Tillberga och Hubbo socknar

Transkript

1 Västmanlands läns mu-seum StadsbYQgnadskontoret Tillberga och Hubbo socknar Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås_ kommun

2 Tillberga och Hubbo socknar Kulturhistorisk byggnadsinventering i Västerås kommun l

3 I N NEHALLSFÖRTECKNI NG 3 I INLEDNING 5 II METOD OCH MÅLSÄTTNING 6 II: 1 Inventering 6 II:2 Utvärdering 7 III TILLBERGA SOCKEN 9 III: 1 Landskapet 11 III:2 Bebyggelsens karaktär 12 III:3 Offentliga byggnader 13 IV KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER I TILLBERGA SOCKEN 15 IV: 1 Byggnader och byggnadsgrupper 15 IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården 23, V LITTERATURFÖRTECKNING (TILLBERGA SOCKEN) 24 VI HUBBO SOCKEN 25 VI: 1 Landskapet 27 VI:2 Bebyggelsens karaktär 28 VI:3 Offentliga byggnader 30 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMILJÖER I HUBBO SOCKEN 33 VII: 1 Byggnader och byggnadsgrupper 33 VIII LITTERATURFÖRTECKNING (HUBBO SOCKEN) 39

4 4 IX BILAGOR Bil l Bil 2 RÅD OCH REKOMMENDATIONER I BYGGNADSVÅRD FÖRTECKNING ÖVER UTVÄR DERAD BEBYGGELSE I TILLBERGA SOCKEN Bil 3 FÖRTECKNING ÖVER UTVÄR DERAD BEBYGGELSE I HUBBO SOCKEN 45 Bil 4 Bil 5 Bil 6 Bil 7 KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE I TILLBERGA SOCKEN KARTA ÖVER UTVÄRDERAD BEBYGGELSE I HUBBO SOCKEN KARTA - HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN - TILLBERGA SOCKEN KARTA - HÄNVISNING TILL EKONOMISKA KARTAN - HUBBO SOCKEN

5 INLEDNING 5 Den fysiska riksplaneringen tog bl a upp säkerstä11andet av kulturhistoriskt intressanta byggnadsmiljöer och områden. Planeringens fullföljande inom kommunen ställer ökade krav på kunskaper om bebyggelsens karaktär och nuvarande skick. I samråd med stadsbyggnadskontoret har därför Västmanlands läns museum utfört en totalinventering med översiktlig analys och kulturhistorisk utvärdering av bebyggelsen inom Västerås kommun. Värderingar, slutsatser och rekommendationer är gjorda av byggnadshistorisk expertis inom länsmuseet. Stadsbyggnadskontoret har löpande följt arbetet. Materialet kommer att läggas till grund för revidering av kommunöversikten samt ställningstaganden i byggnads1ovs-, och fastighetsbildningsärenden. Bebyggelsen inom tätorten har redovisats i tre häften "Västeråsbebyggelsen ". Bebyggelsen på landsbygden redovisas sockenvis vartefter arbetet fortskrid er. För Ti11berga stationssamhälle och Skultuna brukssamhälle har emellertid separata häften utgivits. Fältarbetet i Ti11berga och Hubbo socknar har utförts av fil kand Anna-Carin Roos 1978, som även sammanställt rapporten våren Inventeringen är utfört som selektiv inventering.

6 6 II METOD OCH MÅLSÄTTNING 11:1 Inventering Inventeringarna är antingen utförda som totala eller selektiva inventeringar. Den totala inventeringen tillgår så att inom ett begränsat geografiskt område registreras, beskrivs och framtas fakta om samtliga fastigheter. I den selektiva inventeringen behandlas ett urval t ex endast fastigheter där få förändringar skett i exteriören eller en viss typ av byggnader som t ex prästgårdar. Byggnadsinventeringen består av tre led: Inventering - fältarbete med faktainsamling på-blank~tter, samt fotografering av samtliga byggnader på fastigheten. Arkivstudier för att komplettera uppgifter på blanketten. Bearbetning - faktasammanställning och analy~-i-t~~t-och på kartor. Analysen görs utifrån kulturhistoriska och miljömässiga kriterier. Prioritering - värdering och klassificering av-d~-~tp~kadevärdefulla objekten, relaterad till säkerställande åtgärder. Inom den kommunala planeringen finns ett flertal användningsområden för den kulturhistoriska bebyggelseinventeringen. Fysisk riksplanering - inventeringen ger und~rlag-fgr-avgrän~nin g ar av miljöer och större områden av intresse för kulturminnesvården. Kommunöversikten - inventeringen underlag fgr-r~dövi~ning-av kulturminnesvårdens intresseområden i R- och U-områden. General- och områdesplan - inventeringen ~nd~rlag-fgr-avgrän~ning av områden för långsiktigt bevarande och formuleringar av miljöregler. Byggnadsnämnden - inventeringen underlag f ör gran~kning-av-ömbyg g nadsprojekt, byggnadslovsärenden och initiativ till säkerställande av särskilt skyddsvärda byggnader. Låneprövning - avseende statligt lånestöd fgr-k~lt~r~llt värdefull bebyggelse. I Det största värdet av inventeringarna ligger i informationen till allmänheten om bebyggelsens värde. Inventeringen bör kunna stimulera berörda fastighetsägare till kontinuerligt underhåll och öka förståelsen för, samt samhörighetskänslan med bygden. Materialet kan även komma till användning i hembygdsundervisningen.

