-", på Ö sidan av ån. 34 Uthus med okänd funk. (II) av sten och tegel med vit puts, förfallet. Kulturhistoriskt

Transkript

1 30 34 Uthus med okänd funk. (II) av sten och tegel med vit puts, förfallet. Kulturhistoriskt värdefulla pga raritet, ursprunglighet, historiskt värde. Ligger på Ö sidan av ån. -", 35 SVANÅ 2:1, vid Svanå Herrgård, Väster och Bruksgården på V sidan av ån. Väster (I), fd arbetarbostad från 1821 av sten i 2 våningar. Daterad enligt smitt årtal på väggen. Bruksgården (V) av reveterat timmer i 2 våningar vid damm från 1600-talet. Uthus finns till både Väster och Bruksgården. Tegel och sten, vit puts. Magasin rödfärgat timmer samt i stolpkonstruktion med röd panel. Kulturhistoriskt värdefulla pga raritet, ursprunglighet, historiskt värde är Väster (I) och Bruksgården (V). 36 SV ANÅ 2: l Färdskär m bl a ett troligt fd soldattorp (IV) i timmer med rödmålad locklistpanel. Färdskär ligger och låg även förr under Svanå. Arbetarbostäder finns. Har vari t by. (Akt 31, 33, 1791, 1793). Avgärda-hemman var Kniptorp, nuvarande Färdskärstorp (Svanå 2:41) nu sommarbostad. Fd torpet i Färdskär kulturhistoriskt intressant, representativt

2 37 SVAN Ä 2:1 Gullarsbo, fd torp, nu sommarbostad. Bland de äldsta torpen i Svanå (se Akt Haraker). Bostadshuset (I) timmer i 2 våningar med röd locklistpanel. I vinkel ligger en loftbod (II), rödmålat timmer. Stall (III) mittemot bostadshus. Norr om bostadshuset ligger källare och ladugård. Vårdträd och tun hör till gårdsbilden. Bostadshus (I) och loftbod (II) kulturhistoriskt värdefulla pga raritet, ursprunglighet (stallet kulturhistoriskt intressant) SVANÄ 2:13 Forsbo fd Norrspånga. (Ö om Herrgården) Ö stranden av Svartån. Bostadshuset (I) av sten med gul puts i 2 våningar, ca 50 m norr därom finns ett fd järnmagasin (V) av slagg, en av 2 vid det numera försvunna järnvägsspåret. Bropelarna kvar i Svartån. på den västra stranden, mittemot Forsbo (I), ligger det s k "labbes" (VII) en liten vitputsad tegelbyggnad. Smederna hade det till att vila i. Kulturhistoriskt värdefulla pga raritet, ursprunglighet och historiskt värde. Miljön är liksom i det övriga Svanå, mycket känslig. på den västra stranden finns också ett flertal moderna enfamiljshus, vilka smälter in i miljön..... ~

3 32 39 SVANÄ 2:14 Rullbo. Fd torp under Svanå, nu sommarbostad. Portlider (II) med svale rödmålat timmer. Totalt 3 byggnader. Kulturhistoriskt intressant bl a pga raritet. 40 SVANÄ 2:15 Lido. Tidigare Lideå, fd torp, nu sommarbostad. Bostadshuset (I) av timmer med rödmålad locklistpanel från omkr Flera uthus ligger i anslutning till byggnaden. Kulturhistoriskt intressant pga ursprunglighet, representativitet. 41 SVANÄ 2:17 Lyckmans. Fd torp, nu sommarbostad av timmer med rödmålad locklistpanel ~ 1800-talet. Enkelstuga. Kulturhistoriskt intressant miljö pga sin representativitet för torpbebyggelse i socknen. 42 sv ANÄ 2: 18 Grans, fd Sågtorp Fd soldattorp, slakteri, nu sommarbostad tal. Dubbeltorp, dvs 2 kök och 2 kamrar. Den högra delen är helt intakt. Stor vind. Kakelugnar och spisar kvar. Av timmer med locklistpanel och lockpanel målat i rött, l-kupigt tegel. Kulturhistoriskt intressant pga historiskt värde och raritet, ursprunglighet.

