Stadsbyggnadskontoret. Västmanland-s läns museum. Rytterne. socken. Kulturhistorisk -byggnadsinyentering i -Västerås Kommun

Transkript

1 Västmanland-s läns museum Stadsbyggnadskontoret ;g < f f ;g I 1; Rytterne socken Kulturhistorisk -byggnadsinyentering i -Västerås Kommun

2 Rytterne socken Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås Kommun ~ 1978

3 I N NEHALLSFÖRTECKNING 3 I INLEDNING II METOD OCH MÅLSÄTTNING :1 Inventering :2 Utvärdering III RYTTERNE SOCKEN III: l Landskapet :2 Bebyggelsens karaktär :3 Offentliga byggnader. 14 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER IV:l Byggnader och byggnadsgrupper IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården. 51 V LITI'ERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING. 52 VI BILAGOR Bil l Råd och rekommendationer i byggnadsvård Bil 2 Förteckning över utvärderad bebyggelse Bil 3 Karta över utvärderad bebyggelse. 61 Bil 4 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan 62

4 4

5 INLEDNING 5 Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen lnom Västerås kommun. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen ". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildningsärenden. Fältarbetet i Rytterne socken har utförts av fil kand Annchri stine Sigurdsson våren och sommaren 1977, som också sammanställt rapporten våren 1978.

6 6 II METOD OCH MALSÄTTN I NG 11:1 Inventering Inventeringen är utförd som totalinventering, vilket innebär att man inom ett avgränsat geografiskt område registrerar, beskriver och tar fram fakta om samtliga fastigheter. Områden av homogen karaktär t ex sommarstugeområden behandlas områdes vis utan registrering av varje enskild fastighet. Byggnadsinventeringen består av tre led: ~~~~~!~~in~ - fältarbete med faktainsamling på blanketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. Bearbetning - faktasammanställning och ana Iys-i-t~~t-och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassificering a~-d~-utp~käde värdefulla Objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. Fysisk riksplanering - inventeringen ger ;nd~ rl äg -f 6 r-ä~gr&n~ ningar av miljöer och större områ den av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag f6r-r~do~isnlng-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. General- och områdesplan - inventeringen und~rläg-f6r-ä~gr&nsnlng av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. Byggnadsnämnden - inventeringen underlag för granskiiing-ä~-ombyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. Låneprövning - avseende statligt lånestöd f6r-kultur~11t värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighets ägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.

7 7 11:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet~ men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-~ dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare f å r den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad frå n l700-talet givetvis är av större intress e ön en mots varande från 19JO-- t al et kan förhållandet bli det motsatta om talshuset. s enare f ått en modern exteriör och interiör men 19l0-talshuset har kvar Sln ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovis ad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigh eten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderad.e bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller närings- mässigt srumnanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.

8 8 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena l&~dsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interlorerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderjag. l) Punkt '( betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8. betecknar värdefullt närmiljöområde känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. l) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.

9 9 III RYTTERNE SOCKEN 111:1 Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltnings enheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighet sbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Rytterne ligger i Snevringe härad ca 1-2 mil sydväst om Västerås centrum. Socknen räknades under tidig medeltid till Tuhundra härad och anslogs i Gustav Vasas testamente jämte Snevringe till hertig Karls furstendöme. Nuvarande Rytterne socken bestod ursprungligen av två socknar, Stora- och Lilla Rytterne. De båda socknarna hade på sin tid var sin kyrka, vilka vid 1800-talets början var så förfallna att man byggde en ny kyrka och socknarna sammanslogs till en socken. Stora Rytterne benämndes under medeltiden Stora Rytra och Ryterbo under det att Lilla Rytterne under samma tid kallades Lilla Rytra eller Vikhusa. Olika uppfattningar finns om namnet s ursprungsbetydelse. Rytterne församling sammanlades med Västerås kommun jämte Löpdals- och Timme1staområdena i Säby församling Dessa två församlingar tillhörde tidigare Kolbäcks kommun. Ytterligare ett område sammanlades med Rytterne socken, det var Jordmarken,

