LUNDBY 4:1. Kyrkoruin från medeltiden. Skyddas enligt fornminneslagen jämlikt 3, 12 juni 1942.

Transkript

1 31 LUNDBY 4:1. Kyrkoruin från medeltiden. Skyddas enligt fornminneslagen jämlikt 3, 12 juni LÖPDALS BY Storskifte , då ett koncentrat av byggnader fanns vid Norrgården (LÖPDAL 6:1). Vid laga skifte 1870 fick två gårdar flytta ut, Ekbacken och Löpdal 5:1, 5:2. 27 LÖPDAL 2:6, Ekbacken. Byggnadernaligger grupperade i en fyrkant. Manbyggnaden (I) från 1872 och är uppförd i timmer:--enligt gammalt foto från 1916 var byggnaden lägre än den nuvarande och hade sadeltak i stället för mansardtak. Byggnaden är viktig för gårdsbilden. Den ursprungligaste byggnaden är f d tvättstugan (VII) i liggande timmer från 1870-taiet. F ö finns diverse byggnader med olika funktioner. Samtliga är rödfärgade. Laga skifte 1871, då gården blev utflyttad. Gården ligger i en skogsdunge med omkringliggande åkrar. Värdefull miljö.

2 32 28 LÖPDAL 4:4. Avstyckad tomt med bostadshus uppfört Mest intressant är f d brygghus/bostadshus (II) som uppfördes på 1870-talet i liggande timmer, enkupigt takte~el. 29 LÖPDAL 6:1, f d Norrgården. Manbyggnaden är uppför d på talet. Den är inte kulturhistoriskt intressant pga sin ombyggda exteriör, men är viktig för går dsbilden. Flygelbyggnaderna är uppförda någon gång under 1800-talet och är de mest ursprungliga på gården. F d tvättstuga/ kammare (II) och f d visthusbod (III) med vällingklocka på taket, båda uppförda i liggande timmer. Des sutom finns ett gammalt magas in (X) i liggande timmer, som enligt ägaren är från 1700-talet. I, II, I II bildar intressant gårdsmiljö. II och III får anses som kulturhistoriskt intressanta byggnader, pga tidstypiskt utseende. t S

3 33 30 LÖPDAL 6: 1 (del av). Gården ligger sydväst om föregående gård och har två bostadshus, varav det ena (II) är från 1700-talet och det andra från 1907 (I) talshuset fick en påbyggnad 1860 och har en stomme av timmer. Interiört har byggnaden genomgått en grundlig renovering. I anslutning till bostadshuset finns en källare på norra gaveln. Till gården hör ett antal ekonomibyggnader från 1880-talet, huvudsakligen i liggande timmer. Tvättstugan (VIII) är enligt upp- 'gi f t från 1700-talet. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta samt en värdefull närmiljö. 31 NYCKELÖN 1:1, Stensjö gård. Huvudbyggnaden (I) är starkt förfallen. Den uppfördes på talet med en om- och tillbyggnad på 1880-talet. Stommaterialet är del vis resvirke, och fasaden är putsad. ytterligare två bostadshus finns på gårdstomten (III,IV) varav det äldsta (III) är av 1700-talstyp och det andra (IV1från 1880-talet. Till ekonomibyggnaderna hör ett magasin (II) av okänd ålder. Timmerstommen upprest på stenstolpar. Ladugården (VII) är helt uppförd i huggen natursten med årtalet på en bergklack öster om gården finns en påbörjad, men inte färdigställd väder~varn. De byggnader som är uppräknade får anses som kulturhistoriskt intressanta. VFi,rdefull närmiljö.

4 34 o 1..1 I... r-----, I, I NYCKELÖN 1:445, Ramsjö gård. Gården ligger på en höjd med omkringliggande åker. Bostadshuset är av 1700~tal styp och är i starkt behov av upprustning. Timmerstomme med locklistpanel. Även ekonomibyggnaderna är starkt förfallna och troligen uppförda samtidi'gt som bostadshuset. Ramsjö gård har vari t utgård till Stensjö en gång i tiden. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta. Värdefull miljö. 33 PRÄSTGÅRDEN ~3, Lundbylöt. Byggnaderna ligger placerade i en. skogsdunge med omkringliggande åker. Bostadshuset är uppfört i början av 1900-talet. Till gården hör en f d drängstuga/lider (II) av kulturhistoriskt intresse. Värdefull miljö.