4 43 SVANÄ 2:20 Gräset, fd torp, nu sommarbostad. (Akt II, 1111) Loftbod II i timmer, rödmålad, l-kupigt tegel. Ursprungli g SVANÄ 2:24 Kolarstugan, fd arbetarbostad under Svanå. Barnmorskans bostad, nu sommarbostad. Timmer med locklistpanel i rött, 2 våningar, något "snickarglädje". Ligger nära Svartån. Ursprungl ig, historiskt värde. 45 SVANÄ 2:21 Stora Bäckarna, fd torp, under Svanå, nu jordbruk. Bostadshuset troligen äldst, av timmer med röd l ocklistpanel; l 800-tal, renoverad Vedbod (II), stall (III) från omkr 1850 ; stallet av timmer, delvis klätt med röd locklistpanel. Klädbod över stenkällare (IV) från ~ Ladugården borta - (se Akt II 1111). Kulturhistoriskt intressant pga ursprunglighet, hi storiskt värde. 46 SVANÄ 3:3. Skolan i Svanå uppförd 1818, fd folkskol a nu nyttjad av Televerket. Av tegel med gul puts. Byggd i T-form i 2 våningar, ca m norr om Herrgården. Ursprunglig, historiskt värde.

5 34 47 SVANÄ 4:1. Banvaktarstuga. Bostadshus (I) och fähus (II) av timmer rced rödmålad locklistpanel. Bostadshusets interiör i stort sett intakt. Litet kök och stort rum med kakelugn. Huset ligger ca 3 m från järnvägsspåret. Fähuset är litet med vedbod. Trädgård finns. Båda troligen från 1880-talet, dvs vid tiden för järnvägens omläggning. Bostadshuset - kulturhistoriskt värdefull pga raritet, ursprunglighet, historiskt värde. Ulvsta by bestod innan laga skifte av 5 gårdar. 2 flyttades ut. ~:5 o 1:7). De flesta husen är av timmer. I byn ingår i dag Ulvsta 1:2, Ulvsta 1:3 och Ulvsta 2:4. Storskifte ägde rum ULVSTA 1:2 Ulvsta gård, jordbruk. Bostadshuset (I) i timmer med grå, stående pärlspontpanel, byggd Stor bak- och tvättstuga (II), ibland använd som arbetarbostad, rödmålat liggande timmer, l-kupigt tegel, 1800-tal. Stall/redskapsbod/lider (IV) rödmålat timmer, l-kupigt tegel, 1800-tal. Matbod (V) rödmålat timmer, l-kupigt tegel. Ladugård (VII), rödmålat liggande timmer, l-kupigt tegel, 1850-tal. Loge (VIII) liggande timmer och stolpkonstruktion, delvis panel målad i rött, l-kupigt tegel, tal. Ekonomibyggnaderna (IV-IX) är byggda omkr ett tun. Bostadshus, bakstuga och en arbetarbostad ligger skilt från fägården med ett staket. Bak- och tvättstugan (II) kan anses kulturhistoriskt värdefull pga sin ursprunglighet, raritet. Bostadshuset (I), stallet (IV), matboden (V), ladugården (VII) och logen (VIE) kan anses som kulturhistoriskt intressanta pga sin ursprunglighet och representativitet för tidsperioden.

6 35 49 ULVSTA 1:3 Ulvsta gård, jordbruk, har ett bostadshus (I) delvis från talet. Det är idag ihopbyggt med ett hus från 1940-talet. Delen från talet av timmer med locklistpanel i rött. 50 ULVSTA 1: 8 Lugnet, fd torp, nu sommarbostad (I) av timmer med rödmålad locklistpanel. Detaljer t ex foder, från gustaviansk tid. Uthus (II) och fähus från 1910 hör till. Även dessa hus är röda. Uthuset (II) har tillsammans med bostadshuset (I) vita snickeridetaljer. Kulturhistoriskt intressant, pga representativitet, historiskt värde. 51 ULVS TA 2:4 Ulvsta gård. Bostadshuset (I) av timmer, ljus panel med gröna foder, knutar. Huset är från 1850-talet. Interiören är delvis intakt, kakelugn och stuckornament i taket. Flyglar av timmer med ljus panel med gröna foder. Flygel (II) är idag bostadshus och den andra (V) är fd bagarstuga, nu garage. Ytterligare 2 par flyglar finns, alla 4 husen av timmer målade i rött. Ett av dem är magasin (VI). De andra är 2 hönshus och en ladugård. En bastu ligger på en kulle ute på ett fält, en bit från de övriga husen. Hela gården ligger mycket öppet. Kulturhistoriskt intressanta är I, II, V, VI pga sin ursprunglighet och representativitet som tidstypisk jordbruksfastighet. 52 ULVS TA 2:5 Stenängen, fd torp under Solinge, Romfartuna socken. Timmer, gul locklistpanel. Kulturhistoriskt intressant pga det ursprungliga, oförändrade utseendet.