10 10 beläget väster om järnvägen och Strömshol ms station utbröts omr ådet från Hallstahammars kommun och sammanlades med Västerås kommun. Rytterneområdet är en karakteristisk mälardalsbygd med omväxlande morän och lerjord. Landskapet växlar mellan odlad jord och skogbevuxna höjder. Den skogrika Hornsåsen sträcker sig frän Löpdal i norr till Kvicksund i söder. Den högsta punkten på åsen är mellan meter över havet. I söder omfattar socknen nägra öar i Mälaren. Den största ön är Nyckelön, som ligger i den sydvästliga delen av socknen. Bebyggelsen på ön består till största delen av fritidsbebyggelse. Endast två gårdar finns där kvar från talet, Stensjö- och Ramsjö gård. Inom inventeringsområdet finns över 100 fasta fornlämningar registrerade. De utgör förhistoriska gravanläggningar, fornborgar, älvkvarnar, runstenar och historiska lämningar såsom fångstgropar och milstenar. Under stenåldern utgjordes Rytterne av ett skärgårdslandskap. Inga fynd har påträffats från denna tid. Allt eftersom vattnet drog sig tillbaka tog männislwrna marken i besittning. Lämningar från bronsåldern och järnäldern har påträffats. Fyndplatserna är i regel högt belägna t ex på Hornsåsen, som har de största gravfälten i Västmanland. I en linje från öst till väst finns fem fornborgar, belägna i Sorby, Vallby, Vikhus, Tidö- och en mellan Fiholm och Vikhus. Det kan tolkas som ett försvarssystem från förhistorisk tid bundna till det dåtida kustförsvaret. på Nyckelön finns endast en minnessten och två milstolpar upptagna i fornl ämningsregistret. Minnesstenen är upprest vid den år 1885 utförda och är 1927 ombyggda landsvägsbron över Mellansundet. Mälaren och åsarna har varit av betydelse för kommunikationerna till l ands och sjöss i äldre tider. Den sammanbindande vägen genom socknen, nuvarande väg nr 58, torde vara mycket gammal och bör om möjligt sparas i sin ursprungli ga sträckning. Nuvarande planen att ge den en delvis ny sträckning bör ske med försiktighet med hänsyn till det kulturhistoriska värde den har för Rytterne socken som gammal sockenväg.

11 111:2 Bebyggelsens karaktär 11 I socknen finns förutom sockenkyrkan två kyrkoruiner. De senare är belägna i Lundby fd Stora Rytterne och vikhus fd Lilla Rytterne. De medeltida kyrkoruinerna är skyddade som fornminnen. Den nya kyrkan uppfördes i den nuvarande kyrkbyn, Fiholm 1:2. Kyrkan bestod ursprungligen av torn och långhus med tunnvalv av tegel. Ar 1916 ombyggdes den i basilikastil med rakslutet kor och under valvet inlagt plant tak av trä... ~ '0~. '. GIRfSTA4:1 Rytterne utgörs till stora delar av ett herrgårdslandskap med stora gårdar, slott och herresäten såsom Tidö, Vikhus, Fiholm, Stensjö, Stora Ekeby, Lagersberg och Giresta. Tidö, Vikhus, Fiholm och Stensjö är belägna intill Mälaren. Karakteristiskt för dessa gårdar/slott är tillhörande flygelbyggnader, plåttak, putsade gula eller vita fasader, rikt utsirade ytterdörrar m m. Stommaterialet är tegel, sten eller reveterat timmer. Parkanläggningar finns eller har funnits i anslutning till herrgårdarna. Genom laga skifte vid mitten av talet upplöstes bystrukturen genom att några gårdar flyttades från den gemensamma by tomten. Vallby (se beskrivning, 1V:l) är den idag mest intakta byn. De medelstora och mindre gårdarna är till största delen uppförda under 1800-talets senare del. Till gårdsanläggningarna hör uthus och ekonomibyggnader för olika funktioner. Bostadshusen är vanligtvis uppförda i liggande timmer med stående röd locklistpanel. Torp och arbetarbostäder är väl representerade i omgivningarna kring de större godsen och gårdarna. Torpen ligger oftast avlägset och isolerat medan arbetarbostäderna finns i anslutning till gården. Torpen utgörs av soldattorp, dagsverkstorp m m. Den vanligaste planlösningen är enkelstugutypen med förstuga, kammare och stuga (kök). En del av torpen har en tillbyggd bod på husets baksida. Stommaterialet är timmer med röd locklistpanel, det finns även ett fåtal torp med reveterat timmer och spritputsad fasad. Nu fungerar torpen som fritidsbostäder vilket hindrar byggnaderna från att förfalla.