5 34 RÄBY 1:1. Mangårdsbyggnaden (I) är delvis ombyggd exteriört. Uppförd på 1800-talet. De mest ursprungliga byggnaderna är f d drängstuga (IV), bod (VIn) och loge (X). Logen är uppförd i skiftesverk, vilket är ovanligt i trakten. Byggnaderna är uppförda på talet. Kulturhistoriskt intressanta byggnader. Värdefull miljö SORBY 1 : 3, Ekhammaren. Mest intressant, inom fastigheten, ur kulturhi storisk synpunkt är f d sockensmedjan (III) som är uppförd i natursten och del vis stolpkonstruktion. Den är uppförd kring sekel ski f tet. Förutom smedjan fi nns ett bostadshus. 36 SORBY 1:9, Evedal, f d Evadal, Månsbo. F d gård under Stora Ek eby. Byggnaden är troligen uppförd på talet i liggande timmer, del vis panelklädd. Spegeldörr med överl jusfönster, enkupigt taktegel. Under en period var byggnaden bostad för å l dringar, änkor och utslitna arbetare. Flera byggnader har funni ts på gården men nu finns endast bostadshuset kvar. Kakelugnar finns. Huset l igger strax intill sockenvägen och mil jön runtomkring är skog. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull.

6 36 37 STENBY l: 1. Den f d mangårdsbyggnaden är borta och en villa från 1960-talet är uppförd. F d drängstuga (II) i liggande timmer fåranses som kulturhistoriskt intressant pga sin ursprunglighet. Den gamla manbyggnaden var uppförd i samma stil som drängstugan. 38 STENBY 1:1, Stenbergsstugan f d soldattorp under Stenby. Enkelstuga i liggande timmer. Uppförd på 1800-talet. Torpet ligger isolerat från övri g bebyggelse i skogsmiljö. Tidstypisk byggnad med värdefull miljö. 39 STRÖMSHOLM 1:30, se HORN 2:10. svanö Kyrkbyn ligger centralt i Rytterne. Kyrkan byggdes I byn finns församlingshem/kyrkvaktmästarbostad, skolhus, ålderdomshem samt bostadshus. Den gamla folkskol an har funktion som förskola idag. Byn har tidigare haft diversehandel. De flesta byggnaderna i byn är uppförda under 1800-tale"ts senare hälft. Husen är placerade l ä ngs Rytternevägen. Vid laga skifte 1888 flyttades ingen av gårdarna ut. Värdefull miljö. Kring kyrkan "(FIHOLM 1: 2) gällerbyggnadsförbud jml 86 BL.

7 40 SV ANÖ 1: 1. Byggnaderna ligger int iii Svånö gård, längs sockenvägen. F d arbetarbostäder, uppförda under talet i timmer. Byggnad II är den mest ursprungliga av dessa. Timmer ~omme, paneldörr med överljusfönster. Kulturhistoriskt intressant byggnad med värdefull miljö svanö 1:2. Inom fastigheten finns ett antal byggnader såsom f d ålderdomshem, skola, bostadshus, bodar och ett f d brygghus/bagarstuga (II), sqm uppfördes 1895 i liggande timmer. Eftersom den är ursprunglig får den anses som kulturhistoriskt inressant. Värdefullt miljöområde. 42 svänö 2:1. Svånö gård är en anläggning från i800-talets senare hälft. Manbyggnaden är uppförd i slutet av talet i timmer med gulmålad locklistpanel. Flygelbyggnaden är en f d smedbostad (II), som var i funktion t o m 1900-talets början. Byggnaden är nu förfallen. Parallellt med smedbostaden finns ett välbevarat magasin/lider (III) i liggande timmer. Väster om huvudbyggnaden finns ekonomibyggnaderna. på karta från 1888 (lantm) låg dessa öster om gården. ytterligare tre bostadshus hör till fastigheten. Byggnaderna I, II och III bildar tillsammans en kulturhistoriskt värdefull gårdsmiljö. Värdefull miljö.

