Protokoll 1 (5) Rektorssammanträde 2010:8 2010-05-06 Tid och plats kl. 13.00 13.15, rektors tjänsterum, huvudbyggnaden, Vasaparken Beslutsfattare Pam Fredman rektor Bisittare Per-Olof Rehnquist förvaltningschef Christina Dackling vice ordförande GUS Protokollförare Camilla Ljung förvaltningssekreterare Föredragande Therese Palmer 1 Hilding Sjödén 2 Anders Granberg 3 1 B 432 3524/09 Ärende Utseende av gästprofessorer till Waernska professuren för läsåret 2010/2011 Underlag: PM daterad 2010-04-26 (Therese Palmer). Gästprofessurerna omfattar 50 % av heltid och finansieras genom medel ur fondavkastningen för Waernska professuren. Beslut/åtgärd Rektor beslutar, att inbjuda Lennart Samuelson, Handelshögskolan i Stockholm, att som gästprofessor inneha Waernska professuren under tolv månader läsåret 2010/2011 samt att återremittera ärendet för vidare utredning avseende den andra föreslagna personens professorskompetens. Det ankommer på berörd prefekt att närmare svara för arrangemang i form av inbjudan, kontakter med ekonomi- och personalhandläggare beträffande förordnande och arvodering samt uppgörande av definitiv budget inom ramen för anvisade medel. 2 F 1 4129/04./. Regler för lönesättning vid Göteborgs universitet Underlag: PM daterad 2010-04-28 (Hilding Sjödén). Rektor beslutar att fastställa Regler för lönesättning vid Göteborgs universitet samt att tidigare lönekriterier, fastställda av rektor 2004-11-30, ska upphöra att gälla.
Protokoll 2 (5) Rektorssammanträde 2010:8 2010-05-06 3 C 9 4114/07./. Ärende Förutsättningar för effektivare utnyttjande av undervisningslokaler Underlag: PM daterad 2010-03-26 (Anders Granberg). Beslut/åtgärd Rektor beslutar att ett och samma schemaläggnings- och bokningsprogram ska användas inom universitetet som helhet att uppdra åt fakulteterna att utse bokningsansvariga som ska samordna arbetet med lokalbokningar och bilda en universitetsgemensam bokningsgrupp att i det fortsatta arbetet prioritera gemensam bokning av större undervisningslokaler att ge förvaltningschefen i uppdrag att avropa/upphandla programvara som på ett effektivt sätt stödjer och underlättar schemaläggning och lokalbokningar att utarbeta ett förslag till universitetsgemensam bokningsprocess att därefter etablera en förvaltningsorganisation med uppgift att implementera ett schemaläggnings- och bokningsprogram under hösten 2010 samt att under det inledande året med de nya bokningsrutinerna inte debitera lokalkostnader mellan fakulteterna för större undervisningssalar i enlighet med föreliggande förslag.
Protokoll 3 (5) Rektorssammanträde 2010:8 2010-05-06 4 F 69 1525/10 Ärende Utseende av ledamöter i nämnden för Prins Bertils fond för forskning kring internationella marknader Underlag: PM daterad 2010-04-12 (Solveig Helgeson). Beslut/åtgärd Rektor beslutar, i enlighet med förslag från Handelshögskolans fakultetsnämnd, att till ledamöter i Nämnden för Prins Bertils fond utse Tommy D. Andersson, Katarina Hamberg Lagerström och Lena Mossberg (såsom företrädare för det företagsekonomiska området) samt Arne Bigsten (såsom företrädare för det nationalekonomiska området) för perioden 2010-05-01 2013-04-30 att en företrädare för det juridiska området, Andreas Moberg, adjungeras vid nämndens sammanträden under ovannämnda period samt att, på förslag av Västsvenska Industrioch Handelskammaren, utse Lennart Mankert till ledamot i Nämnden för Prins Bertils fond (som företrädare för det internationellt orienterade näringslivet) under ovannämnda period. 5 H 5 3958/09 Utredning angående misstänkt oredlighet i forskning Anmälningsärende Rektor har 2010-03-23, i enlighet med enhälligt utlåtande från rådet för ärenden om misstänkt oredlighet i forskning, beslutat att oredlighet i forskning, i det aktuella fallet, föreligger i form av plagiering av annans text, med den innebörd som anges i handläggningsordning för ärenden om misstänkt oredlighet i forskning och utvecklingsarbete punkt 7c. Underlag: PM daterad 2010-03-15 (Kristina Ullgren). Antecknas.
