Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se
Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt stöd Bidrar i begränsad utsträckning till en mer kunskapsbaserad vård icke-göra fortsätter att göras Begränsad påverkan på geografiska skillnader i vården Omotiverade skillnader kvarstår Källa: Vårdanalys
Vårdanalys rekommendation En nationell strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd bör tas fram Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop Kunskapsstöd måste fungera för vårdens professioner och patienter i vårdmötet Uppföljning nationellt, regionalt och lokalt kopplat till förbättringsarbete behöver ingå Kunskapsstöd behövs på fler områden än de som idag har nationella riktlinjer Källa: Vårdanalys
Kunskapsstödsutredningen S 2015:07
Uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälsooch sjukvården kan uppnås Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2017
Syfte Syftet med uppdraget är att säkerställa att är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män.
Sekretariat Sofia Wallström, utredare Nina Viberg, sekreterare Mats Nilsson, sekreterare Göran Stiernstedt, rådgivare
Tre utgångspunkter 1. Hälso- och sjukvården i Sverige presterar goda medicinska resultat men är alltjämt ojämlik. 2. Nationella kunskapsstöd kan bidra till en mer kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård vård förutsatt att de används. 3. Det är en betydande utmaning att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer och kunskapsstöd. Nationella riktlinjer används i begränsad utsträckning.
Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård Bild: Vårdanalys
SBU Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter SKL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd TLV Behandlingsrekommendationer Patientföreningar NSK Vetenskapliga tidskrifter Kloka listor RCC Kunskapsöversikter Källa: Vårdanalys Läkemedelsverket Vårdprogram Specialistföreningar
Vad är kunskapsstöd? Många olika begrepp vårdprogram nationella riktlinjer kvalitetsregister behandlingsrekommendationer beslutsstöd allmänna råd kunskapsstyrning
Vem behöver kunskapsstöd och vilken typ? Patient och närstående Vårdpersonal Beslutsfattare i den politiska och administrativa organisationen Andra?
Vi vet att kunskapsstöden behöver: möta behoven vara lättanvända vara lättillgängliga i rätt tid vara målgruppsanpassade vara uppdaterade Vem ska göra dem?
Det räcker inte att kunskapen finns tillgänglig - den måste användas Beteenden påverkas av mycket: egen samlad kunskap och erfarenhet kollegorna kulturen på arbetsplatsen efterfrågan på ett visst beteende ledningens inställning strukturella förutsättningar ekonomiska styrmedel
Extra utmaning i Sverige? Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem Statens ansvar Huvudmännens ansvar Den legitimerade personalens ansvar Patienten bryr sig inte om vem som skulle gjort vad
Den tänkta kedjan genom systemet finns inte i verkligheten Nationella kunskapsstöd förväntas nå ut till vårdmötet genom en kedja av aktörer och aktiviteter. Många har olika delar av ansvaret i denna kedja och den hänger inte ihop. Ingen känner ansvar för hela kedjan. En medicinsk-professionell, en politisk och en administrativ hierarki. Lokal beredskap, förbättringsarbete och uppföljning brister.
Tre delar i uppdraget enligt direktivet 1. Kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet som pågår 2. Identifiera hinder för ökad följsamhet > föreslå åtgärder 3. Utreda förutsättningarna för, samt behovet och lämpligheten av, att göra nationella riktlinjer i någon form obligatoriska eller mer bindande
Målbild Hur kan nationella kunskapsstöd bidra till en kunskapsbaserad och jämlik vård?
Kontakt Utredningssekreterare: Nina Viberg Mobil: 0730-393541 nina.viberg@regeringskansliet.se