"" Z » O (") :I: » - =- - O (") Z G') )::00 ::tj. ::tj. :::tj. ~ Västmanlands läns museum -=-_Stådsbyggnadskontoret

Transkript

1 ~ Västmanlands läns museum -=-_Stådsbyggnadskontoret CD <- O ::tj en "" == -i» O (") :I: C "" Z G') en )::00 ::tj» - en O (") "" Z» :::tj ~ Kultu!llistorisk byggnadsinventering j - - =o: - - -::-o =- -

2 Björksta. och Kungsåra socl(nar Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun

3 I N N EHÅLLSFÖRTECKN I NG 3 I II INLEDNING METOD OCH MÅLSÄTTNING 11:1 Inventering 11:2 Utvärdering III IV BJÖRKSTA SOCKEN 111:1 Landskapet :2 Bebyggelsens karaktär :3 Offentliga byggnader 14 KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER (BJÖRKSTA SN) IV:l IV:2 Byggnader och byggnadsgrupper Större områden av betydelse för kulturminnesvården V LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING (BJÖRKSTA SN) 37 VI KUNGSÄRA SOCKEN 39 VI:l Landskapet 41 VI:2 Bebyggelsens karaktär 42 VI:3 Offentliga byggnader 43 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER (KUNGSÄRA SN) VII:l Byggnader och byggnadsgrupper VIII IX LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING (KUNGSÄRA SN) 52 BILAGOR Bil l Råd och rekommendationer i byggnadsvård 53 Bil 2 Förteckning över utvärderad bebyggelse (Björksta sn) 56 Bil 3 Förteckning över utvärderad bebyggelse (Kungsåra sn) 58 Bil 4 Karta över utvärderad bebyggelse (Björksta sn) 61 Bil 5 Karta över utvärderad bebyggelse (Kungsåra sn) 63 Bil 6 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan (Björksta sn) 65 Bil 7 Karta - hänvisning till ekonomiska kartan (Kungsåra sn) 67

4 4 INLEDNING Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerställandet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om be- ' byggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför VästmanIands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen inom Västerås kommun. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen ". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrider. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av ko~~unöversikten samt ställningstaganden i byggnadslovs- och fastighetsbildnings ärenden. Fältarbetet i Bj6rksta och Kungsåra socknar har utf6rts av fil kand Anna-Carin Roas våren 1979, som också sammanställt rapporten. Inventeringen är utf6rd som selektiv inventering.

5 II METOD OCH MÅLSÄTTN I NG 5 11:1 Inventering Inventeringarna är antingen utförda som totala eller selektiva inventeringar. Den totala inventeringen tillgår så att inom ett begränsat geografiskt område registreras, beskrivs och framtas fakta om samtliga fastigheter. I den selektiva inventeringen behandlas ett urval fastigheter. ~ggnadsinventeringen består av tre led: Inventering - fältarbete med faktainsamling på-blanketter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. Bearbetning - faktasammanställning och analys-r-text-och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassificering äv-de-utpekäde värdefulla Objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den komraunala planeringen fillils ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. Fysisk riksplanering - inventeringen ger lli~derläg-f~r-a;gränsningar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag f~r-redövrsning-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. General- och områdesplan - inventeringen underlag-f~r-avgränsning av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. ~ggnadsnäw~den - inventeringen underlag för grän~knrng-äv-ömbyggnadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvä~da byggnader. Låneprövning - avseende statligt lånestöd -rör-kulturellt värdefull bebyggelse. Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt sarnhörighetskäns],an med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.

6 6 1I:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella reg-. ler för urvals förfarandet, men de fem punkt erna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Äldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i _ sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstrqktion är av betydligt större vikt. Nedan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700-talet givetvis är av större intres se än en motsvarande från 1910-talet kan förhållandet bli det motsatta om talshuset s enare fått en modern exteriör och interiör men 1910-talshuset har kvar Sln ursprunglighet. 3. Närmiljöområde Hed närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redovisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal) en åsrygg m m som med den utvärderad.e bebyggelsen binds srunman ti11 en enhet) med ett topografiskt och/eller näringsmäs sigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.

