Kulturhistoriskt intressant genom mi ljösambandet med Nykvarns fd gästgiveri och kvarnen på Uppl andssidan av Sagån.

Transkript

1 33 Bostadshus (IV) uppfört i timmer, klädd med raiur6d-stående locklistpanel, täckt med en- och tvåkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första del. Kulturhistoriskt intressant byggnadstyp då det är mindre vanligt med bevarade tvåvåniga byggnader av denna typ. ÖSTANBRO BY f d Östens bro ligger vid Sag~n, som utgör gräns mot Uppland. En gravhög, den sk Östens hög ligger inom Östanbro 1:7 ägor. I byn ligger ett fd häradsskrivare och kronofogdeboställe. En affär liksom ett fd Folkets hus från 1936 har tidigare varit verksamma i byn. Vid laga skifte låg åtta gårdar i byn, samt två soldattorp. Fyra av gårdarna flyttades från by tomten i samband med skiftet. Ett av soldattorpen Östanbrotorpet 1: l finns ännu kvar. Byn tillsammans med Östens hög utgör en kulturhistoriskt värdefull mil jö. 45 ÖSTANBRO 1:7 fd åretruntbostad, nu fritidsbostad, omfattande två byggnader. Bostadshus (I) uppför t i timmer, klätt med rai ur6d-panel, täckt med tvåkupigt taktegel. Kulturhistoriskt intressant genom mi ljösambandet med Nykvarns fd gästgiveri och kvarnen på Uppl andssidan av Sagån. 46 ÖSTANBRO 2:6 fd jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader, ut f l yttade v i d laga skifte Gården med enhetli g faluröd bebyggelse i ngår i mil jön vid Östanbrotorpet 1: 1.

2 34 47 ÖSTANBRO 2:7 fd jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. Gården flyttades ut vid laga skifte Ett ombyggt äldre bostadshus med uthus, utgör en de l av miljön vid Östanbrotorpet 1:1. 48 ÖSTANBRO 2:9 Björkbacken fd bostadsfastighet, nu fritidsbostad omfattande två byggnader. Bostadshus (I) uppförd i timmer, klätt med-raiur5d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt under talets första del. 1nteriört är murad spiskåpa, bakugn och äldre snickerier bevarade. Bostadshuset är kulturhistoriskt värdefullt genom en i det närmaste ursprungligt bevarad interiör och exteriör. 49 ÖSTANBRO 5:1 Östanbro, jordbruksfastighet omfattande totalt fem byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-ralur5d stående locklistpanel, troligen byggt omkring Byggnaden är kulturhistoriskt intressant p g a den tidst,ypiska exteriören samt den ovanliga verandan med lövsågerier. 5 O ÖSTANBRO 6: l Östanbro, j ordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. Var tidigare en del av kronofogdebostället. Utgör en del av Östanbro by.

3 51 ÖSTANBRO 1:1 Östanbro, fd kronofogde, länsmans och häradsskrivareboställe, nu jordbruksfastighet omfattande fjorton byggnader. Bostadshuset med flyglar är från talet, men är starkt ombyggt. Huset var ursprungligen en parstuga. Gården har ett visst kulturhistoriskt intresse genom användningen samt utgör en del av Östanbro by ÖSTANBROTORPET 1:1 fd soldattorp, slakteri m m, nu jordbruksfastighet omfattande sju byggnader. Fd soldattorp, nu fritidsbostad (1) uppf6rt-i-tlffiiller~-kiätt-med-faiur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt under l800-talets första del. Kulturhistoriskt intressant p g a ursprunglighet och användningen.

4 36 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Dalgången utefter Lillån utgör ett större landskapsavsnitt där det narlngsmässiga sammanhanget i kulturlandskapet framgår klart. Byarna ligger utefter de vägar som går på båda sidor om Lillån. Mellan byarna ligger den öppna åkermarken som svagt sluttar ned mot Lillån. Som fond i nordost och sydväst skärmar skogspartier av det öppna landskapspartiet. Berga 3:7 Näs 3:2 Gärsta 1:1

5 v LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTEC KN I N G 37 V:l Litteratur Bellander Bl omm e, B Eriksson, G Erixon, S Grau, O Liljegren, M Sydow von, red Söderberg, B - Anteckningar om Westmanlands härader l forna tider, Från SWB till Västerås trafikområde Folkskolans historia i Västmanlands län, Västmanländska byggnadskultur. STF Beskrifning öfwer Westmanland, VLT Simon de la Vallees Målhammar. Rig Svenska gods och gårdar, Svenska slott och herresäten, V:2 Källor Lantmäterikontorets arkiv, Västerås länsmuseets arkiv, Västerås, VLT:s arkiv, Västerås. Fornminnesinventeringen i U-län, Lorichs, LL - Vägar och gästgiverier i Västmanlands län, 1932.