12 Veranda HORN 6:6 Den äldre alllmogebebyggelsen är för det mesta detalj fattig. Lusten till rikare utformning begränsades ofta till entren. Efterhand tilltog de dekorativa inslagen, för att blomma ut i den nyare tidens panelhus och med praktfulla snickarglädjeverandor. I slutet av 1800-talet växte denna arkitektur fram med snickeridetaljer pa verandor, taklister, taktassar, fönster- och dörromfattningar. Förlagor därtill var de s k mönsterböckerna som gavs ut av hushållningssällskapen under talets senare del. '/oj:<'.1ncl 9, Hf\.L tby 1: 3 Veranda FIHOLM 1:1, Kvarnbacken. Veranda FIHOLM 1 :1, västra flygel n. Veranda LÖPDAL 4:4.

13 13!-tORN 1:3,2:3 6IR~STA 4:1 ST. KSSY SVÅN~ Två typer av dörrar kan man urskil ja på den äldre bebyggel sen, nämligen panel- respektive ramverksdörr. Paneldörren är den ålderdomligaste av dessa. Pardörren blev vanlig under talets slut och var mycket omtyckt under hela talet. Ännu under 1700-talet var fönstren ganska små och kvadratis ka, för att under t alet bli större. Glasframställ ningen har betytt mycket för fönstrens utveckling. Lunettfönster (hal vcirkel formade ) återfinns som gavelfönster på en del byggnader i Rytterne, en tradition med rötter i talet. Den äldre allmogebebyggel sens fönsteromfattningar har en ram av enkla bräder. I slutet av t alet blir fönsterfodren mer profilerade med snidade överstycken. En rik variation på dörroch fönsteromf attningar är representerade i socknen. la tqi I9 a' DO DO D D DO DO Fl H OLM 1:1 :S'öns t or'ol'i'a t tn:ln{';.f:c ~_n 1 eoc) - t al. e t Även takmaterial en har skiftat genom t i derna. I äldre tider var torv-, vass-, halm-, spån- och vedtak vanliga. Inom den enkl are al lmogebebyggel sen var det först under senare del en av tal et som tegel taken blev mera al lmänna. Det enkupiga teglet är äl dst och fick konkurrens av det tvåkupiga vid talets s l ut. på de s t or a godsens corps- de-logi e/huvudbyggnader är fal sad slät plåt vanligast.

14 14 Liggtimmerbyggnader har varit de helt dominerande fram till omkring För att kunna bygga snabbare utvecklades tekniken med restimmer, som blev vanligt under 1800-talets sista decennier. För att skydda och kanske ocksa täta timmerväggarna började man panela husen under 1800-talet. Förnämare byggnader panelades fr&n 1750-talet. Stående locklistpanel är vanligast på bebyggelsen i Rytterne. Rödfärgning blev vanlig på herrgårdar och kyrkor under 1600-talet. på landsbygden slog rödfärgningen igenom kring 1800-talets mitt. Den röda färgen (Falu rödfärg) är dominerande i Rytterne. Den förnämare bebyggelsen på landet hade en färgsättning i vitt, gult och grått, vilket introducerades i slutet av 1700-talet. 111:3 Offentliga byggnader Affärer Rytterne har haft ett antal affärer, men de flesta är nu borta. Idag finns endast Lindbergs diversehandel i Hornssund och Flintavik på Nyckelön. Affären i Hornssund blev inrymd i bostadshuset 1871 och har därefter byggt ut åtskilliga gånger. I Svånö har det funnits två affärer, nämligen på Svånö 1:8 där slöjdlärare C.V. Sandberg hade sin första diversehandel och på Svånö 1:5, Valhalla, som upphörde Soldaten Lundgren startade en affär i Karlsro, Lundby, vilken sedermera flyttades till Lundby 1:5. Affären upphörde på 1960-talet. Tidigare fanns affärer i Brandtorp, (Svånö) och Kvarnbacken (Fiholm). Tidöborna handlade på andra sidan om sockengränsen i Lövsta, Dingtuna socken. Byggnader för fattigvård på 1860-talet gick Rytterne igenom sitt första kommunala decennium och en av de stora frågorna var fattigvården. Alltfler kringströvande tiggare kom till gårdarna i socknen. Detta påverkade det av kommunalnämnden organiserade hjälparbetet för ortens inhyseshjon och andra egendomslösa. Under 1870-talets början antogs ett fattigvårdsreglemente för kommunen med indelning av rotar. Denna författning ändrades 1878 genom införandet av distriktsindelning och gruppering av de fattiga klasser alltefter bidragens omfattning.