7 7 11:2 Utvärdering Det är svårt att ge några generella regler för urvalsförfarandet, men de fem punkterna här nedan har tjänat som riktlinjer och varje fastighet har bedömts med hjälp aven kombination av dessa punkter. l. Det tidstypiska utseendet Varje stilepok har sina karakteristiska drag, detta kan visa sig i bl a huskroppens form och i enskilda detaljer som fönster-, dörroch fasadtyper. Äldre byggnader som fortfarande i alla detaljer har kvar sitt ursprungliga utseende är ytterst sällsynta. Ju mer tidstypisk en byggnad är desto värdefullare får den anses vara från kulturhistorisk synpunkt. 2. Åldern Eftersom bevarade byggnader från gamla tider blir sällsyntare ju äldre tid det gäller, har byggnadens ålder ett värde i sig. Den är dock inte det mest avgörande utan det tidstypiska i utseende och konstruktion är av betydligt större vikt. Medan t ex en fullständigt bevarad byggnad från 1700-talet givetvis är av större intresse än en motsvarande från talet kan förhållandet bli det motsatta om talshuset senare fått en modern exteriör och interiör men 1910-talshuset har kvar Sln ursprungli ghet. 3. Närmiljöområde Med närmiljöområde menas den miljö som bildas av samtliga till en fastighet hörande byggnader. Närmiljöområdet kan också omfatta den miljö som bildas av kringliggande fastigheter och mellanliggande terräng. Har en fastighet kulturhistoriskt värde ökas detta värde om omgivningen är oförstörd. Detta kan föra med sig att en fastighet finns redcvisad i inventeringen på grund av den omgivande bebyggelsens värde. Om fastigheten omgivits av förstörd bebyggelse hade den ej redovisats. 4. Landskapsparti En ådal, en åsrygg m m som med den utvärderade bebyggelsen binds samman till en enhet, med ett topografiskt och/eller näringsmässigt sammanhang betecknas i inventeringen som ett landskapsparti.

8 8 5. Karakteristiskt för bygden Av vikt vid inventeringen är också om en byggnad kan anses vara karakteristisk för den bygd där den står. Mangårdsbyggnader av ett visst utseende kan vara typiska för en bygd eller socken och villor eller arbetarbostäder för ett samhälle. En enstaka villa med speciellt utseende har dock mindre intresse på rena landsbygden etc. Emellertid finns det naturligtvis undantag från regeln. Arkitektritade hus kan ha konsthistoriskt intresse eller en byggnad kan ha varit bostad för en känd person och därigenom få ett kulturhistoriskt specialintresse. Det sistnämnda gäller även för byggnader i vilka en historiskt betydelsefull händelse utspelat sig. Den utförda inventeringen är en exteriörinventering och interiörerna har ej haft någon avgörande betydelse för bedömningen. Ovanstående har legat till grund för de värderingar som kommer till uttryck i tabellen bilaga II. Under punkt 5 tas där upp byggnadsminnesmärken (statliga) och byggnadsminnen (enskilda) gällande eller i rapporten föreslagna. Punkt 6 betecknar byggnad av stort kulturhistoriskt värde, som enligt antikvarisk bedömning skulle vara berättigat till förhöjt låneunderlag. l) Punkt 7 betecknar byggnad av allmänt kulturhistoriskt intresse. Punkt 8 betecknar värdefullt närmiljöområde, känsligt för förändring med hänsyn till befintlig bebyggelse, 38 2 mom BL bör tillämpas. l) Förhöjt låneunderlag innebär ett större bostadslån än normalt. Hänsyn tas då till extra kostnader som hör samman med restaurering av äldre byggnader. För att få bostadslån med förhöjt låneunderlag krävs att det kulturhistoriska värdet styrks av länsantikvarien. Lånet kan lämnas för upprustning av såväl fristående byggnader som hus vars kulturhistoriska värde ligger i deras betydelse för miljöbilden.