6 Kungsåra socken 39

7

8 41 VI KUNGSÅRA SOCKEN VI:l Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregister socknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Kungsåra socken är belägen i Siende härad i Västerås kommuns östra del. Sockengrannar är Irsta, Kärrbo, Björksta, Ängsö och i söder utgör Mälaren sockengräns. E 18, som i stort sett följer en äldre vägsträckning mellan Västerås och Enköping, delar socknen i en nordlig och en sydlig del. Merparten av socknens bebyggelse är koncentrerad till E 18 samt den södra sockendelen. Arealen är ha varav ca hälften är jordbruksmark. Denna är belägen i socknens centrala del, med ett stråk ned mot Mälaren. Slättbygden kantas av ett skogsbälte, som utgör den andra hälften av sockenarealen. Jordbruket är den dominerande näringen, varför bebyggelsen är placerad i anslutning till den öppna åkermarken. Västmanlandsskildraren från 1700-talet Olof Grau skriver i sin bok "Beskrifning öfver WestmanIand" att en Kungsgård legat intill sockenkyrkan. Ett belägg för detta skulle vara att en gård i kyrkbyn fortfarande kallas Kungsbyn.

9 42 Han nämner också byn Skepphusa vid Skeppwiken och att det där fanns pålar efter Kungsbryggan. Kungsåra skulle enligt Grau ha fått sitt namn efter en Kungsgård belägen vid en åmynning - Kongsaros. Senare forskning går tillbaka till det ursprungliga namnet ljara och Harum och menar p,tt en betydelse "de steniga bergknallarna" är trolig, Kyrkan och Kungsgården är belägna på höjder med berg i dagen och blockrik morän. I Kungsåra socken är fornlämningar kända på omkring 100 platser. De flesta är gravar och gravfält från järnåldern. Kungsåra ingår därmed som en del i den rika järnåldersbygd som jordbruksområdet norr om Mälaren här utgör. De största gravfälten ligger uppe vid Darsta och Gottsta med över 100 gravar. Några av dem har undersökts och givit fynd som kan dateras till århundradena närmast omkring år O. Skärvstensrösen, rösen, älvkvarnar och hällristningar förekommer även i stort antal. Det är lämningar som i allmänhet k~n hänföras till bronsålder (ca f Kr) och som visar att vi här i Kungsåra måste räkna med en betydande bosättning redan under den tiden. Bronsålderslämningar har undersökts vid Ändesta.. Genom områdets relativt låga nivå över Mälaren förklaras fattigdomen på stenåldersfynd. Stora delar av Kungsåra låg då under vatten. VI:2 Bebyggelsens karaktär Bebyggelsen i socknen består till största delen av medelstora jordbruksfastigheter belägna i öppna landskapet i socknens centrala delar. En mindre koncentration av villabebyggelse finns vid Ändesta. Bebyggelsen där är huvudsakligen från och 60-talen och hänger samman med en industrietablering i byn. Husen är från varierande tidsperioder och någon för socknen särpräglad byggnads typ har inte utkristalliserats i samband med inventeringen. Huvudparten av bostadshusen består av småskaliga hus med relativt liten bostadsyta. Tvåvåniga byggnader är ovanliga; bland de av kulturhistoriskt intresse kan nämnas Kungsbyn 6:1 och Karleby 4:5. Dessa småskaliga byggnader är uppförda innan sekelskiftet Byggnadsmaterialet är vanligen timmer som klätts med locklistpanel, vilken målats faluröd. Den enhetliga färgsättningen liksom tegeltaken är viktiga för upplevelsen av landskapet.