7 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag f~ån regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för b edömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under p~~kt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderlag. l) Punkt 7 b et ec:knar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmiljöområde känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. 7 l) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av s åväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.

8 Björksta socken 9

9 10

10 11 III BJÖRKSTA SOCKEN 111:1 Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsi~ des med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med ska'tte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Bjorksta har tidigare enligt Olof Grau (Beskrifning öfwer Wästmanland 1754) hetat Birkistad och Byrkstad. Han ansåg att namnet kan komma från Birka, som betyder handel. Läget vid en vik av Mälaren, som kan ha utgjort en handelsplats skulle stödja teorin. Senare forskare anser emellertid att Birki är en vanlig avdelning av Birk dvs björk. Socknen nämns första gångey{ i skrift Björksta socken ligger i Västerås kommuns östra del. Den sträcker sig från Mälaren norrut utefter Sagån som utgör den östra ' sockengränsen och som samtidigt bildar gräns mot Uppland. I väster gränsar socknen mot Kungsåra, Irsta och Badelunda socknar i Siende härad. Björksta socken är en del av Ytter-Tjurbo härad, som även omfattar Sevalla, Tortuna och Ängsö. Socknen har idag (1978) 693 invånare på en areal av ha. Landskapsbilden karaktäriseras av de uppodlade dalgångarna kring Sagån i öster och Lillån i väster. Dessa öppna landskapspartier begränsas i väster och i norr av skog. Halva socknens areal är uppodlad.

11 12 Jordbruket är socknens dominerande näring. Bebyggelsen ligger samlad i grupper väl synliga på impediment i det öppna landskapet. Byarna har gamla anor. 1 anslutning till dessa finns ofta fornlämningar. Förutom by- och gårdsgravfält från järnåldern finns ett antal hällristningslokaler från bronsåldern. Vid Sagån ligger en fornborg - Näsborgen. Totalt är 189 fornlämningslokaler kända i Björksta. Ett mycket betydande fynd gjordes 1818 när en grav raserades vid Fycklinge gård. Fyndet utgjordes aven stor bronsurna, en sk krater med en inskription på latin som berättar att den brukats i ett romerskt tempel helgat åt Appolns Grannus. 111:2 Bebyggelsens karaktär 1 Björksta finns två samhällsbildningar Orresta och Kärsta. Orresta är ett fd stationssamhälle som uppkom då järnvägen Stockholm-Västerås 1876 drogs genom socknen. Till stationen drogs mejeri och handel. Ekonomiska kartan från 1907 visar att en smärre samhällsbildning bestående av sex byggnader uppstått kring stationen. Samhället har därefter förtätats något med ytterligare bostadsbebyggelse. Kärsta är ytterligare en samhällsbildning som hänger samman med Breds kyrkby på Upplandssidan av Sagån. 1 Kärsta fanns tidigare ett tegelbruk samt en snickerifabrik. Bebyggelsen i samhället består idag till största delen av villabebyggelse från och 60-talen. Jordbruksbebyggelsen i Björksta socken var innan skiftesreformerna samlad i för Mälartrakten ovanligt stora byar. Vissa kunde innehålla upp till åtta gårdar. Stora konsekvenser för bebyggelsen på landsbygden fick laga skiftet som förordnades Jorden som tidigare varit fördelad på en mängd små tegar samlades då till ett fåtal lotter. Gårdarna skulle också ligga i anslutning till jordlotterna, vilket innebar att byarna splittrades. 1 Björksta socken genomfördes skiftet Kulturlandskapet fick. då det utseeng.e det har idag med byar bestående av tre-fyra gårdar och utskiftade ensamliggande gårdar. Bland de kvarvarande större byarna kan nämnas Kolmsta, Ramsta Gärsta och Näs byar. Speciellt intressanta är Gärsta och Näs byar som har radbykaraktären kvar. Radbyn var en vanlig byform i Svealand.