15 Västra fattigstugan Fattighuset vid Lilla Rytterne kyrkoruin, s k Östra fattigstugan, upprustades 1892 och inrättandet aven epidemisjukstuga på Majholmen följde ett par år senare. År 1900 ingick Rytterne i samverkan på epidemisjukvårdens område med Kolbäck, Munktorp, Säby, Svedvi och Berg. Östra fattigstugan såldes och revs Västra fattigstugan, Lundby 1:4, var en frukt av den s k Reuterholmska donationen. År 1909 beslöt sockenstämman att reparera byggnaden. Den skulle senare bli lokal för konfirmationsundervisningen. Omkring 1900 föreslogs att ett nytt fattighus, med ekonomibyggnader, skulle byggas för kr och 1905 stod byggnaden färdig i Svånö. Ålderdomshemmet lades ner Skolor Det i Sverige första förordnandet om undervisning för barn, tillkom i Kyrkolagens föreskrift Det fastslogs att klockaren skulle vara boklärd, för att sedan kunna undervisa församlingens ungdom. Skolgången var inte obligatorisk. Den 18 juni 1842 utfärdade Karl XIV Johan den stadga, som blivit kallad Sveriges första folkskolestadga. Detta kungliga krav ställde sockenmyndigheterna inför uppgiften att bygga skolhus. Skolorna skulle vara i verksamhet senast Den tidigast kända skolan i Rytterne grundades 1832 i Solskinet, Sylta. Den var i privat regi och undervisningen pågick in på 1870-talet. År 1848 bygger socknen ett skolhus i Svånö, det nuvarande församlingshuset. Efter 1887 blev den småskola och 1956 församlingshus. Den skolpliktiga åldern varierade mellan olika socknar och i Rytterne började barnen sin skol gång vid nio års ålder. Protokoll från allmänna sockenstämman uti Rytterne församling 1851: "Församlingen insåg och erkände, före behov, beslöt att en byskola med en lärare skulle bedriva undervisning. Avlidne soldat Klangs efterlämnade änka, Anna Karl s dotter i Löth, utsågs till l ärarinna'i. Det resulterade i en småskola i Löth (nuvarande Tidö 1:347). Socknen var dock alltför sönderstyckad för att den i längden skulle nöja sig med två skolor. År 1865 inrättades en ordinarie småskola l Horntorpet (Horn 3:21). Den 8 augusti skolbyggnad,svånö 1: 2

16 16 skolbyc;c;nad Vikhus log~ : Skolinspektör herr regementspastor Karlsson efterlyser ett fullständigare ordnande av s kolvä sendet inom socknen. Är lc./( ) uestämdes det att läsningen vid skolan i Vikhus skulle ta sin början vårterminen Vid Vikhus byggdes ett nytt folkskolehus och samtidigt uppfördes ett nytt småskolehus där. Det beslutades även år 1877 att en småskola vid Horn 3:6 skulle uppföras. Församlingen mottog i början på talet en donation av statskommisarien Gu stav Öijer, att användas till uppförande aven slöjdskola. Man väntade dock till 1880, innan man ansåg, att kapitalet nått den önskade storleken. Frukten av kapitalet blev den år 1887, uppförda skolan vid kyrkan i Svånö. Skolan inrymde folkskol e- och slöjdhus byggdes skolan om och samtidigt inrättades en småskola vid Tidö. Kammarherre von Schinkel höll lokal och lärarinnans halva lön. I socknen fanns 1923 fyra skolor. Den sist tillkomna och fungerande låg- och mellanstadieskol an ligger vid Horn 3:20 och uppfördes Järnvägsstation SWB-järnvägen (Stockholm-Västerås Bergsl agen), som invigdes 1871 kom inte att beröra Rytterne socken, även om detta tidigare hade varit ett önskemål från socknens sida. Banan Kolbäck Eskilstuna ingående i TGOJ och invigd 1877 löper däremot till 6 km längd genom Rytternes västligaste del ar. Hållplatserna utmed banan är dock nedlagda. Vid Horn 6 : 21 f inns en f d banvaktsstuga, som uppfördes i slutet av 1800-talet. Vid Strömsholms station har bemanningen dragits in och 1967 upphörde också persontrafiken där. Mejeri Strömsholms mejeri hade vid sidan av järnvägsstationen viss betydelse under seklets första decennier för Hornssund som samlingsplats/ centrum. Me j eriet inrymmer idag en tvättinrättning.

