Västmanlands läns museum. Stadsbyggnadskontoret. Haraker socken. Kulturhistorisk_byggnadsinventering i Västerås Kommu!1

Transkript

1 Västmanlands läns museum Stadsbyggnadskontoret Haraker socken Kulturhistorisk_byggnadsinventering i Västerås Kommu!1 =

2 Haraker socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun 1978

3 INNEHALLSFÖRTECKNING 3 3 I INLEDNING 5 II METOD OCH MÅLSÄTTNING II:l Inventering II:2 Utvärdering III HARAKER SOCKEN 9 III:l Landskapet, fornlämningar 9 III:2 Bebyggelsens karaktär 9 III: 3 Offentliga byggnader 14 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER IV:l IV:2 Byggnader och byggnadsgrupper Större områden av betydelse för kulturminnesvården V LITTERATUR OCH ~~LLFÖRTECKNING 38 VI BILAGOR Bil l Bil 2 Bil 3 Bil 4 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD FÖRTECKNING ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE KARTA - HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN

4 4 1:

5 INLEDNING 5 Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av beb~ggelsen lnom Västerås kommun. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Väste rås bebyggelsen ". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildnings ärenden. Fältarbetet i Haraker utfördes 1977 av fil kand Anna-Carin Roos, som även utarbetade rapporten våren 1978.

6 6 II METOD OCH MALSÄTTNING 11:1 Inventering lnventeringen är utförd som totalinventering, vilket innebär att man inom ett avgränsat geografiskt område registrerar, beskriver och tar fram fakta om samtliga fastigheter. Områden av homogen karaktär t ex sommarstugeområden behandlas områdesvis utan registrering av varje enskild fastighet. Byggnadsinventeringen består av tre led: Inventering ~ fältarbete med faktainsamling -ö pa blanketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. Bearbetning - faktasammanställning och analys-i-te~t-och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassificering ä~-de-utpekäde värdefulla objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. ~l~~~~_~~~~e~~~~~~~~ - inventeringen ger underlag för avgränsningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag f6r-redo~is~i~g-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. Q~~~~~~:_~~b_~~~~~~~E~~~ - inventeringen underlag för avgränsning av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. ~~~g~~~~~~~~~ - inventeringen underlag för granskning av ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. ~~~~E~~~~~~~ - avseende statligt lånestöd för kulturellt värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.

7 II:2 Utvärdering 7 Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700-talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från 1910-talet kan förhållandet bli det motsatta om talshuset senare fått en modern exteriör och interiör men 1910-talshuset har kvar Sln ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Lands kaps part i En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.

8 8 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit 9Dstad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderlag. l) Punkt 7 betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmiljöområde, känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. l) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.

9 III HARAKER SOCKEN 9 111:1 Landskapet Haraker socken ligger i Norrbo härad, i den NV delen av Västerås kommun. Arealen är ha. I VÖ-riktning är socknen ca 12 km och NS-rikt"ning ca 11,5 km. Svartån vilken flyter igenom socknen i NV-S-riktning är av stor betydelse för landskapsbilden. Svartån får sitt vatten bl a från Hällsjön l socknens NV del. Hällsjön är en av socknens fyra sjöar. De övriga är Rudsjön, Ankfluckan och Kummelfluckan. Flucka betyder ungefär stillastående, grund vattensamling. Även dessa sjöar är belägna i socknens NV del. I anslutning till vattendragen ligger ett ant al dammar.- l Socknen är till största delen jordbruksbygd, men skogsbruket är också betydande. Jordbruk bedrivs i hela Svart ådalen och i den NÖ delen mot Sätra brunn och Solinge i Romfartuna socken. Landskapsbilden präglas av slätten som i de V och NV skogrika delarna övergår i kuperad terräng. '--_"" l-o _",-O ---''7Fot: Haraker har få fornlämningar, 25 st. Vid Åkerby ligger den s k Åkerby skans, i Fröslunda en offerplats samt ett stort flyttblock; nära Hällsjön den s k Pukestenen med folklig tradition. I övrigt rör det sig om gravar, milstolpar och minnesstenar. Av historiska händelser kan nämnas ett par slag; ett i januari 1437 (Puke) och ett i april 1464 (Kettil Karlsson Vase-Kristian I av Oldenburg). Haraker socken är och har varit jordbruksbygd, dominerad av stora gods och gårdar bl a Svanå, Kättsta och Hummelsta. Bebyggelsen är koncentrerad till Svartådalen och Svanå. Namnet Haraker tros komma av orden - aker = åker och Har = stengrund eller personnamn (Mari, Mara) Haraker = Åker med stengrund, Haris åker eller Hård åker. 111:2 Bebyggelsens karaktär Skiftesreformerna under och talen påbörjade den omvandling av det äldre kulturlandskapet som ännu fort-

