VERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2006 1
2 ISP TJUGOHUNDRASEX Viktiga mål Viktiga händelser Öka antalet tillsynsbesök med höjd kvalitet Förbättra och effektivisera handläggning av utförseltillstånd samt förenkla rutinerna inom området Krigsmateriel i syfte att minska företagens och ISPs arbetsomfattning Förbättra användningen av information om meddelade avslag och leveranser samt uppgifter från informationsutbyte inom området Produkter med dubbla användningsområden Stärka kontrollen över elektronisk överföring av teknologi via Internet Stärka stöd och bistånd till länder i EUs närområde och andra prioriterade länder för att förbättra dessa länders exportkontroll och icke-spridning Med berörda myndigheter förbättra identifieringen av vilka företag som bör vara deklarationspliktiga enligt kemvapenkonventionen Dokumentera beslut i ärenden på ett sådant sätt att tillämpningsutvecklingen kan följas över tiden ISP fyllde 10 år den 1 februari. Det firades med Öppet hus, seminarium och en jubiléumsbok Ny vision och ny logotype presenterades i samband med jubiléet Tillsynsbesöken av KM-företagen ökade under året Verksamhetsutveckling av ISP VISP startade ISP tilldelades årets EA-pris (tredje året i rad) som bästa myndighet i gruppen små myndigheter ISPs Egon Svensson valdes till ordförande för Licensing and Enforcement Officers Meeting (LEOM) i Wassenaar FNs säkerhetsråd har under året antagit vardera två resolutioner om exportkontroll för Iran och Nordkorea Ny produktlista för PDA-produkter EU presenterade 27 februari en ny reviderad lista som publicerades 13 mars. Listan gäller från 12 april och framåt ISP i media Dagens Industri februari Euronews oktober SVT Uppdrag granskning november SVT Faktum oktober TV 8 februari
3 INNEHÅLL ISP TJUGOHUNDRASEX 2 DET HÄR ÄR ISP 5 GD HAR ORDET 7 FÖRÄNDRAD HOTBILD 9 EN UTBLICK MOT OMVÄRLDEN 10 KUNDER, PRODUKTER OCH EFFEKTIVITET 11 VÅRA MEDARBETARE 13 VÅRA SAMARBETS- ORGANISATIONER I SVERIGE, PDA 14 ÅRSREDOVISNING 2006 Kort om Resultatredovisning 16 Verksamhetsområde Exportkontroll 17 Verksamhetsområde Ickespridning av kemiska vapen 20 Organisationsstyrning 22 Uppdrag 24 Finansiell redovisning 26 Förkortningar 36 Utvecklingen av den svenska exportkontrollagstiftningen en översikt 37 Exportkontrollprocessen för krigsmateriel 38
4 Under året fick vi ännu ett erkännande om vår inre effektivitet. Det gläder oss och gör att vi i år och några år framåt nu satsar på att utveckla även vår yttre effektivitet. Vi vill att våra kunder, samverkansmyndigheter och intressegrupper ska uppleva att ISP arbetar för visionen En ansvarsfull kontroll av strategiska produkter vårt bidrag till en säkrare värld. Vår verksamhet ska ligga långt framme när vi jämförs med andra länders organisationer inom vårt verksamhetsområde. GD Andreas Ekman och Christina Moquist ISP tar emot Ekonomistyrningsverkets EA-pris 2006 av ESVs chef Yvonne Gustafsson Vill du följa, påverka och stimulera diskussionen om vår verksamhet ger vi dig ett axplock av några användbara webbadresser på Internet. Med stöd av webben kan du surfa vidare i Sverige och världen http://www.un.org/ http://europa.eu/index_sv.htm http://www.regeringen.se/ http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/38919 http://www.riksdagen.se/ http://www.haguepeace.org/ http://www.wassenaar.org/ http://www.opcw.org/ http://www.australiagroup.net/ http://www.osce.org/ http://nobelprizes.com/nobel/peace.html http://www.levandehistoria.org/ http://www.sakerhetspolitik.se/ http://www.mtcr.info/english/index.html http://www.sida.se/ http://www.tullverket.se/se/ http://www.iaea.org/ http://www.dti.gov.uk/europeandtrade/strategic-exportcontrol/index.html http://www.bafa.de/1/en/bafa/tasks.htm http://www.diplomatie.gouv.fr/en/ http://www.minbuza.nl/ http://www.sipri.org/ http://www.sfn.se/start.asp?nodeid=102&ihaschild=0 http://www.rkuf.se/ http://www.osce-ngo.net/ http://www.peacequest.se/ http://www.iktk.se/ http://www.krf.se/ http://www.ikff.se/ http://www.forumsyd.org/ http://www.civis.nu/ http://www2.amnesty.se/wk.nsf/start http://www.iccnow.org/ http://www.bits.de/ http://www.solh.nu/ http://www.wmdcommission.org/ http://www.cnduk.org/ http://www.defind.se/index.html http://disarmament.un.org/ http://www.foi.se/ http://www.mil.se/ http://www.raddningsverket.se/ http://www.fmv.se/ http://www.naec.dk/expcontrengversion/0/30/0 http://www.isp.se/