9 Tillberga socken 9

10 10

11 III TI LLB ERGA SOCKEN :1 Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltningsenheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkliga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltså knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydliga med socknarna. Sedan gammalt har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidigare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Tillberga socken ligger i Siende härad i västerås kommuns centrala delar. I öster gränsar den mot Sevalla och Björksta. Lillån bildar bitvis en naturlig gräns. I öster går gränsen mot Tortuna och Badelunda socknar. Hubbo och Romfartuna utgör gränssocknar mot väster. Socknen består till största delen av bördig lerjord, vilket gör jordbruket till huvudnäringen. Skogsbruket har en viss betydelse i den norra kuperade delen av socknen. Socknen med en areal av ha hade invånare. Aberga by Huvuddelen av bebyggelsen är koncentrerad till slättbygden i socknens centrala delar. Byarna ligger i skogsbrynen i anslutning till de vägar som genomkorsar socknen i östvästlig riktning. Tillbergas två säterier, Hällby och Hedensberg med parkanläggningar är båda förlagda till dominerande höjdlägen. Genom landskapets öppna karaktär har bebyggelsens färgsättning och placering stor betydelse för upplevelsen av landskapsbilden. Falu rödfärg är det som idag är karaktäristiskt, liksom de skogsanknutna lägena.

12 12 Tillberga har ett sjuttiotal registrerade fornminnen. Det är till största delen gravfält och rösen. Vid Bejby ligger den sk Bejby fornborg. Utefter vägen Sundby-Nibble ligger sex större järnåldersgravfält (500 f kr e kr). De ligger i anslutning till betesmark nära bebyggelsen. Även vid Aberga ligger järnåldersgravfält. De är delvis skadade av grustäckt och odling. Söder om Aberga gård ligger ytterligare ett gravfält och enstaka stensättningar. Ekeberget cirka 600 m väster om Aberga gård är en höjd med ett stort gravfält samt terra~sanläggningar. Där finns även ett större stensträngssystem. 111:2 Bebyggelsens karaktär Den äldre bebyggelsen i socknen är oftast uppförd i liggande timmer. Detta var det vanligaste förekommande byggnadsmaterialet ända in på 1900-talet. Plankkonstruktioner börjar dock komma under slutet av 1800-talet. De äldsta ekonomibyggnaderna uppfördes också i timmer, men kom att på 18CJO-talet efter hand att ersättas av uthus med stolpkonstruktion. De senare kläddes vanligen med stående slät panel. Färgsättningen, som har stor betydelse för upplevelsen av gården och landskapsbilden, har de senaste århundradena dominerats av falu rödfärg. Bebyggelsen är av varierande ålder och utseende. Någon karaktäristisk byggnadstyp för socknen finns inte. Vanligast är dock de medelstora gårdarna med en manbyggnad uppförd kring sekelskiftet Denna har ofta två flygelbyggnader, innehållande bodar. I Tillberga ligger två gamla säterier, Hällby och Hedensberg. Ett säteri var ett gods som genom ägarens privilegerade ställning som frälseman befriats från större delen av de utskylder, som tidigare vilade på svensk jord. Säteriet skulle vara avsett för jordbruk och vara bebyggt motsvarande ägarens ställning och egenqomens brukbarhet. Huvudbyggnaden kallades ofta sätesbyggnad förbjöds anläggning av nya säterier och lslo upphävdes adelns ensamrätt att äga säterier. Hällbys första ägare var fru Anna Bölja till Lidinge, död på 1570-talet. Sin säterifrihet - skattefrihet - fick Bällby Anläggningen omfattade

13 13 då tre gårdar, varav en var ett ryttarhemman var Hällby så pass ståndsmässigt bebyggt att det godkändes som säteri. Olof lhegner ägde vid denna tid Hällby. Han lät uppföra den ännu kvarstående äldre huvudbyggnaden på gården. Även trädgården och ekarna som omger anläggningen tilikom på Thegners tid. Ett flertal torp ligger på Hällbys ägor bl a Jotbo, Blåsbo och Fridbo. Det senare även kallat Bejboms eller Norra Grenadjärstorpet. Dessa är i regel enkelstugor med ett stort kök och en liten kammare. Den förste kände ägaren till Hedensberg var Matts Kettilmundsson. Denne omtalade Hedensberg i sitt testamente Den nuvarande huvudbyggnaden och köksflygeln uppfördes omkring 1750 av Hans Petter Drufwa, död Friherre Karl de Geer köpte Hedensberg Hans änka Catharina Charlotta Ribbing af Zernava gjorde gården till fideikommis åt sin dotter Charlotta och henns make friherren och generallöjtnanten Rudolf Du Rietz af Hedensberg. på 1700-talet hade Hedensbergs säteri fjorton rå och rörshemman samt ett flertal frälsehemman i socknen. Även idag finns ett flertal torp under gården. Dessa används till största delen som fritidsbostäder. Vid Hedensbergs säteri uppstod en mindre samhällsbildning genom att järnvägssträckan Stockholm-Västerås drogs genom socknen och en stationsbyggnad uppfördes Kring denna byggdes post, telegraf och handelsbod. Platsen för den lilla samhällsbildningen var Backa straxt väster om själva herrgårdsanläggningen. 111:3 Offentliga byggnader Kyrkan Tillberga kyrka ligger i socknens centrala del, norr om Tillberga stationssamhälle (beläget i Hubbo socken). Kyrkan är till vissa delar medeltida, men den nuvarande utformningen är från 1600-talets början. En ombyggnad gjordes efter en brand på 1800-talet sågades tornet ned och ersattes med en lanternin. Koret byggdes till Kyrkan genomgick en omfattande restaurering på 19S0-talet. I anslutning till kyrkan, utefter den allekantade gamla sockenvägen, ligger Kyrkbyn - Tillberga by. I byn ligger förutom jordbruksfastigheter den fd skolan och fd prästgården.