7 36 53 ULVSTA 2: 5 Nygård, ca 200 m norr om Stenängen. Jordbruk. Bostadshuset (I) av timmer med vit locklistpanel från 1870-talet. Bagarstuga (II) och fd hönshus (IV) i vitmålat timmer. Magasin (VIII) i rödmålat timmer. Loge l skiftesverk och ladugård i timmer. Alla ekonomibyggnader, utom bagarstuga och hönshus som är flyglar till bostadshuset, ä r rödmålade. Mangård och fägård är skilda åt med hjälp av staket och väg. Fd utgård till Solinge, Romfartuna s:n. Ursprungliga, tidstypiska. 5 4 VÄSTERÄNG 2:1 Västerängs gård är anlagd Mangården är byggd i fyrkant och skild från fägården. Bostadshus (I) av timmer med rödmålad locklistpanel från 1780-talet. Ombyggd ~ Flyttad Tidigare var planen 6-delad. Taket av näver och torv togs bort vid ombyggnad ~ Nu är taket tegelklätt. Källarstuga (II) fd skolhus, undantag-bostadshus av timmer med rödmålad locklistpanel, delvis från 1760-talet, något utbyggd (ca 2 m). Bodar (III) av timmer delvis täckt med rödmålad locklistpanel, 1700-tal. Portlider (IV) av rödmålat timmer. Innehåller drängkammare och bod i nedre delen av 2 rum med tapeter i den övre. Gamla beslag i form av T i dörrarna, från 1700-talet. Porten är kvar. En väggmålning från denna byggnad förvaras på Länsmuseet. Fd vedbod (V) också den från talet ingår i den fyrkantiga mangården. Magasin (VI) i rött timmer från 1906 och ladugård från 1800-talet. Loge från 1926 samt maskinhall i plåt och svinstall från 1970-talet. Gården ligger på en höjd. Det har funnits ett soldattorp nära gården. Det kan vara nuvarande Hälla 1: 26, Selmalund, ca 100 m SÖ om Västeräng. År 1857 var Västeräng "afgärdeshemman" till Hälla, ägd av Svanå Bruk. Som kulturhistoriskt värdefull kan portlidret (IV) räknas pga sin ursprunglighet, raritet och historiska värde. Som kulturhistoriskt intressanta byggnader kan bostadshus (I), källarstuga (II), bodar (III), vedbod (V) och magasin (VI) räknas pga sin ursprunglighet.

8 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården 37 Ur inventeringsmaterialet har vissa större landskapsavsnitt, med anknytning till bebyggelse, utkristalliserats som särskilt beaktansvärda miljöer. FÖljande landskapsavsnitt är känsliga för förändring och bör skyddas. Svartådalen med stora, öppna ytor, utgör ett mycket känsligt parti av landskapet. Harakers kvarn, Kyrkan, Skepplinge, Fröslunda, Bålsta, Hummelsta, Hasselbäck m fl gårdar ligger i detta område. Området inkluderar Svanå Herrgård. Området vid Hällsjön med torp och gårdar, är känsligt för nybebyggel se. Här avgränsas området av skogklädd kuperad terräng. Slätten vid Västeräng, Hagby, Gräna bör också räknas som ett större miljöområde. Bybildningar och gårdar, huvudsakligen målade med Falu rödfärg utgör karakteristiska inslag i landskapet. Genom landskapspartiets öppenhet är bebyggelsen möjlig att uppleva som en helhet. Eventuella nytillskott bör göras gårds- eller byanknutna för att inte störa detta helhetsintryck, som ger en uppfattning om det näringsmässiga sammanhanget.

9 38 V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKN I NG Andersson, F-Svanå Bruks historia. Erikson, G - Folkskolans historia i Västmanl and (Västerås) Erixon, S - Skult una Bruks historia (Stockholm),1921. Fager, P Grau, Naturfredningsplan Nilsson, S v Sydow, W Björkman, S Willers, U Wästberg, p - Mälaren, Hjälmaren, Köpingsån, Svartån och Örsundaåns avrinningsområden. Inventering av dammar och regleringsförhållanden. - Beskrifwning öfwer Västmanland (Västerås), Gammalt och fint, Svenska gods och gårdar. - En gustaviansk boksamlare, Sommaröarna, Västmanl ands l äns kalender fr bl a , Västmanl and Svenskt mittland, red L Rask, Brandförsäkringsverket, Stockholm. Landsarkivet, Uppsala. Lantmäterikontoret, Västerås. Länsmuseets arkiv, Västerås. Stadsarki vet, Västerås.

