Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Relevanta dokument
Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Effektivare vård. Nätverksmöte SKL, Göran Stiernstedt

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Effektivare vård. Vårdsamverkan Fyrbodal Trollhättan, Göran Stiernstedt

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Ständigt lärande. Jesper Olsson

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

en uppföljning av nationella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Strategisk färdplan Kortversion

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Vad händer på Socialstyrelsen?

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Kommittédirektiv. Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård. Dir. 2018:95. Sammanfattning

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

Hur säkerställer vi legitimitet och kompetens för arbetet med försäkringsmedicin inom hälso- och sjukvården? NFF konferens Britt Arrelöv

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Samordnad utveckling för god och nära vård

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson

(delvis) utvärdering Box nalaa vården och. till hälso- också innehålla. steg. vänder sig. att. och. väga. som.

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Verksamhetsberättelse 2016

Rapportens sammanfattning och rekommendationer. Presenterades i Stockholm

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Jämlik hälsa och cancervård

Kunskapsstyrning -Vad är det och vilka är utmaningarna? Marianne van Rooijen och Helena de la Cour, Kunskapsstyrningsgruppen

Yttrande över SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet


Neonatalvården i fokus. 71 sidor 50 referenser (varav 21 vetenskapliga tidskrifter) ca 60 citat

Kunskapsbaserad och jämlik vård

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Nationellt system för kunskapsstyrning

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Regionalt cancercentrum väst

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Nationella indikatorer


Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Statlig styrning med kunskap

Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet

Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48)

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 oktober 2017

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Svar på regeringsuppdrag

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Lag utan genomslag. Utvärdering av patientlagen

Kort om Socialstyrelsen

Kvalitetsregister & Integritetsskydd. Patrik Sundström, jurist SKL

Yttrande över betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48)

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Citation for the original published paper (version of record):

YTTRANDE ÖVER REMISS AV BETÄNKANDET KUNSKAPSBASERAD OCH JÄMLIK VÅRD (SOU 2017:48)

Vårt dnr: 15/06658 Ert dnr:

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Föredragande Beslut, åtgärd etc.

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Uppdrag att ta fram en arbetsprocess för att nivåstrukturera den högspecialiserade vården

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Transkript:

Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se

Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt stöd Bidrar i begränsad utsträckning till en mer kunskapsbaserad vård icke-göra fortsätter att göras Begränsad påverkan på geografiska skillnader i vården Omotiverade skillnader kvarstår Källa: Vårdanalys

Vårdanalys rekommendation En nationell strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd bör tas fram Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop Kunskapsstöd måste fungera för vårdens professioner och patienter i vårdmötet Uppföljning nationellt, regionalt och lokalt kopplat till förbättringsarbete behöver ingå Kunskapsstöd behövs på fler områden än de som idag har nationella riktlinjer Källa: Vårdanalys

Kunskapsstödsutredningen S 2015:07

Uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälsooch sjukvården kan uppnås Utredningen ska redovisas senast den 1 mars 2017

Syfte Syftet med uppdraget är att säkerställa att är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män.

Sekretariat Sofia Wallström, utredare Nina Viberg, sekreterare Mats Nilsson, sekreterare Göran Stiernstedt, rådgivare

Tre utgångspunkter 1. Hälso- och sjukvården i Sverige presterar goda medicinska resultat men är alltjämt ojämlik. 2. Nationella kunskapsstöd kan bidra till en mer kunskapsbaserad och mer jämlik hälso- och sjukvård vård förutsatt att de används. 3. Det är en betydande utmaning att nå ut med evidens och påverka praxis genom riktlinjer och kunskapsstöd. Nationella riktlinjer används i begränsad utsträckning.

Kunskapsbaserad och jämlik vård skapas i mötet mellan patient och sjukvård Bild: Vårdanalys

SBU Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter SKL Försäkringsmedicinskt beslutsstöd TLV Behandlingsrekommendationer Patientföreningar NSK Vetenskapliga tidskrifter Kloka listor RCC Kunskapsöversikter Källa: Vårdanalys Läkemedelsverket Vårdprogram Specialistföreningar

Vad är kunskapsstöd? Många olika begrepp vårdprogram nationella riktlinjer kvalitetsregister behandlingsrekommendationer beslutsstöd allmänna råd kunskapsstyrning

Vem behöver kunskapsstöd och vilken typ? Patient och närstående Vårdpersonal Beslutsfattare i den politiska och administrativa organisationen Andra?

Vi vet att kunskapsstöden behöver: möta behoven vara lättanvända vara lättillgängliga i rätt tid vara målgruppsanpassade vara uppdaterade Vem ska göra dem?

Det räcker inte att kunskapen finns tillgänglig - den måste användas Beteenden påverkas av mycket: egen samlad kunskap och erfarenhet kollegorna kulturen på arbetsplatsen efterfrågan på ett visst beteende ledningens inställning strukturella förutsättningar ekonomiska styrmedel

Extra utmaning i Sverige? Decentraliserat hälso- och sjukvårdssystem Statens ansvar Huvudmännens ansvar Den legitimerade personalens ansvar Patienten bryr sig inte om vem som skulle gjort vad

Den tänkta kedjan genom systemet finns inte i verkligheten Nationella kunskapsstöd förväntas nå ut till vårdmötet genom en kedja av aktörer och aktiviteter. Många har olika delar av ansvaret i denna kedja och den hänger inte ihop. Ingen känner ansvar för hela kedjan. En medicinsk-professionell, en politisk och en administrativ hierarki. Lokal beredskap, förbättringsarbete och uppföljning brister.

Tre delar i uppdraget enligt direktivet 1. Kartlägga de olika initiativ och samarbeten kring ökad följsamhet som pågår 2. Identifiera hinder för ökad följsamhet > föreslå åtgärder 3. Utreda förutsättningarna för, samt behovet och lämpligheten av, att göra nationella riktlinjer i någon form obligatoriska eller mer bindande

Målbild Hur kan nationella kunskapsstöd bidra till en kunskapsbaserad och jämlik vård?

Kontakt Utredningssekreterare: Nina Viberg Mobil: 0730-393541 nina.viberg@regeringskansliet.se