10 43 I samband med laga skifte som förättades i Kungsåra socken mellan 1845 och 1868 tillkom en ny byggnadstyp. Vid de gårdar som flyttats från by tomten uppfördes ofta nya mangårdsbyggnader. Utformningen av dessa var ofta en rymlig byggnad med sexdelad plan. Huvudfasaden markerades med en frontespis och en veranda med lövsågerier. "Snickarglädjen" och ofta varierade paneltyper fasspont, pärlspont mm hänger samman med sågarnas utveckling under senare delen av 1800-talet. Genom att hyvlat virke ofta brukades till panelerna kunde oljefärger användas. Färgsättningen blev ljusare, ofta användes vitt och gult. Exempel på byggnadstypen är Karleby 1:1 och Kvistberga 2:1. En mängd torp finns i socknen. De är ofta sk enkelstugor, vilket innebär att de består av kök, kammare ocl} förstuga. Torpen har ofta välbevarade interiörer med murade spiskåpor, kakelugnar och snickerier kvar från byggnadstiden. Detta beror till stor del på den minimala bostadsytan som gjort att de övergivits som åretruntbostäder. De används i dag ofta som fritidsbostäder, där inte samma krav finns på modern standard. Få moderniseringar har därför gjorts. Många av torpen är fd soldatboställen bl a Skepphusa 1:2, Bjuggsta 1:21, Bjuggsta 2:1 och Kvistberga 1:6. Den ålderdomligaste typen av dessa är de som består av kök och kammare med ingång direkt till köket... Soldattorpen kom i samband med att indelningsverket infördes av Karl XI år Syftet var att soldaterna uffder fredstid skulle försörja sig på ~vkastningen från tdrpet och armen slippa avlöna dem. Torpen uppfördes av rotar (en rote var vanligen detsamma som ett hemman), som också höll soldaten med nödig utrustning. Till skillnad från officerskategorins boställen, vilka hade typritningar, reglerades soldattorpens utseende av minimimått. Detta var anledningen till att de följer den lokala byggnadstraditionen. VI:3 Offentliga byggnader Kyrkan Kungsåra kyrka är byggd på en äldre kyrkas grund. Tornet är uppfört Långhuset har ett tunnvalv av trä från En kyrkbänk från den tidigare kyrkan förvaras på Historiska museet i Stockholm. Bänken är av ornamentiken att

11 44 döma från 1200-talet. I anslutning till kyrkan låg tidigare sockenmagasin och fattigstuga. Sockenmagasinet är flyttat ca 30 meter närmare prästgården och på dess gamla plats står sedan 1954 ett bårhus. Skolan 1849 onmämns i samband med laga skifte ett skolhus i Kungsåra "Skolhus under bräder och tegeltak, innehållande sal, kammare och kök på nedre botten, de 2ne första försedda med kakelugnar och det sistnämnda med spisel; samt ett oinrett rum jämte vid på öfra botten. Huset är nybyggt och i gott stånd". Denna byggnad användes som slöjdsal och pastorsexpedition på 1940-talet. År 1908 byggdes den "nya" folkskolan mittemot kyrkan", Den inneijöll små- och folkskolesalar, som ännu används för skolundervisningen l socknen. Innan 1908 var småskolan lnhyst l en förhyrd lokal i Gottsta. Affärer Socknens enda affär ligger i dag i fastigheten Ändesta 2:8. Huset är byggt omkring Den första affären låg i Bjuggstaby. I kyrkbyn/kungsbyn fanns vid 1900-talets början en karamellbod, vilken drevs aven Mor Danilsson. Gästgiveri I Karleby låg 1881 ett gästgiveri och i Bjuggsta by fanns en skjutsstation. Vid ett gästgiveri fanns tillgång till hästar, kost och logi, vid en skjutsstation endast hästar. Gästgiveriet i Karleby tillkom i samband med ett brobygge vid Östanbro i Björksta socken. Gästgiveriet var tidigare beläget vid Nykvarn. Bron där över Sagån ansågs på 1860-talet för smal och skulle breddas. En breddning innebar emellertid en ombyggnad avkvarndammen, varför bron i stället förlades till Östanbro. Gästgiveriet vid Nykvarn förlorade därmed sin funktion. Det förlades då till Bjuggsta, för att senare flyttas över till Karleby.