17 17 Samlin~slokal I Sorby finns en IOGT-lokal, som fortfarande är i bruk. Den uppfördes kring sekelskiftet och byggdes om Lokalen drivs i privat regi. Intill kyrkan i Svånö finns församlingshusetjkyrkvaktmästarbostaden, som trädde i funktion Byggnaden uppfördes 1848 som skolhus (se skolor). Hembygdsgård Vid Gruffet 2:1 finns socknens hembygdsgård. Hembygdsföreningen fick tillstånd 1970 att flytta en loftbod från Torsta till Gruffet. Förutom loftboden finns ett gammalt bostadshus och en bod. Samtliga byggnader är uppförda i rödfärgat liggande timmer. på en skatteläggningskarta från 1707 (lantm), finns gården markerad. Byggnaderna inrymmer nu ett hembygdsmuseum.

18 IV 19 KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER IV : l Byggnader och byggnads grupper 1 EKEBY STORA 1:2, Stora Ekeby gård, Manbyggnaden (I) i karolinsk stil, uppförd i slutet av 1930-talet. Den gamla huvudbyggnaden brann 1937 Ritningar av a rk C.H. Kruger. Två flyglar (IV,V) i nyklassicti sk stil byggda 1806 har tidigare haft funktion som bibliotek resp betjäntbostad. F d statarbostaden (II) och f d mangelbod/bagarstugäiltiii) är enligt uppgift från 1600-talet, stommaterial är tegel med spritputsad fasad. Ekonomibyggnaderna från 1800-talets slut och 1900-talets bör jan. Gården omtalas i urkunderna redan Förmodligen har St. Ekeby bildats genom en utbrytning ur den gamla Hornsbyn. Litteratur: Slott och herresäten i Sverige. Byggnaderna är vär defulla. Värdefullt miljöområde. +, ST EkEBY 1:2,!/;~...' E3,;:'rL-~ Dr=OJ :0; r~ fl ')1 -- I: tå ko ~ ~ ~@ ~.@5J >nm, ~'r'~'~ " ":. )Wi' I!.."~~.' ffi,". ',v,. 2 EKEBY STORA 1: 2, del av S Ekeby gård. Öster om gården finns en smedja (I), uppförd i natursten. Den är ombyggd interiört och får anses som kulturhistoriskt intressant pga sin urs prungliga exteriör.

19 20 3 EKEBY STORA 1:4, Sjöholmen. F d bondgård, idag fritidsbostad. Bostadshuse~ (I) är i liggande timmer och ex delvis klätt med locklistpanel. Huset är byggt i tv~ v~ningar, troligen omkring 1830 och restaurerat Till gården hör ekonomibyggnader. Bostadshuset är av kulturhistoriskt intresse. Gammal trädgårdsmiljö, gårdstomten ingår i värdefullt miljöområde. 4 EKEBY STORA 1:9, Äholmen. Äholmen är en naturpark och troligen identisk med den år 1385 omtalade "Öjaholmen". Trädgårdsmästarbostaden (I), Linnepaviljcngen (III) och de två flygl arna (II, IV) är uppförda omkr 1775 i reveterat timmer. Trädgårdsmästarbostaden fungerar fortfarande som bostad, pavil jongen i empirestil, var ursprungligen avsedd som bibliotek och flyglarna var tidigare betjänt resp kuskuppehållsplats, Till gårdsanläggningen hör två ekonomibyggnader i liggande timmer. Äholmen användes under 1740-talet som betes- och slåttermark. Äholmen är nu statsegendom och förvaltas av Vitterhetsakademi en. Parken anlades som en större fruktträdgård med plantskola på talet av den dåvarande ägar en Carl von Linnes vän och l ärjunge, Gustav Gottfrid Reuterholm som övertog Äholmen Parkområdet ä r fridlyst. Byggnaderna är av stort kulturhistoriskt värde. Värdefullt närmiljöområde. Området har den fritt växande naturparkens karaktär. i1\ L- Jr.J Ii