10 10 går. Skiftena slog sönder byarna, spred bebyggelsen, samlade åkermarken till större enheter och gav upphov till den kulturlandskapsbild som nutiden bedömer som värdefull. I Haraker socken finns ett par herrgårdsmiljöer, Svanå och Kättsta. Svanå är ett fd järnbruk, med en bevarad karolinsk herrgård från 1600-talet. Järnbruket lades ned Idag bedrivs jord- och skogsbruk på Svanå. Svanå herrgård och fd bruk ligger ca 20 km NV om Västerås vid Svartån och är en av de få återstående karolinska herrgårdarna i länet. Bruket och gården anlades ~ 1635 av Ebba Brahe och kallades fram till 1717 för Sigulskvarns Bruk. Efter 1717 blev namnet officiellt Svanå Bruk. Almunda köptes Ebba Brahe uppförde bl a Corpes-de-Logiet och norra flygeln. Huvudbyggnaden är äldre än 1674 och fick sitt nuvarande utseende med klocktorn och putsrustik kring porten vid en ombyggnad på 1780-talet. Då var huset rödfärgat, liksom flyglarna. Den gula putsen tillkom på 1850-talet. Den södra flygeln byggdes under Pontus De la Gardies ledning på 1680-talet. Gården är anlagd efter mönster för herrgårdarna och slottsanläggningar som utbildats under 1600-talet. på 1780-talet var inte bron eller lusthuset byggda. I ett brev från 1779 omtalas en mineralisk källa som skulle finnas på andra sidan ån, i den nuvarande parken, i skuggan av ett stort träd. Den var "av samma kvalitet som den i Sätra". Svanås eget tegelbruk lades ned efter mer än 100 års verksamhet Då byggdes en kvarn vid Forsbo (Svanå 2:13), vilken konkurerade med Harakers kvarn. Svanå kvarn lades ned Ruinen finns kvar. År 1854 fick bruket en Lancashire-härd. Bruket som ägt stora delar av Haraker socken och även delar av Fläckebo socken, lades ned 19J8. Flera torp på Svanås domäner tillkom under 1700-talet, t ex Lil-la Juskebo, Stora och Lilla Bäckarna, Rålken, Svartkärret m fl. Almunda var själva odal byn. Det fanns 16 torp samt rå- och rörshemmanen Gräset, Rullbo, Gullarsbo och Juskebo. /

11 Svanå var också under en längre tid känt för en av Västmanlands förnämsta hästoch nötkreatursbesättningar (dvs under talen). Ett järnvägsspår byggdes från Svanå till Svanå station Det nyttjades till ca Resterna av järnvägsspår och bropelare över Svartån finns kvar, liksom 2 magasin, ett på var sida om ån. utslagsgivande för Svanås placering och troligen också Kättsta, var tillgången till vattenkraft dvs energi till Svanå Bruk och senare också till Kättstas spinneri, anlagt på 1700-talet. Vid Svanå finns 3 dammar, alla från 1600-talet. Den vid Hällsjön är den äldsta. De två andra finns vid Bruksgården resp Forsbo. Dessa är från 1630-talet. Även Kättsta har en damm. Kättsta och Svanå har några av de äldsta bevarade byggnaderna i socknen. En ordentlig grund med trossbottnade golv fanns under 1700-talet nästan bara vid herrgårdarna, men blev med tiden vanlig också hos allmogen. Ibland kunde en nedgrävd murad källare förekomma under huset som t ex under Kättsta (III). Det äldsta materialet är gråsten. Teglet kom i användning hos allmogen under 1800-talet. Den röda färgen som imiterade teglet togs först upp i städerna, för att sedan börja användas på herrgårdarna. Svanå var rödmålad på 1780-talet,troligen ännu tidigare. Med tiden blev den röda färgen vanlig också hos allmogen. Svanå reveterades i gult omkring Den gula färgen efterlik~ade sandsten och stenhusens gula puts. Den vita färgen efterträdde den gula. Kättsta är ett exempel på den senare färgsättningen. Prästboställen hade länge kvar sin röda färg. I Haraker är prästgården, arrendatorbostaden, fd komministerbostället St Äby och fd torpet Karsbo, rödmålade. Under 1700-talet kom det brutna taket på herrgårdar och boställsgårdar, likaså säteritak eller "italienskt tak", som var vanligt på 1600-talet t ex Svanå. Från herrgårdarna tränger papperstapeterna in i allmogens hus. Kakelugnar brukades tidigt i herrgårdarna. Svan å har i en av flyglarna (III) kakelugnar från 1700-talet. 11