Protokoll 4 (5) Rektorssammanträde 2010:8 2010-05-06 6 G 8 747/09./. Ärende Inrättande av rektors särskilda beredningsutskott för frågor om utbildning på avancerad nivå Anmälningsärende Prorektor Lennart Weibull har 2010-04-20 beslutat att inrätta ett särskilt beredningsutskott för frågor om utbildning på avancerad nivå med mandatperiod t.o.m. 2011-12-31 att utse ledamöter, ordförande och sekreterare i beredningsutskottet enligt förslag samt att en första avrapportering av arbetet ska ske till rektor senast vid utgången av 2010. Underlag: PM daterad 2010-04-20 (Ingela Elofsson). Beslut/åtgärd Antecknas. 7 G 8 1411/10 Uppdrag att samordna framtagandet av en universitetsgemensam mall för individuella studieplaner samt systemstöd vid Göteborgs universitet Anmälningsärende Prorektor Lennart Weibull har 2010-04-29 beslutat att uppdra åt chefen för studentavdelningen att, i samråd med företrädare för universitetets fakultetsnämndsområden, utarbeta förslag till en universitetsgemensam mall för en individuell studieplan i forskarutbildningen samt att föreslå åtgärder för att få fram ett adekvat IT-baserat systemstöd för hanteringen av individuella studieplaner inom Göteborgs universitet. Underlag: PM daterad 2010-04-07 (Mats Edvardsson). Antecknas.
Protokoll 5 (5) Rektorssammanträde 2010:8 2010-05-06 Ärende Beslut/åtgärd Vid protokollet Justeras Camilla Ljung Pam Fredman
Bilaga 2 Regler Regler för lönesättning vid Göteborgs universitet Dnr F 1 4129/04 Publicerad Beslutsfattare Handläggare www.styrdokument.adm.gu.se Rektor Hilding Sjödén Beslutsdatum 2010-05-06 Giltighetstid Sammanfattning Tills vidare Dokumentet avser de regler som gäller för lönesättning vid Göteborgs universitet Sidan 1 av 6
Regler för lönesättning vid Göteborgs universitet Övergripande principer Göteborgs universitet är en arbetsgivare med många olika verksamheter och personalgrupper. Universitetet skall ha en för all personal gemensam lönepolitik, som tar hänsyn till verksamheternas skiftande behov utifrån rådande ekonomiska förutsättningar. Universitetets lönestruktur skall utformas så, att den befrämjar möjligheterna att rekrytera, motivera, utveckla och behålla personal med sådan kompetens som behövs på kort och lång sikt. Lönesättningen är ett av flera medel att styra verksamheten mot uppsatta mål och motivera de anställda till goda arbetsprestationer och vilja till utveckling. Universitetets lönepolitik skall vara långsiktig och tydlig. Samtliga anställda skall känna till de lönesättningsprinciper som tillämpas inom universitetet, d.v.s. de principer som anges i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos staten (RALS) och övriga, lokalt fastställda, principer. Varje anställd skall således veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Lönerna skall vara individuellt bestämda, såvida inte arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation funnit skäl att avtala om annat för vissa grupper. Lönesättningen skall bygga på arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna samt de anställdas skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen. I de centrala ramavtalen framhålls vidare att lokalt fackligt arbete kan ge värdefull erfarenhet att uppmärksamma i samband med lönesättning. Likvärdiga arbetsuppgifter, som utförs på likvärdigt sätt, skall lönesättas lika, såvida det inte finns saklig grund för annat. Faktorer som facklig tillhörighet, anställningsform, kön, ålder, etniskt ursprung, funktionshinder eller sexuell läggning får i sig inte påverka lönesättningen. Jfr gällande diskrimineringslagstiftning! Sidan 2 av 6
Lönesättningstillfällen Lönesättning sker vid nyanställning och vid lönerevision. Lönesättning kan även ske vid väsentligt förändrade arbetsuppgifter inom anställningen eller om det i övrigt finns särskilda skäl för det Nyanställning Vid nyanställning fastställs lönen utifrån den anställdas kvalifikationer för arbetsuppgifterna, förväntade prestationer och arbetsuppgifternas löneläge. För att möjliggöra rekrytering av önskad kompetens inom konkurrensutsatta områden beaktas i tillämpliga fall också löneläget på den externa arbetsmarknaden. Lönerevision Vid lönerevision skall de lokala parterna, såvida man inte enats om att i stället tillämpa lönesättande samtal 1, i förhandling justera den enskildes lön utifrån en bedömning av utförda prestationer i relation till uppställda mål och arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Relevant kompetensutveckling samt de eventuella förändringar som kan ha skett av arbetsuppgifternas svårighetsgrad och av det ansvar och de befogenheter som är förenade med arbetsuppgifterna skall särskilt beaktas. För att göra det möjligt att behålla önskad kompetens inom konkurrensutsatta områden beaktas i tillämpliga fall också löneläget på den externa arbetsmarknaden. Inför lönerevisionen skall chef och arbetstagare föra en dialog om lönen (lönesamtal) kopplad till medarbetarens utförda prestationer och sådana frågor som kan ha betydelse för individens framtida resultat, utveckling och lön. Efter genomförd lönerevision skall chefen informera medarbetaren om förhandlingsresultatet. Högre lön under pågående anställning Vid väsentliga förändringar av arbetsuppgifterna eller om det i övrigt finns synnerliga skäl kan arbetsgivaren besluta höja lönen under pågående anställning. Lönesättningen sker i sådana fall i huvudsak enligt samma principer som vid nyanställning. Lönen fastställs således utifrån den anställdas kvalifikationer för arbetsuppgifterna, förväntade prestationer och arbetsuppgifternas löneläge. I tillämpliga fall beaktas också löneläget på den externa arbetsmarknaden. 1 Lönesättande samtal innebär att lönerevision sker genom att chef och medarbetare överenskommer om ny lön. Sidan 3 av 6
Bedömningsgrunder Som framgått ovan skall lönesättningen utgå från - arbetsuppgifternas svårighetsgrad (fastställs genom arbetsvärdering) - den anställdes skicklighet och prestationer - löneläget på den externa marknaden (i tillämpliga fall, såsom i konkurrenssituationer vid rekrytering och i situationer där det finns en reell risk för att medarbetare med spetskompetens lämnar universitetet p. g. a. erbjudanden om annat arbete i högre löneläge utanför universitetet.) I skicklighetsbegreppet ingår bland annat sådana generella faktorer som - visad förmåga till ansvarstagande för verksamhet, kolleger och arbetskamrater - visad samarbetsförmåga inkl. visad vilja och förmåga att dela med sig av och sprida kunskap till kollegor och arbetskamrater - visad förmåga att ta initiativ och arbeta självständigt - visad kommunikativ förmåga såväl i tal som skrift - visad arbetskapacitet inkl. förmåga att följa fastställda tidplaner Nedan ges exempel på faktorer att beakta vid lönesättningen av undervisande och forskande personal resp. TA-personal/bibliotekspersonal. Sidan 4 av 6
A Faktorer att beakta vid lönesättning av undervisande och forskande personal Vetenskaplig/konstnärlig skicklighet Forskningsaktiviteter. Utveckling och ledning av forskning/utvecklingsarbete Publicerade arbeten Erhållande av externa bidrag Deltagande i flervetenskaplig verksamhet Medverkan i nationellt och internationellt forsknings- /utvecklingssamarbete Gästforskning och undervisning vid andra lärosäten inom och utom landet Uppdrag som sakkunnig eller opponent Ledamotskap av forskningsorgan Pedagogisk skicklighet Utveckling och genomförande av utbildning av god kvalitet Utarbetande av läromedel Visad förmåga att förmedla intresse för ämnet och stimulera studenterna till egen inlärning Framgångsrik handledning av studenter Professionskunskap (i förekommande fall) Goda aktuella kunskaper i den profession man utbildar till Ledarskap m.m. Samverkan med det omgivande samhället Väl utförda ledningsuppdrag avseende verksamhet och personal Ledamotskap i besluts-/samrådsorgan inom GU Populärvetenskapliga arbeten Andra insatser för att sprida information om forskning/utvecklingsarbete Samverkansprojekt med externa aktörer Innovationsarbete Medverkan i uppdragsutbildning Sidan 5 av 6
A Faktorer att beakta vid lönesättning av teknisk och administrativ personal och bibliotekspersonal Sakkunskap/yrkeskunnan de Genomförande av uppgifter som kräver bredd i kunnandet visad generalistkompetens Genomförande av uppgifter som kräver djup i kunnandet visad specialistkompetens Utveckling och genomförande av utbildnings- /informationsinsatser av god kvalitet (i förekommande fall) Publicerade arbeten (i förekommande fall) Utvecklingsbenägenhet Kompetensutveckling inom det egna arbetsområdet Deltagande i utvecklingsprojekt/kvalitetsarbete Engagemang i svårare och mer komplexa arbetsuppgifter Ledarskap m.m. Väl utförda ledningsuppdrag avseende verksamhet och personal Ledamotskap i besluts-/samrådsorgan inom universitetet Medverkan i formella och informella nationella samarbets-/samrådsorgan Sidan 6 av 6
Bilaga 3 Universitetsledningens kansli Anders Granberg 031/ 786 1038 BESLUTSPM 1 / 4 2010-03-26 dnr C9 4114/07 Rektor Förutsättningar för effektivare utnyttjande av undervisningslokaler 1. Bakgrund Rektor utsåg i oktober 2007 en arbetsgrupp att se över universitetets modell för lokalförsörjning och universitetsgemensamma undervisningslokaler och studieutrymmen. Gruppen redovisade i februari 2008 sitt uppdrag och föreslog bl.a. att alla universitets undervisningslokaler på sikt ska vara gemensamma och att lokaler över 50 platser redan fr.o.m. 2009 ska vara en gemensam resurs. Ett och samma bokningssystem föreslogs tillämpas inom hela universitetet. Bakgrunden till arbetsgruppens förslag var den rapport som internrevisionen redovisade i januari 2007 där styrelsen rekommenderades att göra en översyn av möjligheterna till ett gemensamt lokalutnyttjande och att samma bokningssystem ska användas av hela universitetet. Styrelsen uttalade vidare i den strategiska planen att lokalförsörjningen ska effektiviseras och att universitetet ska samordna lokalplanering och användningen av universitetsgemensamma undervisningslokaler. När utredningen startade var det med den uppfattningen att det fanns en brist på större undervisningslokaler. Den statistik som togs fram ur befintliga bokningssystem visade dock på motsatsen nämligen att beläggningen på undervisningslokaler med mer än 50 sittplatser generellt sett understeg 50 %. Även om det fanns brister i bokningsdisciplin m.m. så kunde det med säkerhet konstateras att det inom universitetet som helhet fanns större lokaler som kunde utnyttjas även om det inom en enskild institution kunde finnas kapacitetsbrist tid efter annan. 2. Remissinstansernas synpunkter Remissinstanserna hade olika tankar om ett gemensamt lokalutnyttjande, ett gemensamt bokningssystem och dess införande men den allmänna uppfattningen var ändå att det fanns både ett behov av och ett intresse att disponera lokaler mer gemensamt än vad det gjorts tidigare. Däremot fanns olika tankar både hur detta skall kunna genomföras och tidsperspektivet. Förutsättningen för att en kontinuerlig uppföljning skall kunna ske ansåg flera Universitetsledningens kansli Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se
2 / 4 fakulteter vara att universitetet måste ha ett gemensamt bokningssystem. Flera remissinstanser till den ursprungliga utredningen föreslog att det först skulle införas ett gemensamt bokningssystem och därefter utvecklas gemensamma rutiner för gemensamma lokaler. 3. Rektors beslut Mot bakgrund av vad utredningen redovisat och de synpunkter som remissinstanserna lämnade fattade rektor i juni 2008 ett beslut i enlighet med arbetsgruppens förslag. Detta innebar att samtliga undervisningslokaler på sikt ska ses som en gemensam resurs och att ett och samma bokningssystem ska användas när licensen för nuvarande bokningssystem går ut. 4. Förslag till mer detaljerade spelregler Förvaltningschefen tillsatte i januari 2009 en ny arbetsgrupp med uppdrag att lämna förslag till detaljerade regler för gemensamma undervisningslokaler. Arbetsgruppen analyserade processerna för lokalbokning och konstaterade att det som är avgörande för en effektiv lokalbokning är att verksamhets- och kursplaneringen är tydlig, samordnad och väl genomtänkt. Gruppen konstaterade likaså att kommer lokalbokningen att ske gemensamt påverkar detta verksamhetens arbetssätt med kursplanering etc. Utgångspunkter för lokalbokning och lokaldisposition borde enligt arbetsgruppen snarare vara närheten mellan student, lärare och lokal samt att lokalutnyttjandet underlättas av en dialog mellan kursansvariga i samband men schemaläggning innan diskussioner om lokalbehovet påbörjas. En centraliserad hantering visar erfarenhetsmässigt inte på effektiviseringsvinster och det bör finnas en bokningsansvarig per fakultet som samordnar arbetet med lokalbokningar Arbetsgruppen bedömde därför att ett bra IT-stöd och en tydlig organisation bör kunna ge resultat. Därför bör det finnas en bokningsansvarig inom varje fakultet och att dessa lokalbokare formaliserar ett samarbete. 5. Ledningsrådets ställningstagande Vid ledningsrådets sammanträde i januari 2010 konstaterades att det sannolikt inte räcker med en frivillig samordning. Klara och enhetliga spelregler för bokningar över fakultetsgränserna efterfrågades samt ett för hela universitetet gemensamt lokalbokningssystem. Utifrån det underlag som redovisats var det därför ledningsrådets mening att ett nytt förslag till beslut måste beredas.
3 / 4 6. Utgångspunkter för det vidare arbetet Det finns flera utgångspunkter för vad som kan göras för att effektivisera arbetet med universitetets lokaler. Det viktigaste är att det redan finns ett kraftfullt beslut av rektor sedan juni 2008. Ett annat är att tiden har sannolikt sprungit ifrån behovet av eller snarare möjligheten att inventera lokalerna enligt rektors beslut. Det tredje är att återvända till ett förslag som flera fakulteter redovisade i sina remissvar på den ursprungliga utredningen nämligen att universitetet först inför ett gemensamt bokningssystem och därefter utvecklar gemensamma rutiner för gemensamma lokaler. Då det idag saknas ett effektivt verktyg för uppföljning är det senare alternativet den lämpligaste vägen att gå. Så länge som universitetet inte har ett universitetsgemensamt bokningsprogram är det svårt att få en fullständig bild över hur lokalbehovet ser ut inom de olika fakulteterna. Det saknas idag möjligheter för universitetet att enkelt ta fram statistik. Att kontinuerligt kunna ta fram statistik eller kontinuerligt kunna se bokningar vid olika lokaler är grundläggande förutsättningar för att lokalbehov ska kunna bedömas och att lokaler ska kunna utnyttjas över fakultetsgränser. Lokalbokarna måste på ett enkelt sätt kunna använda sig av ett verktyg för att se lokalbokningssituationen både på den egna fakulteten och på andra fakultetsområden. Det program som idag används inom flertalet fakulteter är Time Edit. Det finns inte någon förvaltningsorganisation eller någon utsedd systemägare till detta program. I den ursprungliga utredningen redovisades att den nuvarande sitelicensen med Time Edit upphör vid utgången av 2010. Licensen har nu förlängts till augusti 2011 i avvaktan på ett beslut. Samtidigt har en helt ny version utarbetats av programmet (Time Edit 3). Versionen är uppbyggd på ett helt annat sätt och inkluderar både preliminära bokningar och integration med andra system. Att notera är att det tidigare har talats om lokalbokningsprogram eller schemaläggningsprogram. Den nya versionen innerhåller både dessa delar men även möjligheter till olika former av resursplanering som bemanning och fakturering. Programmet ger följaktligen betydligt större möjligheter till totalplanering av scheman och bokningar. Att notera är att Time Edit är marknadsledande inom högskoleområdet för schemaläggning och lokalbokningar. Rektor har tidigare i sitt beslut sagt att samtliga undervisningslokaler på sikt ska ses som en gemensam resurs och att ett och samma bokningssystem ska användas när licensavtalet för nuvarande bokningssystem löper ut. Det finns ingen anledning att ändra detta beslut. Däremot kan beslutet behöva kompletteras såtillvida att det som i beslutet benämns bokningsprogram även bör inkludera schemaläggning.. Dessutom finns anledning att i det korta perspektivet mer fokusera på större undervisningslokaler enligt separat bilaga och att dessa prioriteras i det fortsatta arbetet.