12 13 I denna ligger gårdarna längs en bygata, i en rad eller på bägge sidor om bygatan. Mot gatan ligger uthusen och innanför dessa ligger manbyggnaderna. Många av socknens gårdar ligger öppet i landskapet ofta på höjder och ofta omgivna av träd. Ett vackert och typiskt sådant läge har Östanbro, som enligt ett brev från 1504 skrivet av Svante Niclisson Sture var kungsgård. på 1700-talet och in på 1800-talet bodde kronofogden och häradsskrivaren i byn. Östens bro finns nämnd i den medeltida Västmannalagen. Ett dominerande höjdläge har också ett av traktens två säterier - Målhammar. på 1300-talet ägdes gården av Upplands lagman Karl Ulfsson till Tolfta. Senare kom den i släkten Baners ägo. Huvudbyggnaden som revs 1723 uppfördes 1623 för Johan Baners räkning efter ritningar av Simon de la Valle. Byggmästare var Hans Feldman. Efter rivningen av huvudbyggnaden renoverades och ombyggdes flyglarna, som fortfarande står kvar. I anslutning till dessa finns arbetarbostäder och fd dagsverkstorp. Vid allen upp till Målhammar står en rikt ristad runsten. Det andra säteriet, Hallstaberg, var frälsesäteri om två mantal på talet. Av den anläggningen återstår idag endast en flygel. Den nuvarande huvudbyggnaden är byggd 1928, på den gamlas plats. I Björksta finns ett relativt stort antal torp. Gårdar och byar med underliggande torp är bl a Målhammar, Hallstab~rg, Vedby, Almsta, Näs, Kolmsta, Broby och Berga. Torpen är oftast enkelstugor, bestående av kök och kammare. Under 1800-talet var det den vanligaste bostadsformen för flertalet sockeninvånare. I dag används de flesta som fritidsbostäder. De flesta äldre bostadshusen på jordbruksfastigheterna är uppförda i liggande timmer. I slutet av 1850-talet började resvirkeshus att uppföras, men in på 1900-talet var timmer fortfarande vanligast. Planen på de äldre mangårdsbyggnaderna vid de medelstora gårdarna var parstugans. Parstugorna var vanliga under 1700-talet, men trängdes under 1800-talet undan av den sexdelade planen. De bostadshus som byggdes i samband med utflyttning vid laga skifte är ofta av denna typ. vid

13 14 Ramsta finns en envånig parstuga, vid Kolmsta och Tomta tvåvåniga. De flesta byggnaderna i socknen är färgade med falu rödfärg, vilket ger en enhetlig prägel åt landskapsbilden. De idag vanligt förekommande vita knutbrädorna har ingen äldre tradition i Västmanland. Här målades förr endast fönster- och dörrfoder vita, medan knutarna rödfärgades liksom d ~t övriga huset. Endast ett fåtal reveterade byggnader finns i socknen såsom i Almsta, Ängsösund och Malma. 111:3 Offentliga byggnader Kyrkan Den äldsta delen tillkom troligen på 1200-talet. på en häll intill den norra kyrkogårdsmuren finns hällristningar från bronsåldern vilket kan antyda en ursprunglig kultplats vid Björksta kyrka. Under första delen av 1300-talet utvidgades kyrkan mot öster. Då tillkom troligen korfönstret och ett trätunnvalv. Invigningen av högaltaret skedde Årtalet påträffades i samband med att altaret revs efter en brand Omkring 1350 tillkom troligen också sydportalen. på 1400-talet byggdes tegeltornet med dess vitputsade blinderingar, även valven har troligen slagits vid samma tid. Interiören är dekorerad med kalkmålningar förmodligen tillkomna omkring Den nuvarande tornspiran är från Skolor Skolfrågan diskuterades mycket i Björksta efter det att folkskolestadgan införts på År 1851 hade socknen en ambulerande skola med tre stationer, varav en var vid Nykvarn. Några år senare fanns skolor vid kyrkan, Nykvarn och Målhammar. Ett av de första för ändamålet uppförda husen var småskolan vid Målhammar Ett år senare tillkom en småskola vid Fycklinge 1:8, Lingonbacken. Tidigare användes förhyrda lokaler. Skola finns idag i Orresta. Affärer Förr fanns det fyra handelsbodar i socknen, två av dem i Orresta. En var inrymd i Orresta 1:8 den andra i en byggnad intill snickeriet. Vid Östanbro och Ängsösund