14 14 Skolor Småskolor har funnits vid Bejby och Mycklinge. Den senare flyttades 1884 till Nibble. Där uppfördes ett skolhus 1896 (Nibble 1:4), som 1907 byggdes om till folkskola. Bejbyskolan flyttades 1896 till Hedensberg (Källberga 1:4). Den byggdes om till folkskola Idag används byggnaden som bostadshus. Samlingslokaler En blåbandslokal fanns i Hedensberg (Källberga 1:6). Huset är idag ombyggt till bostadshus. De flesta aktiviteter var annars koncentrerade till Tillberga samhälle. I samhället låg bl a en folkpark.dess parkteater är idag med nytt virke återuppförd på Vallby friluftsmuseum. Affärer Fram till omkring 1945 fanns en affär l Hedensberg. Liksom övrig service är affärsverksamheten idag koncentrerad till Tillberga stationssamhälle i Hubbo socken.

15 IV' KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 15 1V:l Byggnader och byggnadsgrupper ABERGA BY ligger på en höjd omgiven av fält. I byn ingår idag tre gårdar. Ett torp ligger några 100 m från byn. Den nuvarande bebyggelsen är från och består av tjugotalet byggnader. Byn storskiftades 1768 och genomgick laga skifte ABERGA 1:1, jordbruksfastighet omfattande elva byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-liggande gul fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt omkring Bostadshus II uppfört i timmer, falurött, fäckf-med-enkupigt taktegel, troligen byggt Interiören med kakelugn har sekelskifteskaraktär. De två bostad.shuserl är k.ulturrlistoriskt intressanta p g a ursprunglighet och tidstypisk utformning. Ett f d torp, Lövtorpet, flyttat till gården, ingår i miljön. 2 ABERGA 2:2, jordbruksfastighet omfattande elva byggnader, till största delen rödfärgade timmerhus. Ingår i Aberga bymiljö. 3 ABERGA 2:2 Mickels, fd torp nu sommarbostad. Torpmiljö representativ för liknande anläggningar i socknen.

16 16 4 ABERGA 2:5 Lilla Aberga, fd jordbruk, nu permanentbostad. Gården omfattar fem byggnader. Gården är utflyttad vid laga skifte Den utgör en del av Aberga bymiljö. 5 Backa 1:12 Knekttorpet, fd soldattorp, nu sommarbostad, omfattar tre byggnader alla timrade med faluröd panel. Representativ exponent för socknens torpbebyggelse. 1 6 HEDENSBERG 7:3 Hedensbergs säteri, jordbruksfastighet. Femton byggnader ingår. ~~~~~~ygg~~~ (1) uppförd i sten, slätputsad i gult, täckt med svart plåttak, byggt omkring Byggnaden har drag av Hårlemansk rokoko. Eventuellt kan delar aven äldre byggnad ingå i den nuvarande. ~~~!~~~f!yg~!~_f~_~2~~f!yg~! (II), uppförd i sten, slätputsad i rosa, täckt med svart plåttak, byggd omkring Arrendatorbostad (IV) uppförd i sten, ~iätp~t~~d-i-;~~a med vita detaljer, täckt med svartplåttak, byggt II IV