12 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGElSEMIWÖER 45 VII:l Byggnader och bebyggelsegrupper BJUGGSTA BY ligger på en höjd i det öppna landskapet i socknens centrala delar. Innan,laga skifte 1845 bestod byn av fyra gårdar, varav två flyttades ut. Byn utgör en värdefull miljö p g a byggnaderna och läger i landskapet. 1 BJUGGSTA 1:12, jordbruksfastighet omfattande fem byggnader. Gårdsanläggning av traditionell typ med bostadshus från 1870-talet. Gården ingår i miljön vid Bjuggsta by. 2 BJUGGS TA 2:1, Akademigården, fd jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt på 1870-talet. Drängstuga med bodar (II) uppförd i timmer, klädd med faluröd locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Magasin (III) uppfört i timmer, klätt med faluröd locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Kulturhistoriskt intressanta byggnader p g a de tidstypiska exteriörerna. Gården ingår i miljön vid Bjuggsta by. I II III

13 46 KARLEBY ligger på slätten, inte långt från Bjuggsta by. Vid laga skifte fick alla gårdar kvarboenderätt i byn, som då bestod av fyra gårdar och ett torp. l dag består byn av tre gårdar samt några nybyggda bostadshus. Gårdarna utgör tillsammans en värdefull bymiljö. 3 KARLEBY 1:1 fd gästgiveri, jordbruksfastighet omfattande sju byggnader. Bostadshus (l) fd gästgiveri uppfört i timmer, klätt med ljusgrön stående pärlspåntpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt Veranda med lövsågeridetaljer. Bostadshuset kulturhistoriskt intressant p g a tidtypisk exteriör och den tidigare verksamheten i huset. Gården utgör en del i Karleby bymiljö. 4 KARLEBY 2:4 jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. Enhetlig gårdsbebyggelse med bostadshus från Gården ingår som en del i Karleby bymiljö. 5 KARLEBY 3: 1 Liljebo, fd torp, nu fritidsbostad från omkring Typisk torpmiljö för socknen.

14 47 6 KARLEBY 4;5 fd jordbruksbebyggelse, nu bostadsfastighet omfattande fem byggnader. Bostadshus (II) uppfört i timmer, klätt med faluröd locklistpanel, byggt omkring Kulturhistorisk intressant byggnad p g a en välbevarad exteriör. Gården ingår i Karleby bymiljö. 7 KILSTA 4:1 arbetarbostad, nu fritidsbost~d omfattande två byggnader. Bostadshus (I) fd arbetarbostad uppförd i timmer, klätt med faluröd liggande fasspånt- och stående pärlspåntpanel, byggt Byggnaden har två verandor med lövsågad utsmyckning. Huset är uppfört som bostad för ladugårds- och statkarlar och användes som sådan till 1940 då gården dvs Skepphusa och Kilsta styckades i sju delar till egna hem. 8 KLOCKARGÄRDEN 1:1, 1:2 bygdegård bestående av två militärbaracker samt ett timrat magasin. Ingår i miljön vid Kungsbyn. KUNGSBYN är kyrkby i Kungsåra socken. Byn är belägen på en höjd i socknens centrala delar. Kyrka, fd komministergård och skola finns i byn liksom några jordbruksfastigheter. Vid laga skifte flyttades fyra av byns nio gårdar från by tomten. 9 KUNGSBYN 2:2 fd komministergård, nu bostad omfattande fem byggnader. Bod (IlA) uppförd i timmer, faluröd, täckt med enkupigt taktegel, byggt Bostadshus (IIB) uppfört i timmer, klätt med faluröd liggande fasspåntpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt Huset är ihopbyggt med (IlA). på fastigheten finns även två bodar och ett bårhus. på bårhusets plats stod tidigare sockenmagasinet. Byggnaden (IlA) är kulturhistoriskt intressant genom dess ålder och ursprunglighet. Ingår i miljön i Kungsbyn.

15 48 10 KUNGS BYN 3:3 "Erik-Pers" fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt omkring Byggnaden är värdefull för miljön i Kungsbyn. 11 KUNGSBYN 6:1 Sörgården, jordbruksfastighet omfattande sju byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, reveterat, gul spritputs, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt omkring Kulturhistoriskt intressant byggnad genom välbevarad exteriör och interiör. Gården ingår i Kungsby miljön. 12 KUNGSBYN 8:1 del av Brustorpet, Charlottenberg, två fd soldattorp, nu fritidsbostäder. Bostadshus (I) Brustorpet~ uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel~ täckt med tvåkupigt taktegel. Bostadshus (II) Charlottenberg, uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpa.nel, täckt med tvåkupigt taktegel. De två soldattorpen utgör en för socknen typisk torpmiljö. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta genom den tidigare användningen.