5 DET HÄR ÄR ISP En ansvarsfull kontroll av strategiska produkter vårt bidrag till en säkrare värld ISP har till uppdrag att kontrollera produktion och export av strategiska produkter. Vårt uppdrag är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhetspolitik. ISP arbetar efter de lagar som fastställts av Riksdagen. Dessa lagar tar sin utgångspunkt i EU-förordningar och i de internationella kontrollregimerna. I Sverige finns ett flertal högteknologiska företag med produkter för t.ex. kryptering, övervakning och som tillverkar delar till den moderna processindustrin. Sverige har en försvarsindustri som i många delar är världsledande. Vår kompetens och vårt engagemang är viktiga förutsättningar i ISPs arbete. Ett nära och aktivt samarbete med andra berörda myndigheter t.ex. Tullverket och Polisen, med svenska industriföretag, europeiska och multilaterala samarbetsorgan och NGOs (t.ex. Svenska Freds och Skiljedomstolen och Svenska Röda Korset) är andra viktiga förutsättningar. Exportkontroll Krigsmateriel (KM) omfattar bl.a. vapen, ammunition, spaningsoch mätutrustningar, skyddsmateriel eller andra för militärt bruk utvecklade produkter. Krigsmateriellagstiftningen är en förbudslagstiftning. Det är ISPs uppgift att pröva ansökningar om undantag från förbudet om export av krigsmateriel. Marknadsföring är inte tillståndspliktig. Företagen är dock skyldiga att kvartalsvis lämna en redovisning. Innan tillstånd till utförsel ges krävs ett slutanvändarintyg från köparen. Köparen förpliktar sig genom intyget att inte vidareexportera aktuell materiel. Speciella utförselärenden behandlas i samråd med det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet, EKR. Ärenden av särskild principiell betydelse ska överlämnas till regeringen för beslut. Produkter med dubbla användningsområden (PDA) är produkter som har en etablerad civil användning men som även kan nyttjas av militär eller för framställning av massförstörelsevapen. Verktygsmaskiner, krypteringsutrustning, IR-kameror, mikroorganismer, kemikalier och värmeväxlare är exempel på sådana produkter. Det kan även gälla kunskap, programvaror och utbildning. Huvudregeln för PDA är att export ska tillåtas om inte särskilda skäl, t.ex. viss militär slutanvändning eller produktens beskaffenhet talar emot. Icke-spridning av kemiska vapen Genom Kemvapenkonventionen (förbjuder användning och innehav) bedrivs ett omfattande arbete runt om i världen med att nedmontera de kemiska vapen som fortfarande existerar och samtidigt se till att det inte sker någon nyproduktion. Under året lämnade ISP deklarationer om Sveriges kemiska industri till OPCW. Inspektörer har även varit i Sverige för att verifiera deklarationerna genom inspektioner. En annan viktig del i ISPs arbete med Kemvapenkonventionen är att fungera som knutpunkt för svensk kemisk industri och berörda myndigheter; Socialstyrelsen, Kemikalieinspektionen, Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarsmakten. Kort verksamhetsfakta ISP omsätter ca 25 mkr per år. Vi är 20 medarbetare lokaliserade i centrala Stockholm. Medelåldern är 48 år fördelat på 11 kvinnor och 9 män. ISP är anslagsfinansierat till 100%. Avgifter tas årligen ut av de företag som har tillverkat, levererat eller fakturerat kontrollerade produkter. Avgiften ska täcka ISPs kostnader inklusive en fastställd ränta. Avgiften redovisas på Statens inkomsttitel och får inte användas av ISP.