17 17 En parkanläggning med smidda järngrindar vid infarten ingår i miljön. Ett antal torp och arbetarbostäder ligger i anslutning till säteriet. Bostadshusen (I, II, IV) har ett sådant kulturhistoriskt värde att de kan jämnställas med byggnadsminnen. 7 HEDENSBERG 7:3 Hällmanstorp, fd torp, nu sommarbostad, omfattar totalt tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt m~d-fäiur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt under 1800-talets första del. En jordkällare och ett fähus ingår i byggnadsgruppen. Bostadshuset har ett kulturhistoriskt intresse p g a dess ursprunglighet. I 8 HÄLLBY 4:1 Hällby säteri, jordbruksfastighet omfattande totalt fjorton byggnader. ~~~~2~ggg~~ (I) uppfört i timmer, reveterad, vitputsad, täckt med enkupigt taktegel, byggd under 1700-talet, omoch tillbyggd ~3_~~~~2~ggg~~ (II) uppförd i timmer, klädd med gul stående slät panel med vitmålade detaljer, täckt med enkupigt taktegel. Byggd på 1600-talet, ombyggd på 1700-talet. Stall (VII) uppfört i liggande falurött tlffiffi~r, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt omkring Magasin (IX) uppfört i falurött liggande tlffiffi~r; delvis täckt med stående locklistpanel, täckt med en- och tvåkupigt taktegel, byggt Ladugård (X) uppförd i liggande timmer, kiädd-m~d stående locklistpanel, t äckt med enkupigt taktegel, byggd omkring Loge (XI) stolpkonstruktion, klädd med stå~nde slät panel, faluröd, täckt med tvåkupigt taktegel, byggd II

18 18 Gården bestod ursprungligen av tre skattehemman. på 1650-talet gjorde landshövdingen Olof Thegner Hällby till säteri. Det var troligen också han som lät uppföra den första ståndsmässiga byggnaden (II). De två bostadshusen (I, II) är kulturhistoriskt värdefulla p g a byggnadstypernas sparsamma förekomst i socknen. Stallet, magasinet, ladugården och logen är kulturhistoriskt intressanta p g a välbevarade tidstypiska exteriörer. VII IX X 9 HÄLLBY 4:1 Svedet, fd torp, nu sommarbostad omfattande tre byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-ralur6d stående locklist och lockpanel, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggt i början av 1800-talet. Kulturhistoriskt intressant p g a ursprunglighet. 10 HÄLLBY 4':2 Karlsbo, fd torp, nu sommarbostad omfattande två byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-ralur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt tegel, byggt under talet. Kulturhistoriskt intressant som exponent för traktens torpbebyggelse. Fornminnen ligger på tomten.

19 19 11 IGELSTA 3:1, fd komministergård, nu jordbruksfastighet. Omfattar fyra byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-iäiur6d stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt under talets första del. Bod (II) uppförd i liggande timmer, klädd med faluröd stående locklistpanel, troligen byggd på lioo-talet. Boden har troligen tidigare fungerat som tionde bod. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta främst genom den tidigare funktionen. I 12 KLOCKARBOLET 1:2, fd skola, nu bostadsfastighet omfattande fem byggnader. Ladugård (III) uppförd i timmer, delvis ki~dd-med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Uthusbyggnader (IV), fd kyrkstallar uppi6rdä-i-trmmer, klädda med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Utgör en del av miljön vid Tillberga kyrka, en allekantad byväg utgör en viktig komponent i bymiljön. 13 KÄLLBERGA 1:2, fd skola, nu flerfamiljsbostad, fastigheten omfattar två byggnader. Skolan byggd Anläggningen är typisk för sekelskiftets skolmiljöer. 14 KÄLLBERGA 1:6, fd Blåbandslokal, nu bostadshus. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-i3usgröna eternitplattor, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggd omkring Kulturhistoriskt intressant som representant för folkrörelsebyggnader.

20 20 II 15 MYCKLINGE 1:1, 2:1 Mycklinge, jordbruksfastighet omfattande tolv byggnader. Parstuga (II) innehållande tvättstuga m-m~-uppförd i timmer, faluröd, täckt med enkupigt taktegel, troligen byggd under senare delen av 1700-talet.. Huset var tidigare en av tre mangårdsbyggnader i byn. Ladugård (VI) uppförd i gråsten, täckt med-plåttak. Byggd omkring sekelskiftet 1800, den norra delen av byggnaden äldre än den södra. Övre delen ombyggd på 1940-talet efter ras. Ett flertal byggnader ingår i fastigheten bl a bostadshus, magasin och smedja. Trädgården anlades Ankoch gässdamm tillkom omkring Parstugan är kulturhistoriskt intressant som exempel på en tidigare relativt vanlig byggnadstyp som det nu endast finns få exempel på. I II 16 NIBBLE 1:2, 1:3, jordbruksfastighet omfattande sju byggnader. Mangårdsbyggnad (I) uppförd i timmer kiädd-med-gui-iiggande fas spånt och stående pärlspånt, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt på talet. Bodar (II) fd oxstall uppfört i timmer, kiätt med faluröd stående locklistpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt ' på 1700-talet. Bostadshus (III) fd mangårdsbyggnad, mägä~in-öch mjölkbod, uppfört i timmer, klätt med faluröd stående lockpanel, täckt med enkupigt taktegel, byggt på 1700-talet. FåThus (VII) fd smedja, uppfört i timmer, räiur6tt, täckt med enkupigt taktegel, byggt på 1700-talet. Flyttad ca 200 m nordväst om sin ursprungliga plats. III VII

