Gården är en del av f d. Åby by. Storskifte ägde rum i byn 1824, och då fanns tre gårdar. Vid laga skifte 1870 fick en av gårdarna

Transkript

1 31.ÄBY l: 2. Jordbruk bedrivs på gården. Sex byggnader ingår i anläggnlngen. Bostadshuset () är uppfört 13. Böd-r)~-f-d tvätt- och slöjdstuga. Uppförd före 1870 i timmer, röd locklistpanel, enkupigt tegel, brutet tak, vita knutar. Bod/magasin (), uppförd under ls66=talet-i timmer, enkupigt tegel. Paneldörrar med bandgångjärn. Bodarna är de äldsta på gården. De finns på laga skifteskarta från 1870, då gården fick kvarboenderätt, f d rusthåll. Gården är en del av f d Åby by. 29 Åby by. Storskifte ägde rum i byn 1824, och då fanns tre gårdar. Vid laga skifte 1870 fick en av gårdarna flytta ut. Grenadiären för Åby var No 95, Ågren, som innehade jord i Åby och Boda. 32.ÄBY 2:1, sambruk med Åby 1:2. Fem byggnader ingår i anläggningen. Bostadshus (), uppfört på 1880-talet -t~e~~-vit spritputsad fasad, plåttak. Veranda med lövsågade snickerier. Sexdelad plan, kakelugnar och döbattangdörrar finns kvar. Bostadshuset är representativt för socknens större gårdar. Ekonomibyggnaderna är uppförda under l800-talets slut. 19 byggdes en arbetarbostad och bod till gården. Vid laga skifte 1870 fick ägaren kvarboenderätt. Gården är en del av f d Åby by. Manbyggnaden genomgick grundlig renovering 1977 och har behållit sitt tidstypiska utseende. 33 ÅL SÄTRA l: l, jordbruksfastighet. Härbre (V) i rödfärgat timmer, täckt med-enkupigt tegel. ngång från gaveln, utvändig trappa till loftet. Två dörrar i den undre våningen varav den ena är en plankdörr med ett äldre dörrhandtag, den andra är inte ursprunglig. Byggnaden är flyttad till gården från Bäckby i Västerås. Byggnadstypen är mycket ovanlig i länet.

2 30 V:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Ur inventeringsmaterialet har två större landskapsavsnitt med anknytning till bebyggelse utkristalliserats som särskilt beaktansvärd miljö. Följande landskapsavsnitt är känsligt för förändring och bör skyddas. ~~~_~l3~~~!~~_3~!~~_~~_3~!_~ee~~ jordbrukslandskapet kring kyrkan och-söderut~-detta-a~snitt-innefattar de-större-gårdarna i Lillhärad. Gårdarna ligger utspridda och öppet i kulturlandskapet. Bebyggelsen är till största delen rödfärgad, den enhetliga bebyggelsen är viktig för upplevelsen av landskapet. Bördig åkermark omger gårdarna. Lillhäradsvägen s lingrar sig genom landskapet, kring denna grupperar sig bebyggelsen. Vägen utgör den sammanhållande länken i området. Slagårdaområdet: Kring Slagårda gård Öppnarsi-g-iandskapet. Avgränsningen innefattar samtliga torp. Till gården leder en alle, som är av stor betydelse för upplevelsen av landskapsavsnittet. Själva gården ligger inbäddad i ett område med lövträd. Landskapsavsnittet är känsligt för förändring.

3 V LTTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKN NG 31 V:l Litteratur: Eriksson, Georg - "Folkskolans historia i Västmanland" Västerås 1942 utg av Sv. Allm. Folkskol.fören Erixon, Sigurd Grau, Olof Hedberg, Tjelvar - Hidemark, Ove m fl Wrangel, FU V:2 Opublicerade källor: - "En 1700-tals beskrivning över Snävringe härad i Västmanland" VFFÄ XV "Beskrifning öfwer Wästmanland" 1754, ny utg VLT - Västerås "Kommunbildningar lnom Västeråsbygden" västerås "så renoveras torp och gårdar" Västerås Slott och herresäten l Sverige. - "Anteckningar om Rytterne socken" Stockholm l. Fornminnesinventeringen Planutredning för Kvicksund-Nyckelön, Sbk Västerås Förslag till markdispositionsplan för Västerås kommun Naturfredningsplan Utdrag ur Rytterne kommunarkiv, Sven Olsson. 6. Statens naturvårds verk, PM 722. Mälarområdet. Översiktlig naturinventering. Naturvårdsenheten, Länsstyr V:3 Arkivaliska källor: Brandförsäkringsverket, Stockholm. Lantmäterikontoret, Västerås. Länsmuseets arkiv. Rytterne hembygdsförening. Stadsarkivet, Västerås.