6 DET HÄR ÄR ISP Ledningsgruppen Andreas Ekman, GD Jan-Erik Lövgren, stf. GD, KM Christina Moquist, Administrativ chef Egon Svensson, Överingenjör, PDA och CWC Chefsjurist GD Adm.chef KM PDA CWC ADM ISPs råd Till stöd i sitt arbete är två råd knutna till ISP, Exportkontrollrådet, EKR, och Teknisk vetenskapliga rådet, TVR. EKR och ISP sammanträder ca 10 gånger per år medan TVR sammankallas vid behov, ca 3-4 gånger per år. Exportkontrollrådet 2003-2006 Parlamentariskt sammansatt råd till stöd vid uttolkning av riktlinjer i krigsmaterielfrågor Lars Johansson (s) Sören Lekberg (s) Majléne Westerlund Panke (s) Karin Falkmer (m) Göran Lennmarker (m) Lennart Rohdin (fp) Åke Carnerö (kd) Peter Pedersen (v) Åsa Torstensson (c) Lars Ångström (mp) Teknisk vetenskapliga rådet Samråd i klassificeringsfrågor Avd.chef Lena Klasén, FOI Prof. Erik Sandewall, Linköpings universitet Avd.chef Dir. Eva Lindencrona, VINNOVA Öd Lars Hedström, KBM Avd.chef Martin Rantzer, FOI VD Prof. Lena Treschow Torell, IVA
7 GD HAR ORDET kunde noteras. Detta berodde till del på regelförändringar i form av att vi beviljade ett utökat antal generella undantag från kravet på företagen att inlämna anbudsunderrättelser. För produkter med dubbel användning, PDA, har antalet tillståndsärenden minskat något relativt 2005. Samtidigt har en viss förskjutning mellan olika ärendetyper kunnat noteras. Vårt arbete med globala tillstånd på telekom-området (Wassenaar Arrangement) har t.ex. fortsatt kunnat utvecklas, samtidigt som detta visat sig vara svårare på andra områden. Vi har också gjort omfattande arbetsinsatser vad avser identifiering av produkter och mottagare i stater med utveckling av massförstörelsevapen på programmet. Detta arbete har skett i samarbete med Tullverket, SÄPO, FOI m.fl. Skärpt tillsyn ett viktigt instrument Verksamhetsutveckling för ökad effektivitet Under året fattade jag beslut om att i grunden se över ISPs arbetssätt; det s.k. VISP-projektet, Verksamhetsutveckling ISP, sjösattes. I detta lägger vi grunden till ett nytt processorienterat arbetssätt, som sätter kunden i fokus. Min ambition är att vi genom detta ska öka vår effektivitet gentemot våra kunder. Med stöd i våra processer, ett nytt ärendehanteringssystem, vår webbplats och en dynamisk kommunikationsstrategi kan vi skapa en än mer effektiv 24-timmarsmyndighet. Ett av mina viktigaste strategiska mål är att vår service och våra tjänster ska hålla hög nivå, vilket också ska kunna mätas i samband med kundundersökningar Under året har vi vidare inlett arbetet på en ny kommunikationsstrategi. I vår verksamhet ska vi vara så kommunikativa och transparenta som möjligt med hänsyn tagen till utrikes- och kommersiell sekretess. Kunder, medborgare och andra intressenter ska på vår webbplats och via andra kanaler hållas fortlöpande informerade om vår verksamhet. I arbetet på en kommunikationsstrategi ingår även en satsning på kompetensutveckling. Målet är att alla medarbetare ska bli goda ISPkommunikatörer. Min bedömning är att vi under året haft tillräckliga resurser för att genomföra vårt uppdrag. Däremot kommer vår satsning på kommunikation, verksamhets- och kompetensutveckling, effektivare IT-stöd och en arbetsmiljö med ökad tillgänglighet för alla besökare, att öka våra verksamhetskostnader under 2007-2009. Försvarsmaterielexportens inriktning Den svenska försvarsmaterielexporten går främst till väl etablerade samarbetsländer inom EU samt till länder som Norge, Schweiz, Förenta Staterna och Sydafrika. Den exakta landfördelningen kan dock variera år från år, då enskilda större affärer kan få rejält genomslag i exportstatistiken. Våra beslut avseende export till de etablerade samarbetsländerna har i huvudsak kunnat fattas enligt riktlinjepraxis och har kontinuerligt redovisats till EKR, Exportkontrollrådet. Därutöver har att antal samrådsärenden diskuterats i EKR. Antalet utförselärenden under 2006 var i stort sett oförändrat utom vad avser anbudsunderrättelser, där en nedåtgående trend En effektiv exportkontroll ställer stora krav på vår tillsynsverksamhet. Under året har vi ökat antalet tillsynsbesök väsentligt och 14 företag har besökts såväl företag med KMsom med PDA-inriktning. Som ett resultat av tillsynen kan konstateras att exportkontrollprocessen fungerar väl i de större