8 38 /I TI DO SLOfTSAN LÄGGNI NG

9 43 SXLTA 3: 2, f d Storgården Mangårdsbyggnaden härrör från talets första del. Den är om- och tillbyggd 1870 och Boden (III) är den ursprungligaste byggnaden på gården. Stom- och fasadmaterial är liggande timmer och är uppförd i början av 1800-talet. Gammal plankdörr med gamla beslag. Sylta by genomgick laga skifte Bostadshuset och boden (III) finns med på kartan. Gården fick rätt att kvarbo. Byggnaden är kulturhistoriskt lntressant med sin ursprungliga karaktär TIDÖ 1:347, slottsanläggningen. Tidö s l ott (A,I) och det medeltida slottet Oldenburg (A,II) byggnadsminnesförkl arades En del av Tidö slott inrymmer l eksaksmuseum. Axel Oxenstierna lät påbörja slottsbygget 1625 och det färdigställdes efter tjugo år. Först i slutet av byggnadsverksamheten har en arkitekt knutits till. bygget, nämligen Simon de la Vallee och därefter Nicodemus Tessin d ä. Stenhuggaren Heinrich Blume, Stockholm, svarade för merparten av stenhuggerierna på slottet. Till slottsanläggningen finns ett flertal byggnader med olika funktioner. NV om slottet ligger Tidö herrgård (D,IX) som uppfördes före Väster om s l ottet ligger arbetarbostäderna längs "bygatan", varav f d arbetarbostaden (D,VII) i reveterat timmer, spritputsad gul fasad, är av kulturhistoriskt värde. Sydost om slottet ligger f d trädgårdsmästarbostaden (D,I), som nu är värdshus under sommarhalvår et. Byggnaden är uppförd i samma material som D,VII. Ekonomibyggnaderna ligger söder om slottet och är uppförda i slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Ca 45 byggnader ingår i området kring slottet.

10 40 Oldenburg är uppfört under l400-talet och byggdes kraftigt om på l600-talet, då det bl a förvandlades till brygghus/mälteri. Runt Tidö slott finns ett stort antal torp representerade. Byggnaderna är av stort kulturhistoriskt värde och ingår i en värdefull miljö.

11 41 45 TIDÖ 1:347, Erikslund. Torp, nu sommarbostad. Uppfört i timmer, enligt hembygdsföreningens torpinventering omkr Välbevarad ursprunglig interiör. Intressant byggnad och miljö. 46 TIDÖ 1:347, f d Löt. Gård under Tidö, nu obebodd. Byggnadernauppförda i början av 1900-talet. Magasin liyj, stall et (V), ladugården (VI), lidret (VII) och logen (VIII) är uppförda ~digt, tidstypiska. Två f d torp finns i närheten av gården. De uppfördes under 1800-talet. Nu fungerar de som sommarbostäder. Torp (VI) är mest ursprungligt. Samtliga byggnader är tidstypiska. Värdefullt miljöområde. 47 TIDÖ 1:347, Rudö Norr. För ovanlighetens skull för socknen, så ligger det tre torp intill varandra. Torp I är mest ursprungligt. Uppfört under-iboo-talet i timmer med locklistpanel. Gammal bod (IV) i timmer där endast den övre halvan är klädd med locklistpanel. Nytt taktegel. Boden är sannolikt f r ån 1800-talet. Kulturhistoriskt intressant torpmiljö.

12 42 48 TIDÖ 1:347, Sandtorp. Torp (I) uppfört i liggande timmer. Ingen panel. Torpet fungerar nu som sommarbostad. Kulturhistoriskt intressant byggnad och värdefull miljö. 49 TIDÖ 1:347, Tärnö gård, f d slottsfogdeboställe till Tidö (1600-talet). på 1300-talet var det en egen gård, troligen större än Tidö. Gården är u~ptagen på karta från 1687 och benämns då "Tärnö Ladugård". Manbyggnaden har rester från talet men är starkt om- och tillbyggd. Källare kvar från äldre delen. Värdefull miljö. 50 TIDÖ l: 347, Valhall. Båthus och badhytt. Fasadmaterialröd locklistpanel. Finns ej på 1907 års ekonomiska karta. Troligtvis uppförda 1910, 1920-talet.