20 5 FIHOUl 1:1, herrgårdsanläggningen ~ Corpes- de-logiet (A,I ) började uppföras 1772 efter ritningar av J. S. af Uhr under direktiv av byggherren C. J. Ridderstolpe. Huvudbyggnaden är ett välproportionerat tvåvåningshus under mansardtak med pilasterindelad och frontonkrönt mittrisalit. Till by~gnaden hör två flyglar (A, I, I I) i reveterat timmer med slätputsad :fasad, uppförda på talet. på gårdsplanen finns'-en gräs rundel, som omges av tujor. Till de intressanta ekonomibyggnaderna hör en silo (B,V) och ett magasin (D, IV) i liggande timmer från 1700-talet och ett f d orangeri (B,I), från samma tid, i sten och tegel med putsad fasad. Orangeriet är ombyggt och har haft ol ika funktioner genom tiderna. Arbetarbostäder från och tal et finns i omgivningen samt ekonomibyggnader. Fiholm har vari t biskopssäte i äldre tider. Den första urkunden är en fullmakt från 1320, då gården hette "Fehol m". Bi skoparna i Västerås innehade gården i början av 1300-talet. på Trossön finns lämningar aven grundmur. Under 1600-talet hade ön namnet "Tråtzön". Ar 1779 blev Fihol m fideikommiss inom ätten Ridderstol pe. De uppräknade byggnaderna är ursprungliga och kul turhistoriskt vär defull a. Byggnaderna Al-III är på försl ag som byggnadsminnen. En '-parkanl äggning bar funni ts men är ne helt 1genvuxen. Värdefull herrgårdsmiljö. 21 N t S

21 22 6 FIHOLM 1:1, Klinten. Värdefull miljö i samband med byggnad. 7 FIHOLM 1:1, Orrbo. Värdefull torpmiljö. Enkelstuga i liggande timmer. Uppförd under I SOO- talet. 8 FIHOLM 1:2, kyrkan. Se beskr över Svånö kyrkby. 9 GIRESTA 4 : 1. Huvudbyggnaden (I) har delar från 17DD-talet men är starkt ombyggd. Två flyglar (11,111) hör till gårdsbilden och är uppförda under lsdd-talet i timmer med locklistpanel. Dessa tre byggnader är gulmålade. Mest intressant utav ekonomibyggnaderna är ett magasin/ lider (IV) i liggande timmer. Uppfört under lsdd-talet. Profilerade fönster- och dörröverstycken. Gammal paneldörr. Gården var fideikommiss under Fiholm Byggnaderna II, III och IV av kulturhistoriskt intresse, pga ursprungligheten. Värdefullt miljöområde. t N S I

22 23 10 GRUFFET 2:1, hembygdsgård, fd skattehemman om 3/4 mantal, känd sedan 1500-talet. Mangårdsbyggnaden (I) uppförd i liggande timmer, troligen på 1700-talet. Huset består av förstuga, kök, stuga och bakstuga, en i trakten mindre vanlig rums indelning. Av ekonomibyggnaderna kvarstår.ett fd fähus (III). Till. gården flyttades 1970 en loftbod från 1700-talet, som tidigare stått på Thorsta gård. Gården var bebodd långt in på 1900-talet.. HORN Horns by är gammal med anor från traktens första bebyggelse. Namnet påträffas första gången i handlingar från Byn bestod ursprungligen av fem gårdar, varav två delades så att byn kom att omfatta sju hemman. Vid laga skifte beslöts att fyra hemman skulle utflytta: Länsmansbostället (nu Hornssund), Frälsehemmanet (nu Hornsvik) och Östergården (två hemman), som utan att återuppbyggas sammanlade s med Stora Ekeby. De tre återstående hemmanen, Lillgården, Västergården och Brunnsgården, som hade samma 'ägare, sammanslogs och bildade den nuvarande gården Horn. Inom byns ursprungliga område finns en del av hamnområdet vid den nedlagda lastageplatsen vid Borgåsund och samhället vid nu nedlagda Strömsholms järnvägsstation. Vid Borgåsund kvarstår den på talet uppförda vågmästarebostaden, som i något förändrat skick utgör privatbostad. 11 HORN 1:3, fd Brunnsgården (IV) Har fungerat som arrendatorbostad, är nu sommarbostad. Stommaterialet är timmer och fasaden i locklistpanel, uppförd på samma fastighet finns f d Östergården. Bostadshuset (VI) är uppfört i timmer omkr Nu används byggnaden som sommarbostad. Till fastigheten hör ekonomibyggnader, där ladugården (XII) är helt uppförd i timmer på 1870-talet. Bostadshusen är autentiska. Värdefull miljö.

23 24 Fastigheten är en del av det gamla Hornsbyn och fick kvarboenderätt vid laga skiftet. 12 HORN 2:3, f d Westergården. Manbyggnaden (I) är uppförd på talet men-har delvis bl ivi t till- och ombyggd exteriör t. Byggnaden är viktig för gårdsmil jön. Till mangårdsbyggnaden hör en f d drängstuga (II) i liggande timmer och delvis täckt med panel. Den fanns enligt brandförsäkringsbrev vid laga skifte fick ägaren, häradsdomare Daniel Daniel sson, kvarbo på tomtplatsen. Byggnad (I ) är en av de äl dre i Rytterne och får anses kulturhi storiskt intressant. Byggnadsförbud jämlikt 86 BL. Värdefullt miljöområde. 13 HORN 2:10 Bostadshus från 1920-tal et, som finns representerade i Hornstrakten. Typiskt för byggnaden är taket med de val made gavelspetsarna. En byggmästare Per Lar sson från Ströms holm har omkr byggt identiska hus i Dingtuna s : n. Byggnaderna får anses som tidstypi ska.

