Byggnad IV - bostadshus, det s k "Bränneriet". Troligen uppfört på 1100-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel,

Transkript

1 32 IV VI VIII XII Köksdelen blev tillbyggd Det ursprungliga köket låg förmodligen i källaren, spisrester finns kvar. Trappräcke från 1100-talet. Byggnaden har en karaktär av nyklassicismen. Huvudbyggnaden flankeras aven byggnad som är uppförd vid 19l0-talets mitt, som är identisk med den föregående vilken brann. Den f d byggnaden fungerade som brygghus, rättarbostad, s~delmakarbod, bagarstuga och kök. Den nuvarande är ett bostadshus. Byggnad IV - bostadshus, det s k "Bränneriet". Troligen uppfört på 1100-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad VI - magasin, enligt upp~ift frän 1100-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - plåt, åstakskonstruktion. Byggnaden är uppburen av ett underrede av trästolpar på syllvarv. Byggnad VIII - "Rismattan", f d statarbostad för två familjer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Till bostadshuset hör ett uthus. Byggnad XII - "Oxie", f d trädgårdsmästarbostad. Stomme - troligen timmer. Fasad - vitfärgad slätputs. Tak - tvåkupigt tegel, profilerade taksporrar. Byggnaden finns markerad på en karta från Till gårdsbilden hör nedlagda växthus. Byggnad XIV - bostadshus, f n fritidsbostad av enkelstugutyp. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg". Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Till övriga byggnader hör ladugård, lider, hönshus, uthus m m. Såg och kvarn har tidigare funnits på gården, liksom ett tegelbruk.

2 Gå rden är placerad i en skogsdunge av lövträd med öppna omkringliggande åkrar. Värdefull miljö. 33 XIV 33 SPRINGSTA 1:1, 2:1, 3:1, 4:1, Bryggan eller "Sjöstugan". F d fiskarboställe, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av enkelstugutyp från l800-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, profilerade taksporrar. Torpet ligger isolerat från övrig bebyggelse i ett skogsområde. Gårdstomten angränsar till sjön Mälaren. Värdefull miljö. 34 TÄNGSTA 1: 30, "Trädgårdsmästarbostaden". Ensamliggande bostadshus utan ekonomibyggnader. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad, uppfört på l800-talet. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion, mansardtak. Gården har tidigare legat under Frösåker. Värdefull miljö. 35 TÄNGSTA 2: 4, Sågen. Torpanläggning där två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, f n fritidsbostad av sidokammartyp. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - kallmurad natursten. Murad spis i köket. på gårdstunet finns ett f d fähus och en jordkällare. Torpet är omgivet av lövträd. Värdefull miljö.

3 34 36 TÄNGSTA 4:5, Solbacken. Torpanläggning/småjordbruk där sex byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp, f n fritidsbostad. Fasad - gul-vitfärgad stående locklistpanel. Tak - enkupigt tegel. Byggnad III - f d loge/lider. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - timmer och ramsågad stående lockpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Byggnad V - bod. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - tvåkupigt tegel. I söder gränsar torpanläggningen till Mälaren. Värdefull miljö. 37 TÄNGSTA 4:6, Lugnet. Torpanläggning där tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp, f n fritidsbostad. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. En stenkällare och logbyggnad kompletterar bostadshuset. Gårdstomten angränsar i söder till sockenvägen. Värdefull miljö.

4 35 38 TÄNGSTA 4:49. Bostad för sockenskomakare vid slutet av 1800-talet. Torpet och den omgivande miljön ingår som en del av den värdefulla miljön kring Tornby 1:2. 39 TÄBY 1:1, Gryta. Gryta har tidigare varit egen fastighet. på en karta från 1710 finns en gård markerad på den nuvarande gårdstomten. F n fritidsbostad, två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus. Fasad - timmer, stående locklist- och stående slätpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, mångåstak. Endast västra delen av byggnaden fungerar som bostad. Östra gavelröstet har tre halvrunda fönster. Byggnad II - bodlänga. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - kallmurad natursten. Värdefull miljö. 40 TÄBY 4:1, jordbruksfastighet där tio byggnader ingår. F d Täby by. Byggnad I - bostadshus från l800-talets senare del, ombyggt vid ett flertal tillfällen. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, mansardtak. Grund - huggen natursten. Byggnad II - f d arbetarbostad, f n fritidsbostad. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg, opanelade gavelrösten. Tak - enkupigt tegel. Byggnad III - f d arrendatorbostad, f n fritidsbostad, troligen tillbyggt trapphus. Stomme - timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel.