12 12 I Haraker har det funnits flera byar, t ex Hagby, Ulvsta, Färdskär, men skiftena har splittrat dem. I vissa fall återstår enstaka gårdar. Ulvsta har kvar sin bykaraktär. I byn finns 3 gårdar kvar. Vid laga skifte flyttades 2 ut (se beskrivn). Ett nytt "bysamhälle" har bildats, Abelsberg, med ett antal bostadshus från talen, runt en kärna av äldre bebyggelse. Inom synhåll ligger Harakers kvarn, kyrkan med prästgård och skola samt flera jordbruk. Skråmsta by omtalas första gången 1341 (Scrumstadum) jämte Aby; 1464 Skrommista, 1540 Skromista, 1584 Skråmestad, 1599 Skråmsta, dock Skråmista by Två gravhögar, troligen från järnåldern (200 f kr e kr) visar att Skråmsta är äldre som boplats än talet. Under det århundradet bestod Skråmsta av 4 likstora gårdar, likaså på 1540-talet. Under medeltiden låg hela Skråmsta under frälset. Även 1540 och senare är alla gårdarna "frelsis lann", tydligen under en enda familj. Ar 1604 upptas som ägare "fru Hillewij på Risa" (Hillevi Posse till Frötuna): Vid 1600-talets mitt är byn uppdelad på olika ägare, bl a Ebba Brahe, änka efter Jacob De la Gardie, som avled Storskifte fastställdes 1111, laga skifte , 2 gårdar och delar aven 3:dje fick kvarbo. Efter skiftet splittrades och ombyggdes byn. Det äldsta kvarvarande huset i Skråmsta är troligen Skråmsta 6:1. I byn finns en såg. Det finns flera medelstora och stora gårdar i Haraker socken, t ex Bålsta, Hummelsta, Hagby, Skepplinge. på de / mellanstora gårdarna, som dominerar socknens gårdsbestånd, har ofta mangårdsbyggnaden en ljus panel, medan ekonomibyggnader, fähus och stall är rödmålade. Bostadshusen är av timmer, likaså äldre fähus/stall. Logar m m har stolpkonstruktion. Skiftesverk är ovanligt. Det finns 5 ex på det i socknen, alla logar, Nygård, Fröbbenbo, Värntorp, Sjömanstorp, Sjöbo. Där panel förekommer är stående locklist vanligast på bostadshus och stående slät panel på uthus. Flera av gårdarna har, eller har haft, flygelbyggnader. /' I Haraker är timret det vanligaste byggnadsmaterialet i äldre bostadshus, ladugårdar och stall. Det är och har varit

13 13 gott om virke. Det har funnits flera sågar som t ex Skråmsta såg och Hagbytorps såg, som nu är nedlagda. Det har också funnits sågar på gårdarna i flera fall. Timmerväggar tätades med mossa mellan stockarna. Panel började användas hos allmogen på 1850-talet. Den sattes upp först efter ett par år, för att timret skulle torka och sätta sig innan panelen sattes upp. De mellanstora och stora gårdarnas bostadshus är ofta försedda med runda, halvrunda eller trekantiga fönster på gavlar och frontespisar. Detta togs upp av allmogen under 1800-talet. I början var fönstren små, då glas var en dyrbar vara. Med tiden blev de större. Fram till omkring 1850 var fönstren blyinfattade. I ett tvåvåningshus är det vanligt att den övre våningens fönster är större än de i den undre. Fönstren är också symmetriskt placerade i fasaden. Under 1700-talet började husen få två våningar. Lunettfönster användes på gavlarna. Dessa återkommer på hus från 1880-talet. Det äldsta och vanligaste taket är sadeltaket. I äldre tider var det täckt med bräder, torv eller halm. Det brutna taket började användas av allmogen under 1800-talet. Under talen kom det brutna taket tillbaka. Under 1700-talet hade mangårdsbyggnaderna torvtak och fähusen halmtak. Västerängs mangårdsbyggnad hade torvtak fram till talet, då huset byggdes om. Tegeltak började användas på allvar under talet och omkring 1830 användes det allmänt, först på manbyggnader sedan på uthus. Lövsågerier, eller s k snickarglädje, förekommer på sina ställen i Haraker. Det är mest mindre bostadshus som har snickarglädjen kvar. Lövsågerierna gick att köpa monteringsfärdiga, men gjordes vanligen på platsen efter mall. Lantbruksakademien och hushållningssällskapen propagerade för bättre byggnadsskick. Där ingår också den s k snickarglädjen, bl a ritade Sundius, Edelsvärd och Löfwenskiö t~, förlagor m m. Mangårdsbyggnader under och ~~~ OOtalen samt en bit in i 1700-talet v~oen lång, låg parstuga dvs ett hus med tva rum på var sin sida om en förstuga, med bakomliggande kammare. En annan t~p är enkel stuga med bakomliggande kammai-e. ':;;