13 51 TlDÖ 1:347. Torp beläget NV om Valhall. Reveterat timmer, gul spritputsad fasad. Uppförd under talet. Nu sommarbostad. Tidstypisk byggnad och värdefull torpmiljö TIMMELSTA 1:3, är en del av f d Timme1sta by. Vid laga skifte 1860 fick Kvarboenderätt. De äldsta delarna av manbyggnaden (I) är från 1700-talet. Byggnaden blev flyttad till sin nuvarande plats 1860 (enligt ägaren). Enligt laga skifteskartan 1860 är I, II och III belägna på samma plats som idag. Flygelbyggnaderna har samma ålder som manbyggnaden. De har haft funktionen dräng- och tvättstuga. Byggnaderna I och II är kulturhistoriskt intressanta pga sin ålder och sin intakta gårdsbild. Värdefull miljö. 53 TIMMELSTA 1: 5, Liljebacken. F d bondgård. Utflyttad från Timme1sta by vid laga skifte Undantagsstugan (I) flyttades från Timme1sta by på gården finns en loftbod (II), som är flyttad från Dalarna Byggnaderna är uppförda i liggande timmer. F d undantagsstugan (I) får anses som kulturhistoriskt intressant. Loftboden är starkt ombyggd. Värdefull miljö.

14 44 54 TIMMELSTA 1:7. Vid laga skifte 1860 fick ägaren rätt att kvarbo på tomtplatsen. Manbyggnaden (I) är starkt ombyggd och saknar därför kulturhistoriskt värde. Den mest ursprungliga byggnaden är ett f d lider/stall/ magasin/bod (III), som enligt uppgift är uppfört på 1700-talet. Liggande timmer, enkupigt tegel och något förfallen. Gården har varit en del av Timme1sta by. Värdeful~ miljö. 55 TORSTA l: l. Huvudbyggnaden (I) är troligen från 1860-talet. Liggande timmer med locklistpanel. Flygelbyggnaden (II) har fungerat som bostad/ bod, troligen uppförd samtidigt som huvudbyggnaden. Till gårdsbildningen har en loftbod funnits, men flyttades i början av 1970 till hembygdsgården i Gruffet. Ekonomibyggnaderna är av senare datum och delvlliförfallna. Framför ingången till huvudbyggnaden finns en gräs- rundel med ett vårdträd. Bostadshusen är intressanta ur kulturhistorisk synpunkt samt värdefull gårdsmiljö. 56 TORSTA 1:1, Fredriksborg. F d torp, nu fritidsbostad. Uppfört på 1800-talet i timmer, röd locklistpanel, enkupigt tegel på halm. Breda vindskidor. Tidstypisk exteriör. Värdefull torpmiljö.

15 .va LLB V 13,24,26 45 VALLBY Vallby by (1:3, 2:4, 2:6). Vallby är den mest intakta bybildningen i socknen. Vid laga skifte 1853 blev ingen utav gårdarna utflyttade. Byn består idag av tre jordbruksfastigheter, och de flesta byggnaderna är uppförda på 1850-talet. I byns centrum finns ett "torg". Gemensamt hade byn en mangel, två källor och ett "pinnmotag" (grustag). Bymangeln finns kvar men i sönderplockat skick. Det äldsta bostadshuset inom byn uppfördes på 1700-talet och är beläget på nuvarande Vallby 2:6 57 VALLBY l::::. Gården kvar vid laga skiftet Bostadshuset är uppf ört Till gården hör ett f d drängstuga/stall/matbod (XV) i liggande timmer från omkr 1850 samt en f d bykstuga (XVI), som är starkt förfallen. Gården ingår som en del av bymiljön. 58 VALLBY 2:4. Gården kvar vid laga skifte Bostadshuset (XXI) är uppfört på 180Q-talet i timmer med locklistpanel. Till gården hör f d foderlada/lider/stall (XXII) och ladugård (XXIII), uppförda , samt en f d tvättstuga (XXVI) från 1850-talet. Alla byggnaderna är uppförda i timmer och är kulturhistoriskt intressanta, pga dess ursprunglighet och deras placering l miljön. Värdefull bymiljö. 59 VALLBY 2 :6. Bostadshuset (I) har en stomme från 1700-talet och är äldst i byn. Interiört finns breda golvplank och takbjälkar kvar. Exteriört är huset förändrat. Ekonomibyggna.derna är uppförda till största delen under 1850-talet. Till de mest intakta byggnaderna hör en f d visthusbod (III) med timmers tomme och en tillbyggnad. Interiört är boden intakt. Smedjan (VII) används fortfarande och är enligt ägaren från 1700-talet. Härd och blåsbälg finns kvar och fungerar. Smedjan och boden är intakta. Även de andra byggnaderna samverkar till en fin bymiljö. Värdefullt miljöområde.