14 15 fanns de övriga, samt en på Upplandssidan vid Nykvarn. De är alla nedlagda. Den sista som inrymdes i det fd mejeriet i Orresta upphörde den 26 april En ny affär planeras stå färdig 1981 på tegelbrukstomten i Kärsta och kommer då att ersätta den butik som finns på Upplandssidan i Bredsdal. Gästgiveri Vid Nykvarn fanns förr ett gästgiveri. Eriksgatan passerade bl a förbi Nykvarn. När en ny bro byggdes vid Östanbro, för att den vid Nykvarn var för smal och inte gick att bredda, lades gästgiverirörelsen ned. Rörelsen flyttades då till Bjuggsta i Kungsåra socken och därifrån till Karleby i samma socken, där det levde kvar till 1881.

15 16 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 1V:1 Byggnader och byggnadsgrupper /' 1 ALMSTA 1:9, Alm stugan, fd soldattorp för bl a nr 14 Alm, nu sommarbostad. Fastigheten omfattar två byggnader; bostadshus och fähus. De utgör en välbevarad och representativ torpmiljö. 2 BERGA 3:T, Berga, fd jordbruksfastighet, nu endast bostad. Fastigheten omfattar fyra byggnader. Bostadshus (1) uppfört i timmer 1853, kikit"t"-med-faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Huset är tillbyggt, köksdelen av byggnaden är äldst. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull p g a den tidstypiska exteriören. 3BERGA 3:9, Berga, jordbruksfastighet omfattande tio byggnader. Bostadshus (1) uppfört i timmer klätt med vlt-stående lockpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt under senare delen av ltoo-talet. Kulturhistoriskt värdefull byggnad p g a byggnadstypens sparsamma förekomst i länet.

16 17 4 BROBY 5:2, Guckutorpet, tidigare Gökängen, fd torp, nu fritidsbostad. Fastigheten omfattar ett timrat bostadshus. Miljön är representativ för torpsbebyggelsen i socknen. 5 FYCKLINGE 1:8, Lingonbacken, fd skola, nu fritidsbostad. Fastigheten omfattar två byggnader. Bostadshus (I) fd skolhus uppfört i timmer, kiätt-med-faluröd stående locklistpanel, troligen byggt under senare delen av 1800-talet. Kulturhistoriskt intressant p g a den tidigare verksamheten. 6 FRÖGÄRDE 1:4, jordbruksfastighet omfattande femton byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med vltt-mexltegel, täckt med enkupigt taktegel, byggt i början av 1800-talet, tillbyggd under senare delen av 1800-talet. Hemlighus (V) uppfört i timmer, falurött, täckt-med enkupigt taktegel, byggt under 1800-talet. Hemlighuset var avsett för sex personer. Ladugård (XI) uppförd i gråsten och rödfärgat-liggtimmer, täckt med plåttak, byggt Svinhus (XIII) uppfört i gråsten, täckt med tv&kuplgt taktegel, byggt under senare delen av 1800-talet. Smedja (XV) uppfört i timmer, falurött, täckt-med enkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första del. Gården är kulturhistoriskt intressant p g a bebyggelsens alder samt de för socknen ovanliga byggnadsmaterialet i ladugården (XI) och svinhuset (XIII).