14 14 De flesta torpen är enkelstugor. Under 1800-talets senare hälft uppfördes manbyggnader med 6-delad plan, en planlösning som tidigare förekom i små herrgårdar, militiegårdar och prästgårdar. Flera av mangårdsbyggnaderna i Haraker socken har ungefär samma utseende. De är i regel stora (l 1/2-2 1/2 våningshus) med frontespis eller fronton. Byggnaderna har i regel en sexdelad plan, är brädfodrade och täckta med ett sadeltak. Fönstren är spröjsade. Husen är byggda i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Hus av detta slag är följande: Bengtsbo ~ 1900, Bålsta 1:10, Lötbo 1905, Hagby 2:2 1871, Ulvsta 1:2 1862, Sörspånga l:l~ , Hälla 2: 2 ~ 1890, Långfallet l: 3 ~ 1906, Gräna 1: Den sistnämnda har det största huset. Alla ovanstående hus har en ljus panel i något fall ljus puts. De mindre gårdarnas mangårdsbyggnader är i regel uppförda av timmer. Husen är målade med rött, med vita knutar och foder. Tidigare var också foder och knutar rödmålade. Ekonomibyggnaderna är av stolpkonstruktion med stående slät panel. Skiftesverk är ovanligt men förekommer i ekonomibyggnader uppförda kring sekelskiftet Ladugårdar/stall är oftast av timmer. Efter 1930 började ladugårdar av konststen att uppföras. Av de gårdar och gods som hade underlydande torp, har Skepplinge, Svanå, Hasselbäck, Bengtsbo, Ulvsta, Gräna, Hagby, Juskebo, Hälla ett antal kvar. Det är enkelstugor med kammare och kök. Det finns ett undantag, dubbeltorpet Svanå 2:17 Grans eller Sågtorpet. Torpstugorna är byggda i timmer och har panel av stående locklist, målad i rött med vita knutar och foder. De uthus som finns kvar är också målade i rött. I dag är alla torp, med ett undantag, sommartorp. Undantaget är Hasselbäck 1:20, ett fd soldattorp för Hasselbäcks rote utmed vägen till Romfartuna från Abelsberg. 111:3 Offentliga byggnader Harakers kyrka är från eller talet. Den byggdes om på 1400-talet då de 2 östra valven slogs. Målningarna i koret är troligen utförda under 1500-talet och föreställer evangelisterna, apostlarna och Skapelseberättelsen. Kyrkans bakre del och tornet är från Kyrkan restaurerades Den

15 senaste restaureringen gjordes på talet. Invigningen var den 24 maj Kyrkan har ett dominerande läge på slätten. Det har funnits en fattigstuga i Svanå och en mittemot pensionärshemmet/förskolan/vaktmästarbostaden Ny torp (Kättsta 1:5). (Enligt karta 1905, 1919). 15 Haraker År 1768 startade Bohmanska Skolan vid Svanå Bruk. F Bohman var en affärsman som skänkte pengar till skolan. I början av 1800-talet fanns en klockar skola för de barn som inte undervisades i Bohmanska skolan. År 1840 uppfördes en skola vid Almunda - vilket eventuellt kan röra sig om samma skola. Senare ansågs skolan olämplig och år 1875 kom förslaget om en ny skola vid Svanå. Den byggdes av tegel från Brukets tegelbruk. Skolan stod färdig 1878 till en kostnad av kr. Den har tre lärosalar, en slöjdsal och en bostad. Skolan skänktes till Harakers församling. Skolbyggnaden ligger på en avstyckning från Svanås ursprungliga fastighet "Sigulsqwarn" (Svanå 3:3). Byggnaden används idag av Televerket för utbildning av personal. År 1853 startades en småskola vid Långfallet och dessutom fanns en rörlig småskola i den NV delen av socknen, bl a användes troligen Västerängs hus II. vid Hagby byggdes en småskola och en ny folkskola vid Kyrkan. Bredvid Hagby småskola byggdes 1909 en folkskola på Gränas mark. Vid Ulvsta 2:2 har Godtemplarlogen nr 901 "Hoppets stjärna" sin lokal. En annan samlingslokal finns vid Svanå, byggd År 1977 lades Harakers sista affär ned i Abelsberg. Huset är från 1879 och är tillbyggt Från början var här ett mejeri. Mycket av interiören är intakt t ex södra delen (administrativa delen) och den stora källaren. Den norra delen är den äldsta. Det har funnits 2 affärer i Hagbytorp 1:2. Den äldre affären (II) är från talet. Den lades ned omkring Huset har också tjänstgjort som bostad. I huset finns ett rum och kök samt en farstu. Huset har också en veranda med "snickarglädje" (se utv). Byggnaden är i stort orörd. Den andra, yngre affären (I) var

16 16 i verksamhet till 1940-talet. I dag är byggnaden en året-runt-bostad. I ett tredje hus (III) fanns ett slakteri. I Förlunda 1:12 fanns fram till 1962 en Konsumbutik. Huset är byggt omkring I dag är det en året-runt-bostad. Även Hasselbäck 1:3 är fd affär. Fru Carolina Bolander hade handel först i Skult una, sedan i Haraker (kan det vara Hagbytarp 1:27). Järnvägen går isv riktning genom Haraker socken vid Svanå. Ca 2 km väster om Herrgården ligger stationen, nu bostad, fd post och en bakvaktarstuga. Stationsbyggnaden är kraftigt ombyggd (Svanå 4:2). Banvaktarstugan däremot är i stort sett intakt. Järnvägsspåret hade ett stickspår mot NÖ förbi Uttersberg och över ån till Forsbo. I dag f inns två magasin kvar, ett på var sida om ån, samt bropelarna.