10 VI BILAGOR 39 B i I. 1 RÄD OCH REKOMMENDAT I ONER I BYGGNADSVÄRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteri ört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få f örändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äl dre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om del ar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistori skt värdef~lla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~!!!~gg~!~~!~~!~g.f ör kulturhistoriskt värdefull bebyggel se är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmat~rial~t under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

11 40 ~~~~~~ - träfasaderna bör målas antingen med ren oljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklist~r-~-~ utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ~rsättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~~~~!~~ - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör ofta samman med hus~ts-byggnadsstil-och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

12 41 Planlösning - en ombyggnad utan planförändri~g-k~~-g~nomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakelug~ar-ö~h andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, göl;-ö~h-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget alltid varit målade. Golv och tak - äldre brädtak och brädgolv bgr-b~;aras-även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet VÄSTERÅS 021/127560

13 42 Bil. 2 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I HARAKER SOCKEN, VÄSTERAS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori en! utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 7 8 nr beteckning beskrivning 5 6 jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö , ALMUNDA l 2 : 3 Bastubaeken - - I,II,III + BENGTSBO 2 1: 6 Bengt sbo - - I - BERTILSBO 3 1:1 Bertilsbo - I II,III,IV, + V,VI,VII BÅLS TA 4 1:10 Lötbo - - I, II, III,IV + 5 1:11 Bålsta gd - - III - FRÖSLUNDA 6 1:1 Fröslunda gd - - r,ll,iii,vii + GRÄNA 7 1: 2 Gr äna gd - - I,I I,V + HAGBY Hagby "by" se text 8 1: 2 Hagby gd, del a\ - -!r.ii,iv,v, VI + 9 1: 3 Värntorp - - VI : 6 Berghäll - - n + Il 1 :14 Ängsbacken - I : 2 Hagby gd, del a\ - - I : 3 Hagby gd, del a\ arb bost 14 2 :4 Dalhagen, Nybo - -,II,V,VI, + (1n 15 Äbergs - - VIII,IX +

14 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr beteckning b e skr i vning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö HAGBY 2:15 Sjöbo :18 Sjöbo HAGBYTORP :2 Hagbytorp - - II,III + HARAKERS KV : 2 Harakers kvarn - - 1,11 + HASSELBÄCK :3 Hasselbäck - - II :7 Kullerstorp - - 1,11,111 + (smedja) :20 "Axels stuga" - - I :1 Fröbbenbo JUSKEBO :7 Lilla Juskebo - - I + KARSBO :2 Karsbo - - I + KÄTTSTA : 2 Kättsta gd - - I,II,m,V + PRÄSTGARDEN :2 Prästgården - 1,11 III :3 Skolan - - I :4 Kyrkan I SKEPPLINGE :1, 2:1 Skepplinge gd I - VI,XI,XII Hagsängen - - I Smedens, Sold. - - I,IV + SVANA :1 Herrgården ~,II,IIIiVI, VII, V,VIII,Il + m omgivn IV, X'VI XIII, XVII Bro, park., -

15 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighet s - Särskilt namn 7 8 kart- nr beteckning beskrivning 5 6 blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö Öster - I,II,III Väster och - I,II,V - + Bruks gården Färdskär Gullarsbo - 1,11 III :13 Forsbo - I, V, VIT :14 Rullbo - - II :15 Lido - - I :17 Lyckmans :18 Grans - - I :20 Gräset - - II :24 Kolarstugan - - I :27 St. Bäckarna - - I,II,III,Di :3 Skolan - - I :1 Banvakt.stugan - I II + ULVS TA Ulvsta by, se text :2 Ulvsta gd - II I,IV,V, + VII,VIII :3 Ulvsta gd - - I :8 Lugnet - - I,II :4 Ulvsta gd - - I,II,V, VI :5 Stenängen - - I :5 Nygård - - ~,II,IV,VIII + VÄSTERÄNG :1 Västerängs gd - IV 1,11,111, + V,VI