17 18 7 GANSTA 3:4, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad omfattande tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt ~~d-f~i~r6d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen uppfört under 1800-talets första del. Kulturhistoriskt värdefull byggnad p g a den väl bevarande exteriören. GÄRSTA BY omfattar idag fyra fastigheter. Laga skifte förrättades i byn Byn utgör en kulturhistori skt värdefull miljö. 8 GÄRSTA 1:1, jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. Bostadshus (II) sommarbostad uppförd i tlffiffi~r~-d~lvis klädd med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupi gt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första del. Bostadshus (III) fd arbetarbostad, nu 6d~~-~ppf6rt i timmer, klädd med faluröd locklistpanel, t äckt med enkupigt takt egel, troligen byggt omkring 18.5 o. Västra delen av byggnaden är riven. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet. Gården ingår i Gärsta bymiljö.

18 19 9 GÄRSTA 2:3, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad. Fastigheten omfattar tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-stående pärlspåntpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt Kulturhistoriskt intressant p g a den ovanliga utformningen. Gården ingår i Gästa bymiljö. 10 GÄRSTA 2:4, fd jordbruksfastighet, nu sommarbostad. Fastigheten omfattar fem byggnader. Gården ingår i Gärsta bymiljö. 11 GÄRSTA 3:1, fd länsmansboställe, nu jordbruksfastighet omfattande fem byggnader. Gården ingår i Gärsta bymiljö. 12 HALLSTABERG 1:1, 2:1, Hallstaberg, fd säteri, nu jordbruksfastighet omfattande nio byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-vit-stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt Bostadshus (II) flygel uppförd i timmer, kiädd-me,d-vit st ående locklistpanel, byggd före 1746 (då byggnaden är med på en karta). Den äldsta mangårdsbyggnaden samt en av flyglarna förstördes genom en brand. Enligt en karta från var man- och fägård åtskilda, men båda var kringbyggda. Bostadshuset (II) är kulturhistoriskt värdefullt genom byggnadens ålder.

19 20 13 IGELSTA 3:1, Igelsta, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostäder. Fastigheten omfattar hela byn med totalt tio byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-fäi~rgd liggande fasspåntpanel och stående pärlspåntpanel, täckt med plåttak, troligen byggt kring mitten av 1800-talet. Huset har använts som lantmannabostad, då bodde det fyra familjer i huset. Byggnaden är kulturhistoriskt värdefull genom den för trakten ovanliga exteriören med bl a "snickarglädje". Hela fastigheten har ett stort miljömässigt värde p g a den enhetliga faluröda bebyggelsen och dess gruppering. KOLMSTA BY omfattar fem fastigheter. Genom byn går en allekantad byväg kring vilken bebyggelsen grupperar sig. Innan laga skifte 1831 fanns det fjorton gårdar i byn, varav nio flyttades ut (lantmäterikontorets arkiv, akt 97). vissa rester av den radbykaraktär byn hade innan laga skifte kan fortfarande märkas. Byn utgör en kulturhistoriskt värdefull miljö. 14 KOLMSTA 1:3 A, fd jordbruksfastighet, nu öde. Fastigheten omfattar fem byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, falurött, t&ckt-med-enkupigt taktegel, troligen byggt kring sekelskiftet Byggnaden har par stugeplan, genomförd i två våningar. Byggnadens ålderdomliga karaktär och byggnadstypens sparsamma förekomst gör den kulturhistoriskt värdefull. Gården utgör en del av Kolmsta bymiljö. 15 KOLMSTA 1:7 del av, fd torp, nu fritidsbosta~,.~mfattar två byggnader.ursprunglig torpmlljo, som utgör en del av Kolmsta bymiljö.

20 16 KOLMSTA 1:13, fd jordbruksfastighet, omfattande fem byggnader. Bod (II) uppfört i timmer, falurött, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första hälft. Kulturhistoriskt intressant p g a att timrade bodar av denna typ är ovanliga i socknen KOLMSTA 9:1, fd jordbruksfastighet, omfattande sex byggnader. Sammanhållen och enhetlig gårdsbebyggelse, utgör en del av Kolmsta by. 18 KOLMSTA 11:1 del av, fd torp, nu fritidsbostad omfattande två byggnader. Välhållen torpmiljö som utgör en del av Kolmsta bymiljö. 19 MÄLHAMMAR 9:1, Målhammars säteri, jordbruksfastighet omfattande 42 byggnader. Flygelbyggnad (I) uppförd i sten, beige slätp~ts~-plåttak, byggt 1623, ombyggt under 17bO-talet. En genomgripande renovering gjordes 1893 av ark Erik Hahr. Interiört finns många kulturhistoriskt intressanta fasta inredningsdetaljer bl a en öppen spis i sandsten från 1600-talet, flera kakelugnar däribland en gustaviansk och en av Wedgwood typ.