16 46 60 VIKHUS 1:1, Kungsstugan. Fd undantagsstuga (V), nu sommarbostad. Uppförd under 1800-talet. Timmerstomme med locklistpanel. Gammal bod ingår i torpmiljön. Torpet ingår som en del i Vikhus by. 61 VIKHUS 2:1, Snickartorp. Torpet är ett av de 6-7 äldsta torpen, som finns kvar under Vikhus. Kök, kammare med tillhörande bod på baksidan. Breda vindskivor, större fönster upptagna vid 1900-talets början. F d visthusbod (II) finns på gårdsplanen. Huset är troligen uppfört under 1700-tal et, används nu som sommarbostad. Torpet finns upptaget i husförhörslängd från Värdefull torpmiljö. 62 VIKHUS 4:1, Apalbo och Hagtorpet. Torpen ligger isolerat. Apalbo är en enkelstuga, som har takbjälkar, gamla dörrar och spis i köket. Timmerstomme med locklistpanel. Ha~~~~ stomme och fasad är timmer. Torpen är uppförda under 1800-talet. Intressanta byggnader i värdefull torpmiljö. VIKHUS 8:2, medeltida kyrkoruin. Skyddas jämlikt fornminneslagen 3, 12 juni 1942.

17 47 63 VIKHUS 8:2, Vikbus säteri, f d Näs. Corpes-de-logi et (I) uppfördes i regi av C.A. Ridderstolpe, omkr 1820 och var då ett rödfärgat timmerhus i två våningar. på talet skedde en avsevärd ombyggnad. Då fick byggnaden sin frontonpr ydda frontespis, brutna tak, vita puts och ett 1700-talsutseende. Flygel byggnaderna, 4 st till antalet, uppfördes Ekonomibyggnaderna ligger NO om huvudbyggnaden. Magasinet (IX), f d hemlighus (VII) och byggnad X är uppfört i liggande timmer, senare delen av l aoo-talet. En bit från gården finns ett bostadshus. Grindstugan (XVII), som är uppförd i reveterat timmer med spritputsad fasad under talet. Smedjan (XXI) är byggd i liggande timmer och ligger norr om gården, gamla beslag på dörrarna. I äl dsta tider hörde Vikhus till byn me d samma namn, vilken efter 1527 av klostret i Västerås återlämnades till de förra ägarnas arvingar. Corpes-de-logiet bör tas upp som förs l ag till byggnadsminne. Övriga byggnader är kulturhistoriskt intressanta. Värdefull miljö. Vlk\4US 8:2 N l

18 48-64 Villan, f d förvaltarbostad. Uppförd i samma stil och tid som flygel byggnaderna till säteriet. 65 VIKHUS 8 : 4, Saxgarn. Ö i Mäl aren med bofast befolkning. Två bostadshus finns på ön, varav det äldsta ä r från tal et. Bostadshuset (III ), timmerstomme och l ocklistpanel. Fi skeboden (II) är också l timmer och från l800-tal et. Värdefull mi l jö. 66 VIKHUS 8 : 8, Skutterön. Bostadshus (I) och bod f inns kvar på ön. Ekonomibyggnaderna är borta. Boden (III ) är oförvanskad. Gamla beslag på en utav dö rrarna. Byggnaderna bil dar en värdefull gårdsmiljö. 67 VISTA 1:1, "Skavåsen". Torp från Enligt uppgift har namnet "Skavåsen" uppstått pga att det var fattigt på torpet. Nu sommar bostad. Vär defull torpmiljö.