16 49 13 KUNGSBYN 10:1 skola, fastigheten omfattar tre byggnader. Bostadshus (I) fd klockarbostad, nu fritidsbostad, uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen tidigt tal. Skolhus (II) uppfört i resvirke, klätt med gul liggande fasspåntpanel, täckt med enkupigt taktegel och plåt, byggt Fd klockarbostaden är kulturhistoriskt 1ntressant p g a byggnads typen och den relativt välbevarade exteriören, med inslag av senare decennier genom den lövsågade verandan. Skolhuset är en tidstypisk representant för byggnadstypen. 14 KUNGSARA KYRKA Kyrka (I) vitputsad stenkyrka med plåttak, byggd Kyrkan är uppförd på en äldre stenkyrkas grundmurar, av denna är också sakristian kvar. Ursprungligen saknade kyrkan torn, ett sådant byggdes på Taken var från början spånklädda, men ersattes efter hand av plåt. Långhuset fick plåttak Kyrkan hade ursprungligen tegelvalv, dessa byttes 1804 mot ett tunnvalv av trä. Orgelläktaren uppfördes Kyrkan genomgick en invändig restaurering KVISTBERGA 2:1, 3:1 Stora Kvistberga, jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med gul stående pärlspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt Kulturhistoriskt värdefull byggnad p g a den tidstypiska exteriören. Gården utgör en värdefull bebyggelsemiljö.

17 50 16 KVISTBERGA del av 6:1, Lilla Kvistberga, fd soldattorp nu fritidsbostad. Bostadshus (I) uppfört i timmer klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt omkring Enkelstuga med bl a murad spiskåpa bevarad. Kulturhistoriskt intressant p g a den välbevarade exteriören och byggnadens användning. 17 PRÄSTGÅRDEN 1:1 fd prästgård~ nu jordbruksfastighet omfattande sex byggnader samt ett torp. Bostadshus (l) uppfört i timmer, klätt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt omkring Byggnaden som har en sexdelad plan har flera äldre interiör detaljer bevarad bl a murad spiskåpa i köket, kakelugnar och handmålade tapeter. Verandan med lövsågerier har tillkommit vid 1800-talets slut. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull p g a att byggnads typen är typisk för de prästgårdar som byggdes omkring sekelskiftet 1800, samt att den exteriört och interiört har detaljer kvar från byggnadstiden. 18 SKEPPSHUSA 1: 2 två fd soldattorp, nu fritidsbostäder, totalt fyra byggnader i husgruppen. Bostadshus (r) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets senare del. Bostadshus (IV) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt under senare delen av 1700-talet. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta som exempel på torpbebyggelse från skilda sekel. Byggnad (IV) är även intressant genom ålder och ursprunglighet.

18 51 19 SKEPPHUSA 1:3 Skepphusa, jordbruksfastighet omfattande fem byggnader. Magasin (III) uppfört i timmer, falurött, klätt med tvåkupigt taktegel. Fd flygel, bostadshus (IV) uppfört i timmer, klätt med faluröd locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt på 1700-talet. Källare under halva byggnaden. Veranda med lövsågerier är ett sent 1800-tals tillskott. Byggnaden har parstugeplan. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet. Bostadshus (IV) är värdefullt p g a den i länet sällan förekommande parstugeplanen.

19 52 VIII LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING VIII:l Litteratur Bellander Eriksson, G Erixon, S Grau, O Hedberg, T Lorichs, LL - Anteckningar om Westmanlands härader i forna tider Folkskolans historia i Västmanlands län Västmanländska byggnadskultur. STF Beskrifning öfwer Westmanland, Kommunbildningar inom Västeråsbygden Vägar och gästgiverier i Västmanlands län Sydow von (red) - Svenska gods och gårdar VIn: 2 Källor Brandförsäkringsverkets arkiv, Stockholm Lantmäterikontorets arkiv, Västerås Länsmuseets arkiv, Västerås Nordiska museets bildarkiv, Stockholm Stadsarkivet, Västerås VLT:s arkiv, Västerås Fornminnesinventeringen ~ U-län Prästgårdsinventeringen ~ U-län 1976.

