppförd i timmer, klädd-r'iled-:ralur6d-stående locklistpanel, täckt med en- och tvåkupigt tegel, byggd under 1800-talets senare del. ~~~~g~~~ (V) uppförd delvis i sten och delvis med stolpkonstruktion, täckt med eternittak, byggd 1878. Bostadshuset har en sexdelad plan. Interiört finns äldre inredningsdetaljer som kakelugnar och breda golvbrädor. Byggnaden är en tidstypisk exponent för det sena 1800-talets mangårdsbyggnader. Ladugården är en av de fåtaliga stenladugårdarna i socknen. Gården flyttades ut från by- _ platsen i samband med laga skifte 1846-54. II 14 TRÄNHAMMAR 1:3 torp och arbetarbostad under Tränhammars gård, fastigheten omfattar fyra byggnader. Ryttartorp (II) nu sommarbostad. Uppfört l-t~er~-klätt med faluröd stående locklistpanel och stående slätpanel, täckt med enkupigt taktegel. Troligen byggt under 1800-talets första del.
38 Tegelslagarstugan (III) nu sommarbostad. Uppfg~d-i-trmme~~ klädd med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggd under l800-talet. Bod (IV) uppförd i timmer, rödfärgat, täckt med ett plåttak. Husen är representativa för den tidigare torpbebyggelsen. Torpen ingår i miljön kring Tränhammars gård. III
VIII LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING 39 VIII:l Litteratur Bellander Eriksson, G Erixon, S Grau, O Nordin, E Anteckningar om Westmanl ands härader i forna tider, 1869. Folkskolans historia i Västmanlands län, Västerås 1942. Västmanlands byggnadskultur. (Svenska Turistföreningens Tidskrift 1918). Beskrifning öfver Vestmanland 1754, VLT utgåva 1 904. Träbyggande under 1800-talet 1972. Pettersson, B - Tillberga stationssamhäll e. (Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun, 1978). Sydow von (red}- Svenska gods och gårdar 1 940. Västerås kommun Statistisk årsbok 1977. Västmanlands l äns kalender 1881,1901, 1 923. VIII: 2 Källor Nordqvist, K Fornminnesinventeringen l 1 962. Prästgårdsinventeringen l län 1976. Näs gård och dess ägare under 100 år (otryckt). Rubbo socken, Västmanl and s Brandförsäkringsverkets arkiv, Stockholm. Lantmäteri kontorets arkiv, Västerås. Länsmuseets arkiv, Västerås. Nordiska museets bildarkiv, Stockholm. Stadsarkivet, Västerås. VLT:s arkiv, Västerås.
40 IX BILAGOR B i I 1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vi d all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid val et av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhåll sfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om del ar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. Tilläggsisolering. För kulturhistoriskt värdefull-b~bygg~l~~-är det väsentli gt att karakt är och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av l ämpliga värmebesparingsåtgär der vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgär derna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör där emot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur bespar ingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmate~ialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är l ocklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.
41 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med ~~;-;ljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, takll~t~~-~-~ utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att int~husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ~~~ättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~~~~!~~ - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt ' att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika pl åtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör ofta samman med h~~~t~-bygg~äd~~til-och bör därför bibehåll as. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.
42 ~~~~~~~~~~~ - en ombyggnad utan planförändring kan genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakel ~gn~~-och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, golv-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som nytillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade.. Golv och tak - äldre brädtak och brädgolv b6~-b;;v~~~s-även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör oc.serveras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder' som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmus eet Slottet 722 Il VÄSTERÅS 021/127560
Bil 2 43 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHIST ORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I TILLBERGA SOCKEN, VÄSTERÅS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter 1 Ekon kartblad nr 2 3 4 Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn nr Ib et e ckning beskrivning 5 6 7 8 jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värde stadsäga minne värdefull intress näre dyl [byggna d byggnad miljö ABERGA BY 1 ABERGA 1 : 1 Aberga - - I, II + 2 ABERGA 2:2 Aberga - - - + 3 ABERGA 2:2 Mickels - - - + 4 ABERGA 2:5 Lilla Aberga - - - + 5 BACKA 1: 12 Knekttorpet - - - + 6 HEDENSBERG 7:3 Hedensberg I,II - - + IV 7 HEDENSBERG 7:3 Hällmanstorp - L I + 8 HÄLL BY 4: 1 Hällby säteri - 1,11 IV,VII,IX, + X,XI 9 HÄLLBY 4:1 Svedet - - I + 10 HÄLL BY 4:2 Karlsbo - - 1,11 + 11 IGELSTA 3: 1 Igelsta - - 1,11 + 12 KLOCKARBOLET vid kyrkan - - III, IV + 1 :2 13 KÄLLBERGA 1 : 2 - - - - + 14 KÄLLBERGA 1 : 6 - - - I + 15 MYCKLINGE 1 : 1, Mycklinge - II VI + 2: 1 16 NIBBLE 1 : 2, 1 : 3 Nibble gård - I, II, III VII + 17 PRÄSTGÅRDEN 1: 1 Kyrkan I - - + 18 PRÄSTGÅRDEN 1 : 7 vid kyrkan - - I + 19 ROCKSTA 1: 1,2: 1 Rocksta - - I + 20 SUNDBY 2: 1 Sundby - - I, III, IX + TILLBERGA BY 21 TILLBERGA 1 : 11 Tillberga by - - I + 22 TILLBERGA 1: 13 Tillberga by - - - + 23 TILLBERGA 4: 1 Tillberga by - - - + I
Bil 3 45 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISI<T UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I HUBBO SOCKEN, VÄSTERÅS KOMMUN Arun Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter 1 Ekon kartblad nr 2 3 4 Kategori en! utvärdering Objekt Fastighets - Sär skilt namn nr beteckning beskrivning 5 6 7 8 jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värde stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö 102 102 102 102 102 94 102 102 102 l Alvesta 3:84 Alvestagård - - - + 2 Alvesta 4:1 Kvastbruket - - II,III,VII, + VIII 3 Alvesta 5:7 Alvestagård - - II + 4 Gryta 1:28 fd torp - - I + 5 Gryta 1:31 Gryta ås - - - + 6 Jädra 1:3 Ersbo - - I + 7 Jädra 2:1 Norbergska - - I skolan 8 Jädra 2:3 Fågelbacken - - - + 9 Lista 1:1 Lista gård - - II + 10 Näs 1:1 Näs gård - 1,11,111, IV - + 11 Näs 1:1 Soldatstugan - - I + 12 Prästg 1:1 Kyrkan III - - + 13 Tränharnmar 1:3 Tränharnmars gård - - I,II,III,IV, + V 14 Tränharnmar 1:3 fd torp - - II,III,IV + ~
BIL4 KU~TURHI~TORISK BYGGNADSINVENTERING 47 I VASTERAS KOMMWt;.J - TILLBERGA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE
BIL5 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING 49 I VÄSTERÅS KOMMUN - HUBBO SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE
~... BIL 6 KUquRHI~TORISK BYGGNADSINVENTERING 51 VASTERAS KOMMUN - TILLBERGA SOCKEN HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN, I
\. Ii..Io:l. \ \" ' \. \. t. J
BIL. 7 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING VÄSTERÅS KOMMUN...- HUBSO SOCKEN 53 HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN <::,. '" : ' -,,'" :.. c
Västerås 1980 Andersson & Kagardt Tryckeri AB