21 21 Storskifte förrättades Byggnaderna I, II, III och VII är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet. Gården ingår i miljöavsnittet Rocksta - Nibble med en alle- och gravfältskantad väg. 17 PRÄSTGÅRDEN 1:1, kyrka. ~~~~ (I) uppförd i sten,vitputsad, svart plåttak. Vissa delar av kyrkan är medeltida, den nuvarande utformningen är från tiden närmast efter 1612, då den gamla kyrkan brann. Kyrkan är omgiven av en bogårdsmur med tre stigluckor. 18 PRÄSTGÅRDEN 1:7, ursp åretruntbostad, nu endast sommarbostad. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-gul-stående pärlspånt och liggande fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt omkring Lövsågade snickeridetaljer som dekorationselement. Byggnaden ingår i miljön kring Tillberga kyrka. Byggnaden är kulturhistoriskt intressant som exempel på den panelarkitektur som började framträda vid tiden kring sekelskiftet ROCKSTA 1:1,2:1, fd jordbruksfastighet med arbetarbostad, nu sommarbostad, omfattar två byggnader. Bostadshus (I) fd arbetarbostad uppfört r-tlffiiller:-klädd med faluröd stående locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, troligen byggt omkring Byggnaden ingår i miljön utmed vägen Rocksta - Nibble. Kulturhistoriskt intressant genom den ovanliga utformningen.

22 22 I 20 SUNDBY 2:1, jordbruksfastighet omfattande elva byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer, klätt med-~rt-~tående fasspåntpanel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt Bostadshus (III) uppfört i timmer, gr~reveterat, täckt med enkupigt taktegel. Den äldsta delen är från talet, tillbyggd Sommarbostad (IX) fd arbetarbostad, uppr8rd-r-tlffiiller, klädd med faluröd locklistpanel, täckt med tvåkupigt taktegel. Byggnaden var tidigare fyrfamiljsbostad. Husets interiör är intakt. Storskifte förrättades Bostadshuset (III) flyttades då från byn. Byggnaderna är kulturhistoriskt intressanta p g a ursprunglighet och tidstypisk utformning. III IX TILLBERGA BY med fastigheterna Prästgården 1:1, Prästgården 1:7, Tillbergaby 1:11, Tillbergaby 4:1, Klockabolet 1:2, och Karlsro 1:1 utgör med alle, byväg, intilliggande skog och slätt en miljö av kulturhistoriskt intresse. I närheten av byn ligger en källa - Malins Källa. Storskifte förrättade i byn 1775 och laga skifte

23 23 21 TILLBERGA BY 1:11, permanentbostad omfattar fyra byggnader. Bostadshus (I) uppfört i timmer klädd med-gr~-panel, täckt med tvåkupigt taktegel, byggt på talet. I anläggningen ingår bl a ett lusthus. Bostadshuset är ett exempel på sekelskiftets panelarkitektur. Byggnaderna ingår i miljön kring Tillberga kyrka. 22 TILLBERGA BY 1:13, jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. Gården av sekelskifteskaraktär ingår i miljön kring Tillberga kyrka. 23 TILLBERGA BY 4:1, jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader, bostadshus och ekonomibyggnader. IngAr i miljön kring kyrkan. IV:2 Större områden av betydelse för kulturminnesvården Ett öppet stråk går i öst-västlig riktning genom socknens centrala del. Mitt i detta område flyter Lillån. I norr och söder begränsas området av skog. I begränsningszonerna genomkorsas socknen av två vägar. Kring dessa är bebyggelsen koncentrerad. I skogsområdena är bebyggelsen gles. Det öppna landskapet med bebyggelsen i dess norra och södra begränsningsområden har stor betydelse för upplevelsen av landskapsbilden. Det näringsmässiga sammanhanget framstår klart.

24 24 v LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTEC KN I N G V:l Litteratur Blomme, B - Från SWB till Västerås Trafikområde, Eriksson, G Erixon, S Gr au, O Serner, red Sydow, red Söderberg, B Folkskolans historia l Västmanlands län. Västerås Västmanländsk byggnadskultur. STF Beskrifning öfver Västmanland, Nytryck VLT Svenska villor, Svenska gods och gårdar, Svenska slott och herresäten, Västerås kommun - Statistisk årsbok Västmanlands läns kalender, diverse årgångar. V: 2 Källor Brandförsäkringsverkets arkiv, Stockholm. Lantmäterikontorets arkiv, Västerås. Länsmuseets arkiv, Västerås. Nordiska museets bildarkiv, Stockholm. Stadsarkivet, Västerås. VLT:s arkiv, Västerås. Fornminnesinventeringen U-län Prästgårdsinventeringen U-län Terschmeden, P - Terschmederna på Hällby (Opublicerad).

