Byggnad I - bostadshus av enkels tugutyp, troligen från l800-talets mitt. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg.

Transkript

1 63 37 VÄNDLE 3:2, Korsbacken. F d småskola, f n bostadshus. Uppförd Byggnad I - skolhus. Stomme - timmer. Fasad - gulmålad stående pärlspontspanel, panelen tillkom omkring 1900 tidigare var huset utan panel. Huset tillbyggdes mot söder Tak - enkupigt tegel. Grund - huggen natursten och delvis källare. på gårdsplanen finns en uthusbyggnad. Värdefull närmiljö. 38 VÄNDLE 4:1, f d backstuga, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av enkels tugutyp, troligen från l800-talets mitt. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Ett skärmtak är placerat ovanför ingångsdörren. Torpet är beläget strax intill Orresta~ vägen. Värdefull närmiljö. 39 VÄNDLE 5:1, jordbruksfastighet där åtta byggnader ingår. F d del av Vändle by. Byggnad I - gamla mangårdsbyggnaden uppförd omkring Stomme - liggande timmer. Fasad - stående pärlsponspanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, mansardtak. Grund - kallmurad natursten. Sexdelad grundplan. Bostadshuset är obebott och förfallet. Det nya bostadshuset är uppfört i början av 1970-talet. Byggnad IV - magasin troligen från samma tid som byggnad I. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel.

2 64 Byggnad VII - ladugård från l800-talet. Stomme och fasad - gråsten och liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel. Vid storskiftet på l760-talet bestod Vändle by av Norrgården, Mellangården och Sörgården. Norrgården var förmedlat till kappelansbord. Laga skifte genomfördes , då VÄNDLE 1:4 fick utflyttningsskyldighet. Vändle gårdar ligger öppet i kulturlandskapet, som är känsligt för förändringar. Värdefull närmiljö. 40 VÄSTER RÄBY 1:6, Valsro. F d soldattorp där tre byggnader ingår. F n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus (av sidokammartyp) från 1860-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - natursten. Byggnad III - källarbod. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Källar med ingång från långsidan. Breda vindskivor. Värdefull närmiljö. 41 VÄSTER RÄBY 2:4, Bergbo. Torp, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp från l870-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - sfående lo~klistpanel, falurödfärg. Tak - en- och tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Öppen veranda som tillkom på 1930-talet, tillbyggd bod på långsidan. Murad spis med bakugn i köket. Värdefull torpmiljö.

3 42 VÄSTER ÄBY 1:2, 2:1, f d Vad Äby. Jordbruksfastighet där n10 byggnader ingår. Manbyggnaden är uppförd på l870-talet och delvis förändrad exteriört genom tillbyggnader. Vissa ursprungliga detaljer finns kvar t ex ytterdörren. Byggnad II - bostadshus som under en tid varit hållplats/gästgiveri för vägfarande bönder. Byggnaden är troligen uppförd omkring Stomme - liggande timmer. Fasad - stående pärlspontspanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion, mansardtak. Grund - slaggstensgrund, tidigare annan' grund. Ovanför ytterdörren finns ett överljusfönster. 65 Byggnad III - f d tvätt- och bagarstuga, f n bl a pannrum. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion, breda vindskivor. Byggnad IX - smedja från l800-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion, breda vindskivor. Grund - kallmurad natursten. Ovanför ingångsdörren finns ett litet överljusfönster. Övriga byggnader är av stor betydelse för helhetsmiljön. Gårdstomten gränsar i öster till Lillån. Väster Äby by genomgick storskifte nämns två backstugor och ett ryttartorp på ägorna. Laga skifte förrättades Väster Äby ligger öppet i kulturlandskapet. Värdefull miljö.