19 68 ABÄCKE 1:1, Lugnet. Torpet (I) är uppfört under talet. Timmerstomme med locklistpanel, enkupigt tegel. Gammal bod, något f örvanskad. Värdefull torpmiljö ABÄCKE 1:1, Äbäckestugan. Parstuga av okänd ålder, troligen från 1700-talet. Timmerstomme, locklistpanel, brutet tak och enkupigt tegel. Gården lyder under Fiholm. Äbäcke gårdsanläggning finns på karta från 1781 (lantm akt 40). Nu sommarbostad. Kulturhistoriskt värdefull byggnad pga sitt tidstypiska utseende och värdefull närmiljö. 70 ÄKERBY 1:2 fd torp, nu sommarbostad. Byggnaden är uppförd i liggande timmer, senare delvis om- och tillbyggd. Stall för tre hästar har funnits i anslutning till huset. Värdefull närmiljö. Foto år 1917

20 50 71 ÄSBY 1:13, Stora Äsby. Gården är belägen på krönet av Hornsåsen. Huvudbyggnaden är från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet och blev tillbyggd omkr Timmerstomme med locklistpanel. Till gården hör arrendatorbostad (II) från omkr 1840, ett mindre, troligen äldre bostadshus (III) och visthusbod (VI) från 1600-talet ( enligt ägaren). Paneldörr och gångj ärn har 1600-talskaraktär. Magasin (VII) och stall (VIII) från 1800-talet. Samtliga uppräknade byggnader är uppförda i liggande timmer. SO om gården finns ekonomibyggnader från 1900-talets början. Ar 1713 sammanslogs de två gårdarna i Äsby by. Stora och Lilla Äsby, och blev boställe åt häradshövdingen. Gårdarna delades åter Stora Äsby fortfor att vara häradshövdingboställe till 1877, då bostäderna drogs in. Gården var därefter utarrenderad av kronan till dess den på 1900-talet inköptes av arrendatorn, änkefru Elsa Silfverstolpe. Skalden Gunnar Mascoll Silfverstolpe föddes 1893 på Stora Äsby. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta. Öppningen mot sjön Freden är av gammalt datum och är markerad på laga skifteskartan. Värdefull miljö.

21 51 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Ur inventeringsmaterialet har vissa större landskapsavsnitt, med anknytning till bebyggelse, utkristalliserats som särskil t beaktansvärda miljöer. Rytterne är av riksintresse med sin karakteristiska Mälardalsbygd. Följande landskapsavsnitt är känsliga för förändring och bör skyddas. Hornområdet: Vackert område kring Horns ~~e~-öch-kring sjön Freden. I den värdefulla miljön ingår f d Hornsbyn, Hornssund och Hornsvik med äldre bebyggelse. I området finns fornlämningar. Tidöområdet: är ett utprägl at herrg~rd~ länd~kap. Vägen från f d Löt t ill slottet har en gammal alle, som är värdefullt för kulturlandskapet. Hel a Tidöområdet är ett rikt skiftande kulturlandskap med betade ängs- och hagmarker. Ett bevarande som en enhet av s lottsanläggningen och den omgivande delen av mälarlandskapet är angel äget.!~~~_~~~~~:_~~~_~~~~~~~~~~~~!: Stora Ekeby gård l igger i en skogsdunge i det öppna kulturlandskapet. Mot söder, från gården sett, har man en vidsträckt utsikt. Det avgränsade landskapsavsnittet sträcker sig från sockenvägen i norr till Mellansundet i söder. I öster av ett skogsbälte och i väst av väg 58. I området ingår Äholmen, som redan är skyddat genom fridlysning. Det värdefulla, öppna kulturlandskapet är mycket känsligt för förändri ng. Vägen mellan Horn och f d Löt: Vacker väg~träcka-ge~öm-ett-genulnt-och omväxlande kulturlandskap. I anslutning till vägen finns ett par sevärdheter, Sorbyborg och Lilla Rytterns kyrkoruin. Miljön längs vägen är tilltalande. Karaktär av gammal l andsväg, grusad. Svånöområdet: Från Evedal, Sorby öppnär-~lg-ett-vackert kulturlandskap mot öster med kyrkan i fonden, som avgränsar området. Värdefull närmiljö kring kyrkbyn. ~~~~~~~2_~_~_~~!!~~~~~~~: Området har mycket stora naturvärden. Inom området finns en jordbruksfastighet. Ålderdomligt lövlandskap och ekhagar. Mycket värdefull miljö med rik flora och et t gammalt ekbestånd. Vikhusområdet: Karakteri stiskt herrg~rd~länd~käp med stora naturvärden. Gamla alleer och lövvegetation i ansl utning till säteriet, som är värdefulla inslag i landskapsbilden.