5 36 Byggnad VIII - f d smedja, troligen fr&n omkring Stomme och fasad - rött tegel och korsvirke. Tak - tvåkupigt tegel. Den murade härden finns kvar. Övriga byggnader är ekonomibyggnader, som är viktiga för gårdens helhetsbild. Täby gård har tidigare varit uppdelad på flera gårdar (Täby by). Gårdarna genomgick storskifte i slutet av talet. Värdefull miljö. II III VIII 41 TÄBY 4: l, Trångan. F d torp, f n fritidsbostad. Trångan finns utmarkerat på karta från Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp. Fasad - timmer och falsk stående locklistpanel, delvis falurödfärg. Tak - enkupigt tegel (nytt), åstakskonstruktion. Interiött finns en murad spis med bakugn i köket och en kakelugn ~ kammaren. Torpet ligger isolerat i skogsranden. Värdefull miljö. 42 TÄBY 5:1, Hagen. Bostadshus, källarbod och ett f d fähus. En tidstypisk anläggning med betydelse för landskapsbilden.

6 43 TÄBY 5:2, Persbo. F d torp, f n fritidsbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammar typ, troligen från talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Murad spis med bakugn ~ köket och rörspis i kammaren. 37 Byggnad II - källarbod. Stomme och fasad - liggande rödfärgat timmer. Tak - enkupigt tegel. Byggnad III - uthusbyggnad. Stomme - liggande timmer och stolpkonstruktion. Fasad - stående slätpanel och timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, breda vindskivor. Byggnaderna utgör en homogen torpmiljö. Ytterligare byggnader har funnits på platsen. Isolerad torpmiljö. Värdefull miljö. 44 VALHALL 1:3, f d bostad/affär, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus som från början har haft en parstuguliknande grundplan. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grundplanen är delvis förändrad. Fönsterkupa är upptagen i övervåningen på 1940-talet. Tillbyggd veranda. F d två skorstenar, stenvalvskällare. Enligt ägaren upphörde affärsverksamheten före Värdefull miljö. 45 VRETA 3:1, Bergbo. Torp beläget ensligt, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp. Fasad - stående locklist- och stående lockpanel, röd plastfärg. Vita knutlådor. Tak - enkupigt tegel, mångåstak. Grund - kallmurad natursten.

7 38 Hurad spis i köket. Tillbyggd förstuga. på husets baksida finns en utbyggd bod med halvrund ramsågad lockpanel. Till torpmiljön hör en syrenberså. Värdefull närmiljö. 46 VRETA 3:1, Vrederbo, f d soldattorp efter en soldat Vreder, f n fritidsbostad. Torpet ligger i kanten av skogen på en kulle. Ett f d slakthus är uppfört på 1920-talet samt ett par uthusbyggnader ingår. Värdefull torpmiljö. 47 VRETA 3:2, Karlsberg, f d Karlberg. Fyra byggnader ingår. Två torp intill varandra. Byggnad ' II - bostadshus, f n fritidsbostad. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel. Utbyggd förstuga med lövsågade taklister. Det andra bostadshuset fungerar fortfarande som helårsbostad. Värdefull miljö. 48 VRETA 3:3, Grönlund. Torp som fortfarande är helårsbostad. Tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Garage och vedbod finns på gårdstomten. Värdefull miljö. Inventeringen har innan den tryckts setts över av ~edlemmar ur Irsta-Kärrbo hembygdsförening. Då framkom också förslag på kompletteringar, tyvärr hade layoutarbetet gått så långt att några tillägg av nya objekt inte kunde inarbetas i manuset. Här följer endast en uppräkning av dessa objekt: Källsved, Mårtens hamn, Vretbo och Stampas vid Harkie gård, Skotterön, Skyttebo 1:7 (Larsbo) samt Täby 4:1 (Sandbo).

8 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården 39 Täby De skyddsvärda landskapsavsnitten ligger huvudsakligen i anslutning till de stora godsen som präglar socknens karaktär. Ett område breder ut sig från Kärrbo kyrka och Täby i norr till Frösåker i söder. Till Frösåker leder planterade alleer. Gårdens flygelbyggnader ligger på en träbevuxen kulle mitt i det öppna jordbrukslandskapet. Ett annat landskapsparti omfattar ett stråk från Skämsta i norr, som vidgar sig mot Springsta i öster och fortsätter till Lindö herrgårdsanläggning som ligger inbäddad i grönska vid Mälarens strand. Aggarön med herrgård vid Långholmssundet bör, enligt naturfredningsplanen, ingå i ett naturreservat som omfattar även Långholmen samt andra öar och strandpartier. Frösåker Lindö- herrgård

9 40 v LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING Eriksson~ Grau, O G - Folkskolans historia i Västmanland. Västerås Förslag till områdesplan för Frösåker - Harkieområdet. SBK Beskrifning öfwer Wästmanland, VLT Hedberg, T Söderberg, B (red) - Bruno, W Kornmunbildningar ~nom Västeråsbygden. Västerås Slott och Herresäten i Sverige - Närke, Västmanland. Malmö Tegelindustrin i Mälarprovinserna Uppsala Naturfredningsplan. SBK Svenska gods och gårdar. Uddevalla Lantmäterikontoret, Västerås Länsmuseets arkiv, Västerås Stadsarkivet, Västerås VLT:s klipparkiv, Västerås