4 32 V BLAGOR B i 1 RÄD OCH REKOMMENDATONER BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturh~storisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. nga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. Tilläggsisolering. För kulturhistoriskt värdefull-b~bygg~l~~-är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadm~t~~~l~t under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den.del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

5 33 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med ~~~-;ljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. äldre tid var husen vanligen rödfärgade 'och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, takl~te~-m-m utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller e~~ättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~~~~!~E - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att f önstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. ~~E~~~~~_f~E~!~~~~~! hör ofta samman med husets byggnadsstil och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. nteriör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

6 34 Planlösning - en ombyggnad utan planföränd ~~~-~;~-~~nomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. ~~~~!~~~~ - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, ~oi~-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade. Q~~~_~~~_!~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör observeras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet 722 l VÄSTERÅS 021/127560

7 B i 2 35 FÖRTECKNNG.ÖVER KULTURHSTORSKT UTvARDERADE BYGGNADSMLJOER LLLHÄRAD SOC< EN, V ÄSi ERAS KOM~vf UN An."n Romerska siffror kol 5-7 : inv~ntering:mr för de enskilda byggnaderna inom. resp gård eller fastighet. Se vid2.re: utvärdering, översikteka.l to':- rned objektnr och T,iljöområden samt arbetskartor och invente:'ingsblan... ~etter. 1 Ekon kartblad nr i! Kategori enl utvärde!"ing Objekt Fastighets - Särskilt narr..n 8 nr beteckning beskrivning " jordreg-nr, E: dyl Byggn Kult hist Kult hist Värde! stadsäga minne värdebll intre s s na ' - e dyl byggnad,"oyggnad miljö BODA l 1: GRÄNs TA 2 1: 6 - -,,V + 3 1: V + 4 1:11 Upp- Gränsta - -, + V,V 5 1:11 del av (källar e : KLOCKARTORP 7 2 :1 del av - -,, V - LTSWNDA 8 1:3 kyrkogård : , : V - LUNDBACKEN l 2 :1 - -,,J+ + LUNDBY 1 2 1:1 Lundby gd :1 del av (smedjal - - X :1 del av torp vid täkten PERSBO 1 5 1:1 PRÄSTGÅRDEN skolan l

8 Kategor i enl utvärdering E kon Objekt Fastighets - Sä rskilt namn kart- nr bete ckning beskrivning bla d jordreg nr e dyl Byggn Kult h i s t Kult hist Värdef nr sta dsäga minne värdefull intress nä r- e dyl byggna d byggnad mil jö 17 PRÄSTG. 1 ; 3 Kyrka,p;räst g V - + SKÄSTA 18 1:1, 2 : 1 Skäst a gd - - 1,11, 111, + V,V, X, XV : 1, 2 :1 Bj örnrnyran :1, 2 :1 Bännbo :1, 2 :1 Grindbo :1, 2 : 1 J akobsdal - - 1, :1, 2 :1 Urväder stor p SKÄVSTA 24. 1: 8 - -, + SLAGÄRDA : 1 Dalkarlstor p :1 Mortorpet : 1 Truxbo : 1 Slagår da gd -,,J, V, V !V, XJ, XV, Arv 29 2 : 1 Trädgår dstor pet 30 2 :1 Väster ängs torpet ABY 31 1: 2 - -, : ALSÄTRA :1 - - V -

9 B KULTURHSTORSK... BYGGNADSNVENTER.. VASTERAS KOMMUN - LlLLHARAD SOl.... KARTA OVER UTVARDERAD BEBYGGE

10 KULTURHSTORSK... BYGGNADSNVENTERNG.. VASTERAS KOMMUN - LlLLHARAD SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE B i 3 37

11 KULTURHSTORSK... BYGG~ VASTERAS KOMMUN - l HÄNVSNNG TLL EKONC

12 ..... KULTURHSTORSK BYGGNADSNVENTERNG VASTERAS KOMMUN - L1LLHARAD SOCKEN HÄNVSNNG TLL EKONOMSKA KARTAN Bi 4 38

13 Väslerc!, Andersson & Kagardl Tryckeri AB