Större gårdar. Brottberga

Transkript

1 28 St I~ians socken är till stora delar tätbebyggt område, Endast Lista ocl} Åby kan fortfarande sägas utgör ~andsbygd. I anslutning till Skultunavägen som gar parallellt med Svartån ligger de gårdar och byar som medtagits i inventeringen. De är of tas placerade i det öppna landskapet. Stadens bostadsbebyggelse har under de senaste decennierna nått fram till dessa gårdar, som t ex Rönnby fd prästgård. Den anslogs 1619 som prebende till domprosten. Större gårdar Inom inventeringsområdet finns ett stort antal medelstora jordbruksfastigheter. Flera av dessa fungerar i dag endast som bostadsfastigheter. Till de större, fortfarande i bruk varande gårdarna hör Brottberga, Rustberga och Lista. Brottberga Större gårdar med välbevarade och ursprungliga manbyggnader är Nordanby, ApaIby, Hovdesta, Lista och Brottberga. Förutom Apalby är de uppräknade byggnaderna uppförda i början av 1800-talet. Brottberga, Lista och Prästgården har relativt låga, breda byggnadskroppar täckta med ett dominerande brutet tak. Byggnadstypen blev vanlig under 1700-talets senare del och 1800-talets början. Nordanby gård har fått namnet efter grundaren J G Nordström, som anlade ett tegelbruk vid gården. Gården som byggdes omkring 1810 är en särpräglad byggnad utformad i nyklassicistisk stil. Lista på Apalby gård uppfördes en ny manbyggnad omkring sekelskiftet. Denna p.räglas av den vid byggnadstiden vanliga panelarkitekturen - mönsterlagd panel inom fält begränsade av lister. Den har också den för byggnadstiden typiska lövsågade verandan. Av ekonomibyggnaderna återstår endast ett timrat magasin med vällingklocka. Apalby var under indelningsverkets tid rusthållargård, liksom också Kävsta, Rustberga och Bäckby. Norra gården vid Hovdesta, fd Norrgården är ett fd majorsboställe. Gårdens betydelse har betonats i en tvåvånig mangårdsbyggnad, uppförd kring sekelskiftet En byggnads typ som är sparsamt förekommende i länets södra delar. Den ljusa oljefärgen som dominerar de större jordbruksfastigheternas mangårdsbyggnader. Under 1700-talets början var färgen vanlig på stadsbebyggelsen och förnämare bebyggelse på landet. Färgsättningen hade stenrnateriai som förebilder och gick i gult, vitt och grått,

2 ett exempel är Nordanby gåtd, 29 Panel blev vanligt p.å berrgårdarna under 1700-talet, delvis för att markera deras status men också för att skydda timmerväggarna. För att markera gårdens förnäma karaktär, lades mycket arbete på infarten till gården. Inom g~rdsanläggningarna finns ett stort antal byggnader för olika funktioner, samt de omkringliggande arbetarbostäd och dagsverkstorp. Kakelugnar kom tidigt i bruk på de större gårdarna. P~ Brottberga gård finns en välbevarad kakelugn, troligen från 1700-talets senare del, med blå blomdekor och träfötter. Brottberga, kakelugn Många av de i dag ensamliggande gårdarna i Skerike och St Ilian har en gång ing~tt i en bybildning. Genom skiftesreformerna p~ och 1800-talen försvann eller flyttades en del g~rdar från byplatsen av den spridda byggnadsstruktur som vi har i dag uppkom. Som exempel p~ förändringarna kan nämnas Lista by. Där fanns enligt en karta från 1632, tv~ gårdar, en skatte- och en kronog~rd, invid och väster om Skultunavägen. Gårdarna slogs samman på 1700-talet och en ny g~rd "Lista herregård" uppfördes på nuvarande plats. Herrgården hade kringbyggda man- och fägårdar, liggande en bit ifrån varandra. Denna gårdstyp var vanlig i mellansverige vid denna tid. Den ursrpungliga gården vid landsvägen försvann troligen under 1800-talet. Skerikeby Bjärby De bybildningar som återstår i dag är delvis reducerade, bl a kan nämnas Skerikeby, Kävsta, Finnsta och Tunby. Antalet gårdar ~nom de nuvarande byarna är 2-3 stycken. Medelstora gårdar De medelstora gårdarna är som tidigare nämnts i majoritet i socknen. Välbevarade och ursprungliga mangårdsbyggnader hittar man i Bjärby, Hovdesta (Södergården), Skarpa, Tunby, Rönnby (fd prästgård), Rocklunda och Fastberga (nu Snetomta). De två förstnämnda är uppförda under 1800-talets senare del och de resterande är från 1700-talets senare del och 1800-talets början. Samtliga byggnader utom den i Hovdesta är rödfärgade och har stående locklistpanel, stommaterialet är liggande timmer. Ekonomibyggnaderna är vanligen uppförda ~ timmer eller stolpresningskonstruktion. Undantaget är en loge i Snetomta som är byggd i skiftesverksteknik, d v s de bärande vertikala