25 Hubbo socken 25

26 26

27 VI HUBBO SOCKEN 27 VI:l Landskapet De urgamla socknarna upphörde formellt som förvaltnings enheter 1862, då de borgerliga landskommunerna bildades jämsides med kyrkllga församlingar. Sockenbegreppet lever ändå starkt kvar i det allmänna medvetandet och det fungerar också fortfarande i vissa praktiska sammanhang. Bl a är jordregistersocknarna basen för fastighetsindelningen på landsbygden och varje fastighetsbeteckning, hemmansnamn o dyl skall alltsa knytas an till ett sockennamn. De kyrkliga församlingsområdena är också vanligen liktydiga med socknarna. Sedan gammal t har man i samband med sockenbeskrivningar ofta också nämnt det härad socknen ingått i. De gamla häraderna tidi gare hundarena har uråldrig hävd. De fungerade som. administrativa områden främst i samband med skatte- och domstolsväsendet. I dag har häradet inte längre någon praktisk funktion utan har närmast historiskt intresse även om ordet fortfarande lever kvar i en del sammanhang. Tränhammar Hubbo socken ligger i Siende härad som även omfattar socknarna Kungsåra, Kärrbo, Irsta, Badelunda, Tillberga och Vila (i Sala kommun). Socknen, belägen ca l mil norr om Västerås, är en av kommunens minsta. Den har en yta av ca 2493 ha. Namnet har tidigare bl a skrivits Hoa, Hoo, Haabo och Hobo. Enligt Bellander - Anteckningar om WestmanIands härader i forna tider, 1869 kan ordet betyda skogbeväxt höjd eller en offerplats. Socknen blev 1611 anslagen till prebende för Rector Scholae i Västerås, men övergick 1623 till lektorerna vid Västeras gymnasium. Jordbruket i socknen är av betydande omfattning. Större delen av ytan ha är jordbruksmark. Även under Graus tid - Beskrifvning av Wästmanland, 1754, var jordbruket socknens mest betydande näring. "Inbyggarna nära sig mäst af sin åker och äng, utom hwad nagre understundom förtjena sig på forande från Wästerås eller eljest up til bärgslagen." Begränsat skogsbruk bedrivs i de västra och östra delarna av socknen.

28 28 SWB öppnade 1815 linjerna Stockholm - Ängelsberg, Tillberga - Västerås - Köping och Tillberga - Sala. Där l i njerna sammanstrålade uppstod stationssamhället Tillberga. Tillberga socken ligger nor r ~m Rubbo men järnvägs samhället Tillberga ligger i Rubbo socken. Samhället växte upp på Sörby och Mälby gårdars ägor. Den kringliggande l andsbygden fick genom jär nvägen ett snabbt expanderande centrum. En utförlig historik över Tillberga stationssamhälle ges i den kulturhistoriska byggnadsinventering som publicerades 1918, av VästmanIands läns museum och Västeras stadsbyggnadskontor. Ytterligare en samhällsbildning - ijökåsen, en förort till VästerIs ligger sydväst om Tillberga. pi 1800-talet fanns där ett tiotal byggnader, av dessa lterstår nu endast "Larslund", Sandvägen 7. Funkishus från 1930-talet är den tidigast representerade villatypen. Därefter finns hela floran av enfamiljshus fram t o m 1970-talet. Den stora expansionen för HökIsen kom under och 60-talen då orten började fungera som villaförort till Västerås. Landskapsbilden i socknen domineras av den odlade slättbygden. Badelundaåsen ger en karaktäristisk betoning åt socknens västra delar i nord-sydlig riktning. Vid bl a Gryta utnyttjas åsen för grustäckt. på åsen gick tidigare vägen till Sala. Socknen ingar i det rika fornlämningsområdet kring Mälaren. Rär finns bl a ett flertal gårds gravfält från järnåldern såsom vid Jädra och Kvistberga. på asen vid Fågelbacken finns spår efter en bosättning för 4000 år sedan under den yngre stenåldern där en havsvik gick dit upp. VI:2 Bebyggelsens karaktär Socknen består förutom tätorterna Tillberga och Hökåsen av glesbebyggd landsbygd. Bebyggelsen är samlad i ett tiotal byar om två-tre gårdar, vilket är den vanliga storleken på Mälarlandskapens byar. Det finns även ett flertal ensamliggande gårdar. Några byar var större innan laga skifte, som förrättades i socknen mellan Flera gårdar flyttades då från by tomten för att ligga i anslutning t ill den genom skiftet samlade jordbruksmarken. Alvesta by hade innan den skiftades 1846 sex gårdar varav fyra flyttades ut. Tränhammar hade åtta gårdar. Efter skiftet återsotd tre.

