EXAMENSARBETE. Skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll. Tobias Larsson Mattias Palo

EXAMENSARBETE 8:7 Skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll Tobias Larsson Mattias Palo Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande 8:7 - ISSN: 1652-5299 - ISRN: LTU-LÄR-EX--8/7--SE

Förord Vi vill tacka alla lärare som på något sätt bidragit till förvekligandet av vår undersökning, dels från Luleå tekniska universitet men också lärare under vår verksamhetsförlagda utbildning samt de lärare och elever som bidragit till att undersökningen gått att genomföra. Ett särskilt tack till våra två handledare Inger Karlefors och Steffan Lind för det stöd och den hjälp vi har fått under arbetets gång. Luleå den 17 december 7 Tobias Larsson och Mattias Palo

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att undersöka eventuella skillnader mellan elevers attityder till ämnet idrott och hälsa och elevers attityder till innehållet på idrottslektionerna och se om dessa attityder skiljer sig mellan flickor och pojkar. Vi valde att genomföra vår undersökning bland elever i årskurs nio genom en enkätundersökning som dels undersökte elevernas attityd till ämnet och dels granskade vad eleverna tyckte om innehållet på idrottslektionerna. Attitydundersökningen till idrottsämnet behandlade de tre olika komponenterna kognitiv, affektiv och den handlingsbenägna för att på så sätt säkerställa elevernas attityd till ämnet. Den del av enkäten som undersökte vad eleverna tyckte om innehållet på idrottslektionerna behandlade den affektiva komponenten. Undersökningen visar på en positiv bild av ämnet idrott och hälsa hos eleverna. Med vissa undantag. Nyckelord: Attityd, genus, idrottsundervisning, idrottsämnets innehåll

Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Idrottsrörelsens betydelse... 1 Idrottsämnets innehåll... 2 Historisk utveckling... 2 Idrottsämnets innehåll idag... 2 Samundervisning eller särundervisning... 3 Definition... 3 Tidigare forskning... 3 Betyg... 4 Genus... 4 Kursplaner och läroplaner... 6 Attityd... 6 Attitydbegreppet... 6 Skillnader mellan attityd och beteende... 7 Attitydförändringar... 7 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Avgränsning och precisering... 8 Metod... 9 Val av undersökningsmetod... 9 Undersökningsgrupp... 9 Urval... 9 Bortfall... 9 Material... 9 Procedur... Standardisering och strukturering... Databehandling... 11 Resultat... 12 Attityden till ämnet idrott och hälsa... 12 Idrottsämnets innehåll... 16 Diskussion... 22 Reliabilitet och validitet... 22 Resultatdiskussion... 22 Attityder till idrottsämnet... 22 Innehållet på idrottslektionerna... 23 Egna reflektioner... 25 Erfarenheter för framtiden... 25 Om attityden... 25 Om innehållet... 26 Framtida forskning... 26

Referenser... 27 Böcker... 27 Artiklar... 27 Elektroniska referenser... 28 Bilagor... Bilaga 1, Enkät... Bilaga 2, Resultat...

Inledning Vi valde att undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickors attityder till idrottsämnet och innehållet på idrottslektionerna för att vi hoppas att resultatet av studien ska hjälpa oss som blivande idrottslärare att utforma lektioner som tilltalar samtliga elever. Eftersom dagens ungdomar rör sig allt mindre är det viktigt att idrottsundervisningen i skolan även tilltalar de elever som inte är fysiskt aktiva på sin fritid. Idrottsundervisningen fungerar för många ungdomar som deras enda kontakt med fysisk aktivitet och det är därför väldigt viktigt att dessa elever får en positiv bild av fysisk aktivitet som i förlängningen kan leda till ett aktivare liv. Det står också i kursplanen för idrott och hälsa i grundskolan att ämnet ska väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Vi båda är av den uppfattningen att innehållet på idrottslektionerna spelar en betydande roll för detta. Är det på grund av innehållet på lektionerna som vissa elever har en negativ attityd till idrottsämnet? Bakgrund Idrottsrörelsens betydelse Sandahl (5) skriver om att den ständigt växande idrottsrörelsen är en av de mest betydande faktorerna i utformningen av skolidrottens innehåll. Detta kan ses ur både ett lärarperspektiv, där lärarens tidigare erfarenheter av idrott på fritiden påverkar valet av aktiviteter på lektionerna. Men även elevernas egna erfarenheter spelar en betydande roll eftersom även dessa är med och påverkar utformningens av innehållet på idrottstimmarna. En fara med detta kan enligt Sandahl vara: Om nu undervisningen kommit att influeras av elevers och lärares fritidsintressen medför det vissa konsekvenser. I praktiken betyder det också att det är just de elever som är aktiva på fritiden, de redan frälsta, som utövar störst inflytande, medan de elever som inte är aktiva på fritiden haft mindre att säga till om (Sandahl 5 s. 282). Detta kan sedan sättas i ett genusperspektiv när man i den nationella utvärderingen av idrottsämnet (Eriksson, C, Gustavsson, K, Quennerstdt, M, Rudsberg, K, Öhman, M, & Öijen, L, 5) konstaterar att pojkar i större utsträckning än flickor utövar fysisk aktivitet på fritiden. Det är också fler flickor än pojkar i undersökningen som svarat att det aldrig är fysisk aktiva på fritiden. Sandahl (5) fortsätter sedan med att diskutera följderna av att idrottsundervisningen formas efter lärares och elevers aktiviteter på fritiden. Han menar att detta är ett avsteg från läroplanens mål att undervisningen har ett särskilt ansvar för att också stimulera och engagera de barn som är fysiskt inaktiva på sin fritid. Genom att fokusera på aktiviteter som de inaktiva eleverna på sin fritid valt att undvika är det istället troligt att man ytterligare stöter bort dessa. 1

Sandahl (5) skriver om att idrottsrörelsen och kanske framförallt Riksidrottsförbundets inflytande över idrottsundervisningens innehåll står idag möjligen inför betydande förändringar. Detta beror till stora delar på den alltmer populära alternativa idrotten som på senare år vuxit fram vid sidan av föreningsidrotten. Sandahl beskriver detta och ger som ett exempel den allt bredare gymkultur som inte alltid behöver förknippas med idrottsutövande i en förening. Idag upplever gymidrotten ett otroligt uppsving och växer i popularitet i alla åldrar inte minst i grundskolans senare år. Ett annat exempel han lyfter fram är den upplevelsebaserade spontanidrotten där man som exempel kan lyfta fram äventyrsoch friluftsaktiviteter. Dessa idrottsformer är idag populära växande motionsformer som ligger utanför både föreningsverksamheten och förbundens ramar men som likafullt pockar på en plats både på idrottslektionerna och på elevernas fritid. Klättring, kajakpaddling och långfärdsskridskor är typiska exempel på idrottsaktiviteter som kan utövas spontant på fritiden utan att behöva bedrivas i föreningars regi. Dessa aktiviteter omfattar även friluftsliv som omnämns i styrdokumenten. Idrottsämnets innehåll Historisk utveckling Blom och Lindroth (2) skriver om hur skolidrotten har utvecklats och vad som har påverkat dess utveckling från 187 års skolordning fram till 198 års läroplan. I 187 års skolordning hänvisas det för första gången till termen gymnastik, man talar om gymnastiska anstalter och ger exempel på innehåll som kliva, hoppa, voltigera, simma med mera. Gymnastik begreppet stod främst för kroppsövningar. Från 1887 växte det fram en stark kår av utexaminerade gymnastikdirektörer och militärövningar introducerades. Gymnastiken var nu den ledande kroppsövningsformen och den var nu utvecklad till ett fast system, det svenska eller lingiska gymnastiksystemet. Det var dessa två inslag som den fysiska fostran i läroverken bestod av. Åren omkring 19 skedde bytet från gymnastik till idrott inom skolan och efter denna period säger man att skolan är inne i idrottstiden. Idrottsrörelsen blev en viktigare samarbetspartner och en allt ivrigare pådrivare. I 198 års läroplan talar man inte längre om gymnastik med lek och idrott utan nu heter ämnet idrott och nu ska ämnet ge bestående motions- och idrottsvanor. Idrottsämnets innehåll idag I den nationella utvärderingen av ämnet idrott och hälsa (Eriksson m.fl., 5) gör skolverket nedslag på en rad punkter som behandlar hur innehållet på idrottslektionerna ser ut idag. Lärarna fick till en början frågan om vad de ansåg vara de vanligaste aktiviteterna på sina idrottstimmar. Här framkom det att den överlägset vanligaste aktiviteten var bollaktiviteter följt av lekar och sedan träning/motion. De minst vanliga var motorik, dans och sist övrigt (uppvärmning/stretchning, ledarskap, friidrott, individuella samtal, friluftsliv, idrottskunskap, orientering, simning, skidor/skridskor, träningslära etc.). 2

Efter detta ställdes frågan om vad lärarna ansåg vara de viktigaste aktiviteterna (Eriksson m.fl., 5). Här kom samarbetsövningar först följt av lekar, träning/motion och bollaktiviteter. De minst viktiga enligt lärarna var dans och övrigt. Bland eleverna undersöktes vilka aktiviteter som var populärast bland pojkar respektive flickor (Eriksson m.fl., 5). Bland pojkarna var den överlägset populäraste aktiviteten bollaktiviteter följt av styrka/kondition och lekar. Bland flickorna var den populäraste aktiviteten dans/aerobics följt av bollaktiviteter och lekar. I slutet av undersökningen konstaterade skolverket att det är av betydelse att notera att de aktiviteter som var populärast bland pojkarna också var de vanligaste (Eriksson m.fl., 5). Aerobics/dans som ger det högsta deltagandet bland flickorna kom först på sjunde plats bland de vanligaste aktiviteterna. Man poängterar också att dans uttryckligen omnämns i kursplanen medan så inte är fallet med bollaktiviteterna. Även andra aktiviteter som omnämns som viktiga aktiviteter såsom motorik, simning och orientering inte verkar vara särskilt vanligt förekommande på lektionerna. Även hälsoaspekten kopplas samman med valet av aktiviteter på idrottslektionerna: Ett framtida utvecklingsarbete i ämnet måste också mot bakgrund av den betonade hälsoaspekten handla om vilka aktiviteter och hur en undervisning ser ut som leder till att människor på egen hand kan stärka sin hälsa och välbefinnande i ett livslångt perspektiv. (Eriksson, 5, s. 162) Samundervisning eller särundervisning Definition Johansson (1991) skriver att särundervisning och samundervisning innebär att elevgruppen i första fallet är uppdelad efter kön och i det andra att både pojkar och flickor har lektionerna tillsammans. Huvudprincipen med samundervisning är att pojkar och flickor ska undervisas tillsammans och endast i speciella moment bör man gruppera eleverna efter kön. Tidigare forskning Carli (1991) menar att denna ordning som växte fram i samband Läroplan för grundskolan ansågs vara ett medel att utjämna könsrollerna. Idag förekommer båda undervisningsformerna i den svenska grundskolan men med en tydlig majoritet för samundervisningen. Forskning om för och nackdelar med de olika undervisningsformerna har bedrivits kontinuerligt sen samundervisningens införande med olika resultat som följd. Särundervisningen tyder på en större jämställdhet än vad samundervisningen gör, där pojkarna gynnas och flickorna kommer på undantag vilket inte minst visar sig i lägre betyg. Annerstedt (1) skriver i boken Idrottsundervisning: 3

Idrottsundervisningen oavsett om man har samundervisning eller könsuppdelat bör syfta till att uppmärksamma flickor och pojkar i lika hög utsträckning. Man kan däremot inte automatiskt anta att samundervisning innebär jämställdhet och lika behandling, utan det tycks som om lärare inte allt för sällan behandlar pojkar och flickor på olika sätt. (Annerstedt, 1 s.164) Annerstedt (1) fortsätter med att konstatera att lärare ofta agerar olika med pojkar och flickor. Innehållet på lektionerna tenderar också att påverkas eftersom att aktiviteter som dans och gymnastik har minskat till förmån för andra aktiviteter i klasser med samundervisning. Malmqvist (1991) kommer i en undersökning om elevattityder till samundervisning fram till att endast nio procent av eleverna har en negativ uppfattning om samundervisning. Det visade sig också att könstillhörigheten inte hade någon betydelse för inställningen till samundervisning. Enligt Redelius (4) har alltså de flesta elever en positiv inställning till samundervisning i ämnet. Men i en djupare undersökning gjord av idrottshögskolan under 1-2 visade det sig att de pojkar och flickor som är mer negativt inställda till ämnet också är de elever som har en negativ inställning till samundervisning. Detta gäller framför allt de negativt inställda flickorna där endast 32 har svarat att de alltid skulle vilja ha samundervisning jämfört med 58 bland de mer positivt inställda flickorna. Betyg Skolverkets rapport (Eriksson m.fl., 5) visar att flickor har sämre betyg än pojkar i ämnet idrott och hälsa i år 9. Andelen som inte får betyg i ämnet är högre bland flickor än pojkar samtidigt som andelen elever med betyget väl godkänt eller betyget mycket väl godkänt är högre bland pojkarna. Då flickor generellt har bättre betyg än pojkar i skolår nio är ämnet idrott och hälsa ett undantag. Genus Genus; begrepp myntat i amerikansk antropologisk forskning under 197 (www.ne.se). Medan kön (eng. sex) är en biologisk term markerar genus (eng. gender) det socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan kvinnors och mäns status i samhället. Begreppet genus används i kvinnoforskningen vid analys av uppkomsten och effekterna av könshierarkin. Med könshierarki menas rangordning mellan människor utifrån vilket kön de tillhör. Hirdman (3) skriver att begreppet genus idag används för att på ett vetenskapligt sätt diskutera hur könen görs, hur relationerna mellan könen ser ut, vad den relationen spelar för roll och hur vi ska kunna frigöra oss från de gamla tankefigurerna, man och kvinna. 4

Enligt folkhälsoinstitutet (5) skapas genus genom ett samspel mellan uppfattningar om kvinnlighet och manlighet och strukturella förhållanden. Genus som struktur är uttryck för hur kön knyts till makt. Genusforskningen problematiserar relationer och maktordning mellan kvinnor och män. Man kan också se genusutvecklingen i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Hirdman (3) beskriver detta som att Sverige inom loppet av ett par decennier förändras från den stereotypa visionen av gamla Han och Hon, mot ett jämställdhetssamhälle med moderna människor med samma möjligheter, skyldigheter, ansvar och rättigheter. Under etthundra år förändras Sverige från ett jordbruksland, ett lort Sverige, till ett urbaniserat, supermodernt och rent mönsterland. Och det är inte bara rent och ordnat. I gatubilden och i de offentliga utrymmena ser vi män och kvinnor blandas; vi ser män gå med barnvagnar och småungar vid handen och ömt snyta deras näsor och torka deras tårar. Vi ser kvinnor med farbrorväskor (portföljer) jäktade ila till sammanträden. (Hirdman, 3, s. 172) Under hösten 2 genomfördes på uppdrag av regeringen en utvärdering av skolämnet idrott och hälsa. Regeringens uppdrag till skolverket var att: Skolverket skall utvärdera och analysera undervisningen i ämnet idrott och hälsa i förhållande till kursplanerna samt utvärdera i vilken mån eleverna deltar i och fullföljer utbildningen. Orsaker till bristande måluppfyllelse skall analyseras. Därutöver skall verket analysera hur undervisningens uppläggning påverkar elevernas inställning till ämnet och förståelsen för behovet av fysiska aktiviteter. (Eriksson 3 s. ) I en artikel i svensk idrottsforskning analyserar Eriksson (3) resultaten från skolverkets undersökning. Artikeln fokuserar på genus och inaktivitet och redovisar några resultat om inställning till ämnet och deltagande på lektionerna. I artikeln framkommer det att flickor är mindre aktiva än pojkar, att pojkar är mer intresserade av idrott och hälsa än vad flickor är och pojkar är mer fysiskt aktiva på lektionerna än vad flickor är. Författarna till artikeln konstaterar att 25 procent flickor som oftast är med på idrotten inte rör på sig i någon större utsträckning. Detta kan jämföras med endast tre procent bland pojkarna. Författarna ställer sig också frågan om de aktiviteter som man sysslar med på lektionerna är orsaken till pojkarnas större intresse för idrott och hälsa och det faktum att pojkarna är mer fysiskt aktiva på lektionerna. Den aktivitet som är vanligast på lektionerna är bollaktiviteter, vilka också är de aktiviteter som är populärast hos pojkarna. De aktiviteter som är populärast hos flickorna, dans och aerobics, kommer inte förrän på sjunde plats över de aktiviteter som är vanligast. Genus är av central betydelse i förståelsen av skolämnet Idrott och hälsa. Genomgående verkar ämnet i större utsträckning möta pojkarnas behov och intressen. De aktiviteter som ger högst deltagande bland pojkar är de aktiviteter som är vanligast. (Eriksson 5 s. 38) 5

Kursplaner och läroplaner I kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan som återfinns i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) betonas att ämnet ska ge alla elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor. Ämnet skall också väcka intresse och nyfikenhet för nya aktiviteter. Under ämnets karaktär och uppbyggnad (Kursplanen i idrott och hälsa för grundskolan) står det vidare att kärnan i ämnet är idrott lek och varierade rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter och kunna utvecklas på sina egna villkor. Enligt 1994 års läroplan (Lpo94) ska läraren verka för att flickor och pojkar får samma inflytande över och utrymme i undervisningen. Det skall tas hänsyn till olika elevers förutsättningar och behov. Attityd Attitydbegreppet Slår man upp ordet attityd i Nationalencyklopedin (www.ne.se) så definieras ordet som en varaktig inställning som har byggts upp genom erfarenheter och som kommer till uttryck i att man är för eller emot något. Begreppet attityd har förekommit inom vetenskapen under de senaste två århundradena. Darwin definierade attityd som något yttre eller ett beteende som kan observeras. Andra har använt ordet som något inre och mentalt. Tyska experimentalpsykologer inom Würzburgskolan avsåg med attityd en mental förhandsinställning som påskyndar tänkandet vid problemlösning. Enligt skolverket (1995) är synonymer till ordet attityd bland annat ståndpunkt och förhållningssätt. Detta betyder att attityder är subjektiva värderingar. Attityder handlar om människors uppfattningar om någonting. Attityder kan vara väl underbyggda med grundläggande kunskaper men också vara allmänt tyckande. När attitydundersökningar genomförs är det inte den objektiva sanningen eller verkligheten som studeras. Angelöw () delar in attitydbegreppet i tre olika komponenter - En tanke-, eller kunskapskomponent (kognitiv) som handlar om de föreställningar och idéer som vi har om en speciell person, ett speciellt objekt eller situation. - En känslokomponent (affektiv) som avser vilka känslor vi hyser mot objektet i fråga. - En handlingskomponent som syftar på vår benägenhet att handla på ett visst sätt i förhållande till de föreställningar och känslor vi hyser mot objektet i fråga. Angelöw () skriver också att viss forskning anser att attityder uppfyller olika funktioner. Detta kan till exempel vara förståelse, behovstillfredsställelse och 6

försvar av självkänsla. Med hjälp av attityder kan vi förstå världen och händelser omkring oss. Attityder bidrar också till att tillfredställa våra behov, att nå våra mål. Attityders tredje funktion är att stärka vårat självförtroende, försvara oss mot kritik och även försvara vår självkänsla. Den fjärde funktionen innebär att vi uttrycker våra värderingar, talar om för omvärlden vilken person vi är och vad vi gillar, ogillar osv. Skillnader mellan attityd och beteende Angelöw () menar att det ofta är vanligt att en persons konkreta handlingar inte avspeglar vilka attityder denna uttrycker. Det är därför viktigt att kunna skilja på dessa två begrepp. Socialpsykologer menar att det finns flera olika skäl till att en person ofta säger en sak men gör någonting helt annat. Den aktuella situationen kan vara en orsak till att vårt beteende inte avspeglar våra attityder. Då ens attityder inte baserar sig på egna tidigare erfarenheter är risken stor att attityder inte heller förutsäger beteendet. Attityder är mer relevanta för ett framtida beteende om de grundar sig på tidigare beteenden än om man inte har några tidigare erfarenheter att falla tillbaka på. Attitydförändringar och attitydmätningar Enligt Angelöw () finns det fyra faktorer som har betydelse för attitydförändringar. Den första är en trovärdig och övertygande sändare (källan) som inger förtroende. Den andra är publiken (mottagaren) som ofta är mer mottaglig för förändring om denne är lik sändaren. Den tredje faktorn är budskapet (kommunikationen). Dessa tre faktorer pratade Aristoteles om redan år före Kristus. Dagens forskning har också tillfogat en fjärde faktor som innebär att även det sociala samanhang som kommunikationen äger rum i har betydelse för en eventuell attitydförändring. För att mäta en attityd kan man använda sig av Likertskalan. Detta är en skala som rymmer ett godtyckligt antal påståenden som bevisat avspeglar attityden till något (www.ne.se). Undersökningspersonen får ta ställning till de olika påståendena och ange hur starkt hon/han instämmer i eller tar avstånd från detta. De olika svarsalternativen har poängsatts och summan i poängen anger styrkan i attityden. Sammanfattningsvis så ansluter vi oss till Angelöws referens av attitydbegreppet där han delar in begreppet attityd i de tre komponenterna kognitiv, affektiv och den handlingsbenägna komponenten. Vi har med bakgrund till det valt att utforma vår undersökning av attityden till idrottsämnet utifrån dessa tre komponenter medan vi undersökt attityden till innehållet med hjälp av den affektiva komponenten. Vi har också valt att använda oss av Likertskalan för att mäta attityden. 7

Syfte Syftet med vårt arbete är att beskriva eventuella skillnader mellan pojkar och flickors attityder till idrottsämnet respektive innehållet på idrottslektionerna. Vi vill att resultatet från undersökningen skall vara oss till hjälp i utformandet av en idrottsundervisning som på ett bättre sätt passar samtliga elever. Frågeställningar Vilka skillnader mellan könen finns det i attityden till idrottsämnet? Vilka skillnader mellan könen finns det i attityden till innehållet på idrottslektionerna? Avgränsning och precisering Vi vill att vår undersökning av attityden till idrottsämnet skall spegla de tre olika komponenter som Angelöw () delar in attitydbegreppet i, kognitiv, affektiv och den handlingsbenägna. Medan undersökningen av attityden till idrottsämnets innehåll skall spegla den affektiva komponenten. Studien genomfördes i två klasser i grundskolans senare år, årskurs 9. 8

Metod Val av undersökningsmetod Vi har valt att använda oss av enkäter som metod för att undersöka om det finns något samband mellan elevers attityder till idrottsämnet och innehållet på idrottslektionerna. Detta tillvägagångssätt har vi valt eftersom enkäternas kvantitativa egenskaper ger oss en god överblick av elevgruppens svar (Trost, 1). För att kunna mäta en attityd krävs dessutom ett stort underlag av försökspersoner vilket i vårt fall är svårt att uppnå med en kvalitativ metod. Undersökningsgrupp Vi har båda läst idrott och hälsa med inriktning på grundskolans senare år och gymnasiet. Därför vill vi fokusera vår undersökning på denna del av skolan. Vi valde därför vår undersökningsgrupp på grundskolans senare år. De två klasser som ingick i undersökningen har i årskurs sju och åtta haft särundervisning för att i årskurs nio övergå till samundervisning. Urval Undersökningen genomfördes i två klasser i årskurs nio på en grundskola i Luleå kommun. Undersökningsgruppen omfattade sammanlagt 58 elever. Samtliga elever i undersökningen hade samma lärare i ämnet idrott och hälsa. Vi valde en undersökningsgrupp i årskurs nio då vi tror att dessa elever har hunnit bilda sig en uppfattning om ämnet idrott och hälsa och dess innehåll i grundskolan. Bortfall Vår undersökningsgrupp skulle ha bestått av 58 elever men på grund av omständigheter utom vår kontroll blev bortfallet totalt 12 elever. Vilket innebär att gruppen som vi genomförde undersökningen på bestod av 46 elever. Av dessa var 19 pojkar och 27 flickor. Material Enkäten konstruerades så att fråga ett till åtta behandlade elevernas attityder till idrottsämnet. Av dessa åtta frågor så behandlade fråga ett och två den kognitiva komponenten, fråga tre och fyra den affektiva komponenten, fråga sex och sju behandlade den handlingsbenägna komponenten, enligt Angelöws () referens av attitydbegreppet. Fråga fem och åtta var öppna frågor där eleverna ytterligare 9

fick precisera sina svar. Efter dessa åtta frågor så ställdes frågor som behandlade idrottsämnets innehåll (se bilaga 1). På dessa frågor fick eleverna ta ställning till olika aktiviteter som enligt Eriksson (3) var de vanligast förekommande aktiviteterna på idrottslektionerna. Eleverna fick ange hur roliga de tyckte dessa aktiviteter är. Besvarandet av enkäterna genomfördes i anslutning till de två klassernas idrottslektioner. Miljön och tidpunkten var liknande för de båda klasserna. Procedur Eleverna fick besvara enkäten i början av en idrottslektion. Besvarandet genomfördes enskilt och vi var noga med att påpeka att elevernas svar behandlades med de konfidentialitetskrav som är ett av de fyra huvudkraven som beskrivs i Vetanskapsrådets forskningsetiska principer (199). Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådets forskningsetiska princper (s. 12) När eleverna besvarade enkäten befann de sig i en teorisal i anslutning till idrottshallen på den aktuella skolan. Standardisering och strukturering Trost (1) skriver att med standardisering menar man till vilken grad situationen och frågorna är densamma för alla svarande i undersökningsgruppen. En hög standardiserings grad är önskvärt vid de allra flesta sorter av enkäter. Om standardiseringen är låg innebär det att möjligheterna till jämförelse minskar och jämförelse är en viktig del av vad man vill göra med sitt material. Vår undersökningsmetod präglades av en hög standardiserings grad. Detta var viktigt eftersom enkäten skulle användas i en jämförande studie. Samtliga elever fick besvara enkäten i samband med deras idrottslektioner vid samma tidpunkt på dygnet. Instruktionerna inför besvarande av enkäterna var även dessa likadana med reservation för att eventuella frågor från de besvarande kunde variera mellan de olika elevgrupperna. Enligt Trost (1) kan strukturering definieras på två olika sätt. Det första och kanske mest förekommande sättet innebär att om svarsalternativen på frågorna är öppna så blir graden av strukturering lägre och om svarsalternativen däremot är fasta så blir graden av strukturering hög. Det andra sättet innebär att om frågorna är kopplade till det ämne som de är avsedda att behandla så är struktureringen hög och omvänt om frågorna inte är kopplade till ämnet så är struktureringen låg. Detta innebär något förenklat att om enkäten har en struktur så är den högt strukturerat. Sammanfattningsvis kan man säga att strukturering dels är kopplat till detaljer i

frågorna och dels till undersökningen i stort. Man kan också säga att frågor med låg grad av strukturering även innebär att graden av standardisering är låg. Av de 26 frågorna i vår enkät var det endast tre stycken som var öppna och av dessa tre frågor var två stycken så kallade följdfrågor som endast avsåg de elever som svarat på ett visst sätt på den föregående frågan. Frågorna i enkäten behandlade attityden till idrottsämnet samt attityden till innehållet på idrottslektionerna vilket också var syftet med undersökningen. Detta medför att graden av strukturering är hög. Databehandling De statistiska material som vi fick in genom vår enkätundersökning har vi fört in och bearbetat i databehandlingsprogrammet Statview. Där har vi särskiljt svaren mellan flickor och pojkar och räknat ut medianvärden för de båda könen samt för den totala elevgruppen. Vi har även jämfört skillnaderna mellan de båda könen och för att säkerställa denna använt oss av chi-2 test som analysmetod. Rudberg (1993) skriver att chi-2 testet används för att se om skillnader mellan olika sampel är att betrakta som verkliga, oberoende av slumpen eller om skillnaden är orsakad av slumpen. Henriksson (1996) definierar två tumregler för vilka villkor som ska vara uppfyllda för att chi-2 testet ska vara fullständigt tillförlitligt: 1. Stickprovets storlek bör vara minst, (n>) 2. a. Om antalet frihetsgrader är större än 1 (fg>1), bör alla teoretiska frekvenser vara fem eller större (T i 5) b. Om antalet frihetsgrader är 1 (fg=1), bör alla teoretiska frekvenser vara eller större (T i ) Med hänvisning till detta vill vi göra visa reservationer av utfallet på chi-2 testet vid vår databehandling. Eftersom endast 27 flickor och 19 pojkar deltog i vår undersökning De öppna frågorna behandlades med meningskoncentrering. Som innebär att de meningar som eleverna skrev i enkäten formulerades mer koncist (Kvale, 1997). Koncentreringen av meningarna innebar således att de större texterna reducerades till kortare och koncisare formuleringar. 11

Resultat Nedan redovisar vi resultatet från ett urval frågor som för det första rör attityden till ämnet idrott och hälsa men också innehållet på idrottslektionerna. Dessa frågor är de frågor som vi funnit extra intressanta. Resultaten på samtliga frågor återfinns i Bilaga 2. Eleverna besvarade frågorna genom att välja ett alternativ mellan 1 och 5 där 1 är instämmer helt och 5 är instämmer inte alls. I undersökningen ingick 19 pojkar och 27 flickor. Attityder till ämnet idrott och hälsa Kognitiv komponent På den första frågan undrade vi om eleverna ansåg att idrottsundervisningen ger dem kunskaper att utöva idrott på fritiden. Här erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6,74 22,22 25,93 11,11 36,84 36,84 21,5 5,26 39,13 28,26 23,91 8,7 Figur 5:1. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 1 Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,97. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På frågan om idrottsundervisningen ger mig kunskaper att bibehålla en god hälsa erhöll vi följande svarsfördelning 12

9 8 7 6 59,26 22,22 7,41 11,11 42,11 36,84,53,53 52,17 28,26 8,7,87 Figur 5:2. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 2 Medianvärdet på denna fråga är 1. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 1. Chi 2 testet ger oss p - värdet,99. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På de två frågor som rör den kognitiva komponenten av attityden till idrottsämnet är det både positivt och anmärkningsvärt att ingen elev har svarat 5 och endast 9,8 av det totala antalet elever har svarat 4 på någon av dessa frågor. Affektiv komponent På följande fråga, känner jag mig duktig på idrotten? Erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 22,22 25,93 33,33 11,11 7,41 52,63 26,32 15,79 5,26 34,78 26,9 26,9 8,7 4,35 Figur 5:3. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 3 Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 1 och för flickorna 3. Chi 2 testet ger oss p - värdet,66. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. 13

På frågan om ämnet idrott och hälsa är något som intresserar mig erhöll vi följande svarsfördelning 9 8 7 6 48,15 18,52 22,22 7,41 3,7 63,16 21,5 5,26,53 54,35 19,57 13,4 6,52 6,52 Figur 5:4. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 4 Medianvärdet på denna fråga är 1. För pojkarna är medianvärdet 1 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,86. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På de två frågor som behandlar den affektiva komponenten av attityden till idrottsämnet är svarsfördelningen fortsatt låg på svarsalternativen 4 och 5 även om den ökat något jämfört med de två frågor som rör den kognitiva komponenten. På dessa frågor är det samanlagt 13 av det totala antalet elever som svarat 4 eller 5 på någon av dessa frågor. På den öppna frågan där de som hade svarat alternativ 4 eller 5 på frågan om ämnet idrott och hälsar är något som intresserar mig skulle skriva vad som skulle få dem mer intresserade av ämnet erhöll vi endast fyra svar. Av dessa fyra var två svar från pojkar. En ville ha mindre laglekar och mer styrketräning på gym och den andra ville ha färre tester. Av de två flickor som svarade på denna fråga ville en ha mindre fotboll. Den andra ville ha mer ovanliga och varierande aktiviteter såsom gymbesök och aerobics. Handlingsbenägen komponent På fråga sex undrade vi om eleverna är ombytt på samtliga idrottslektioner. Här fick vi följande svarsfördelning 14

9 8 7 6 62,96 25,93 7,41 3,7 89,47,53 73,91 19,57 4,35 2,17 Figur 5:5. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 6 Medianvärdet på denna fråga är 1. För pojkarna är medianvärdet 1 och för flickorna 1. Chi 2 testet ger oss p - värdet,99. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På frågan om jag deltar aktivt på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 44,44 29,63 22,22 3,7 73,68 15,79,53 56,52 23,91 17,39 2,17 Figur 5:6. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 7 Medianvärdet på denna fråga är 1. För pojkarna är medianvärdet 1 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,97. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På de två frågor som rör den handlingsbenägna komponenten är det inte heller någon elev som har svarat 5 och endast 2,17 av eleverna som har svarat 4 på någon av frågorna. På den öppna frågan där de elever som svarat alternativ 4 eller 5 på frågan om de deltar aktivt på idrottslektionerna skulle skriva vad som skulle göra att dem aktivare på idrottslektionerna erhöll vi endast ett svar. Det var en flicka som ville ha mer individuell idrott och mindre krav. 15

Idrottsämnets innehåll Nedan följer resultaten på de frågor som behandlade innehållet på idrottslektionerna. Även här var svarsalternativen 1-5 där 1 är instämmer helt och 5 instämmer inte alls. På den nionde frågan fick eleverna ta ställning till om de tycker det är roligt med fotboll på idrottslektionerna. sfördelning ser ut på följande sätt. 9 8 7 6 37,4 14,81 14,81 18,52 14,85 52,63,53 15,79 15,79 5,26 43,48 13,4 15,22 17,39,87 Figur 5:7. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 1 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,38. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På fråga undrade vi om eleverna tycker det är roligt med basket på idrottslektionerna. Här var det vanligast förekommande svaret 1, vilket ungefär en tredjedel av eleverna hade svarat. Det var något fler av pojkarna som instämde helt med att basket var en rolig aktivitet på idrottslektionerna och nästan 57,9 av pojkarna har svarat 1 eller 2 på denna fråga. 44,5 av flickorna som har svarat detta. Av pojkarna är det 42,1 som har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 37 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2,5. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. Även på frågan om jag tycker det är roligt med innebandy på idrottslektionerna var det vanligast förekommande svaret 1 vilket 36,96 av eleverna har svarat. Det var något fler av pojkarna som instämde helt i att innebandy var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 52,64 som har svarat 1 eller 2 medan det är 44,44 av flickorna som har svarat detta. 21,5 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 14,81 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 3. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. På frågan om jag tycker det är roligt med handboll på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 16

9 8 7 6 Total 29,63 29,63 25,93 11,11 3,7 31,58 26,32 21,5 15,79 5,26 Total,43 28,26 23,91 13,4 4,35 Figur 5:8. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 12 Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,85. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På frågan om jag tycker det är roligt med volleyboll på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 48,15,74 3,7 3,7 3,7 31,58 36,84 15,79 5,26,53 41,3 39,13 8,7 4,35 6,52 Figur 5:9. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 13 Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,99. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På fråga 14 undrade vi om eleverna tycker det är roligt med bollekar på idrottslektionerna. Det vanligast förekommande svaret var 1 som 45,65 av eleverna har svarat. Något fler av flickorna instämde helt i att bollekar var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 63,16 som har svarat 1 eller 2 medan det är 81,48 av flickorna som har svarat detta. 15,79 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 3,7 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. 17

På frågan om jag tycker det är roligt med skidor på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 11,11 18,52 18,52 22,22 29,63 21,5 15,79 31,58 21,5,53 15,22 17,39 23,91 21,74 21,74 Figur 5:. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 15 Medianvärdet på denna fråga är 3. För pojkarna är medianvärdet 3 och för flickorna 4. Chi 2 testet ger oss p - värdet,5. Detta är inom det kritiska p värdet,5 vilket innebär att det finns en statistisk säker skillnad mellan könen. Pojkarna tycker det är roligare med skidor än vad flickorna gör. På frågan om jag tycker det är roligt med skridskor på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 14,81 18,52 29,63 14,81 22,22 36,84 15,79 21,5 5,26 21,5 23,91 17,39 26,9,87 21,74 Figur 5:11. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 16 Medianvärdet på denna fråga är 3. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. Chi 2 testet ger oss p - värdet,9. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På fråga 17 undrade vi om eleverna tycker det är roligt med orientering på idrottslektionerna. sfördelningen såg ut på följande sätt. 18

9 8 7 6 18,52 22,22 18,52 29,63 11,11 21,5 42,11 5,79,53,53 19,57,43 17,39 21,74,87 Figur 5:12. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 17 Medianvärdet på denna fråga är 2,5. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. Chi 2 testet ger oss p - värdet,35. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På frågan om jag tycker det är roligt med friidrott på idrottslektionerna är det vanligast förekommande svaret 2 som 28,26 av det totala antalet elever har svarat. Något fler av pojkarna instämde helt i att friidrott var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 52,64 som har svarat 1 eller 2 medan det är 51,85 av flickorna som har svarat detta. 26,31 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 25,93 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. På frågan om jag tycker det är roligt med redskap på idrottslektionerna är det vanligast förekommande svaret 2 som 32,61 av det totala antalet elever har svarat. Något fler av flickor instämde helt i att redskap var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 47,37 som har svarat 1 eller 2 medan det är 51,85 av flickorna som har svarat detta. 26,32 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 37,4 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2,5. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. Följande fråga behandlade om eleverna tycker det är roligt med bad på idrottslektionerna. Här erhöll vi följande svarsfördelning. 19

9 8 7 6 41,67 8,33 29,17 4,17 16,67 21,5 31,58 21,5 15,79,53 32,56 18,6 25,58 9,3 13,95 Figur 5:13. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2,5. Chi 2 testet ger oss p - värdet,68. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På denna fråga är det 3 flickor som av någon anledning inte har svarat. På frågan om jag tycker det är roligt med dans på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6 19,23 19,23 15,38,77 15,38 15,79 15,79,53 57,89 11,11 17,78 15,56 22,22 33,33 Figur 5:14. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 21 Medianvärdet på denna fråga är 4. För pojkarna är medianvärdet 5 och för flickorna 3. Chi 2 testet ger oss p - värdet,4. Vilket är inom det kritiska p värdet,5. Detta innebär att det finns en statistisk säker skillnad mellan könen. Flickorna tycker dans är roligare än vad pojkarna gör. På denna fråga är det 1 flicka som av någon anledning inte har svarat. Fråga 22 behandlade om eleverna tycker det är roligt med konditionsträning på idrottslektionerna. Här var det vanligast förekommande svaret 3 som 32,78 av det totala antalet elever har svarat. Något fler av pojkarna instämde helt i att konditionsträning var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 52,63 som har svarat 1 eller 2 medan det är 25,92 av flickorna som har svarat

detta. 15,79 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 37,3 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 3. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 3. På fråga 23 undrade vi om eleverna tycker det är roligt med styrketräning på idrottslektionerna. Det vanligast förekommande svaret var här 1 och 3,,43 av elever har svarat 1 och lika många har svarat 3. Något fler av pojkarna instämde helt i att styrketräning var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 68,43 som har svarat 1 eller 2 medan det är 51,85 av flickorna som har svarat detta. 5,26 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 14,82 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. På frågan om jag tycker det roligt med racketspel på idrottslektionerna erhöll vi följande svarsfördelning. 9 8 7 6,74 29,63 14,81 14,81 42,11 36,84 21,5 41,3 32,61 17,39 8,7 Figur 5:15. Stapeldiagram för svarsfördelning på fråga 24 Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 2 och för flickorna 2. Chi 2 testet ger oss p - värdet,98. Detta är större än det kritiska p värdet,5. Vilket innebär att ingen statistisk säker skillnad mellan könen kan påvisas. På frågan om jag tycker det är roligt med lekar på idrottslektionerna är det vanligast förekommande svaret 2 som,43 av det totala antalet elever har svarat. Något fler av flickorna instämde helt i att lekar var en rolig aktivitet på idrottslektionerna. Av pojkarna är det 47,37 som har svarat 1 eller 2 medan det är 62,96 av flickorna som har svarat detta. 31,58 av pojkarna har svarat 4 eller 5 och bland flickorna har 18,51 svarat detta. Medianvärdet på denna fråga är 2. För pojkarna är medianvärdet 3 och för flickorna 2. På den avslutande frågan fick eleverna ge oss övriga synpunkter på idrottslektionerna till exempel aktiviteter som de saknar eller aktiviteter som de tycker det är för mycket av. På denna fråga fick vi sammanlagt 14 svar. Av dessa 14 var det fem svar från pojkar och nio svar från flickor. Bland pojkarna ville två stycken ha färre lekar, en ville ha färre danslektioner och en ville ha mer bad. Av flickorna ville tre stycken ha mer bad, två flickor ville ha fler danslektioner, två ville ha mer fotboll, en ville ha fler samarbetsövningar och en 21

ville ha mer racketsport. Av de aktiviteter som flickorna ville ha mindre av ville en ha mindre fotboll, en ville ha mindre tester och en ville ha mindre basket. Övriga synpunkter på idrottslektionerna hos eleverna var fler idrottstimmar, bra innehåll, stereotypt schema och en elev skriver att man känner sig utanför på lagidrotterna om man inte utövar dessa på fritiden. Diskussion Reliabilitet och validitet Trost (1) skriver att med reliabilitet, eller tillförlitlighet, menar man att en mätning inte utsätts t ex för slumpinflyttelser, att frågorna ställs på samma sätt, situationen skall vara likadan för alla etc. Ur begreppet reliabilitet kan man ibland urskilja fyra olika komponenter. Kongruens, vilket rör likhet mellan frågor som ska mäta samma sak. Precision, hänger samman med hur den svarande besvarar frågorna i ett enkät formulär eller hur en intervjuare registrerar svar. Objektivitet, skilda intervjuares sätt att registrera, om de registrerar samma sak likadant är reliabiliteten hög. Konstans, tidsaspekten vilket förutsätter att fenomenet eller attityden eller vad det är frågan om inte ändrar sig. För att reliabiliteten skall vara hög så skall situationen vara standardiserad i alla avseenden. Vi anser att reliabiliteten i vår undersökning var hög eftersom alla personer som ingick i vår undersökningsgrupp fick besvara identiska enkäter under likartade förhållanden och under samma tidsaspekt. Vi var också väldigt noga med att ge samtliga eleverna tydliga och likvärdiga instruktioner innan besvarandet av enkäterna. En faktor som dock måste tas i beaktande är det faktum att attityden till olika aktiviteter på skolidrotten inte är konstant. Hade vi t.ex. gjort undersökningen under sommaren hade kanske sommaridrotterna fått ett annat värde. Enligt Trost (1) menar man med validitet, giltighet, att instrumentet eller frågan skall mäta det den är avsedd att mäta. Frågan och svarsalternativen bör vara relevant till det som de avses undersöka för att validiteten ska vara hög. Vid samanställningen av enkätsvaren insåg vi att vi hade kunnat formulera fråga 21 annorlunda. Vi frågar om eleverna tycker det är roligt med dans men i begreppet dans innefattade vi även aerobics vilket vi även skulle ha skrivit i enkäten. Alternativet till detta kunde ha varit en enskild fråga för aerobics. Detta kan ha medfört att de elever som gillar aerobics men inte dans har gett en mer negativ bild av aktiviteten än vad som egentligen är fallet. Detta kan speciellt gälla flickorna eftersom många av dem utövar aerobics på fritiden. Resultatdiskussion Attityder till idrottsämnet Resultatet på de frågor som behandlar attityden till idrottsämnet visar på en något positivare attityd till ämnet idrott och hälsa bland pojkarna. Tyvärr så kan vi inte via 22

de Chi 2 test vi genomfört statistiskt säkerställa denna skillnad i inställning mellan könen. En större undersökningsgrupp hade kunnat säkerställa detta (se sid. 11). Den största skillnaden mellan könen har vi fått på fråga 3 om eleverna känner sig duktig på idrottslektionerna. På denna fråga svarade över hälften av pojkarna 1, instämmer helt, medan endast en femtedel av flickorna svarade detta. Detta stämmer överens med skolverkets undersökning (Eriksson, 5) där 59,5 av pojkarna har svarat att de känner sig duktiga på idrottslektionerna medan endast 37,5 av flickorna tycker detta. Om man ser detta utifrån ett könsperspektiv kan man ställa sig frågan om vad som uppfattas som manligt och kvinnligt i samhället? Är det en fråga om status att känna sig duktig på idrotten. Enligt nationalencyklopedin (www.ne.se) markerar genus det socialt och kulturellt betingade skillnaderna mellan kvinnors och mäns status i samhället. Utmaningen blir då för oss pedagoger att lyckas få flickorna att frigöra sig från de gamla tankefigurerna och våga känna sig duktiga på idrotten (Hirdman, 3). På fråga 4 som handlar om ämnet idrott och hälsa är något som intresserar eleverna svarade drygt 63 av pojkarna och nästan hälften av flickorna att de instämmer helt. Detta visar att intresset för ämnet är stort bland de flesta eleverna vilket enbart kan ses som något positivt. Detta resultat överensstämmer väl med resultatet från skolverkets undersökning (Eriksson, 3) där 62 av pojkarna och 37 av flickorna svarade instämmer helt på frågan om idrottsämnet intresserar dem. Även när man ser på resultatet från fråga 6, jag är ombytt på samtliga idrottslektioner, och fråga 7, jag deltar aktivt på idrottslektionerna, så stärks bilden av en positiv inställning till ämnet hos eleverna. På dessa två frågor ökade dock skillnaden mellan könen jämfört med fråga 4. På fråga 6 så har samtliga pojkar svarat 1 eller 2 var av nästan 9 svarade 1, det vill säga instämmer helt. Resultatet från skolverkets undersökning (Eriksson, 3) visar också att de flesta eleverna deltar och rör sig på idrottslektionerna. Där svarade 75 av eleverna antingen att de oftast är med och rör sig mycket eller att de alltid är med och blir andfådd eller svettig. Innehållet på idrottslektionerna Genom att samanställa svaren på frågorna 9-25, de frågor som rör innehållet på idrottslektionerna, så har vi kunnat lista de aktiviteter som eleverna tycker är roligast. Då undersökningen är genomförd på en grupp elever som innehöll 27 flickor och 19 pojkar så kan denna fördelning mellan könen påverka utfallet på de medelvärden där samtliga elever ingår i beräkningarna. De aktiviteter som samtliga elever tyckte var roligast var bollekar, racketspel och volleyboll. Bland pojkarna var de roligaste aktiviteterna racketspel, styrketräning och fotboll. Flickorna tyckte att de roligaste aktiviteterna var volleyboll, bollekar och racketspel. Av de aktiviteter som är roligast finns endast två lagsporter, volleyboll och fotboll, och av dessa endast fotboll som tillhör de stora lagsporterna fotboll, basket, innebandy, ishockey (skridskor) och handboll. Det som utmärker de aktiviteter som eleverna tycker är roligast, framförallt volleyboll, racketspel och bollekar är att dessa är idrotter relativt få elever utövar på fritiden. Detta påpekades också av en 23