20 53 IX BILAGOR B i I 1 RÄD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD En byggnads värde ur kulturhistorisk synpunkt grundas till stor del på att dess tidstypiska karaktär bevarats exteriört och att den så fullständigt som möjligt är bevarad i sina detaljer. Detaljerna är viktiga för byggnadens kulturhistoriska värde och kan också höja byggnadens värde rent ekonomiskt. En viktig grundprincip vid all renovering är att göra så få förändringar som möjligt. Avgörande för husets värde är äktheten, modebetonade tillskott som anspelar på äldre tiders byggnads skick enbart minskar värdet. Exteriör Vid valet av fasadmaterial bör observeras att några s k "underhållsfria" material inte existerar och att de som ger sig ut för att vara "underhållsfria" ofta måste bytas helt när de slitits ned eller gått sönder. Inga garantier finns heller för att de finns kvar i marknaden om delar behöver bytas ut efter en tid. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör om möjligt få bibehålla sina fasader i ursprungligt skick - såväl färg som material. Tilläggsisolering. För kulturhistoriskt värdefull-bebyggelse-~r det väsentligt att karaktär och utseende bevaras. Detta krav bör vid bedömning av lämpliga värmebesparingsåtgärder vägas mot effekter hos de alternativa möjligheter som står till buds. De effektivaste åtgärderna, tätning av fönster och dörrar samt vindtätning av träväggar~ är alternativ som bör vara tillräckliga. Tilläggsisolering av väggar samt ändring av fönster bör däremot undvikas eftersom detta innebär stora ingrepp och ofta ger förhållandevis liten utdelning ur besparingssynpunkt. Träpanelen har varit det traditionella fasadffiäteriälet under de senaste 200 åren. De vanligast förekommande paneltyperna är locklist och lockpanel. Man bör undvika byte av hela panelen och endast ersätta den del av panelen där skador uppkommit med nya brädor av samma utseende som de gamla.

21 54 Färgen - träfasaderna bör målas antingen med r~;-~ijefärg eller med Falu rödfärg. Oljefärgen låter träet andas och är lätt att måla om, detsamma gäller rödfärgen (Faluröd slamfärg utan tillsatser) som också impregnerar träet. Färgen bör vara samma som huset haft tidigare, även detaljer i avvlkande färg bör målas i den färg de tidigare haft. I äldre tid var husen vanligen rödfärgade och än idag präglar Falu rödfärg det svenska kulturlandskapet. Snickerier - dörr- och fönsterfoder, taklister-ffi-ffi utgör betydelsefulla delar i fasadens uppbyggnad, för att inte husets utseende ska förändras måste snickerierna bibehållas. Skadade delar bör bytas ut mot nytillverkade med samma utseende och profilering. Alla oskadade delar bör återanvändas. Dörrar - gamla ytterdörrar bör bevaras eller ers&ttas med nytillverkade av traditionell typ. En modern dörr kan fördärva helhetsintrycket av byggnaden. ~~~~!~~ - formen och placeringen är ytterst viktig för byggnadens utseende. Byts fönstren ut är det viktigt att fönstrens dimensioner och spröjsindelning bibehålls. Om fönstren byts i samband med t ex tilläggsisolering bör fönsterlivet flyttas ut i samma mån som isoleringens tjocklek. Tak - rött taktegel eller falsad svartmålad plåt är de takmaterial som bör användas på äldre byggnader. Finns enkupigt tegel bör detta bibehållas, räcker det inte för att täcka hela taket kan en sida kompletteras med tvåkupigt tegel. I undantagsfall kan andra material användas, förutsatt att de har samma färg och karaktär som det ursprungliga. Av de olika plåtmaterialeh kan den korrugerade plåten användas eller pannplåt som målats i en grafitgrå färg. Vindskivor och andra detaljer bör konstrueras lika de ursprungliga och med samma mått. ~~~~~~~~_!~~~!~~~!~! hör ofta sa~ean med husets byggnadsstil och bör därför bibehållas. Eventuell snickarglädje är ett värdefullt inslag som bör bibehållas även om det är ett senare tillskott. Interiör Även interiören har betydelse för det kulturhistoriska värdet. Ofta har stora förändringar gjorts i byggnadernas inre miljö, därför är det särskilt viktigt att bevara de detaljer som finns kvar.