29 29 Husen är ofta placerade pä impediment i det öppna landskapet. Någon speciell gruppering ~v gårdarna i byarna är inte märkbar. Ofta är de dock efter mönster av radbyn placerade utefter en vägs ena sida. Husens gruppering på gårdarna har ibland rester kvar av den centralsvenska gårdstypen som karaktäriseras av att den kringbyggda gården skiljs åt i mangårds- och fägårdsdel av ett portlider. Portlidret finns inte kvar vid någon gård i socknen. Gårdsrektangeln har däremot i några fall bibehållits även om den har luckor och de flesta äldre byggnaderna ersatts av nya. Vanligast vid socknens' gårdar är dock en friare placering av ekonomibyggnaderna, medan mangårdsbyggnaden med flyglar har en symmetrisk placering. Flyglarna är ställda vinkelrätt mot huvudbyggnaden. Småbruken dominerar i socknen. Där finns endast ett par större gods. Näs är en av de större gårdarna. Gården har en känd ägarlängd från 1352, då en nämndeman Magnus i Näs omnämns i samband med ett jordskifte. Den har haft skiftande ägare förutom bönder har där funnits militärer, ämbetsmän, brukspatroner och affärsmän, vilka oftast arrenderade ut jordbruket. Gårdens mangårdsbyggnad, uppförd 1798, skiljer sig med sitt säteritak från övrig bebyggelse i socknen. Den tvåvåniga timmerbyggnaden, klädd med vit locklistpanel, följer dock ett vid tiden spritt mönster för herrgårdar. Gården har mot mangårdsbyggnaden ratvlnkligt liggande flyglar och gårds rektangeln sluts aven ekonomibyggnad. Näs 1: 1 Den vanligaste byggnads typen i socknen är annars en 1 1/2,vånings byggnad uppförd i timmer under senare delen av 1800-talet. Planen på dessa byggnader är den sexdelade. Innanför ytterdörren finns en ahll, rakt fram en sal och dessa flankeras på var sida av två kamrar, varav en inredd till kök. Fasaden är i regel brädfordrad med stående locklistpanel. Denna har vanligen målats med falu rödfärg. Knutar och foder är oftast vitmålade, något som dock inte har någon längre tradition i Västmanland. Även knutarna rödfärgades nämligen tidigare. Under senare delen av 1800-talet spreds "snickarglädjen" över landet mycket pga sågarnas utveckling. Nedslagen av denna dekorationsglädje är få i Hubbo socken. Kvastbruket har ett avträde dekorerat med lövsågerier. på Alvesta 5:6 star som en fristäende byggnad en rikt dekorerad veranda.

30 30 'l'ränharrunar 5: 2 har en veranda dekorerad med lövsågerier. Exemplen kan göras flera men "snickarglädjen" är som redan tidigare nämnts av begränsad omfattning i socknen. "Snickarglädjen" spreds genom en landsomfattande propaganda som bedrevs av Lantbruksakademien och hushållningssällskapen. Propagandan strävade efter förbättringar inom jordbruket och för ett bättre byggnads skick på landsbygden. Det som eftersträvades var också rationella planlösningar för olika typer av byggnader. Parallellt med de större bostadshusen finns mindre byggnader, varav majoriteten varit underlydande torp till de större gårdarna. Dessa har vanligtvis en enkelstuge- eller parstugeplan. Enkelstugan består av förstuga, karrunare och kök. Parstugan har ytterligare en karrunare. Vid Gryta 1:43 ligger en parstuga med något ovanlig rumsdisponering: i förstugan finns en stor spismur, där normalt en karrunare brukar ligga. I byggnaden finns beslag av 1600-talstyp, men de härstarrunar troligen från en annan äldre byggnad. Bebyggelsen i socken har överhuvudtaget en mycket enkel karaktär. De äldre byggnaderna har en timmerstomme, de yngre har oftast plankkonstruktion. Ytterväggarna är klädda med panel, vanligast är stående locklistpanel. Byggnaderna har i huvudsak rödfärgats. Taket är i regel ett enkelt sadeltak. Moderna material som mexitegel och plåtpaneler håller dock på att f örändra landskapsbilden markant. Den enhetliga prägel som tidigare fanns genom rödfärgens sarrunanbindande verkan urtunnas allt mer. VI:3 Offentliga byggnader Kyrkan Mitt i socknen ligger kyrkan. Som tidigare nämnts utgjorde Hubbo socken prebende åt l ektorerna vid Västerås gymnasium. Kyrkojorden sköttes aven komminister, men avkastningen tillföll lektorerna. Prebendet upphörde 1871 och 1914 drogs komministertjänsten in. Församlingen kom då att lyda under kyrkoherden i Tillberga. Kyrkan är från talet. Den är byggd av gråsten med tegelgavlar som vitkalkats. Gavelfälten har vitputsade blinderingar i det röda teglet. Interiören präglas av tre stjärnvalv, vilka slogs på 1400-