22 52 V LITTERATUR OCH KÄLLOR Publicerade källor: Eriksson, G Folkskolans historia i Västmanland. Västerås 1942 (utgiven av Sv Allm Folksk fören) Erixon, S Grau, O Hedberg, T Hidemark, O m fl En 1700-tals beskrivning över Snävringe härad i Västmanland. V.F.F.Ä., XV 1925 Beskrifning öfwer Wästmanland, Västerås 1904 (ny utgåva VLT-V-ås 1904) Kommunbildningar lnom Västeråsbygden. Västerås 1976 så renoveras torp och gårdar. Västerås 1973 Slott och herresäten i Sverige wrangel, F U Opublicerade källor: Anteckningar om Rytterne socken. Stockholm 1886 Fornminnesinventeringen 1974 Planutredning för Kvicksund-Nyckelön, Sbk Västerås 1972 Förslag till markdispositionsplan för Västerås kommun 1977 Naturfredningsplan 1971 Utdrag ur: Rytterne kommunarkiv, Sven Olsson Statens naturvårdsverk PM 722 Mälarområdet. Översiktlig naturinventering. Naturvårdsenheten, länsstyr 1975 Arkivaliska källor: Brandförsäkringsverket, Stockholm Lantmäterikontoret, Västerås Länsmuseets arkiv Rytterne hembygdsförening Stadsarkivet, Västerås

23 VI Bilagor Bi I RÄD OCH REKOHl"lENDATIONER I BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på' äldre tiders byggnadsskick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några sk "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~i~~~~~~i~2!~ei~~ - för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värme besparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmat~~ial~t under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.. ~~E~~~ - träfasaderna bör målas antingen med ren oljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet.

24 54 ~~~~~~ ~~~~ - dörr- och fönsterfoder, taklister m m utgör betydelsefulla del ar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bi behållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profil e ring. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller er~ätta s med nyti llverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva hel hetsintrycket av byggnaden. Fönster - formen och placeringen är ytterst ~IktIg-för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spr öjsindelning bibehåll s. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsi solering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller fal sad svartmålad plkt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupi gt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmateri alen kan den korrugerade plåten användas eller pannpl åt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detal jer bör konstrueras lika de ursprungliga och med sarr@a mått. Veranda, förstukvi st hör ofta samman med hu ~et~ -by ggnad~~ti l-oc h bör därför bibehåll as. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehåll as även om det är ett senare tillskott. Interi ör Även interiören har betydel se för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt vikt i gt att beva,ra de detaljer som finns kvar. Pl anl ösning - en ombyggnad utan planförändring-kan-genomföras i de f l esta fall. Är för ändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. ~!~~!~~~ ~ - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och andra typer av äl dre eldstäder bör om möjligt bevaras.