22 55 Planlösning - en ombyggnad utan planförändri~g-k~~-g~nomföras i de flesta fall. Är förändringar nödvändiga bör de inskränkas till en avgränsad del av byggnaden. ~!~~!~~~~ - spiskåpor, köksspisar, kakelugnar och andra typer av äldre eldstäder bör om möjligt bevaras. Snickerier - dörrar, dörr- och fönsterfoder, gölv-öc~taklister bör återanvändas. Behöver dessa kompletteras finns inom länet ett flertal snickerier som nytillverkar snickeridetaljer. Undvik att luta av snickerier. Dörrar, lister m m har praktiskt taget allvid varit målade. Q~!~_~~~_!~~ - äldre brädtak och brädgolv bör bevaras även om de måste döljas av papptak eller mattor. Tomt, vegetation och hägnader Äldre trädgårdar innehåller ofta bersåer, gångar, vårdträd m m. Dessa inslag bör behållas, försök att omskapa en gammal trädgård till en modern prydnadsträdgård blir sällan lyckade och fördärvar helhetsintrycket av fastigheten. Även äldre hägnader bör bevaras, ersätts de bör det ske med likvärdiga. Om de saknas bör de nya få en så enkel och diskret utformning som möjligt. Länsmuseet liksom stadsbyggnadskontoret står gärna till tjänst vid ev förfrågningar i samband med ombyggnader. Det bör oc.serveras att byggnadsnämndens lov krävs inte bara för egentliga ombyggnader utan också t ex för åtgärder som väsentligt ändrar byggnadens utseende, t ex fasadbehandling, fönsterindelning etc. Länsmuseet Slottet 722 Il VÄSTERÅS 021/127560

23 56 Bil 2 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJOER I BJÖRKSTA SOCKEN, VÄSTERÅS KOMMUN Arun Romer ska siffror kol 5-7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna. inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets - Särskilt namn nr!beteckning beskrivning ~ordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värde stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö l ALMSTA 1:9 Alm stugan BERGA 3:7 Berga - I BERGA 3:9 Berga - I BRO BY 5:2 Guckutorpet FYCKLINGE 1:8 fci skola - - I ;- G FRÖGÄRDE J 4: l Frägärde - - I,III,V, + Xl,XIII, XV 7 GAN STA 3:4 del av Gansta by - I - + GÄRSTA BY + 8 GÄRSTA 1:1 Gärsta - - II,LLI + 9 GÄRSTA 2:3 Gärsta - - I + 10 GÄRSTA 2:4 Gärsta GÄRSTA 3:1 Gärsta HALLSTABERG Hallstaberg - II I + 1:1, 2:1 13 IGELSTA 3:1 Igelsta - I - + KOll1STA BY + 14 KOLMSTA 1:3 A Kolmsta - I KOLMSTA 1:7 Kolmsta KOLMSTA l: 13 Kolmsta - - II - 17 KOLMSTA 9:1 Kolmsta KOLMSTA 11:1 Kolmsta MÄLHAMMAR 9:1 Målhammars säteri 1,11 - V,VI + 20 MÄLHAMMAR 9 :1 Nyhammar - - I,XIII + 21 MÄL HAMMAR 9:1 LJurbo, Myrbo, - - I, V, I X + Norrbo, Särbo 22 MÄLHAMMAR 9: l ~bo, Gustavslund - - I,II,IV + Krusbo 23 MÄLT AMMAR 9:1 :Irenadjärtorpet - - I +