21 22 Flygelbyggnad (II) uppförd i sten, beige slätputs~-plåttak, byggt 1623, ombyggd under 1700-talet. Genomgripande renoverlng av ark Erik Hahr Fd stall med bostad (V) uppfört i timmer, klätt-med-ligg~~de-och stående fasspåntpanel, gulmålad, täckt med plåttak, byggt Fd tvättstuga, som sommarbostad (VI) uppf6rd-i-timmer~-delvis-klädd-med gul stående lockpanel, täckt med enkupigt taktegel. Målhammars säteri ritades av Simon de la Vallee för Johan Baner på 1600-talet. Göran Gustav Wrangel fann vidmakthållandet av det väldiga slottet alltför dyrbart och anhöll hos ständerna 1723 att få riva det stora stenhuset och riva ned en våning på paviljongerna. Ständerna heviljade rivningen av slottet och paviljongerna omoyggdes tiil de tva herrgårdshus som idag utgör huvudbyggnaderna vid Målhammar. De två flygelbyggnaderna (I och II) är av byggnadsminneskaraktär. Fd stallet (V) och fd tvättstugan (VI) är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet och värde för miljön. 20 MÄLHAMMAR 9:1, Nyhammar, arbetarbostäder och ekonomibyggnader till Målhammars säteri, omfattar totalt tretton byggnader. Arbetarbostad "Fabriken" (I) uppfört i timmer~-klädd-med-f~lur6d locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Magasin (XIII) uppfört i timmer, delvis klätt-med faluröd slät stående panel, täckt med enkupigt taktegel. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta genom ursprunglighet. Nyhammar utgör också en del av miljön kring Målhammar säteri.

22 23 21 MÄLHAMMAR 9:1 Lurbo, Myrbo, Norrbo och Sörbo, fd arbetarbostäder, nu sommarbostäder, omfattar tio byggnader. Bostadshus (I) Lurbo, fd torp uppfört i trmmer~-klätt med faluröd stående locklist och stående slät panel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt omkring mitten av 1800-talet. Fd arbetarbostad (V) Norrbo, uppförd i trmmer~-klädd-med faluröd liggande fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt 1905, ombyggt Fd arbetarbostad (IX) uppfört i timmer, kiädd-med-ralur6d liggande fas spåntpanel, troligen byggt omkring Byggnaden (I) är kulturhistoriskt lntressant som exempel på en välbevarad torparstuga. Arbetarbostäderna (V) och (IX) är tidstypiska representanter för denna typ av bebyggelse. Tillsammans med Myrbo utgör de en del av miljön kring Målhammar..... ~...,,;, i...,.,4 22 MÄLHAMMAR 9:1 Axbo, Gustavslund, Krusbo. Fyra byg~nader ingår i byggnadsgruppen, som bestar av tre fd torp nu sommarbostäder. ~~~!~~~~~~ (I) Axbo uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med en- och tvåkupigt taktegel, byggt 1909.

23 24 Bostadshus (II) Gustavslund, uppfört i ttmmer~-kiiitt med faluröd locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt under senare delen av 1800-talet. Bostadshus (IV) Krusbo, uppfört i tlffiffier~-kiätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med två- och trekupigt taktegel, troligen byggt kring sekelskiftet Kulturhistoriskt intressant torpbebyggelse från skilda decennier, med välbevarade exteriörer och interiörer. 23 MÄLHAMMAR 9:1 Grenadjärstorpet, fd torp, nu fritidsbostad. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klädd med-r6dffikiad stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel. Kulturhistoriskt intressant byggnadstyp; til~byggd parstuga. 24 NYKVARN 1:1, 2:1 Nykvarn, fd gästgiveri och rusthåll, nu jordbruksfastighet, omfattar sex byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, reveterat, vit-spritputs, täckt med enkupigt taktegel, byggt på 1700-talet. Kulturhistoriskt intressant genom den tidigare verksamheten.