4 66 43 ÄNGESTA 2:2, f d soldattorp, f n fri tidsbostad Byggnad I - bostadshus av sidokammartyp från l800-talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Murad spis med bakugn i köket och rörspis i kammaren. Tillbyggd bod på baksidan. Torpet ligger isolerat, omgivet av skog. Värdefull närmiljö. 44 ÄNGESTA 3:2, Stegelvreten. F d småjordbruk, f n fritidsbostad. Fern byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus, troligen från l800-talets första hälft. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, spån under, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Murad spis med bakugn 1 köket samt synliga takbjälkar. Ladugården/logen härrör troligen från 1900-talets början. Loftbod har funnits på gården, men flyttades till Sparrsätra hembygdsgård i Torgesta på 1940-talet. Värdefull närmiljö. 45 ÄNGESTA 3:5, Grindbo. Torpanläggning där tre byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av sidokamrnartyp. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Murad spis med bakugn i köket och rörspis i kammaren. Tomten gränsar till Orrestavägen. Värdefull torpmiljö. 46 ÄNGESTA 4:1, jordbruksfastighet, där nio byggnader ingår. F d del av Ängesta by. Byggnad I - bostadshus från talets slut. Stomme - liggande timmer. Fasad - gu"lmålad stående locklistpanel. Grå fönsterfoder och knutbrädor. Tak - enkupigt tegel, mansardtak. En ombyggnad företogs då taket höjdes och frontespis ar påbyggdes. Vid mitten av 1970-talet har byggnaden renoverats till sitt ursprungliga skick.

5 67 Byggnad II - bostadshus från l800-talets senare del. Stomme - timmer. Fasad - stående pärlspontspanel, röd plastfärg. Tak - enkupigt tegel. Grund - huggen natursten. Ursprunglig ytterdörr. Ytterligare ett bostadshus finns på gården samt ekonomibyggnader. Ängesta by genomgick st0rskifte på l760-talet. Laga skifte förrättades Gården ligger öppet i kulturlandskapet på en kulle. Värdefull närmiljö. 47 ÖSTER RÄBY 2:1, jordbruksfastighet där tio byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus från omkring 1850, övre väningen Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, grå färg. Tak - enkupigt tegel. Grund - natursten, delvis källarvalv. Övervåningens fönsteraxlar sitter osymmetriskt i förhållaflde till undervåningens. Profilerade fönsteröverstycken. Sexdelad grundplan, mittsal i övervåningen. Murad spis med bakugn i f d köket samt järnhäll med följande inskription: AAS JCAD Inskriptionen är byggherrarna Anders Anderssons och Johanna Carolina Andersdotters initialer. Byggnad II - bostadshus f d mangårdsbyggnad från 1700-talet. Byggnaden har parstugans karaktär exteriört. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående pärlspontspanel, rödfärgad. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Ytterdörr med överljusfönster. Byggnad IV - f d vedbod/visthusbod och drängstuga. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, breda vindskivor. Byggnad V - bodlänga (flygelbyggnad), troligen från l700-talet. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel. Ny vällingklocka på östra gavels idan. Ekonomibyggnaderna är till största delen uppförda i slutet av l800-talet. Mot söder och väster öppnar sig landskapet. Värdefull närmiljö.

6 68 48 ÖSTER RÄBY 2:1, Lillstugan. F d backstuga, f n fritidsbostad. Två byggnader ingår. Byggnad I - bostadshus av enkelstugutyp från talet. Stomme - liggande timmer. Fasad - stående locklistpanel, falurödfärg. Vita knutlådor. Tak - en- och tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Murad spis i köket och kakelugn i kammaren. Paneldörr med nyckelskylt av 1700-talstyp samt stocklås. Byggnad II - f n vedbod, f d snidessnickarbod. Stomme och fasad - liggande timmer, falurödfärg. Tak - enkupigt tegel, åstakskonstruktion. Torpet ligger isolerat i skogsmiljö. Värdefull närmiljö. 49 ÖSTER RÄBY 2:1, Lundstugan. F d arbetarbostad, f n fritidsbostad. Byggnad I - bostadshus/bod från Bostadsdelen är av sidokammartyp. Stomme - tiggande timmer. Fasad - stående locklist- och stående slätpanel, falurödfärg. Tak - tvåkupigt tegel, åstakskonstruktion. Grund - natursten. Murad spis med bakugn i köket. Stugan ligger isolerat omgivet av skog. Värdefull närmiljö.

7 69 VII:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Ur inventeringsmaterialet har vissa större landskapsavsnitt, med anknytning till bebyggelse utkristalliserats som särskilt beaktansvärda miljöer. Följande landskapsavsnitt är känsliga för förändringar och bör skyddas. Det öppna slättlandskapet i socknens södra delar, som i norr begränsas av vägsträckningen Tillberga - Kärsta och som i söder genomflyts av Lillån, utgör ett känsligt parti i landskapet. Bebyggelsen ligger öppet, som ensamliggande gårdar eller samlade i mindre grupper. Det fria läget ställer krav på utformning och färgsättning, placeringen av nybebyggelse är också viktig. Ett annat skyddsvärt landskapsavsnitt utgör ett område i Tortunas nordvästradelar. Området har sin början vid Lundby ocb fortsätter norrut men Lillån som gräns i väster och i övrigt inramat av skog. Ett antal väl sammanhållna byar karaktäriserar landskapsbilden.