24 l Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr [b et e ckning beskrivning blad pordreg-nr e dyl ibyggn Kult hist Kult hist Vä rde] nr stadsäga Iminne vä rdefull intr e s s näre dyl fb yggnad [b yggnad miljö NYKV ARN l: l, Nykvarn - - I + 2:1 NÄS NÄS 1 :4 Näs - I I I, IV,V NÄS 2:4 Nynäs - - 1, NÄS 2 : 5 lnäs NÄS 3:2 lnäs, fd - I - + Ikommi ni stergård RRESTA 1 :4 ~är nvägsstat i on - - I + 99, 30 PRÄSTGARDEN tpr ästgård, kyrka I - II : 2 RAMSTA BY + fl OO 31 RAMSTA 1:2 ~ams t a - I RAMSTA 1: 23 Ramsta - I RAMSTA 2 :1 Ramsta SKARSVAD 1: 5 Skarsvad - - I,V SOFIELUND 2: 1 Sofielund - - 1, 11 TOMTABY TOMTA 1 : 5 ~omta - I TOMTA 1 : 6 ~omt a - l VEDBY 1 :1, m fl jlill a Bodarna - - I VEDBY 1:1, mfl Stora Bodarna - l VED BY 1 :1, mfl Mal men - - 1, 11, VED BY 1:1, mfl ~ytorp - - I VEDBY 1:1, mfl Sandtor p - - I VEDBY 6 :1 Ängsösund ell er - - 1,11 + "Fär jkartsstugan" 99 4~~ VIDA l: 8 Vida - - I, IV ÖSTANBRO 1:7 Ivid Nykvarn - - I ÖSTANBRO 2:6 fd torp ÖSTANBRO 2 :7 Vi d Östanbr o 2 : ÖSTANBRO 2:9 Bj örkbacken - I ÖSTANBRO 5:1 Östanbr o - - I ÖSTANBRO 6:1 Östanbro ÖSTANBRO 7 :1 Öst anbro l I ÖSTANBROTORPET Östanbrotorpet - - 1:1 I +

25 58 Bil 3 FÖRTECKNING ÖVER KULTURHISTORISKT UTVÄRDERADE BYGGNADSMILJÖER I KUNGSÄRA SOCKEN, VÄSTERÄS KOMMUN Arun Romerska siffror kols... 7 : inventeringsnr för de enskilda byggnaderna inom resp gård eller fastighet. Se vidare: utvärdering, översiktskartor med objektnr och miljöområden samt arbetskartor och inventeringsblanketter. 1 Ekon kartblad nr Kategori enl utvärdering Objekt Fastighets- Särskilt namn nr beteckning beskrivning jordreg-nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef stadsäga minne värdefull intress näre dyl byggnad byggnad miljö BJUGGSTA 1 1 : 12 1 : 16 Bjuggsta : : 1 Akademigården - - 1,11,II1 + i Bjuggsta KARLEBY 3 1 : 1 Karleby - - I + 4 2:4 Karleby : 1 Liljebo :5 Karleby - - II + KILSTA 7 4: I + KLOCKAR- GÄRDEN 8 1 : 1 2: 1 i Kungsbyn KUNGSBYN 9 2:2 Kungsbyn - - IlAD :3 "Erik Perhs" - - I : 1 Sörgården - - I : 1 8: 1 Charlotten- - - I, II r + berg 8: 1 Brustorpet - - 1, : 1 Skola - - 1, Kungsbyn S Kyrkan I KV1STBERGA 15 2: 1 3: 1 Storakvist- - I - + berga 16 6: 1 Lilla Kvist- - - I + berga

26 Kategori enl utvärdering Ekon Objekt Fastighets - Sär skilt namn kart- nr beteckning beskrivning blad jordreg nr e dyl Byggn Kult hist Kult hist Värdef nr stadsäga minne värdefull intres s näre dyl byggnad byggnad miljö PRÄSTGÅRDEN : 1 fd Prästgård - I - + SKEPPHUSA : 2 2 fd torp - - I,II : 3 Skepphusa - IV III + 59

27 ;; /' '' ), r~ \. I \ \"\ \ 1,

28

29 BIL.4 KULTURH1S10RISK.. BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - BJORKSTA SOCKEN KARTA OVER UTVARDERAD BEBYGGELSE

30 BIL5 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - KUNGSARA SOCKEN.... KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE

31 BIL5 KU~!URHI~TORISK BYGGNADSINYENTERING 63 I VASTERAS KOMMUN- KUNGSARA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE

32

33 4CSO G.l1lO..... BIL.6 KULTURHISTORISK BYGGNADSINVENTERING I VASTERAS KOMMUN - BJORKSTA SOCKEN 65 HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN ' f )!i 1"~ '!~'" ::,,:..\:.. ". -~~