24 14 HORN 6:1, Hornssund, f d lansmansboställe. Huvudbyggnaden (I) är uppförd under 1700-talet och renoverad- ett par gånger under 1900-talet, vilket. förändrat exteriören, rumsindelningen är i stort oförändrad. Till gårdens äldsta ekonomibyggnader hör en dubbelbod (IV) och en bod/ lider (V) samt ett brygghus (IX). Byggnaderna är uppförda i liggande timme r samtidigt som bostadshuset. De övriga ekonomibyggnaderna är uppförda i slutet av 1800-talet och 1900-talets början. Nemmanet ansl ogs tidigt till länsmansboställe och fic k då namnet Hornssund. Under 1860-talet drogs bostället in. Laga skifte Huvudbyggnaden är väsentlig för gårdsbilden. F ö får IV, V och I X anses som kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt värdefull miljö HORN 6:6. Bostadshus från omkr Spritputsad fasad. Rikt utsmyckad veranda. Tomten gränsar till sjön Freden. Bostadshuset är ursprungligt exteriört. Värdefullt miljöområde.

25 26 16 HORN 6:11, Lindgården. Byggnaden'är intressant pga dess tidstypiska utseende. Planks tomme och locklistpanel. Byggnaden uppförd 1924 och ingår i ett värdefullt miljöområde. 17 HORN 6:19, f d vågmästarbostad (I). Stommaterial timmer med utanpåliggande locklistpanel. Uppförd på talet. Vid kanalens ombyggnad uppfördes huset, men flyttades sedermera till sin nuvarande plats. Byggnaden har använts som bostad till kanalarbetarna, s k "disciplinsoldater", från regementet. I det stora hela är byggnaden kulturhistoriskt intressant med undantag för perspektivfönster på husets baksida och fönsterluckor. Tomten gränsar mot sjön Freden. Värdefullt miljöområde. 18 HORN l: 2, Hornsvik, mindre herrgårdsanläggning. Manbyggnaden (I) uppfördes omkr 1855, poschernabyggdes till Mittpartiet är byggt av liggande timmer, sidopartierna av stående. Fasaden är klädd med vitmålad panel. Till gården hör ett magasin/förråd/ mangelbod (II) delvis uppförd i timmer, byggnäden troligen flyttad från gamla tomtplatsen i samband med laga skifte Bostadshuset (IV) är av äldre datum men tillbyggt leb3. Reveterat timmer med spritputsad gul fasad. Hörn samt fönster- och dörromfattningar slätputsade i vitt. Fd ladugård och stall (V ) uppförd omkr 1860 i sten och timmer, tidigare rörtak är utbytt mot grå eternit. Till gården hör också ett växthus (III) från eller 1810-talet. Stall (VI) i timmer från omkr 1860 ombyggt 1960 till garage. Loge (VII) delvis i timmer flyttad i samband med laga skifte. Hönshus (VIII) i liggande timmer. Tvättstuga (IX) flyttad vid laga skifte, var ev lnnan gårds smedja.

26 27 Parken ansluter till sjon Freden. För kulturlandskapet intressanta byggnader. Värdefull YIf D. ] 19 HORN 7:2, Stapelsberg fd torp under Hornsvik. Enkelstuga med tillbyggd förstuga uppförd i timmer ursprungligen rödfärgad, senare reveterad med vit spritputs. Torpet är uppförd under 1700-talet. Kulturhistoriskt intressant byggnad med värdefull miljö. 20 HORNSBORG 1:4. Bostadshuset är uppförd omkr 1910 i reveterat timmer och spri t putsad fasad. Kakelugnar finns bevarade. Huset är beläget på en höjd med utsikt mot s-jön Freden. Byggnaden är tidstypisk och därför kulturhistoriskt intressant. Värdefull miljö.