17 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 17 IV:l Byggnader och byggnads grupper 1 ALMUNDA 2:3. Bastubacken, fd arbetarbostad, troligen under Svanå, nu sommarbostad. Bostadshuset (I) av timmer med rödmålad locklistpanel i 2-våningar, 4 ingångar. Boden (II) i timmer med röd locklistpanel och källare av slaggsten. Fähuset (III) av rödmålat timmer. Alla byggnaderna är från 1800-talet, ursprungliga. 2 BENGTSBO 1:6, Bengtsbo gård. Jordbruksfastighet. Nu sommarbostad. Bostadshuset (I) från slutet av talet - början av 1900-talet av timmer i 2-våningar med ljus panel. Interiör delvis från Tidstypiskt och representativt för bostadshus från perioden. Nedre salen har målningar och 2 "högsäten" vid inre långväggen. Ett fd soldattorp ("125"). Grenadjärtorpet, ligger ca l-l 1/2 km från gården. 3 BERTILSBO 1:1, Bertilsbo gård. Jordbruksfastighet. Bostadshus (I) från 1825, av timmer med rödmålad locklistpanel, brutet sadeltak. Tidstypiskt och ursprungligt. Kan anses som kulturhistoriskt värdefull pga detta. Alla husen utom ladugården av timmer. Den uppfördes i sten Uthusen är rödmålade med svarta knutar. Laga skifte Miljön intakt - känslig. 4 BÅLSTA l: 10, Lötbo, fd länsmansboställe Nu året-runt-bostad. Gården uppförd Bostadshus (I), flygel (II), tvättstuga (III), stall/ladugård/loge/lider m m (IV) totalt 5 byggnader i fastigheten. Bostadshus (I) av timmer i 2 våningar, ljus panel, glasveranda, 6-delad plan. 11,111 av timmer med ljus panel, IV timmer med rödmålad panel. Park finns, omgiven av hög granhäck. Kulturhistoriskt intressant pga sin ursprunglighet, tidstypisk, representativ för tidsperioden.

18 18 5 BÄLSTA 1:11, Bålsta, ladugård (II), av gråsten. Bålsta är jordbruk och fastigheten omfattar 7 byggnader. Ladugården är kulturhistoriskt intressant pga att ladugårdar i sten är sparsamt förekommande i socknen. 6 FRÖSLUNDA l: l, Fröslunda gård. Jordbruk m m. Har anor l ångt tillbaka. (Lantm.k. Akt 35, Haraker 1792). Huvudbyggnad (I) delvis 1700-tal, har 1840-tals utseende exteriört, delvis moderniserad. Timrad l 1/2-våning med rödmålad locklistpanel. Liten förstuga å ena gaveln, stor entre på långsidan med utsikt över Svartån. Flyglar, Bagarstuga (II) 1928, Magasin m m (III ) 1906, i rödmålat timmer på samma plats som de tidigare. Karta från 1700-talet visar att byggnaderna (I-III) ligger på samma plats då som nu. Stor jordkällare (VII) finns. Gården har ägts av Cornetten Ridder~ hierta på 1750-talet. En offerhäll finns på en stenhöjd. Gården ligger med utsikt över Svartådal en. Bro över densamma till L Aby (Aby 1:1). I-III samt VII av kulturhistoriskt intresse pga representativitet, viss ursprunglighet. Mycket känslig miljö. Cräna. H.1rake.r 7 GRÄNA 1:2, Gräna gård. Jordbruk. Bostadshuset (I) byggt 1862 av timmer, reveterat med ljus puts. Omgjord interiört. De 2 flyglar NNV om I är troligen äldre än denna. Norr om den nuvarande manbyggnaden har troligen en äldre mangårdsbyggnad l egat. Södra (II ) flygeln, reveterat timmer (ljus puts), fd arbetarbostad, nu jaktstuga. Flera gamla beslag finns. Relativt orörd interiört. Norra (III) flygeln av timmer med rödmålad locklistpanel. Ett flertal byggnader ligger i anslut-

19 19 ning till gården t ex 2 arbetarbostäder från skilda perioder, loge, magasin (V) från 1912 i rödmålat timmer. Ankdamm har funnits (1905). (Akt 87 Haraker 1905). Ursprunglig gårdsbild. Kulturhistoriskt intressanta är I bostadshus, II S flygeln, V magasin. Landskapet kring gården är mycket öppet. Flera gårdar inom synhåll t ex Hagby, Hagbytarp. Hagby (fd) by. En viss bybildning finns kvär-vid Hagby gård och inkluderar fastigheterna Hagby 1:2, Hagby 2:2 och Hagby 2:3. Här finns något som kan kallas bygata som skiljer mangård (Hagby 2:2 och Hagby 2:3) från fägård (Hagby 1:2) med ladugård, magasin, smedj a, bagarstuga etc. En alle leder från mangården över "bygatan" in i fägården. Till mangården hör arbetarbostad (Hagby 2;3). Till Hagby "by" hör också flera andra gårdar och ett antal torp. En skola finns ca l - l 1/2 km NÖ om huvudgården, en fd småskola. Den ligger bredvid en folkskola på (stam)fastigheten Gränas mark. Norr om Hagby ligger Hagbytarp, som en ö mitt i Hagby. En liten bybildning med två nedlagda affärer, ett fd jordbruk och en fd såg med arrendatorbostad till Hagby gård.