24 25 NÄS med fd kaplansboställe, soldattorp m m utgör en kulturhistorisk värdefull miljö. Läget mot skogsbrynet och sluttningen ned mot Lillån är av stor betydelse för upplevelsen av byn. Storskiftet ägde rum 1756 och laga skifte NÄS 1:4 Näs, jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-gul-~tående locklist och stående pärlspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. ~~_~~~gg~~~g~~_g~_~~~_~!!l uppförd i timmer, faluröd, täckt med enkupigt taktegel. ~~g~ (IV) uppförd i timmer, faluröd, täckt med enkupigt taktegel. Magasin (V) uppfört i timmer, faluröd, täckt-med tvåkupigt taktegel. Bostadshuset är kulturhistoriskt värdefullt p g a den relativt oförändrade exteriören. Drängstuga, loge och magasin är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet. Gården ingår i bymiljön Näs.

25 26 26 NÄS 2:4 Nynäs, fd jordbruksfastighet, nu fritidshus, fastigheten omfattar fem byggnader samt ett lusthus. Bostadshus (I) uppfört i timmer, reveterat, vitputsat: täckt med enkupigt taktegel, byggt på 1860-talet. Bostadshus (II) uppfört i timmer, klätt med-gul-stående pärlspåntpanel, täckt med plåt, byggt på 1860-talet. Veranda och fönsteromfattningar smyckade med lövsågerier. Gården flyttades från Näsby vid laga skifte Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta p g a att byggnadstypen är relativt ovanlig i socknen, samt att byggnaderna är i ursprungligt skick. 27 NÄS 2:5 f d torp nu fritidsbostad. Torpmiljö omfattande bostadshus och två bodar, ingår i miljön vid Näsby. 28 NÄS 3:2 Näs, fd kaplansboställe, nu fritidsbostad, omfattar fem byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-fal~r6d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggd under 1800-talets första del. Magasin och uthus ligger i anslutning till huvudbyggnaden, som är kulturhistoriskt intressant p g a ursprunglighet och den tidigare användningen.

26 290RRESTA 1:4 fd järnvägsstation, fastigheten omfattar fyra byggnader. Stationsbyggnad (I) uppförd i timmer, ki~dd-med-gul-iiggande fasspåntpanel, täckt med plåt, byggt på 1810-talet. Stationsbyggnaden är kulturhistoriskt intressant p g a ursprunglighet och den tidigare användningen PRÄSTGÅRDEN 2:2 kyrka och prästgård. ~~~~ (I) tegelornerad stenkyrka med vita blinderingar, plåttak, äldsta delen från 1200-talet, tillbyggd på 1400-talet, tornspiran är från Prästgården (II) uppförd i timmer, klädd med-gui-iocklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggd Prästgården med bodar är kulturhistoriskt intressant p g a anknytningen till kyrkan och dess verksamhet. RAMSTA BY omfattar idag tre gårdar. Laga skifte förrättades i byn , då flyttades två gårdar ut från bytomten. Byn är kulturhistorisk intressant som exempel på en radby.

27 28 31 RAMSTA 1:2 jordbruksfastighet omfattande sex byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer reveterat, vlt-spritputs, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt omkring Kulturhistoriskt värdefull p g a parstugeplanen som är sparsamt förekommande i länet. Gården ingår i Ramsta bymiljö. 32 RAMSTA 1:23 bostadsfastighet omfattande fem byggnader. Bostadshus III nu fritidsbostad uppförd I-IIggt iffiffie r, klädd med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggd under 1700-talet. Bostadshuset är kulturhistoriskt värdefullt genom den välbevarade exteriören och parstugeplanen. Gården ingår i Ramsta qymiljö. 33 RAMSTA 2:1 jordbruksfastighet, f d kronoboställe, fastigheten omfattar fyra timrade faluröda byggnader som utgör en del av Ramsta bymilj ö. 34 SKARSVAD 1:5 jordbruksfastighet omfattande fem byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med st~~~d~-gråfärgad locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt innan 1877 (enligt karta).