3 30 stolparna fyllda med horisontella plankor eller brädor, inpassade i rännor i stolparnas sidor, Manbyggnader med salsplan eller sexdelad plan, 1 1/2 våning, frontespis och öppen veranda uppfördes i slutet av 1800-talet bl a vid Finnsta 3:5 och Kävsta 2:1. Byggnadstypen blev vanlig vid lantbrukens manbyggnader vid denna tid. Den sexdelade planen fick också vid denna tid sitt genobrott vid de medelstora lantbruken som tidigare oftast hade mindre mangårdsbyggnader. Grundplanen kom från Italien och Frankrike på 1600-talet. Under 1700-talet började plantypen att användas vid officersboställen och prästgårdar, (t ex Skerike prästgård) och spreds via dessa till bondlgrdarna. Den äldsta typen av mangårdsbyggnader, som förekommer inom området är den sk parstugan. Parstugan består av mittförstuga med bakomliggande kammare och en vardagsstuga respektive helgdagstuga på vardera sidan om förstugan. Fd prästgården i Rönnby är ett sådant exempel. Eventuellt är manbyggnaden ~ Rocklunda också en parstuga. Byggnaderna är troligen uppförda på 1700-talet. Torp och arbetarbostäder är rikt representerade i de större godsens och gårdarnas omgivningar. I slutet av 1700-talet blev torpbebyggelse vanligt på bondejord. Torpen ligger oftast avlägset och isolerat i skogsområdena medan arbetar/statarbostäderna finns i anslutning till gårdarna. Torpen har varit dagsverks- eller soldattorp. Torpet "Ekorrstugan" De vanligaste planlösningarna är enkelstugan och sidokammarstugan. Den förstnämnda är den äldsta typen. Stommaterialet är timmer och vanligen är torpen panelade med stående locklistpanel. Många torp har försvunnit men ännu finns flera torp kvar. Fritidsboende hindrar i dag många av dessa från att förfalla. Lista gård är ett exempel på en jordbruksfastighet med många omkringliggande torp - ApaIbo, Skogvaktartorp, Lista kärr m fl. på Snetomta ägor finns Bergatorp, Månsbo, Per-Nils torp, Lövåsen m fl. De flesta torpen är uppförda under 1800-talet och har sidokammarplan. Torpet "Ekorrstugan", strax norr om Apalbo är ett av de äldsta torpen inom inventeringsområdet, tillsammans med Bergatorpet. Båda byggnaderna är av enkelstugutyp.

4 Arbetarbostäderna ligger i anslutning till huvudgården. Varje byggnad innehåller vanligen fler än en bostad. 31 Arbetarbostäder finns t ex vid Rustberga, Brottberga~ Lista och Kävsta. En annan form av bostäder för tjänstefolk är den sk drängkammaren. Oftast var drängkammaren inrymd i en friliggande byggnad intill huvudbyggnaden. Byggnaden har i regel fler rum, som har haft andra funktioner såsom brygghus, magasin, bagarstuga o dyl. Exempel på kombinderade drängkammare/uthus finns vid Gryta, Kävsta, Nordanby, Fastberga och Tunby. Kävsta, källare Förvaringshus, typ källare och källarbodar finns vid de flesta gårdarna. vid Hovdesta (södra gården), Kävsta 2:1 och i Bergatorp finns exempel på sådana. Källardelen består av kallmurad obehandlad gråsten. Överbyggnaden är av timmer. Ingången är från gavelsidan. En annan typ av förvaringsbod är magasinet. En ålderdomlig typ med brutet tak finns representerad vid Öns ta, Apalby och Hovdesta. Magasin från senare delen av 1800-talet finns bl a vid Lista, Kävsta och Brottberga. Samtliga magasin är rödfärgade och uppförda i timmer. Övriga ekonomibyggnader, som utgörs av bodar, ladugårdar, logar m m är uppförda i timmer eller stolpkonstruktion samt är rödfärgade. Stenladugårdar finns vid Rustberga och Nordanby. Hemlighuset förekommer på bondgårdarna sedan 1600-talet. Hemlighuset placerades intill stugknuten eller intill fähuset. vid Rustberga gård finns ett ensamliggande hemlighus byggt i en sexkant med falsat plåttak. Byggnaden är troligen uppförd i slutet av talet. VI:3 Offentliga byggnader Kyrkan Skerike kyrka uppfördes troligen vid talets slut. Under 1400-talet slogs valven över långhuset och det rakslutna koret. Fragment efter samtida kalkmålningar finns på valven. Ursprungligen hade kyrkan endast ett korfönster och två fönster mot söder. Under 1700-talet gjordes ytterligare fönsteröppningar belades hela golvet med tegelsten. Tidigare hade endast mittgången och koret varit belagda i övrigt hade kyrkan jordgolv. Skolor Den 18 juni 1842 blev skolundervisningen obligatorisk. Då utfärdade Karl XIV Johan den stadga, som blivit kallad Sveriges första folkskolestadga. Detta beslut ställde krav