20 20 8 HAGBY 1:2 del av Hagby gård. Ekonomibyggnaderna till gården, en bostad har funnits, nu nedbrunnen. Fd stall nu verkstad/ladugård/loge (I), större delen i timmer och rödmålad. Bagarstuga/dräng- och pigkammare (V) i stolpkonstruktion och timmer - ugnen användbar. I fd panncentralen (VI) finns ett bygdemuseum. Även magasin (II) och smedja (IV) finns. Dessa byggnader är av kulturhistoriskt intresse pga ursprunglighet. 9 HAGBY 1:3, Värntorp. Ett fd jordbruk med byggnader från talet, bl a ett litet fristående magasin (VI) och en loge i skiftesverk, en av fem i socknen. Kulturhistoriskt intressant gårdsbildning samt magasin (VI). 10 HAGBY l: 6, Berghäll, f d soldattorp (II), nu sommarbostad. 2 bostadshus, därav ett fd soldattorp (II) av timmer med rödmålad locklist. Troligen äldre än 1800-talet. Ursprunglig.

21 21 11 HAGBY 1 :14, Ängsbacken "Snickars", till 3/4 en loftbod med bl a stort kök etc. Svalen mot skogen, tidigare inklädd. Rödfärgat timmer. Förr var 3/4 klädd med stående locklistpanel. Flyttad under 1800-talet från Fläckebo socken. Kulturhistoriskt värdefull pga raritet och ursprunglighet, historiskt värde. 12 HAGBY 2:2, del av Hagby gård. Huvudbyggnaden (I), timmer med vit pärlspontpanel, sadeltak av plåt (sedan länge) sexdelad plan; flera kakelugnar kvar. Uppförd 1871; omgj ort kök. Torp hör till ( Yrväders - torp). Representativ för tidsperioden. 13 HAGBY 2:3, del av Hagby gård. Arbetarbostad. Bostadshus (I) från 1940-talet av bräder målade i rött samt äldre ekonomibyggnader i stolpkonstruktion med stående slät panel målad i rött. Ingår i miljön runt Hagby gård. 14 HAGBY 2: 4. Dalhagen och Nybo ingår i en grupp av 3 bostadshus med uthus, fd torp och arbetarbostäder. Alla bostadshus från talet tidigare Dalhagsvreten enligt karta. Bostadshusen I, V av timmer med rödmålad_locklistpanel, enkelstugor. Det finns ett 3:dje bostadshus i 2 våningar. Alla är sommarbostäder. Kulturhistoriskt intressant pga representativitet som torp. Ursprunglighet.

22 22 14 Hagby 2:4 - Nybo 15 HAGBY 2: 4 "Abergs". Fd jordbruk, nu sommarbostad. Stort timrat 2 1/2-vån bostadshus (VIII) med rödmålad locklistpanel från Bodar (IX) av timmer, från talet. Rödmålade med l-kupigt tegel över brädtak. VIII har ~-kupigt tegel över bräder. Abergs var tidigare utäga till Kättsta gård. Kulturhistoriskt intressant, pga ursprunglighet. 16 HAGBY 2:15, Sjöbo. Fd 2 torp med uthus, nu 4 sommarbostäder, samt en sommarstuga från 1950 (VIII). Bostadshus (I) fd magasin i timmer, (II) loge i skiftesverk (III) bostadshus fd torp i timmer och rödmålad lockpanel och bostadshus (IV) fd ladugård delvis timmer, bostadshus (V) fd torp i timmer. Båda fd torpstugorna är enkelstugor. Miljön av visst kulturhistoriskt intresse. Känsligt område med Hällsjön 100 m V om bebyggelsen. 17 HAGBY 2:18, Sjöbo. Fd jordbruk, nu sommarbostäder av rödmålat timmer ibland med rödmålad panel. Bostadshuset I är klätt med blå eternit. utflyttad från Hagby By vid storskifte Ingår i miljön vid Hagby 2:15. Båda ligger utmed vägen till och vid Hällsjön.