28 30 37 TOMTA 1:6 f d jordbruksfastighet, nu öde, omfattande fem byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt ;ed-räiur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt på tal, ombyggt på 1850-talet. Byggnaden har parstugeplan i två våningar. Inredningsdetaljer som murad spiskåpa, kakelugnar, paneler och schablonmålat golv finns bevarade. på nockstocken finns två årtal 1785, Bakom byggnaden fanns på 1880-talet en kägelbana. Ett lusthus från omk 1880 finns på fastigheten. Kulturhistoriskt värdefull byggnad p g a plantypen och de välbevarade inredningsdetaljerna.gården ingår i Tomta bymiljö. 38 VEDBY 1:1 m fl Lilla Bodarna, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad omfattande tre byggnader. Bostadshus (I) uppförd i timmer, klätt ;ed-ralur6d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt under talets första del. Bostadshuset är kulturhistoriskt intressant p g a dess ålderdomliga exteriör. Byggnaden utgör tillsammans med de timmrade uthusen kulturhistoriskt värdefull miljö. 39 VED BY 1:1 m fl Stora Bodarna, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad omfattande två byggnder. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt ;ed-räiur6d stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt omkring Kult}lrhistoriskt intressant genom byggnadens välbevarade exteriör och att byggnadstypen på stugan är ovanlig i länet. 40 VED BY 1:1 m fl Malmen, tre fd torp, nu fritidsbostäder, husgruppen omfattar fyra byggnader. ~~~!~~~b~~ (I) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel.

29 31 Bostadshus (II) uppfört i timmer, klätt med-ralur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Huset byggdes som soldattorp för nr 24 vid kungliga Lifregementets Grenadjär Corps östra WestmaI1~and. Bostadshus (III) uppfört i timmer, revet~rät~-vltputsat, täckt med tvåkupigt taktegel. Fd soldattorp för nr 23 vid kungliga Lifregementets Grenadjärs Corps östra WestmanIand. I kammaren finns en praktfull vit kakelugn med blå dekor. Välbevarad byggnadsgrupp med från byggnadstiden intakta exteriörer. Kulturhistoriskt intressanta även genom den tidigare användningen. 41 VEDBY 1:1 m fl Nytorp, fd torp, nu fritidsbostad omfattande tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, reveterat~ vit spritputs, täckt med tvåkupigt taktegel. Bod (II) uppfört i timmer, falurött, täckt med tvåkupigt taktegel. Uthus (III) uppfört i timmer, falurött, täckt med papptak. Kulturhistoriskt intressant torpmiljö med välbevarade byggnader.

30 32 42 VEDBY 1:1 m fl Sandtorp, fd torp, nu fritidsbostad. Välhållen torpstuga belägen i ett skogsbryn, utgör en kulturhistoriskt intressant miljö, representativ för socknens torpbebyggelse. 43 VEDBY 6:1 Ängsösund, "Färjkarlsstugan", fd torp och lanthandel, nu bostadsfastighet och verkstad omfattande fyra byggnader. Bostadshus (r) uppfört i timmer, den äldre-delen av byggnaden reveterad, gulputsad, den yngre klädd med liggande fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel och papp, byggt på 1800-talet samt Fd lanthandel (rr) uppfört i timmer, reveterät~-gul spritputs, täckt med plåttak, byggt omkring Kulturhistoriskt intressant miljö med byggnader präglade av olika tiders byggnads skick. 44 VrDA 1:8 Vida, fd jordbruksfastighet, nu fritidsbostad omfattande fyra byggnader. ~~~!~~~3~~ (r) uppfört i timmer, klätt med faluröd stående locklistpanel, troligen byggt under 1800-talets första del.