10 VI BILAGOR 41 B i I 1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÄRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~!ll~~~~!~~l~~!~~' För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmaterialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del avpanelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

11 42 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med r~~-;;ljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklister-ffi-ffi utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ersättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden.!::~~~!~~ - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts förlstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel ell er falsad svartmålad plåt är de takrnateriai som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har sarruna färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör ofta samman med husets-bygg;ädsstil-och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

12 43 Planlösnin ~ - en ombyggnad utan planföränd ~ing-kän-~~nornför as i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakel ~gnä~-och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevar a~. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, golv-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade. Q~!~_~~~_!~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gån8ar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utfonnning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör otserveras att byggnadsniulli'1dens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet VÄSTERÄS 021/127560

13 Bil FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I KÄRRBO SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggna derna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kart - blad nr Kategori enl utvärdering - Objekt Fastighets - Särski~t namn nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intre s s näre dyl byggnad byggnad miljö 36 6 L _I _. l AGGARÖN 1:1, Aggarö gård - I II + 1:2 2 BRYGGAN 1:1- torp - I, III V + 1:7 3 FRÖSÄKER 1:1 Frösåkers gård - 1,11,111, XI,XII + TÄNGSTA 5:3, VI, VII, IX, 5:4, 5:5 XIII,XIV 4 GRISSLE l: 3, :4 5 HARKIE 1:1, Harkie gård - - I,III,VI, + 1 : 100 VII, IX 6 HARKIE 2:14 Roligheten - - 1, HARKIE 2:85 Skillnaden - - I + 8 HOml:BY 1:2 "Stora Hornby" - - 1,11, KARLSRO 1:1 - - I, III + 10 KLOCKARGÄRDE~ f d skola - I - + 1:2 11 KLOCKARGÄRDm :3 12 KOTTEBO 1:5 Snäppan - - I + 13 KOTTEBO 1: , LINDÖ 2:1 Brunnsviken - - 1, LINDÖ 2:1 Käll torpet - - I + 16 LINDÖ 2:1 Lindö gård I 11,111, IV,VII, + VIII, XI, XII, XIX, XXIII XIV,XVI, XVII 17 LINDÖ 2:1 Lugnet LINDÖ 2:1 Skärsholmen LINDÖ 2:1 Solmanstorpet - - I + 20 LINDÖ 2:1 Solvik - 1, NYBY l: l gården - - I,II,V + I ~-

14 46 KÄRRBO SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö 22 PEÄ,STGÅRDEN del av :1 23 PRÄSTGÅRDEN bygdegård I 1:1 I I 24 PRÄSTGÅRDEN kyrkan I :1 25 PRÄSTGÅRDEN del av :1 26 PRÄSTGÅRDEN f d skolan - I - + 1:2 27 PRÄSTGÅRDEN f d kyrkoher- - I III, IV + 1:3 debost skäms TA l: l, gården - - I, VI + 2: SKÄMS TA 1:2, Anneberg - - I + 2: SKÄMSTA 1:1, Lärktorpet : skäms TA 1:1, Pettersborg - I - + 2: SPRINGSTA gården - I IV,VI, + 1:1-4:1 VIII, XII,XIV SPRINGSTA Bryggan - - I + 1:1-4:1 34 Tlli'i' GSTA 1: I + 35 T k~ GSTA 2:4 Sågen - - I + 36 TÄNGSTA 4:5 Solbacken - - I,III,V + 37 TÄNGSTA 4:6 Lugnet - - I + 38 TÄNGSTA 4:49 vid Hornby TÄBY 1:1 Gryta - - 1, TÄBY 1:1 gården - - 1,11,111, + VIII 41 TÄBY 4:1 Trångan - - I + 42 TÄBY 5:1 Hagen TÄBY 5:2 Persbo - - 1,11, VALHALL 1:3 f d affär - - I VRETA 3:1 Bergbo - - I +

15 KÄRRBO SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult ~ist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö VRETA 3:1 Vrederbo VRETA 3:2 Karlsberg - - II + 48 VRETA 3:3 Grönlund - - I +! i :,,

16 KULTURI I VÄSTI KARTA.....,-- _ / \' /~ r '

17 Bil. 3 KULTURtISTORISK BVGGNADSI~VENTERING 49 I VÄSTERÅS KOMMUN - KÄRRBO SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE

18

19 Bil. 4 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING 51 VÄSTERÅS KOMMUN - KÄRRBO SOCKEN HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN

20 Västerås 1980 Andersson & Kagardt Tryckeri AB