23 23 18 HAGBY-TORP 1:2, Hagbytorp. Två fd affärer i verksamhet (I) nu bostadshus, affärsverksamhet talet. I dag bostadshus. Fd affär- (II) fd bostadshus, nu tomt, från 1800-talet; affärsverksamhet till 1940-talet, av timmer med falsk locklistpanel och stående pärlspont målad i rött. Veranda i snickarglädje. Interiören intakt. Ett fd slakteri (III) i timmer finns också. Kulturhistoriskt intressant pga bl a tidigare verksamhet, ursprunglighet (II). 19 HARAKERS KVARN 1:1, Harakers kvarn. Bostadshuset (I) från 1934 med veranda i snickarglädje. Kvarnen (II) är delvis från 1700-talet, ombyggd Delvis timmer, rödmålad. Förr kallades kvarnen Norrkvarn. Kulturhistoriskt intressant pga verksamheten, ännu i drift. Damm i anslutning till kvarnen. 20 HASSELBÄCK 1:3, Hasselbäck. Loftbod (II) i rödmålat timmer, nu sommarbostad. Restaurerad 1970-talet. Enligt köpehandlingar från 1562 (se fornminnesinv, pärm 7). Kulturhistoriskt intressant pga åldern. 21 HASSELBÄCK 1:7, Kullerstorp, fd soldattorp, smedja, nu året-runt-bostad. Bostadshuset (I) i timmer med rödmålad panel, från 1800-talet. 2-vån, interiören relativt intakt, moderniserad talet. Kakelugn och en torkugn finns kvar. Smedj an (II) del vi s av timmer, rödmålad panel, från Hovslageri och tillverkning nu nerlagd. Intakt med utrustning m m. Filmad i verksamhet. Kulturhistoriskt intressant pga tidigare verksamhet. Ligger i Abelsberg.

24 24 22 HASSELBÄCK 1:20, "Axels stuga". Fd soldattorp för Hasselbäcks rote, nu året-runt-bostad. Timmer med rödmålad panel. Enkelstuga. Flyttades en liten bit på 1880-talet. Intakt. Ursprunglig, representativ för torp. 23 HASSELBÄCK 2:1, Fröbbenbo. Jordbruk med flera byggnader, bl a magasin och loge i skiftesverk. Kulturhistoriskt intressant miljö pga ursprunglighet. 24 JUSKEBO 1:1, Lilla Juskebo. Fd torp, nu sommarbostad. Timmer med röd locklistpanel, fönsterluckor, l-kupigt tegel. Ligger mitt ute i skogen, vid ett gärde. Enkelstuga. Ursprunglig, representativ för torp. 25 KARSBO l: 2, Karsbo. Fd torp, jordbruk, timmerhuggarbostad. Sommarbostad, nu året-runt-bostad (1915). Bostadshuset (I) av timmer med rödmålad panel. Byggd på 1100-talet, tillbyggd Ombyggd under 1910-talet. Fähus (II) och bostadshus med på karta från 1862 (Akt 65 Haraker Lantm kont). Gavs 1508 till Harakers kyrka. Kulturhistoriskt intressant pga viss ursprunglighet m m.

25 25 26 KÄTTSTA 1:2, Kättsta gård. Fd berustat säteri för nr 82 vid Överstelöjtnantens kompani och Livregementet, nu jordbruk. Bostadshuset (I) från 1905, av timmer med ljus panel, kopia av det äldre omkr 1900 nedrivna h~set. Porten är från det äldre huset. Flera kakelugnar finns troligen från det äldre bostadshuset. Flygel (II), den västra från talet av timmer med ljus panel. Kakelugn finns. Flygel (III), den östra, troligen 16oo-1700-tal med murad källare, timmer med ljus panel. Två arbetarbostäder finns samt ekonomibyggnader. Gården ligger vid Solingebäcken. Damm för drift av ett spinneri, vilket var verksamt under 1700-talet finns. Spinneriet är borta. Den 28 april 1646 erhöll Lars Örnstierna gården av Kungl Maj: t genom donation, men år 1671 bortbyttes Kättsta från kronan mot andra hemman, varefter den drogs in genom reduktion till Kronan Enligt legenden skall "Gråkappan" Karl XI inte blivit igenkänd när han skulle gå igenom kronoräntsmästarens papper hos Lars Örnstierna. Kungen kastades i källaren. Misstaget upptäcktes och Karl XI lär ha sagt "jag svor då att jag fr o m nu skulle sätta stopp för herrarnas framfart". Källaren som Karl XI kastades i kan ha varit under hus III på Kättsta gård. Representativ för gods. 27 PRÄSTGÅRDEN 1:2, Prästgården. Bostadshuset (I) har delar från talet. Under slutet av 1800-talet reveterat i gult. Nuvarande utseende till stor del från Timmer med rödmålad locklist. 6-delad plan. Uthuslänga (III) m bl a magasin, bagarstuga, jordkällare. Idag bl a atelje. Förr även 10:e bod. Under renoveringen på 1940-talet bodde prästen i bagarstugan, den är därför tapetserad. Bagarstugan liksom hemlighuset (III) är uppförd i timmer som rödfärgats. Hemlighuset har två ingångar en för kyrkoherden och en för. arrendatorn.