5 32 på sockenmyndigheterna att bygga skolhus. Senast 1847 skulle skolorna vara i verksamhet. I Skerike fanns redan en skola år 1800 och tidigare hade klockaren skött undervisningen. Genom insamlade medel kunde skolorna inrättas. Då den obligatoriska skolundervisningen infördes hade S:t Johan folkskola gemensamt med stadsförsamlingen, Skerike socken fick en egen skola. så småningom inrättade även S:t Ilians socken en egen skola. Är 1862 omnämns två ambulerande skolor i Vallby och RosenIund. på 1860-talet öppnades en småskola och under fick Skerike ett nytt folk- och småskolehus. Skolan blev tillbyggd och moderniserad Skolhuset finns fortfarande kvar och är belägen söder om Kävsta by. Byggnaden används numer som bygdegård. Skolan i RosenIund, S:t Ilian, uppfördes på 1860-talet och innehöll lärosal och lärarbostad. Små- och folkskolan hade undervisning växelvis. Sockenundervisningen vid RosenIund drogs in S:t Ilians socken fick ytterligare ett skolhus i Jakobsberg. Skolan invigdes Enligt uppgif är bostadshuset vid BÄCKBY 1:4, öster om Bäckby gård, en fd skolbyggnad, som flyttats till nuvarande plats från Kävsta by. Byggnaden kan eventuellt vara den småskola som öppnades där på 1860-talet. Fattigvården Den lilla byggnaden söder om Skerike fd skola skall ha varit en av socknens två fattigstugor. Byggnaden är uppförd i timmer med stående locklistpanel och rödfärgad. I huset fanns tidigare två rum, med ingång från vardera gaveln. I Västmanlands läns kalender från 1881 upptas två fattighus med utrymme för tjugo personer. Det andra fattighuset var beläget väster om det ovan nämnda. Det innehöll två stora rum varav ett kök. I S:t Ilians socken fanns en fattigstuga med utryrmne för tio personer. F d fattigstuga Bönehus Omkring 1880 tog Israel Larsson i Lesselberga intiativet till att uppföra ett litet bönehus i Skerike. Den nya väckelserörelsen inom socknen hade samarbete med kyrkan under hela talet. Intiativtagaren till bönehusets uppförande var både bonde och väckelsepredikant. Ur ett kyrkostärmnoprotokoll från 1877 visar det så att

6 33 I Larsson fick läsa predikan i kyrkan, då pastorn hade insjuknat. Missionshuset finns kvar på ursprunglig plats. Verksamheten är nedlagd. Tegelbruk Inom fd S:t Ilians socken har det funnits två tegelbruk. Uppgifter om bruken anläggningsoch nedläggningstid saknas. Tegelbruken var belägna vid Önsta och Nordanby. Vad man vet är att båda bruken existerade före Uppgifter om brukens produktionsriktning och produktionsnivå finns inte dokumenterade. De tegelbruk som bedrevs vid godsen var avsedda att täcka det egna behovet. Tegel som blev över avyttrades i regel i den närliggande trakten. Det viktiga råmaterialet för tegeltillverkning förekommer i riklig mängd i Mälarprovinsen. Tegelbruken i länets södra del är förhållandevis få till antalet. De stora tegelbruken var koncentrerade till länets nordöstra del.

7 VII KULTURHISTORISKT VÄRDEFULLA BEBYGGELSEMIWÖER 35 VII:1 Byggnader och byggnadsgrupper 1 APALBY, stg 1117 Jordbruksfastighet omfattande fyra byggnader. ~~g&~e~~!?y&&g~~ (r) uppförd i den för sekelskiftet och det sena 1800-talet typiska panelarkitekturen. Stomme - troligen timmer Fasad - faluröd liggande och stående fas s pontpanel, fältindelad med vita lister Tak - falsad plåt ~~g~~!g (II) troligen uppfört omkring sekelskiftet Stomme - timmer Fasad - falurött timmer Tak - enkupigt taktegel, vällingklocka på taket 2 BJÄRBY, stg 1041 Jordbruksfastighet omfattande åtta byggnader. Fd arbetarbostad (I) avsedd för två famil Jer:-trolIge~-~ppförd omkring Stomme - troligen timmer Fasad - faluröd, stående locklistpanel Tak - enkupigt taktegel ~~gg~e~~~yggg~~ (II) troligen från mitten av 1800-talet. Stomme - timmer Fasad - faluröd, stående locklistpanel, veranda med lövsågade snickerier Tak - enkupigt taktegel