27 ~ 1 t'l~ t~j I t HÄSSELBY F d Hässelby by. Bybildningen består av två jordbruksfastigheter. Vid laga skifte 1872 fick ägarna rätt att bo kvar. Vid denna tid gick vägen söder om bostadshusen, numer går den norr om. Gårdarna ligger i en skogsdunge med omkringliggande åkrar. De f lesta byggnaderna är uppförda i slutet av talet. Värdefullt miljöområde. Hässelby laga skifte HÄSSELBY 1: 4, 1:5, Karls8org. Två f d torp, som nu är sommarbostäder. Uppförda under 1800-talet i liggande timmer. Kulturhistoriskt intressanta torp med värdefull miljö. Hässelby 1:4 var tidigare torp för soldat 114 Hässelbäck i Hässelby rote. 22 HÄSSELBY 2 : l, Mangårdsbyggnaden är uppförd på 1870-talet i liggande timmer. Byggnaden har tidigare varit rödfärgad men är nu gul. Huset är ombyggt, men av stor betydelse för gårdsmiljön. Stenkällare, f d brygghus, bod, stall/ magasin uppförda på 1870-talet. F d svinhus och smedja från 1850-talet. F d brygghuset (IV), stall/magasin(vi) och smedjan (X) är de mest ursprungliga av ekonomibyggnaderna. De är uppförda i liggande timmer. 23 KRONÄNGEN 1:1, f d Rytterns äng. Inom fastigheten finns en bondgård. Värdefullt miljöområde med rikt ek ' b~stånd. Frid~yst område.

28 29 24 LAGERSBERG 4:1, 5:1, f d Gårdesta. Manbyggnaden (I) uppfördes på lto O talet och sidopartier byggde s till Timmerstomme med gul locklistpanel. Interiören på bottenplanet är intakt från 1800-talets slut. Det övre planet har genomgått en restaurering under 19TT. Till huvudbyggnaden hör två f lyglar från lt50-talet, varav II har haft funktionen s om mejeri/bagarstuga. De är uppförda i timmer med l ocklistpanel. Idag är byggnaderna sommarbos'täder. Ännu ett bostadshus (XI) finns på gården, uppfört under talet. Bland ekonomibyggnaderna finns ett f d magasin (IV) i liggande timmer på stenstolpar från ltoo-talet och ett f d stall (XV) från samma tidsperiod. Stallet är uppfört i liggande timmer och är i behov av renovering. Övriga ekonomibyggnader från omkr Samtliga byggnader är rödfärgade förutom huvudbyggnaden. Gården bytte namn lt66. Lagerhjelm innehade då gården. Omkringliggande torp. Gammal karta med beskrivning över ägorna från 1859 finns (lantm). Gården är såväl miljömässigt som kulturhistoriskt mycket värdefull. Huvudbyggnaden inkl flygelbyggnaderna bör skyddas enligt kulturminnesvårdens speciallagstiftningar. Bör föreslås som byggnadsminne. :::lijj > I j ~ ;;: -,-,,\ o ALU~,4V LÖNI'oJ D o (j o o o J! Ä~ 1lJ~ O O ".. l O WA" CQASM~~ '-o. nw.a't~~06åiu o o Ja ~D~ ffi

29 30 25 LAGERSBERG 5:1, Trugsbo. Gammal torpmiljö. Torp från talet, nu sommarbostad. Uppfört i timmer med liggande fasspontspanel. Gammal fruktträdgård. LUND8V LUNDBY BY Byn ligger koncentrerad kring kyrkoruinen. Gårdarna har haft olika funktioner, men är till största delen jordbruksfastigheter eller fritidsbostäder. F d kaplansboställe/komministerboställe, är del av LUNDBY 1:5 och fungerar som jordbruk. Den siste komministern på talet var Rydberg. Sedan dess har marken varit utarrenderad. Reuterholmska stugan, f d västra fattigstugan, LUNDBY 1:4, är idag helårsbostad. Handelsbod fanns till talet, LUNDBY 2:5 Till "byns" äldsta hus hör Lundby 2 : 3 (I). Skattl äggning 1693, enligt karta är " Cappellanens" boställe utmarkerat tillsammans med kyrkan. En stor del av byns mark är skyddat enli gt fornminneslagen. Laga skifte 1862, då gård No l utfl yttades till Löten. 26 LUNDBY 1:5. F d kaplans- och komministerboställe. Huvudbyggnaden (I) är starkt ombyggd. Grunden från 1600-talet. Den är vikti g för gårdens karaktär. Till gårdsbildningen hör två flygelbyggnader, varav 4en ena (III) har varit skollokal under en period. Byggnaderna är uppförda i t immer. Mangården ligger skild f r ån fägåfden. Samtliga byggnader är r ödfärgade. Värdefullt miljöområde.