26 26 27 (I övrigt se Prästgårdsinv). Från Prästgården syns kyrka, skola och flera gårdar. Bostadshuset (I) och uthuslängan (II) är av kulturhistoriskt värde. Ursprunglighet m m. Uthuset av kulturhistoriskt intresse. 28 PRÄSTGÅRDEN 1:3. Skola delvis bostad. Timmer med ljus panel från Uthus finns. Kulturhistoriskt intressant pga ursprunglighet. Känsligt område. 29 PRÄSTGÅRDEN 1:4. Kyrkan är medeltida. Om- och tillbyggd i etapper. Kyrkstallar finns i anslutning till kyrkan (rivningshotade). Här gäller 86 BL. Skepplinge by har fortfarande lite bykaraktär med 4 bostadshus, 2 är dock obebodda (I,XI). Hit hör också 3 torp (se Akt 31, storskifte 1791).

27 27 30 SKEPPLINGE 1:1, 2:1, Skepplinge gård. Parstuga i timmer, panel delvis, rödmålad, ~ 1795 (m på Akt 31 f 1791). Sammanlagt 13 byggnader, däribland 4 bostadshus, 2 obebodda (I,XI). Bostadshus (XI), 2 våningar, timmer med rödmålad panel troligen 1700 (delvis). De två andra från 1935 resp 1914 (VI) är tidstypiska. Resten, ekonomibyggnader t ex magasin (XII) i timmer, rödmålat, från (I) Byggnadsminnesmärke gällande sedan 1935 samt kulturhistoriskt intressant pga gårds- och (by) bildning m m. Gården placerad vid Svartån. Känslig miljö. Tre torp hör till gården ("byn"). 31 (SKEPPLINGE 1:1, 2:1) Hagsängen. Norr om Skepplinge gård. Enkelstuga med bod på baksidan i timmer med rödmålad panel. Uthus finns. Ursprunglig och representativ för torp. 32 SKEPPLINGE 1:1, 2:1. Smedens och soldattorpet. Två torp ca m från varandra söder om Skepplinge gård. Smedens (I) något ombyggd enkelstuga i timmer, rödmålad panel, fd smedja och förfallen jordkällare en bit ifrån. Bod finns. Soldattorpet (IV) är en enkelstuga i timmer med rödfärgad panel'. Interiören i stort sett intakt. Kallkälla 50 m från huset (soldatkista på vinden). Kulturhistoriskt intressanta pga representativitet för torp och ursprunglighet.

28 28 33 SVANA 2:1, Herrgården. Corpes-de-logiet (I) byggt innan 1674 ombyggt Reveterat timmer, gul puts, l-kupigt tegel. Norra flygeln (II), köksflygeln byggd innan 1674, reveterat timmer, gul puts, l-kupigt tegel. Den södra flygeln (III) från 1680-talet reveterat timmer, gul puts, l-kupigt tegel. Avträde (IV) reveterat timmer, gul puts, papptäckt tak omkr 1640-talet. Vid reparation av Corpes-de-logiet och flyglarna skrevs följande. "Vid sidan av södra flygeln ligger det s k "arkivet" vilket numer ej används för sitt ursprungliga ändamål". (Avträdet har 6 platser - 4 för vuxna, 2 för barn). Nu år 1977 genomgår Herrgården en ny renovering. En uthusbyggnad (V) bredvid Norra Flygeln, rödfärgat timmer, delvis panelklätt - l-kupigt tegel. Arbetarbostad (VI), timmer med gul locklistpanel, 2-kupigt tegel, samt arbetarbostad (VII), timmer med locklistpanel och 2-kupigt tegel, ligger på vänster sida om vägen som går förbi Herrgården och delar den i mangård (Herrgården) och fägård med arbetarbostäder. Ladugården (VIII), nu förråd, troligen 1700-tal, av slaggsten och stolpkonstruktion, fasaden är slätputsad samt locklistpanel färgad i gul-vit, 2-kupigt tegel. Fd stall (IX) nu garage av slaggsten, putsad i vitt. Fd orangeri (XIII) nu bostad, timmer med gul locklistpanel. Ligger nära på Svartåns västra strand. Lusthus (XVI) troligen 1700-tal, timmer med lockpanel, målad i gult, 2-kupigt tegel. En gång leder från Herrgården åt NÖ över Svartån till lusthusen, över en järnbro. F d smedja, nu gillestuga (XVII), korsvirke, gul puts och bruna bjälkar, stenkällare. Ligger vid åns V strand. Corpes-de-Logiet (I) flyglarna (II, III), avträdet (IV), lusthuset (XVI), parken på båda sidor om Svartån och hängbron av järn bör bli förklarade som byggnadsminnen pga ursprunglighet, representativitet för herrgårdsmiljöer, raritet, historiskt värde. Kulturhistoriskt värdefulla är arbetarbostäderna (VI, VIII) fd Orangeriet (XIII) och gillestugan pga representativitet, historiskt värde, raritet. Kulturhistoriskt intressanta är uthusbyggnad (V), ladugård (VIII) och fd stall (IX) pga historiskt värde och betydelse för miljön. Laga s'kifte genomfördes (Akt 103 Haraker).

29 29 34 SVANÄ 2'1. Oste... arbetarbostad (I Vld Svanå Herr o sten, rosa ), nu bostad g~rd, fd en1jgt. puts, 2-vå. fran 1802 lnskrlption I"KPn~~~aIT. Daterad '