Klippan. Färingtofta. bränneri. Snä.1leröds bränneri. I behov av underhåll. 'Snälleröd Fastigh'f1>etec.k Sna ero. 1 : 105. Snäl.

Transkript

1 'o nventerare RE atum NUSTRMNNESNVENTERNG Kod nr lnventeiingsnr l Kommun Län Klippan L Församlingsoeken Gatuadress Färingtofta 'Snälleröd Fastigh'f1>etec.k Sna ero. 1 : 105 Top karta (UTMnr) Ekkarta UC a ndustrigrupp(er) Bränneri BYfgnadSår.900 Företagets äidre benämningar Snäl.1eröds bränneri Vedertagen benämning Snä.1leröds bränneri Nuvarande användning Ägare/förvaltare Olle Olofsson SAMMANFATTNNG Vlrdering behov av underhåll. Fysisk beskrivning, inkl miljöbeskrivning (bil nr 1.. ligger vid landsvägen mellan Färingtofta och N Rörurn. Strax intill korsar vägen Snällerödsbäcken med en bro av yngre Gaturn och en bevarad äldre stenbro. Omgivningen är ett kuperat jordbruks.och ängslandskap. l. Bränneribyggnad,byggd i vinkel på en hög, tuktad gråstensgrund. Väggar av gult tegel med röd tegeldekor över dörrar och fönster och tandsnitt av rött tegel längs takfoten. Södra gavelväggen är gråputsad. Sadeltak täckt med äldre, grå cementpannor och på söders idan belagt med grå, korrugerad eternit. Mot söder finns en tillbyggnad av gult tegel och vid den ytterligare en tillbyggnad kläqd med röd locklist panel. Båda tillbyggnaderna har pulpettak täckt med grå, korrugerad eternit. Vid tillbyggnaden av tegel finns en hög, rund skorsten av gult tegel. ntill bränneriet finns två drankbassänger, en mindre vid södra gaveln och en större mitt e tillbyggnaderna. Bassängerna har väggar av tuktad gråsten och betongblock. 2. Magasin, i två våningar, uppfört på gråstensgrund. Fortsättning på bilaga l.

2 ndustri historik (bil nr byggdes år 1900 och ägdes aven ekonomisk förening. Tidig' are hade det funnits ett bränneri i trakten. hade maskinhall med ångmaskin och kolonner, mält:a, mäskkällare med jäskar, satsrum där jästkul tur till verkades av kornma11_ och potat:i.stvätt som var inrymd i källaren. Angpanna och an9maskiner inmon1:erades av Akermans i Eslöv. Lunch och bostadsrum för personalen fanns också i byggnaden 1920 arbetade 8 personer i bränneriet: brännmästare, kontorist, eldare, destillatör, mältare, mäskare och två potatistvättare.före 1950 skedde destillationen i en bäckenapparat och därefter i kolonner. Ny ångpanna med oljeeldning installerades 1963 och sen behövdes inte någon heltidsanställd eldare.l967 automatiserades tagning och tvätt av potatisen samt transporten ti~l kokaren. ranken, restpro dukten, hämtades i drankbassängerna av lantbrukare. som lämnat potati.s det 1920 var ca 100 lantbrukare som med häst och vagn körde potatis till 1 bränneriet. Bränningen påbörjades omkring l nov och h5l1 på under 4 5 månader. När bränneriet lades ner omkring 1970 fanns där 4 anställda. Mas~inerna är numera borttagna och byggnaden står tom. Källmaterial (bil nr Företagsarkiv Ritningar, kartor Äldre avbildningar litteratu r ~.FOlklivsarkivet,Lund, G Bränneriinventeringen Uppgiftslämnare Förslag till fördjupad undersökning 1 Antal bilagor 3 Antal färgdia 3 Originalen fbrvaras. Skånes Hembygdsförbund, Kristianstad.

3 nv nr 7 Bilaga l FYSSK E~SKRVNNG (inkl namn på ark,ing,konstruktör) Väggar i träkonstruktion, klädd med röd locklistpanel. Sadeltaket är täckt med äldre grå cementpannor. Nedersta våningen är avsedd för potatis lager och den övre för spannmålslager. Mellan magasinets och bränneriets gavelrösten finns en förbindelsegång.

4 nv r.~ 7 FarCG~AnSK ~LCVS~:~G och magasinet N K 2198 och magasinet N. K 2199 och magasinet N. K 2200 N. K 2201 ö. K 2203 Ö. K 2204 NO. K 2205 Magasinet N K 2206 N. K 2207 N. K 2202 F ot o.s.r~f ( gr h etuni: Film(er) nr:

5 nv nr ;t STUA TONS PLAN Bilaga 3 J norl'p1.l o t skala 1: meter! ~ röre 1939 efter 1939 TeCkonförk19rin~: