Översiktsplan för Antagandehandling 2007-05-28
2 Materialet utgör en sammanställning av ett arbete som pågått i omgångar under de senaste åren. Förberedelser har skett i form av offentliga möten, projektmöten och seminarier. Under arbetets gång har ett brett deltagande varit en förutsättning och som utgångsmaterial har verksamhetsansvariga på förvaltningarna bidragit till faktaunderlag. Styrgrupp för arbetet har utgjorts av Plangruppen som består av en representation från kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden. har också en samrådsredogörelse varit tillgänglig liksom Länsstyrelsen granskningsyttrande. Översiktsplanen har antagits vid Fullmäktiges möte den 28 maj 2007 med en kompletterande bilaga angående riksintressen. Ett avgörande ställningstagande har varit att reducera planen till att endast omfatta kommunens förslag till ställningstagande samt de konsekvenser som planens inriktning väntas få. Det faktaunderlag som ligger till grund för inriktning finns sammanställdt i ett antal temahäften vilka finns tillgängliga på kommunen. Temahäftena är upplagda så att de redovisar förutsättningarna, inom ett flertal sektorer, samt en bedömning av en utveckling med olika scenarier som utgångspunkt. Gällande översiktplan för antogs 30 november 1992. Tillsammans med kommunerna Bjuv, Klippan och Åstorp har en fördjupad översiktplan för Söderåsen tagits fram. Kommunerna bedriver ett gemensamt arbete inom ramen för denna plan. Denna översiktsplan följer de intentioner och inriktningar som är beslutade i den fördjupade översiktplanen för Söderåsen. Planen har varit utställd för samråd under perioden 2005-11-01 till 2006-01-20. De som begärt förlängd remisstid har medgivits detta. Förutom ett riktat utskick till myndigheter, organisationer, verksamheter, politiska partier och föreningar har planen funnits tillgänglig på kommunens bibliotek och kommunhuset under planperioden. Offentligt möte har också genomförts. Initiativ har tagits för att få en belysning av ett ungdomsperspektiv i utvecklingsfrågor. Synpunkter från samrådet har inarbetats i en utställningshandling som varit utställd under perioden 2006-008-21 till 2006-10-23. Vid utställning
Planförutsättningar och Övergripande inriktningar 3 INLEDNING Svalövs Kommun Kommunen utgör en del i det expansiva storstadsområdet Malmö-Helsingborg-Köpenhamn-Helsingör. Inom detta område, Öresundsregionen, finns ett brett och välutvecklat utbud av arbete, handel, kultur, service och utbildning. Kommunen ligger strategiskt placerad med närhet till dels storstadens utbud och service dels en naturskön landsbygd. Landskapets karaktär i är tredelad med en total åkermarksprägel i den södra delen och skogsmark i norr med ett övergångslandskap däremellan. Ofta betecknas detta som slättlandskapet, risbygden eller mellanbygden och skogslandskapet vilket varit en giltig beskrivning sedan lång tid tillbaka. Inom kommunen finns ett varierat bostadsbestånd i en gammal kulturbygd. Kommunikationerna till ger goda förutsättningar trots att vägstandarden generellt är låg. De större vägarna av stråkkaraktär är riksväg 13, 17, 108, 109 och 110. Kollektivtrafik med både buss och tåg är en viktig förutsättning för god utveckling. Kommunen har goda möjligheter till pendling till de närbelägna större arbetsmarknadsregionerna. Näringslivet är sammansatt av små och stora företag. De domineringande näringarna är jord- och skogsbruk samt forskning och utveckling med knytning till livsmedelsindustrin. Jordbruksnäringen är högt utvecklad i kommunen. Näringslivet präglas i övrigt av ett stort antal fåmannaföretag. Handeln är koncentrerad till kommunens tätorter, Svalöv, Teckomatorp, Kågeröd, Röstånga, Billeberga och Tågarp samt Norrvidinge. Kommunen kan erbjuda utbildning från grundskole- till gymnasienivå samt en väletablerad folkhögskola. Översiktsplanens syfte I översiktsplanen anges den planerade bebyggelseutvecklingen samt användningen av mark- och vattenområden på längre sikt, dvs. cirka 20 år framåt i tiden. Planen syftar till att samordna de övergripande allmänna intressen och mål som kan påverka vår fysiska miljö, exempelvis: -bostadsförsörjnings- och verksamhetsutveckling -kommunikationsfrågor -jord- och skogsbruk -bevarandeintressen -rekreationsintressen -miljö- och riskfrågor -sociala mål. Vägledning för kommande beslut Översiktsplanen skall bl.a redovisa hur kommunen anser att den byggda miljön skall utvecklas och bevaras på ett ur allmän synpunkt lämpligt sätt samt hur riksintressena skall tillgodoses. Den blir vägledande för enskilda samt kommunala och statliga myndigheters beslut beträffande ändrad markanvändning, skyddsförordnanden mm. Kommunfullmäktige skall ta ställning till översiktsplanens aktualitet minst en gång per mandatperiod. Ingen rättsverkan Översiktsplanen är inte bindande för efterkommande beslut. Den utgör kommunens politiska program för hantering av markanvändningsfrågor, ett bedömningsunderlag för beslut enligt PBL och lagar kopplade till MB. En prövande myndighet skall ange förenligheten med översiktsplanen. För att säkerställas måste den efterhand följas upp med mer detaljerade beslut. För samlad bebyggelse krävs detaljplan, för byggande av väg krävs arbetsplan. Natur- och i viss mån kulturvårds- och rekreationsintressena kan tillgodoses genom förordnanden enligt miljöbalken.
4 Planförutsättningar och Övergripande inriktningar Planidé/Vision Planens övergripande inriktning har formulerats En landsbygdskommun med små orter i en attraktiv region med närhet till både stad och natur, där goda förutsättningar fi nns för att bo och arbeta i såväl tätorter som landsbygden. Kommunen har utarbetat en utvecklingsstrategi för 2000-talet som beskriver den övergripande inriktningen för kommunens arbete och prioriteringar. Utvecklingsstrategin kommer att revideras med början under hösten 2006. Vision - det nya, nära och naturliga alternativet för boende, utbildning och företagande. Verksamhetsidé ska, i en utvecklande miljö och utifrån en långsiktigt god ekonomisk utveckling, erbjuda medborgarna och de som vistas i kommunen utbildning, omsorg, service, boendemiljöer och infrastruktur. Kommunen ska vidare tillhandahålla goda betingelser för utveckling av näringslivet, sysselsättningen och den lokala demokratin. Strategiska målområden För att stimulera utvecklingen av de kommunala verksamheterna och arbeta i riktning för att nå framtidsbilden, har politikerna i enats om några strategiskt viktiga målområden med prioriterade uppgifter. Demokrati och infl ytande En grundpelare i den kommunala självstyrelsen är den representativa demokratin och de politiska partierna. Samhällsförändringen och 2000-talet öppnar möjligheten för fler former av inflytande. Därför utvecklar ; Dialog och mötesformer mellan de förtroendevalda och medborgare Information och service via Internet. Boende Vår levande och vackra bygd erbjuder goda möjligheter till boende i en fin livsmiljö. Därför satsar på; Ett tryggt naturnära boende Trevliga offentliga miljöer Att vara drivkraft för ökat byggande Miljö och natur Den generösa miljön och naturen vill vi vårda för kommande generationer. Därför satsar Svalövs kommun på; Att säkerställa naturen och tillgängligheten till denna Att stimulera företag att verka miljövänligt Totalsanering av f d BT-Kemiområdet. Kommunikationer Effektiva kommunikationer är en förutsättning för att nå det som erbjuds i kommunen och Öresundsregionen. Därför arbetar för; Nya sträckningar av väg 108 och 109 God IT-tillgänglighet i hela kommunen Ett större utbud av kollektivtrafi k genom persontrafi k på Söderåsbanan och bättre bussförbindelser Fler cykelvägar
Planförutsättningar och Övergripande inriktningar 5 Utbildning Kunskap och kompetens är drivkrafter i en positiv samhällsutveckling. Därför satsar på; Barn- och skolbarnomsorg i hela kommunen Att stärka studieresultaten i både grund- och gymnasieskolan Fler gymnasieprogram i kommunen Ökad samverkan mellan utbildningar, organisationer och näringsliv. Kultur och fritid Vad vi gör på lediga stunder är viktigt. Med ett rikt föreningsliv och med bl a Fridhems folkhögskolas kvalificerade utbildning inom musik och teater finns ett stort arv att förvalta och utveckla. Därför satsar på; Ökad samverkan med föreningar och organisationer. Vård och omsorg Utbudet av vård, omsorg och stöd till enskilda personer är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av kommunen. Därför satsar Svalövs kommun på; Förebyggande arbete Folkhälsoarbete Samverkan med andra organisationer En värdig vård. Näringsliv och företagande En viktig del i samhället är näringslivet. Möjligheterna att driva företag i vår kommun är goda och detta vill vi utveckla. Därför arbetar med; Den unika näringslivsprofi len inom bioteknik och växtförädling Småföretagande inklusive jordbruk Turism och besöksnäringen Nyetableringar. Utvecklingsstrategin anger även ett antal prioriterade åtgärder för att nå målen. För information om dessa hänvisas till dokumentet i sin helhet. Utvecklingsstrategin är för närvarande föremål för en översyn vilket innebär att dokumentet kan ha en annan utformning efter politisk behandling. vill erbjuda ett boende utanför storstadsområdet, vilket ger invånarna landsortskommunens fördelar med låga kostnader utan trängsel och anonymitet samt närhet till arbetsplatser, service, information, forskning och utveckling och ett utbud av kulturaktiviteter. En trivsam boendemiljö i den storstadsnära landsbygdskommunen.
6 Planförutsättningar och Övergripande inriktningar Viktiga frågor utgångsläge för översiktsplanen Vilken utbyggnad önskas i tätorterna? Vilken utbyggnad kan man tänka sig i Billeberga, Kågeröd, Röstånga, Svalöv, Teckomatorp, Tågarp? Hur säkras miljövärdena? Hur behandlas natur- och kulturvärden? Hur påverkar järnvägen orterna i kommunen? Vilken utbyggnadstakt handlar det om? Att öka medborgarinfl ytandet med särskilt fokus på dialog och mötesformer mellan förtroendevalda, tjänstemän och medborgare samt information och service via Internet. Gällande översiktsplaner Gällande översiktsplan för är antagen av kommunfullmäktige den 30 november 1992. För Söderåsen gäller en fördjupad översiktsplan enligt beslut i Svalövs, Bjuvs, Klippan och Åstorps kommuner. Planen behandlar geologi, naturförhållanden och naturvård, vattenvård/ vattenskydd, kulturmiljövård, friluftsliv och turism, boende och bebyggelse, kommunikationer och näringsliv/ service. Den fördjupade översiktsplanen för Söderåsen fortsätter att gälla inom avgränsat område. Mellankomunala frågor gränsar till följande kommuner: Bjuv, Eslöv, Helsingborg, Klippan, Kävlinge, Landskrona och Åstorp. Följande frågor är viktiga ur ett mellankommunalt perspektiv: Söderåsbanan, angelägen komplettering av kollektivtrafiken längs ett stråk med svagt utbud av goda allmänna kommunikationer. Väg 109, ett viktigt diagonalt stråk i Skåne till nordväst från sydost. Väg 108, är ett viktigt regionalt stråk. Detta ställningstagande har samtliga berörda kommuner enats kring och en särskild tvärkommunal arbetsgrupp har bildats för gemensamt arbete kring väg 108. Det är angeläget med en snabb och kvalitativ utbyggnad av väg 108 norrut, för att på så sätt tillgodose det regionala trafikbehovet. GC-vägar, det är viktigt att vägnätet kompletteras med utbyggnad av cykellederna, förväntad ökning av antalet cykelturister via väg 108 till Söderåsens nationalpark och andra turistmål. Externa handelscentra, Expansion av externa handelscentra, riskerar att på sikt utarma detaljhandel i grannkommuner. Vindkraft, mellankommunal fråga i gränszonerna. Flygtrafik, utvecklingen av flygtrafiken måste avvägas mot behovet att erbjuda tysta områden i regionen. UMTS/ 3G master, lämpliga områden bör utarbetas i samverkan. Gemensamt utnyttjande av master bör tillämpas i hög utsträckning, med tanke på landskapsbilden. Vattenvård, Flera åar rinner genom kommunen, Saxån, Braån, Vegeå och Råån, med avrinningsområden som är gemensamt för fler kommuner. Vattenplanering är en fråga som bör ske samordnat i regionen. Gemensam plan Den fördjupade Översiktsplanen för Söderåsen, antagen av KF 2002-05-27 62, är ett samarbete mellan Bjuv, Klippan, Svalöv och Åstorps kommuner. Kommunerna har utifrån en ekologisk grundsyn angivit en vision för Söderåsens utveckling. Planen innehåller också konkreta förslag till hur visionen är tänkt att förverkligas. Kommunerna är ense om att samråd skall ske i de fall beslut inverkar på planens inriktning. Området för fördjupad översiktsplan för Söderåsen följer riksobjektets gränser och är rödmarkead på kartan Nationella och Regionala styrdokument Fysiska riksplaneringen utgör fortfarande ett viktigt underlagsmaterial för översiktsplanering. Markanvändning och inriktningar inom viktiga sektorer behandlas.
Planförutsättningar och Övergripande inriktningar 7 Trafik Samhället har beskrivit inriktningen för utvecklingen av transportpolitiken och infrastrukturutvecklingen genom ett flertal dokument. Av övergripande karaktär finns bl a 0-visionen inom trafikpolitiken. Principen att inga skadade skall finnas inom trafiken i framtiden är ett högt ställt mål. I är detta en viktig utveckling eftersom kommunen avviker från många andra kommuner när det gäller olyckor i trafiken. Svalövs kommun tillhör de mest olycksdrabbade kommunerna på statlig väg medan kommunen har få olyckor på kommunala vägar. Vägverket och kommunen gör fortlöpande insatser för att förbättra trafiksäkerheten men mot bakgrund av olycksläget torde det behövas än kraftfullare åtgärder för att komma närmare målet. Kommunen arbetar aktivt för att få en bättre vägstandard i de regionala stråken på väg 108 och 109. En annan viktig inriktning är att få persontrafik på Söderåsbanan för att på så sätt styra över trafikvolymer från väg till järnväg. Kommunen har också, jämförelsevis, ett svagt utbyggt cykelvägsnät. Karaktären på vägarna i kommunen gör att människor undviker att cykla som en följd av de risker det medför. Dessa frågor är av en dimensionerande karaktär och kommunen har önskat en särskild redovisning från trafikansvariga planerare hur en långsiktig strategi skall kunna beskrivas. Samhället har fastställt inriktningen för framtidens trafik i bl a transportpolitiska mål. De anger att det skall finnas ett tillgängligt transportsystem med en hög transportkvalité. En säker trafik. En god miljö samt att den regionala utvecklingen skall vara positiv. Arbetet med infrastrukturutvecklingen sker genom en samordnad planering där Region Skåne, tillsammans med Vägverk och banverk, i samråd med de skånska kommunerna prioriterar insatser och utbyggnad. I processen, att fastställa en infrastrukturplan, har också ett flertal separata studier gjorts som rör den regionala trafiken. Särskilt projekt som behandlar Miljöanpassat transportssystem (MATS) samt Miljöanpassat transportsystem för landsbygden (LandsbygdsMATS) berör kommunens planering. har också deltagit aktivt i framtagande av dessa dokument. Andra projekt av betydelse är Mobility Management och Strategier för godstransporter i Skåne. Järvägstrafikens utveckling är en angelägen fråga för, dels på grund av att vägnätets karaktär innebär att persontransporter på järnväg är fördelaktiga tidsmässigt dels då Godsstråket genom Skåne (Söderåsbanan) innebär en stor förändring både transportmässigt och miljömässigt för kommunen. Miljö Arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen genomsyrar planeringsarbetet i hög grad, så även översiktsplanen. I underlagsmaterialet till planen har särskilt relevansen i miljömålen analyserats och i hög grad varit vägledande för inriktningar och ställningstaganden. Parallellt med planarbetet utformar kommunen en handlingsplan för miljökvalitetsmålen med inriktningen på mätbara. Utgångspunkten i detta arbete är de regionala miljömålen som länsstyrelsen tagit fram samt de anvisningar som är tillgängliga för lokala mål. De nationella miljökvalitetsmålen 1. Frisk luft Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas 2. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag 3. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas 4. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten
8 Planförutsättningar och Övergripande inriktningar 7. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader 8. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas 9. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas 12. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden 13. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön 14. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet skall utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning 15. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförbättringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 16. Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsnormer Systemet med miljökvalitetsnormer regleras framförallt i miljöbalken 5 kap (SFS 1998:808) Här finns definitioner och bestämmelser om hur miljökvalitetsnormer ska uppfyllas samt om åtgärdsprogram m.m. De s.k. hänsynsreglerna i 2 kap. har en typ av stoppregel kopplad till miljökvalitetsnormer. I 16 och 24 kap. miljöbalken finns ytterligare regler av betydelse. Till dessa kommer dessutom bestämmelser i plan- och bygglagen. En norm kan meddelas om det behövs för att i förebyggande syfte och varaktigt skydda människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer kan även användas för att komma till rätta med redan uppkomna skador på miljön eller avhjälpa liknande olägenheter. Miljökvalitetsnormer är ett viktigt styrmedel för att genomföra de nationella miljökvalitetsmålen. Ett annat syfte är att uppfylla krav som ställs på grund av Sveriges medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormer är ett omfattande material med uppgifter om tillstånd som skall klaras, alternativt eftersträvas. De utgör ett viktigt medel vid beslutsfattande i samband med myndighetsutövning och planering. Kommuen kommer att tilllämpa principen vid tillämpliga fall i den fortsatta planeringen. Natur/Rekreation Natura 2000 är ett europeiskt nätverk för värdefulla naturområden. Ambitionen med detta nätverk är att långsiktigt bevara naturtyper i alla europeiska länder och inom finns flera objekt. Det är framför allt Söderåsen med angränsande områden som är representerad i detta nätverk. Flera lövskogsområden ingår där den största ytan, ca 1000 ha, är delar av Söderåsens nationalpark. Andra stora områden är Hallabäckens dalgång och Klöva hallar som består av raviner och sluttningszoner samt lövskog. Traneröds mosse är en unik högmosse med kanstskog av björk. Gällabjär är en drumlinform med en kärna av basalt som i
Planförutsättningar och Övergripande inriktningar 9 huvudsak är består av naturbetesmarker. Liaängen är ett litet naturreservat där huvudarealen är naturbetesmark men också med en liten areal som är slåtteräng. Slåttermarksfloran är mycket rik och varierande. Ytterligare ett område på Söderåsen har anmälts till nätverket. Smedjebacken består av en sluttningsskog med rik flora samt en slåttermarksrest med värdefull och rik flora. Den nya inriktningen i samhället med en naturvårdspolitik har inte hunnit verka i den omfattning att några påtagliga resultat kan utvärderas. Kommunen har emellertid uppfattat inriktningen så att det kommunala engagemanget inom naturvården skall stärkas. driver ett flertal projekt i den andan, bl a med anknytning till nationalparken. Ett av projekten handlar i hög grad om tillgänglighet till natur vilket är en angelägen fråga inom riksobjektet Söderåsen. är en påtaglig resurs för regionen när det gäller natur och friluftsliv. De attraktiva naturområdena i kommunen ligger inom en timmes köravstånd från Malmö-Lundområdet, Helsingborg, Kristianstad och även Köpenhamn. Kommunen arbetar aktivt med att finna lösningar för en kollektivtrafik som även tar hänsyn till stadsmänniskans rekreationsbehov. En utveckling av Söderåsbanan och en förändrad närkollektivtrafik skulle kunna innebära en ökad tillgänglighet på miljömässiga grunder. Ett viktigt dokument för den fortsatta utvecklingen är Grönstrukturprogrammet för Skåne. Natur-rekreation och tillgänglighetsfrågor i landskapet har goda förutsättningar att utvecklas om de behandlas i ett regionalt perspektiv. Utveckling Region Skåne har utformat ett regionalt utvecklingsprogram. Skånes utvecklingsprogram är en övergripande plattform för Skånes utveckling med gemensamma visioner, mål och handlingsplaner. Utvecklingsprogrammet har Region Skåne tagit fram tillsammans med Skånes 33 kommuner, myndigheter, näringsliv, högskolor, organisationer och enskilda medborgare. Programmet fokuserar på fyra dimensioner, tillväxt, attraktionskraft, balans och bärkraft. Inriktningen är viktig såtillvida att utvecklingsfrågorna inte är begränsade till de traditionella storstadsbehoven. är engagerade i frågor som rör landsbygdsutveckling och stad-land-perspektivet. Det Regionala tillväxtprogrammet är ett regionalt strategidokument för hur vi i Skåne skapar förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv. Syftet med det Regionala tillväxtprogrammet är att skapa en hållbar utveckling som bidrar till fler och växande företag och ökad sysselsättning i Skåne. ser sig som en resurs i regionen, särskilt när det gäller utvecklingen av den gröna biotekniken. Av tradition finns en hög kompetens inom detta område men karaktären är också sådan att nya företag utvecklas i clusterlikanande förhållanden i kommunen. Den gröna biotekniken är ett prioriterat område i tillväxtprogrammet men även i Europeiska dokument. Jämställdhet Målet för politikområdet är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. har utarbetat en jämställdhetsplan som även kan tjäna som ett underlag för den fortsatta planeringen. Andra viktiga planer och dokument Inom säkerhetsområdet finns handlingsplan till skydd mot olyckor och en risk och sårbarhetsanalys. Arbetet förutsätts att ständigt utvecklas och förfinas. Lokalt folkhälsoarbete är ett pågående projekt med förutsättningar att ge viktig information till det fortsatta planarbetet. I samma anda finns ett brottsförebyggande arbete inom ramen för Söderåsens närpolisområdes handlingsplan. Särskilda handlingsplaner för olika insatsområden utarbetas. Tillgänglighetsplan och åtgärdsplan för tillgänglighet 2010 är två dokument som på ett konkret sätt beskriver behov av förändringar och ändrad prioritering. Verksamhetsanknutna handlingsplaner med tydlig beröring till översiktsplanearbetet är Kultur- och utbildningsplanen och kommunens vård- och omsorgsplan.
10 Kommunala ställningstaganden Miljö och riskfaktorer Luft Att arbeta för goda allmänna kommunikationer och bra cykelvägar inom och mellan tätorter. Att sträva efter uppvärmning med förnyelsebara energislag. Att verka för att andelen miljövänliga fordon ökar under planperioden Miljökvalitetsnormer skall inte överskridas inom kommunen. Att förebygga luftföroreningar. Vatten Att stimulera till anläggandet av dammar och våtmarker så att den näring som når ut i vattendragen reduceras. Att kommunens vattenskyddsområden ses över. Att vattenförsörjningen i Röstånga säkras på sikt Att en plan tas fram för åtgärder och hänsynstaganden som krävs för en förbättrad vattenkvalitet. Att vid planering eftersträvas en liten andel hårdgjord yta samt att lokalt omhänderta dagvattnet. Att förebygga vattenföroreningar genom att förbättra det egna VA-systemet. Att erbjuda kommunalt vatten och/eller avlopp där så är möjligt och kostnadseffektivt. Förorenad mark Att tillsammans med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket slutföra arbetet med efterbehandling av BT-kemiområdet. Att särskild hänsyn tas vid planering i närheten av övriga kända markförorenade områden. Att vidta åtgärder som minimerar riskerna med gamla deponier för att inte överlämna eventuella framtida problem till kommande generationer. Radon Att nybyggnation inom normalriskområde radonskyddas och inom högriskområde radonsäkras. Elektromagnetisk strålning Att elektromagnetisk strålning kring transformatorer samt högspännings-ledningar i luft eller mark ska beaktas enligt försiktighetsprincipen vid bebyggelse. Befi ntliga bostäder, skolor, daghem och liknade med värden som starkt avviker från vad som kan anses vara normalt i den aktuella miljön ska åtgärdas om kostnaden och konsekvenserna är rimliga. Djurhållning ställer sig positiv till djurhållning i kommunen och bör planera för hur färre men större besättningar kan samordnas med behovet av bostäder, rekreation och landskapsbilden. För att minska störningar mellan boende och djurhållning kan ett skyddsavstånd inrättas till bostadsbebyggelse. I med många djurhållare bör detta avstånd bedömas i varje enskilt fall. Markradon i
Kommunala ställningstaganden 11 Insatstider för räddningstjänst Tysta områden Att rekreationsområden som inte störs av buller är värdefulla och ska tas till vara. Torg och parker bör ha en ljudnivå där normal samtalston kan uppfattas av de fl esta som vistas där. Buller Att förebygga bullerstörningar. Trafiksäkerhet Att i samverkan verka för en trafi krytm och ett trafi kbeteende som gör att en säkrare trafi kmiljö uppnås. Farligt gods Farligt gods lederna på väg skall skyltas upp. Verksamheter Att avsätta skyddsavstånd för störande verksamheter som skall göra det möjligt för verksamheten att fungera även på längre sikt på den aktuella platsen. Ny verksamhetsetablering skall styras till områden som är lämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Allmänna intressen Totalförsvaret och räddningstjänsten I kommunen fi nns en lednings- och informationsplan för att användas i de fall en större händelse skulle inträffa såväl i fredstid som vid höjd beredskap. Att försvarsmakten hörs i ärenden om bygglov, marklov och förhandsbesked inom samrådsområdena. Att före uppförande av varje antenn och mast eller torn och höga byggnader krävs samråd med försvarsmakten. I delar av kommunen där insatstiden är längre än 10 minuter är det inte lämpligt att bygga t.ex. fl erfamiljshus med fyra eller fl er våningar och större offentliga inrättningar. Jordbruk Att andelen ekologiskt odlad jordbruksmark ökar på sikt. Att miljöstöd anpassas och blir långsiktigt verksamma. Att verka för att stödja kretslopp, vilket innebär att näringen i de produkter som bortförs från åkern också återförs. Att verka för att lokalt producerade livsmedel får en starkare ställning vid upphandlingar. Att verka för en utökad produktion av bioenergi i kommunen. Hästhållning har en positiv inställning till hästhållning i kommunen. Det ska fi nnas goda möjligheter till utvecklande och varierad hästsport. För att planera för en nybyggnation av småskalig hästhållning i närheten av samlad bebyggelse och detaljplanelagt område bör riktlinjer sättas upp för i vilka områden hästhållning bör placeras och vilka avstånd som bör gälla till övrig bebyggelse.
12 Kommunala ställningstaganden Samarbete bör initieras mellan hästnäringen och markägare för att undvika konfl ikter. Skyddszoner utmed vattendrag är möjliga som ridstigar om växttäcket inte skadas, likaså beträdor, utmed vattendrag, skyddszoner eller åkrar. Bildandet av sammanhängande grönstråk i landskapet gynnar också fl ora och fauna. Skogsbruk Att ett ståndortsanpassat skogsbruk bör eftersträvas. Att större hänsyn tas i skogsbruket i närheten av bebyggelse. Att viltpopulationen anpassas så att föryngring är möjlig i lövskogen. Att de skogar som ägs av staten och det allmänna miljöcertifi eras. Kultur och kulturmiljöer Att verka för att långsiktigt bevara värdefulla kulturmiljöer genom att utarbeta ett kulturmiljöprogram. I detta arbete skall även befi ntliga ställningstaganden analyseras och revideras. Naturvård Att verka för att långsiktigt bevara värdefulla naturområden. Att utarbeta ett grönstrukturprogram. Att en översyn av områden för riksintresse skall ske inför nästa revidering av översiktsplanen. För mer omfattande exploateringar som kan bli aktuella inom områden med riksintresse skall detaljplan upprättas varigenom tillåtligheten prövas och avvägningen ske mellan olika intressen. Tätortsnära natur Att utarbeta ett grönstrukturprogram som beskriver hur tätortsnära natur- och rekreationsområden kan bevaras och utvecklas. Vattnet Att verka för att föroreningsbegränsande åtgärder vidtas för att reducera nuvarande fosforbelastningar. En odlingsfri buffertzon bör fi nnas mellan åker och vattendrag. Vattendrag bör rensas med försiktighet och inte rätas. Nya översilningsmarker bör tillskapas där så är möjligt. Vattenuttag får inte ske så att allmänna natur- och fritidsintressen skadas. Turism och fritid Det övergripande målet för arbetet med turism i Svalövs kommun är att verka för en ökning av antalet turister i kommunen. Verka för att förlänga turistsäsongen och att arbeta för att
Kommunala ställningstaganden 13 utvecklingen ska vara långsiktigt hållbar och gynna den lokala ekonomin. Att stödja ett aktivt och varierat fritidsutbud. Värdefulla ämnen och material Kommunen kommer att motsätta sig exploateringar inom riksobjekten för naturvården samt åtgärder som påverkar riksobjekten negativt. Energi och teknisk försörjning Allmänt Att utarbeta en energiplan grundad på energi från förnyelsebara energikällor och energieffektivisering. Att verka för en hög försörjningsgrad av energi i kommunen. Att verka för en ökad produktion av bioenergi. Vindkraft En spridd utbyggnad av vindkraftverk större än 500 kw bör ej ske inom kommunen. Nya vindkraftverk och grupper skall lokaliseras på minst 700 meter från bostad. Vid etablering av kommersiell vindkraft skall i första hand grupper etableras. Utbyggnad skall ske efter detaljplaneläggning. Infrastruktur och kommunikationer Allmänt Att få pågatågstrafi k på Söderåsbanan. Ambitionen är att förlänga persontågstrafi ken på Söderåsbanan till Ängelholm och Malmö. Att få till stånd ett kompletterande busstrafi ksystem som är efterfrågestyrt och heltäckande. Att utveckla gång- och cykelvägnätet i kommunen så att säkra kommunikationer mellan tätorter och till viktiga rekreationsområden skapas. Viktiga kommunikationsstråk i Svalövs kommun samt förslag till nya sträckningar Vägar Vägnätets karaktär är genomgående mindre vägar med relativt svag standard, undantaget väg 17. Alla tätorter i kommunen har idag genomfartstrafik som i många fall är besvärande. Det finns ett generellt behov av att förbättra vägstandarden och, på sikt, skapa trafikförutsättningar där genomfartstrafiken leds utanför samtliga tätorter.. I fallen Röstånga och Tågarp finns inga förslag till lösningar på förbifarter men kommunen anser, trots detta, att förbifarter är angelägna även i dessa fall. (Se kartbilaga). Att förbättra standarden till godtagbar nivå för vägarna 109 och 108. Att verka för att vägarna 108 och 109 ingår i regionala stråk och RTI planen. Att cykelvägar byggs mellan tätorterna i kommunen och närliggande orter i angränsande kommuner. I samband med nyanläggning av vägar bör särskilt riskerna för viltolyckor beaktas men även olika typer av viltväxlar för att öka djurens möjligheter till naturlig rörelse. Telekommunikation och IT-framtiden Mastlägen bör samordnas. Förskola, skola och utbildning Öka trafi ksäkerheten och tillgängligheten till skolorna. God planberedskap för behov inom skola och förskola. Den sociala dimensionen i Svalövs kommun Att verka för att beakta den sociala dimensionen vid planering.
14 Kommunala ställningstaganden Näringslivet i Att det skall fi nnas mark- och planberedskap för verksamheter och nyetablering av företag. Att sträva efter ett näringsliv som präglas av en miljöanpassad verksamhet. Att förutsättningarna för företagande på landsbygden bör särskilt beaktas vid utformningen av infrastruktur. Tätortsutveckling Centralorten Svalöv Att utveckla Svalövs tätort så att den blir kommunens naturliga centralort. Att utbyggnaden av bostäder i Svalöv främst föreslås ske västerut och sydväst samt mindre förtätningar i form av marklägenheter. Planen rymmer ca 800 tomter med bostäder på ca 80 ha. Utbyggnadsområden i Svalöv Att mark avsätts för förtätningar i Svalöv för att möjliggöra markbostäder vid Ängabäcksavägen, Gamla Svalöv, Svalövs Sjön och Norra Svalöv. Att mark avsätts för verksamheter i sydost och i norr med möjlig järnvägsanslutning. Att Söderåsbanan avses inom en snar framtid få persontrafi k med stationen centralt placerad. Kommunen anser att planskilda korsningar behövs för att få en fungerande samhällsstruktur. Att vägreservat avsätts för väg 106 i form av förbifart öster om orten. Att öka trafi ksäkerheten och tillgängligheten till skolorna Att dimensionera skola och förskola till föreliggande behov. Teckomatorp Utbyggnad av Teckomatorp för bostadsändamål föreslås i väster, norr, nordost och sydost. Planen medger ca 650 bostäder på en areal motsvarande ca 70 ha. Att verksamhetsområdena söder om järnvägen och Bangatan omvandlas till centrumbebyggelse och bostäder. Vägreservat avsätts för förbifart väg 108 öster om orten. Att en planskild korsning anläggs vid ny väg 108 i samband med ny sträckning av vägen öster om tätorten. Att ta fram en fördjupad översiktsplan för Teckomatorps centrum. Särskild hänsyn tas vid ny- och ombyggnad till den kulturhistoriskt riksintressanta kärnan. Att BT-Kemiområdet avses efterbehandlas och bli ett rekreationsområde. Att gc-stråk anläggs i anslutning till fd BT-Kemiområdet. Kågeröd Kågeröds utbyggnad för bostäder föreslås ske i nordost och sydväst samt i sydväst för verksamheter. Söderåsbanan avses inom en snar framtid få persontrafi k med en pågatågsstation. Utbyggnad av Kågeröd för bostadsändamål föreslås i SV ca 56 ha och i NO 31 ha. Totalt avsätts för bostadsändamål ca 87 ha, vilket möjliggör ca 850 småhus. Att förbättra standarden till godtagbar nivå för väg 109. Billeberga Intresset för nybyggnation i Billeberga har ökat påtagligt under sen tid. Det finns därför ett behov att särskilt studera förutsättningar till ny bebyggelse, i olika former, utöver de som redovisas i planen. I Billeberga föreslås ca 15 ha sydost och 1,3 ha centralt för
Kommunala ställningstaganden 15 utbyggnad av bostäder och ca 12 ha för verksamheter. Totalt avsätts för bostadsändamål 29 ha, vilket möjliggör ca 280 tomter. Att dimensionera skola förskola till föreliggande behov. Att öka trafi ksäkerheten och till gängligheten till skolan. Röstånga I Röstånga föreslås för utbyggnad av bostäder ca 14 ha öster om väg 108 och motsvarande väster om vägen varav 9 ha föreslås söder om campingen. Totalt avsätts för bostadsändamål ca 28 ha, vilket möjliggör ca 250 nya tomter. Tågarp I Tågarp föreslås ca 12 ha i väster och 8 ha i öster för utbyggnad av bostäder. Totalt avsätts för bostadsändamål ca 18 ha, vilket möjliggör ca 200 tomter. Tillsammans med Helsingborgs kommun och berörda markägare kommer ytterligare områden behandlas som alternativa utbyggnadsområden. Kommunen kommer att verka för en GC-tunnel under väg 110. Samlad bebyggelse Att en kompletterande byggnation i anslutning till äldre bebyggelse kan tänkas i vissa mindre samhällen för att utveckla olika typer av boende. Krav på samhällsservice förutsätts därvid inte uppkomma. Ask I Ask avsätts för bostadsändamål ca 2 ha, vilket möjliggör ca 14 tomter. Axelvold I Axelvold avsätts för bostadsändamål ca 11 ha, vilket möjliggör ca 110 tomter. Brödåkra består av en grupp om 30 hus utan service med möjlighet till närtrafikförbindelser. Böketofta kan beskrivas som en spridd bebyggelse på ca 10-talhus, intill en bäck och med möjlighet till närtrafikförbindelser. Gryttinge är en radformad by i slättbygd intill väg 108, Byn består av en grupp om 20 hus. Bussförbindelser finns medan övrig service saknas. Halmstad by består av 15 hus utan service eller bussförbindelser. Strax utanför ligger ett tillflöde till Råån. Håstenslöv, I Håstenslöv avsätts för bostadsändamål ca 2 ha, vilket möjliggör ett tjugotal tomter. Klåver öd består av ca 10 hus i skogsbygden utan service eller bussförbindelser. Konga är en gammal kyrkby intill väg 109 med spridd bebyggelse. Byn har bussförbindelser men saknar i övrig service. Källs Nöbbelöv ligger vid väg 106, intill Svalövsbäcken, med ett 20-tal hus inom slättbygd. Byn har kyrka och bussförbindelser. Källstorp, intill Söderåsbanan och väg 106, består av 15 hus och har bussförbindelser men i övrigt ingen service. Munkagårda, en småby nära Svalöv med ca 40 hus. Byn saknar service och bussförbindelser. Norra Skrävlinge består av 10 hus i en kyrkby intill väg 17. Byn har bussförbindelse men saknar övrig service. Norrvidinge, I Norrvidinge avsätts för bostadsändamål ca 9 ha, vilket möjliggör ca 90 tomter. Sireköpinge I Sireköpinge avsätts för bostadsändamål ca 2 ha, vilket
16 Kommunala ställningstaganden möjliggör ca 19 tomter. Stenestad, I Stenestad avsätts för bostadsändamål ca 0,4 ha, vilket möjliggör ca 4 tomter. Tirup och Tarstad utgörs av ett 15-tal hus med kyrka och bussförbindelser men i övrigt utan service. Torrlösa I Torrlösa avsätts för bostadsändamål ca 2 ha, söder om väg 1208, vilket möjliggör ca 21 tomter. Trolleholm består av 32 hus nära slottet intill Saxån och Trolleholmssjön. Förskola finns men inga bussförbindelser. Trä, ca 10 hus intill ett vattendrag utan service eller bussförbindelser. Värmö ca 10 hus med bussförbindelser utan service, nära Braån och ca 2 km öster om Billeberga. På Sireköpinge hed finns förutsättningar att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare hus. Vittskövle, med väg 108 genom byn, utgörs av spridd bebyggelse på ca 20 hus utan service, kyrka eller bussförbindelser. Årup väster om Billeberga, nära Braån, består av ca 10 hus utan service dock med bussförbindelser. Grindhus är ett av de fi naste exemplen på kulturmarker i kommunen. Här fägatan som leder ut i betesmarken Landsbygdsutveckling Kommunen är positiv till byggnation på landsbygden vilket får prövas i varje enskilt fall. För Söderåsen fi nns förutsättningarna beskrivna i en särskild fördjupad översiktsplan. Riksintressen Kulturhistoriska miljöer av riksintresse berörs av fem områden av riksintresse för kulturminnesvården; (M 10) Rååns dalgång mm, (M 31) Trolleholm, (M 32) Norrvidinge Karaby backar, (M 176) Grindhus, samt (M 177) Teckomatorps samhälle. Norrvidinge Områdesbestämmelser för Norrvidinge bör övervägas. Teckomatorp Vid upprättande eller ändring av detaljplan inom riksintresset i Teckomatorp skall hänsyn tas till områdets kulturhistoriska värden. Förändring av befi ntlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet och ansluta till lokal befi ntlig bebyggelse. Speciell vikt bör läggas vid användandet av karaktäristiskt beklädnadsmaterial samt arkitekturens speciella prägel.
Kommunala ställningstaganden 17 Sireköpinge Brödåkra. Landskapsförändrande åtgärder bör ej medges. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändringar övervägs som väsentligt kan inverka på miljön inom området. Förändring av befi ntlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till befi ntlig bebyggelse och lokal byggnadstradition. Alléerna bör bibehållas, vårdas och förnyas. De gamla vägsystemen bör även de bevaras. Trolleholm. Trolleholms slott har ett sådant kulturhistoriskt värde att byggnadsminnesförklaring bör ansökas. Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Förändring av befi ntlig bebyggelse liksom eventuell nybyggnation bör ske med varsamhet samt ansluta till lokal byggnadstradition. Samråd bör tas med länsstyrelsen om förändring övervägs som väsentligt kan inverka på miljön inom området. Inom det öppna odlingslandskapet bör bebyggelse eller andra landskapsförändrande åtgärder som regel ej medges. Alléer bör bibehållas, vårdas och förnyas. De gamla vägsystemen bör bevaras. Grindhus Kommunen bedömer att området är säkerställt på sikt. Totalförsvarets anläggningar av riksintresse Totalförsvarets anläggningar, vilka inte redovisas här, utgör riksintressen enligt MB 3:9. Område av riksintresse för naturvården I finns fyra områden av riksintresse för naturvården; (N45) Råån med omgivningar, (N48) Söderåsen med vattendrag och Jällabjär, (N49) Saxån- Braån, samt (N50) Västra Karaby Dagstorps backar Dagstorps mosse. Råån dalgång (N45) Området berör område av riksintresse för kulturminnesvård (M10) Kommunen kommer att verka för att jordbruket bibehålls och att endast viss komplettering av befi ntlig bebyggelse, utanför Tågarp, tillåts inom Rååns dalgång. Saxån Braåns dalgångar (N49) Kommunen kommer att verka för att pågående markanvändning inte avsevärt förändras vid Saxån Braåns dalgångar. Norrvidinge (N50). Landskapsförändrande åtgärder bör inte medges vid Norrvidinge backar.
18 Kommunala ställningstaganden Söderåsen med omgivningar (N48) Söderåsen med omgivningar (N48) (I området ingår område av riksintresse för friluftsliv nr F23 och område av riksintresse för kulturminnesvård nr K176.) Kommunen avser verka för att särskild hänsyn tas när det gäller exploatering och allmän utveckling i området som omfattar riksobjektet Söderåsen. Fritidsbebyggelse och anläggningar för friluftslivet som påverkar naturmiljön bör i första hand lokaliseras utanför riksobjektet. Områdets värde för naturvård och friluftsliv fordrar även särskild hänsyn när det gäller markanvändningen. Kommunen kommer även att verka för att förutsättningar för boende och utkomst bibehålls inom riksobjektet Område av riksintresse för friluftslivet berörs av ett område som är av riksintresse för friluftslivet; (F23) Söderåsen. Söderåsens värde för naturvård och friluftsliv fordrar särskild hänsyn när det gäller markanvändningen. Riksintresse för kommunikation Järnvägsnätet i kommunen är av riksintresse. Söder-åsbanan avses iordningställas som Godsstråket genom Skåne men även för persontrafik. Kommunen bidrar i arbetet med erforderliga detaljplaner i samband med mötesspår och nya stationslägen. Område av riksintresse för värdefulla ämnen och material Kommunen berörs av ett område i den nordöstra delen som är av riksintresse för förekomsten av kaolin. Fyndigheten har varit föremål för prövning för gruvverksamhet. bedömer att riksintresset för kaolin är i konfl ikt mot riksintresset för naturvård vid Söderåsen och Jällabjär. anser att riksintresset för naturvård är mera betydelsefullt i ett nationellt och regionalt perspektiv varför riksintresset för naturvård måste prioriteras. De störningar och den situation som kan uppstå när det gäller boendemiljön och trafi ken i Röstånga är inte heller acceptabla.
Konsekvenser 19 Sammanfattande beskrivning av Översiktsplanens innebörd och konsekvenser Den sociala dimensionen Översiktsplanen medger en successiv utbyggnad av våra samhällen. För att motverka kategoriseringar och segregation och så att servicefunktioner finns tillgängliga när behov uppstår är det viktigt att utbyggnaden fördelas på de olika tätorterna i kommunen utifrån avväganden av befintlig bebyggelse och befolkningsstruktur. Förslaget innebär en möjlighet till ett allsidigt lägenhetsutbud och att blanda upplåtelseformer lämpade för allas behov av bostäder. Då tillgången till villaboende är väl tillgodosett i kommunen är det viktigt med de alternativ till villaboende som planen medger. Planen saknar en analys över hur och var kommunens kvinnor respektive män arbetar. En analys som kan ge incitament till hur, var och när behovet av gemensamma kommunikationer bör tillhandahållas och hur väg- och tågnätet bör förändras. Förslaget medger en förtätning av samhällen, vilket kan anses bra för deras fortsatta sociala leverne och ger ett större underlag för service. Det är viktigt att tätorterna expanderar så att underlaget för samhällelig och kommersiell service finns kvar. Detta är speciellt viktigt för hushåll utan bil och för äldre Utbyggnadsområden i Kågeröd och barn. Ett levande centrum ger en mötesplats och en ortsidentifikation. Därför är det viktigt att på olika sätt stärka befintliga ortscentrum via förtätning, tillgänglighetsskapande åtgärder och andra miljöupprustningar vilket planen medger. Det är viktigt att översiktsplanen har med som inriktning att det skall finnas ytor reserverade för det gemensamma rummet i de nya bostadsområdena. Ytor för bostadsnära aktiviteter som befrämjar både för barns, ungdomars, mäns och kvinnors aktiviteter. Dessa gemensamma rum skall fungera både dagtid och efter mörkrets inbrott. De skall till sin gestaltning och innehåll främja uteaktiviteter av olika slag. När det gäller cykel och gångstigar i kommunen är det viktigt att de skall vara utformade så att de ger trygghet även kvälls och nattetid. Nya bostäder Mark avsätts för långsiktig utbyggnad av nya bostäder. Totalt i hela kommunen anges ca 425 ha för framtida ny bostadsbebyggelse, vilket kan tänkas ge en befolkningsökning på ca 9000 invånare. I Svalöv avsätts mark för motsvarande ca 800 småhus, i Teckomatorp för 660 småhus, i Billeberga 300 småhus, Tågarp 150 småhus, Kågeröd ca 850 småhus och i Röstånga 250 småhus. Övriga orter föreslås öka med vardera ca 20 småhus med undantag av Axelvold och Norrvidinge. Axelvold föreslås öka med 110 småhus och Norrvidinge med ca 90 Småhus och blir i storlek motsvarande Tågarp med behov av förskola. Teckomatorp, Billeberga och Tågarp har station med pågatågstrafik. I Teckomatorp och Billeberga ligger 80% resp 93% av utbyggnadsområdena inom 1 km fågelvägen från stationen. I Tågarp ligger 100% av utbyggnadsområden inom ca 600 meter fågelvägen från stationen. Svalöv och Kågeröd kommer att få pågatåg inom en 5-års period. Röstånga saknar tågförbindelse. Axelvold och Norrvidinge ligger vid Söderåsbanan dock utan pågatågsstationer. Under närmsta tioårsperioden planeras 300 småhus i Svalöv, 80 i Teckomatorp, 50 i Billeberga, 25 Tågarp, 85 i Kågeröd, 60 i Röstånga. I Teckomatorp, Billeberga och Röstånga finns planlagd mark
20 Konsekvenser för drygt 100 småhus i vardera orten. Norrvidinge ett tiotal småhus. Reningsverken i Svalöv och Kågeröd har i nuläget kapacitet för en utbyggnad av ca 450 hushåll vardera. Reningsverken i Tågarp och Röstånga klarar en utbyggnad av ca 25 hushåll vardera. Vid utbyggnad av Billeberga och Teckomatorp inklusive Norrvidinge måste kontakt tas med Landskrona kommun eftersom avloppet pumpas dit. Verksamheter För verksamheter avsätts för långsiktig utbyggnad 113 ha. Mark för verksamheter avsätts i Svalöv motsvarande 65 ha, i Teckomatorp 10 ha, i Billeberga 10 ha, i Kågeröd 13 ha och i Röstånga 15 ha. Infrastruktur/Barriärer Öster om Svalöv avsätts ett markreservat dels för en ny sträckning av väg 108 utanför orten och söder om Torrlösa dels ges väg 106 en ny sträckning norrut från föreslagen ny sträckning av väg 108. Vidare rustas söderåsbanan för gods och pågatågstrafik. Centrum stärks med en centralt belägen pågatågsstation Ny sträckning av väg 108 öster om Teckomatorp möjliggör att det alltid finns en väg öppen för räddningsfordon över järnvägen. I Teckomatorp tar planen med en förbindelse för gång och cykeltrafik över järnvägen. En sådan kommer att ha stor betydelse för att avlägsna barriäreffekten mellan norr och söder och öka tillgängligheten för Teckomatorpsborna. Även planerad ny gc-väg mellan Svalöv och Teckomatorp ökar tillgängligheten. Cykelvägar mot norr ger också ökad frihet åt de icke bilburna trafikanterna. Väg 108:s nya sträckning påverkar också Norrvidinge. Vägen planeras gå söder om kyrkbyn och ansluta till väg 1190. Genomfartstrafiken i kyrkbyn försvinner. Punktinsatser föreslås i Billeberga för att öka säkerheten för cyklister och fotgängare när de korsar väg 1195 vilket därmed ökar tillgängligheten. Planen tar med en förbifart öster om Tågarp, vilken tar bort barriäreffekten med väg 110 genom byn. En tunnel planeras under väg 110 för gång och cykeltrafik, i avvaktan på förbifarten. En sådan kommer att ha stor betydelse för att avlägsna barriäreffekten och öka tillgängligheten inom Tågarp. I Kågeröd skapas en barriär i sydväst med ny sträckning av väg 109. Fördelen är att orten slipper genomfartstrafiken till motorbanan mm. Järnväg rustas upp och en ny pågatågsstation etableras centralt i orten. Ett flertal passager riskerar att stängas vilket innebär en ökad barriär. Planen tar med en utflyttning av väg 13 i Röstånga. En sådan kommer att ha stor betydelse för att avlägsna barriäreffekten i orten och öka tillgängligheten för Röstångaborna. En cykelväg mot Klippan Kommunens ställningstagande; förbifart väg 109 i Kågeröd Det ljusa alternativet är förslag från Vägverket. ger också ökad frihet åt de icke bilburna trafikanterna. Konsekvenser för hushållningen med naturrresurser Svalöv, Teckomatorp och Billeberga är omgivna av åkermark. All mark utgör produktiv jordbruksmark klass 9. I Svalöv avsätts 152 ha mark för framtida expansion. I stort all mark odlas. Av marken behövs 65 ha för verksamheter och resten för bostadsbebyggelse. I Teckomatorp blir markianspråktagandet 80 ha jordbruksmark varav 14 ha under närmsta tioårsperioden. I Billeberga blir markianspråktagandet ca 16 ha jordbruksmark varav 3 ha under närmsta tioårsperioden. Tågarp är omgiven av jordbruksmark av klass 8. För framtida utbyggnad av Tågarp avsätts 16 ha totalt och ca 3 ha under den närmsta tioårsperiod I Kågeröd blir markianspråktagandet 100 ha varav 70 ha utgör odlad eller öppen mark och resten
Konsekvenser 21 Föreslagna utbyggnadsområden i Teckomatorp löv eller barrskog. 85 % av jordbruksmarken utgör klass 6 och resten klass 7. Under en tioårsperiod ianspråktas 6 ha för bostäder och 130 ha för verksamheter. Markianspråktagandet i Röstånga blir 43 ha varav 15 ha redan planlagts. Av den oplanerad marken utgör 19 ha av åkermark klass 5 och 6. Under en tioårsperiod räcker redan planlagd mark för ortens utbyggnad. I Axelvold och Norrvidinge ianspråktas 11 ha resp 9 ha jordbruksmark av klass 7. För att bibehålla service och möjliggöra en successiv komplettering av orterna måste produktiv jordbruks mark tas i anspråk, runt Svalöv, Teckomatorp och Billeberga, urbaniseras jordbruksmark av klass 9, i Tågarp av klass 8, Kågeröd 6 och 7 samt Röstånga klass 5 och 6. Jordbruksmarken tas i anspråk i de delar där marken geologiskt är lämpad att bebygga. I Svalöv berör det sydvästra bostadsområdet en under mark registrerad fornlämning. Angörs det sydvästra området från väg 1208 berörs även Felestads gamla bytomt. Inga kända fyndigheter finns inom området. I Svalöv berörs inga riksintresse av natureller kulturminnesvård. I Teckomatorp berörs inga registrerade fornminnen i föreslagna utbyggnadsområden. Teckomatorps centrala del har betecknats som riksintressant för kulturminnesvården, vilket ses som en tillgång för orten och beaktas i den fortsatta planeringen. Vidare utgör Braån riksintresse för naturvården vilket kommer att beröras av föreslagen utbyggnad västerut i norra delen. Utbyggnaden bedöms inte strida mot riksintresset. I Billeberga berörs föreslagen förtätning i Braåns dalgång område av riksintresse för naturvården samt under mark registrerad fornlämning. Tågarps utbyggnad berör område av riksintresse för främst kulturminnesvården men även till viss del naturvården samt under mark registrerade fornlämningar. Föreslagen utbyggnad bedöms inte påtagligt skada riksintressena. Utbyggnaden av Kågeröd, vilken förväntas öka när pågatågen stannar i orten berör riksintresseområden i nordost. Utbyggnaden skall utföras så att riksintresset inte skadas påtagligt. I Kågeröd berörs inga registrerade fornminnen i föreslagna utbyggnadsområden Röstånga ligger helt omsluten av riksintresse för naturvården. Varje expansion ianspråktar sådan mark. I Röstånga berörs registrerade fornminnen i föreslagna utbyggnadsområden. Det nordligaste utbyggnadsområdet kan tänkas komma i konflikt med riksintresset för naturvård. Norrvidinges utbyggnad berör område av riksintresse för kulturminnesvården och naturvården. Planen tar i stort hänsyn till riksintressena och sparar värdefull jordbruksmark i stor utsträckning. Det är viktigt att de nya husen värms med förnyelsebar energi och byggs med sunda material och får en snål energi- och vattenförbrukning. Dagvattnet kommer att renas i både befintlig och ny bebyggelse. Värdefulla grönområden sparas. Konsekvenser för miljö Floran, inom området utgörs av några ekologiskt särskilt känsliga restbiotoper. Dessa kan skadas påtagligt av föroreningar, dikningar, igenfyllning och dagvatten.
22 Konsekvenser Behovet att omhänderta dagvattnet ökar med andelen hårdgjord yta. Om hälften av all industrimark och 30% av bostadskvarteren hårdgörs i Svalöv kommer vid en årsnederbörd på ca 560 mm dagvattenvolymen att uppgå till ca 33000 m 3 eller vid ett häftigt regn på 10 mm 600 m 3 Allt vatten hamnar i Svalövsbäcken som rinner ut i Braån. Motsvarande i Teckomatorp och Billeberga 260 m 3 och 140 m 3 resp 14400 m 3 och 7700 m 3 som också rinner ut i Braån. I Tågarp kommer 50 m 3 resp 2700 m 3 som hamnar i Råån. Från Kågeröd kommer 325 m 3 resp 18300 m 3 som rinner till Vegeå. I Röstånga kommer 160 m 3 resp 9000 m 3 till Bäljaneå. I Axelvold kommer 30 m 3 resp 1900 m 3 till Axelvoldsbäcken/Vegeå och till Norrvidinge kommer 30 m 3 resp 1500 m 3 till Saxån. Schakt för underjordiska ledningar, byggnader och vägar kan påverka grundvattnet och därmed vegetationen liksom dagvattnet. Faunan påverkas av förändringar i mark, vatten, och landskap. Storvilt som rådjur trängs undan. Den biologiska mångfalden värnas och kompensationsåtgärder föreslås. Den biologiska mångfalden är ofta mycket större i trädgårdar och grönområden än på åkermark som ianspråktas. Utbyggnaden i nordvästra Kågeröd berör ekologiskt särskilt känsliga områden och måste anpassas till de värden som finns i bäckravinen. Utbyggnaden av Norrvidinge berör område av riksintresse för natur och kulturminnesvården och måste särskilt studeras med hänsyn till dessa värden. Väg 108:s nya sträckning utgör en barriär tvärs genom utbyggnadsområdet, vilket måste överbryggas. Barriärerna påverkar den biologiska mångfalden. De hindrar olika arter att förflytta sig i landskapet över vägarna. För viltet föreslås att särskilda åtgärder vidtas vid tillskapandet av nya barriärer. Konsekvenser för luft och klimat I Svalöv och Teckomatorp ligger de västra nybyggnadsområdena vända mot slätten och bör ges ett vindskydd med trädplantering. Mot söder är området mer skyddat. Nybyggnadsområdet i södra delen av Billeberga ligger i en norrsluttning, vilket kräver särskild uppmärksamhet. Utbyggnadsområdena i norr ligger på södersluttningar skyddade mot nordanvinden. I Tågarp ligger nybyggnadsområdena i söder på en norrsluttning där särskild uppmärksamhet krävs vid gestaltningen av bebyggelsen. Nybyggnadsområdena i södra Kågeröd ligger delvis på en norrsluttning och måste anpassas härtill. Utbyggnaden i norra delen ligger på en södersluttning. Utbyggnaden i nordväst ligger på ömse sidor om en bäckravin i nordsydlig riktning. I Röstånga ligger nybyggnadsområdena i söder vända mot södersolen. Övriga områden ligger insprängda och skyddade mot vindar. Nybyggnadsområdena planeras att uppföras med så stor hänsyn till miljön, som är möjligt och förväntas inte påverka luft och klimat.