25 55 Snickerier - d6rr ar, d6r r - och f6nsterfoder, gol;-och-takli ster b6r återanvändas. Beh6ver dessa kompletteras finns inom l änet ett flertal snickerier som ny tillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. D6rrar, lister m m har pr aktiskt taget alltid varit målade. Golv och tak - äldre brädtak och brädgol v b6;-be;aras-även om de måste d61jas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader - äldre träd- - ö ö- o o gardar lnnehaller ofta bersaer, gangar, vardträd ffi m. Dessa inslag b6r behållas, f6rs6k att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och f6rdärvar hel hetsintrycket av fastigheten. Även äl dre hägnader b6r bevaras, ersätts de b6r det ske med likvärdiga. Om de saknas b6r de nya få en så enkel och diskret utformning som m6jligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev för frågningar i samband med ombyggnader. Det b6r observeras att byggnadsnämndens l ov krävs inte bara f6r egentliga ombyggnader utan också t ex f6r åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, f6nsterindelni ng etc. Länsmuseet Sl ottet VÄSTERÅS 021 /127560

26 Bi I FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I RYTTERNE SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kart - blad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intre s s näre dyl byggnad byggnad miljö EKE BY, STOHA 41 l 1:2 St. Ekeby gd - 11,111, I + IV,V :2 smedjan - - I :4 Sjöholmen - - I :9 Äholmen - 1,11,111, V,VI + IV FIHOLM :1 herrgårdsanl A:I, B:I,V - + II,III D:IV :1 Klinten :1 Orrbo :2 Kyrkan I GIRESTA :1 Giresta gd - - II,III,IV + GRUFFET :1 hembygdsgd - 1, HORN 57 fd Hornsbyn se beskr 57 Hornssund :3 - - IV,VI :3 - - I,II :10 I :1 fd lc.nsmansbost - IV,V,IX I :6 - - I : I + I :, 17 6:19 fd vågmästarb - - I :2 Hornsvik - I II,IV, V + I

27 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö :2 Stapelsberg - - I + HORNSBORG :4 - - I + HÄSSELBY 58 fd Hässelby by se beskr :4,1:5 Karlsborg - - I,III :1 - - IV,V,X + KRON ÄNGEN : LAGERSBERG :1,5:1 Lagersbergs gd 1,11, - IV,V,VI, + III VII,XI, XV :1 Trugsbo LUNDBY 40 fd Lundby by se beskr :5 fd kaplansbost - - III + LÖPDAL :6 Ekbacken - - I,VIII :4 - - II :1 Ö fd Norrgården - - II,III :1 V - - I,II,VIII + NYCKELÖN :1 Stensjö gd - - 1,11,111 IV,VII :445 Remsjö gd - - I,IV,V + PRÄSTGÅRDEN :3 Lundbylöt - - II + MBY :1 Råby gd - - IV,VIII, + X C I SORBY 40. 1,3 Ekhammaren - - III +._1_._. I

28 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn k a rt- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö :9 Evedal - I - + STENBY :1 St enby gd - - II, ej - vär d när - mi l j ö :1 St enbergsstug - - I + STRÖMSHOLM : 30 Se Horn 2:10 i beskr svanö Kyrkbyn, se beskr : , : II,VI :1 Svånö gd - II I,III + SYLTA :2 - - III + TIDÖ : 347 Slottsanläggn A:I D:III B: I,II,II + VII,X A:II D:VII C:II,III,I D:IX X D:I,V,VIII E: I : 347 Er i kslund - - III : 347 fd Löt - - I V,V,VI + VII, VIII, XI : 347 Rudö Nor r - - I,IV : 347 Sandtorp - - I : 347 Tärnö gd : 347 Valhall - - lv,v : 347 NV om 'Valhall - - I + TIMMELSTA : , : 5 Lilj ebad.en - - I :7 - - III + I (

29 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö TORSTA :1 - - I,II :1 Fr edriksborg - - I + VALLBY 40, 58 Vallby by, se beskr : x.v, x.vi : XXI,XXII + XXII I, Xx.v I 40, :6 - - III,VII + VI KHUS :1 Kungs stugan - - V :1 Snickartorp - - I :1 Apa1bo,Hagtorpet 1, : 2 Vikhus säteri I - III,IV, V, + VI, VII, I X, X,x.vII,XX :2 Vill an - - I : 4 Saxgarn (ö) - - II,III : 8 Skutterön (ö) - - I,III + VISTA :1 "Skavåsen" ABÄCKE :1 Lugnet - - I :1 Äbäckestugan - I - + ÄKERBY : I + ÅSBY, S'fORA :13 Äsby gd - - I,VI,VII, + VIII I ~