4 / 4 Förslag till beslut att ett och samma schemaläggnings- och bokningsprogram ska användas inom universitetet som helhet att uppdra till fakulteterna att utse bokningsansvariga som ska samordna arbetet med lokalbokningar och bilda en universitetsgemensam bokningsgrupp att att i det fortsatta arbetet prioritera större undervisningslokaler ge förvaltningschefen i uppdrag att - avropa/upphandla programvara som på ett effektivt sätt stödjer och underlättar schemaläggning och lokalbokningar - utarbeta ett förslag till universitetsgemensam bokningsprocess. - därefter etablera en förvaltningsorganisation med uppgift att implementera ett schemaläggnings- och bokningsprogram under hösten 2010. att under det inledande året med de nya bokningsrutinerna inte debitera lokalkostnader mellan fakulteterna för större undervisningssalar. Anders Granberg
Bilaga 6 Universitetsledningens kansli Ingela Elofsson PM 1 / 2 2010-04-20 dnr G 8747/09 Inrättande av rektors särskilda beredningsutskott för frågor om utbildning på avancerad nivå Bakgrund Rektor beslutade 2009-12-07 om en universitetsgemensam policy för utbildning på avancerad nivå. Det övergripande syftet med policyn är att profilera Göteborgs universitet som ett universitet med en stark avancerad nivå för både svenska och internationella studenter. Ett särskilt beredningsutskott För arbetet med implementering förelås i policyn att rektor inrättar en särskild grupp. Det nya utskottets uppgift blir att på rektors uppdrag, utifrån punkterna i policyn, bereda frågor rörande den avancerade nivån. Det förutsätts i alla viktigare frågor samråda med Grundutbildnings- respektive Forskarutbildningsberedningen. Det nya utskottet beräknas sammanträda högst tre gånger per termin. Förslag på ledamöter Fakultetsnämnderna samt Göteborgs universitets studentkårer har i skrivelse 2010-02-26 ombetts att föreslå ledamöter i det nya utskottet. Föreslagna personer är sådana som har konkret erfarenhet av arbetet med masterprogram och/eller personer med övergripande ansvar inom fakulteten för utbildningarna på avancerad nivå. Flertalet har dessutom förankring i Grundutbildnings- eller Forskarutbildningsberedningen. Förslag till beslut Prorektor föreslås besluta att inrätta ett särskilt beredningsutskott för frågor om utbildning på avancerad nivå och tills vidare dock längst t o m 2011-12-31 utse ledamöter enligt följande Göteborgs universitet Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se
2 / 2 Magnus Bergquist, IT-fakulteten Christina Dackling, Göteborgs universitets studentkårer Sylva Frisk, Samhällsvetenskapliga fakulteten Klara Gustafsson, Göteborgs universitets studentkårer Kerstin Nilsson, Sahlgrenska akademin Johan Norrback, Konstnärliga fakulteten Marie Rådbo, Naturvetenskapliga fakulteten Prorektor Lennart Weibull ska vara det särskilda beredningsutskottets ordförande och Ingela Elofsson, Universitetsledningens kansli, dess sekreterare. En första avrapportering av utskottets arbete ska göras till rektor senast vid 2010 års utgång.