8 70 VIII LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING B lomme, B Eriksson, G Grau, O Hedberg, T Lundblad, T Ström, K Sydow, W Björkman, S - Från SWB till Västerås trafikområde. Västerås Folkskolans historia i Västmanland. Västerås Beskrifning öfwer Wästmanland, Västerås Kommunbildningar inom Västeråsbygden. - Tortuna kyrka. Tortuna Fornlämningar och fornfynd i Tortuna socken. Tortuna Svenska gods och gårdar. Uddevalla Naturfredningsplan Lantmäterikontoret, Västerås. Länsmuseets arkiv, Västerås. Stadsarkivet, Västerås. Tortuna hembygdsförenings bildarkiv. VLT:s klipparkiv.

9 IX BILAGOR 71 Bil 1 RÅD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÄRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de sli ti ts ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. ~~!!~gg~~~~!~e~~g. För kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar, är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadmaterialet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del avpanelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

10 72 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med ~~~-;ljefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvikande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklist~r-m-m utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ~rsättas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. Fönster - formen och placeringen är ytterst ~iktig-för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialen kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. Veranda, förstukvist hör oft a samman med h~s~ts-byggnädsstil-och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara I de detaljer som finns kvar.

11 73 ~!~~~~~i~~ - en ombyggnad utan planförändring kan genomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. Eldstäder - spiskåpor, köksspisar, kakelugnär-och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, golv-och-taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som nytillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade. ~~!~_~~~_!~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör oc.serveras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet 722 Il VÄSTERÄS 021/127560

12 B i I 2 75 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I SEVALLA SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. S -e~ vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn 8 nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intre s s näre dyl byggnad byggnad miljö 128/ 129 l ATTERSTA 1:5 gården - - l,ii,lv, + lx,x ATTERSTA 1:5 torpen - - 1, ATTERSTA 2:1 Attersta, gre- - - I + nadjärtorp BISPEBO 1:1 gården - - I,II,IV, + VIII BISPEBO 1:1 "Högbergsstuga " - - 1, BISPEBO 1:1 Svärdsstugan - _ 4 1, BISPEBO 4:1 Älbo - I II BRO 1:5 f d missionshu - - I BRO 1:16 Hallingsberg - - I BRO 2:1 Bostället BRO 2:1 Vibo - - I BRO 3:1 Skogsbro - l, VIII II,III,IV, + XIII, XIV, XV GULLBO 2:1 gården - - I,III,VIII + IX,X KINSTA 1: 27 Lövlund KINSTA 2: 11 Kinsta kvarn - - II,III,IV KINSTA 2: , KINSTA 2:21 "Sörgården" - - I KINSTA 3: 1 gården - - 1,11,111, + VIII, IX 19 KYRKPLATSEN kyrkan I l: l, BRO 2: MÄLBY 1:7 f d Karlsborg - - 1, MÄLBY 1:7 torp - - I NIBBLE 2:1 gården - - I,II,VI, + I IvII, IX

13 76 SEVALLA SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö NIBBLE 2: l torp - - I PRÄSTGÅRDEN skolan : PRÄSTGÅRDEN kyrkoherde- 1:8 bostället - I - + l38 26 PRÄSTGÄRDEN Vånkarbo - - I + 1: VÄSBY l: 7, Nybygget : VÄSBY 2:20 torp VÄSBY 4:1, Väsby kvarn - - I,II,III~ + 7:1 IV,V,VII~ VIII lit> I I

14 Bil 3 77 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I TORTUNA SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Anm Romerska siffror kols -7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori en! utvärdering Objekt Fastighets- Särskilt namn nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö l BOLLSTA 1:7 affär - - xx + 2 BOLLSTA 1:8 tryckeri - - XXII + 3 BOLLSTA 1:9 - - XIV + 4 BOLLSTA 1: XV + 5 BOLLSTA 1: ,11, BOTSBERGA 1: ,11, DRÄGGESTA 1:6 intill Lund- - - III + blads torp 8 EKEBY 1:2 torp - - I + 9 EKEBY 1:2 gården - - 1,11 + la EKEBY 2:4 - - IX + 11 EKEBY 2:4 fd Nedersta - - I + 12 HÄLLA 1:5 Raskbacken - - III, IV + 13 HÄLLA 1:10 Hälla kvarn HÄLLA 1:11 Karlsborg - - I + 15 HÄLLA l: I,II,IV + 16 HÄPPLINGE l: I,IV + 17 KLOCKARVRE- TARNA 2: l skolan - - II + 18 LUNDBY 1:7 - - IV, VIII + 19 LUNDBY l: l3 bygdegård - - I + 20 LÄNGBRO 2:2 Krå.kbo - - I + 21 NEDERSTA 2:2 Furuiund - - I + 22 NEDERSTA 2: 2 Jonsbo - - I + NICKTUNA BY bybildning NICKTUNA 3:1 g1irden - - I,II,V, SÖRBY l: 17 VII, VIII + 24 NICKTUNA 3:1 Södra torpet - - I + 25!NICKTUNA 3:1 "Lundinstorp" norra ~torpet - - I + r

15 78 TORTUNA SOCKEN Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Särskilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s n~re dyl byggnad byggnad miljö NORTUNA bybi1dning NORTUNA 1:3 gården - - n, Hr, LV NORTUNA 1:6 gården - - 1,IV,V, + tvi, IX NORTUNA 1:6 Haga1und(torp) - - I, II NORTUNA 2: ,11, NORTUNA 2: l, II, V, VII + 31 NYBY l: 11 fd missionshw: - - I + mfl 32 NYBY 1:14, torp - - I + 1:19 33 PRÄSTGÅRDEN kyrkan II :9 34 PRÄSTGÅRDEN kyrkoherde- - 1,11,111, V, VII + 1:9 bost och fd Krl fattigstugan 35 SÖRBY 1:26, - - IVII,IX,X, + 1:27, 1:35, XII,XVI, l: 37, 1:46 lxxv, XXVI I, 1:48/1:49, XXVIII 1:53, 1:72 36 VÄNDLE 1: VÄNDLE 3:2 fd skola - - I + 38 VÄNDLE 4:1 torp - - I + 39 VÄNDLE 5:1 gården - - I, IV, VII + 40 VÄSTER RÄBY Valsro - - I, III + 1: VÄSTER RÄBY 2:4 Bergbo - - I + 42 VÄSTER ÅBY - II III, IX + 1:2, 2: ÄNGE STA 2:2 torp - - I ÄNGE STA 3:2 Stegelvreten - I ÄNGE STA 3:5 Grindbo - - I + 46 ÄNGESTA 4:1 gården - - I, II + 47 ÖSTER RÄBY gården - 1,11 IV,V + 2: " - Lillstugan - I II " - Lundstugan - - I +... I

16 BIL.4 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - SEVALLA SOCKEN... KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE

17 BIL.4 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING 79 I VASTERAS KOMMUN - SEVALLA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE /-... -f ,/ ;, /'~};~~fll

18 BIL5 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - TORTUNA SOCKEN KARTA.... OVER UTVARDERAD BEBYGGELSE

19 BIL5 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING 81 I VASTERAS KOMMUN - TORTUNA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE, ', " ':/ ~, : ' \ j' /:, : _... ~~;~::~~~ ~/,[ 1"'\ /", :.!/,:;,) :~ ~7;~: i: \.. ~:. I '>. """... ~_.l ' ::' ~",'. ~','~ ~

20

21 BIL. 6 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING 83 VASTERAS KOMMUN - SEVALLA SOCKEN HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN

22

23 .~ L d-- BIL. 7 KULTURHISTORISK... BYGGNADSINVENTERING VASTERAS KOMMUN - TORTUNA SOCKEN 85 HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN.. :~"":., " ~o,. l. r I, Ii'.' ;. 'l,..,~..., '-: t. " ~ r... ~ ('~ _ f!. I,, 'r - - '. t ~ ".< 1 :-"~.. /"'(!~"T J-- '

24 Västerås 1980 Ändersson & Kagardt Tr,/ckeri AB