företagen medan det i många mindre företag kunnat påpekas brister. En förbättrad återrapportering från ISP tillsammans med utbildningsinsatser är viktiga instrument för en uppstramning av exportkontrollen i dessa företag. OPCWs inspektionsteam i Sverige Vi har som nationell myndighet under FNs konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC) ansvarat för tre rutininspektioner från OPCW. En inspektion avsåg FOI NBC-skydd i Umeå och övriga var riktade mot svenska kemiföretag. Det är glädjande för oss att OPCWs inspektionsteam uttryckte stor tillfredställelse över Sveriges professionella handhavande av inspektionerna. Internationellt samarbete för förenklad licensiering Vårt internationellt inriktade arbete har under året fortsatt med fokus dels på EU, dels på de multilaterala regimerna. Vi har biträtt UD i EUs arbetsgrupper för export av konventionella vapen (COARM) samt PDA. Samtidigt har vi fortsatt arbetet inom LoI/FA arbetsgrupp II, där gruppen dock inte kunde nå fram till uppsatt mål, nämligen att utforma globala projektlicenser (GPL) till förenkling av försvarsindustrisamarbetet mellan LoIs medlemsländer. Förenklingsarbetet avseende licenser utvecklas nu i stället parallellt på bilateral bas. Vi har vidare deltagit i möten i samtliga internationella exportkontrollarrangemang, främst som tekniska- och licensexperter. Vår medverkan i de olika arrangemangen har bidragit till en fortsatt fokus på stärkt exportkontroll för att stävja spridningen av massförstörelsevapen (WMD). Vi har också engagerat oss i ett antal utåtriktade stödaktiviteter, bl.a. i västra Balkan, Ryssland, Ukraina och Georgien. Framtidens exportkontroll - skärpt egenkontroll och global samverkan För en fortsatt effektivisering av Exportkontrollen måste vi fortsatt arbeta mot ett större inslag av egenkontroll i de exporterande företagen. Det stärker behovet av tillsyn och utbildning. Här finns också behovet att nå ut till nya företag med produktion av PDA; företag som kanske inte är medvetna om hur deras produkter kan nyttjas. Därför måste vi arbeta med att öka medvetenheten om spridningsrisker i svenska forskningsinstitutioner och i svenskt näringsliv.
8 GD HAR ORDET Jag vill avsluta med att vi även under 2007 kommer att rikta uppmärksamheten mot det internationella arbetet. ISPs vision om en säkrare värld kan inte uppnås enbart genom svensk exportkontroll. En säkrare värld kräver global samverkan såväl inom de olika regimerna som genom direkta bilaterala samverkansprojekt. Vår verksamhet uppmärksammas ofta av media och andra intressenter inte minst vad avser exporten av försvarsmateriel. Därför vill jag medverka till en fortsatt diskussion och genomlysning av våra verksamhetsområden genom att i alla sammanhang lämna saklig och ärlig information. Öppenhet och tillgänglighet ska prägla våra kontakter med media och andra intressenter. Andreas Ekman Generaldirektör
9 FÖRÄNDRAD HOTBILD Nya globala hot kräver nya prioriteringar i exportkontrollen Bakgrund Den traditionella hotbilden, dominerad av motsättningar mellan öst och väst, existerar inte längre. Tidigare medlemmar av Warszawapakten är med i EU och i NATO. I dag är det spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, internt förtryck, internationell brottslighet och terrorism som står i fokus. Sverige är sedan 1995 EU-medlem och samverkar i NATOoperationer. Våra försvarsindustrier har utländska ägare som brittiska BAE Systems och tyska ThyssenKrupp. Samtidigt har svensk industri förvärvat industrier i Sydafrika, Australien, Tyskland och Danmark. Många utvecklingsprojekt drivs också i internationell samverkan. Parallellt med denna utveckling framstår spridningen av massförstörelsevapen (WMD) som ett allt större hot mot den globala säkerheten. Här är det angeläget att svensk industri inte omedvetet eller medvetet bidrar till denna utveckling genom export av produkter med dubbel användning (PDA) och teknologi till stater eller icke-statliga aktörer med WMD-ambitioner. Förbudslagstiftning och praxis Den svenska krigsmateriellagstiftningen är en förbudslagstiftning. Enligt riktlinjerna ska export endast medges under förutsättning att den bedöms vara av vikt för det svenska försvarets behov eller i övrigt är säkerhetspolitiskt motiverad. Exporten får inte stå i strid med Sveriges utrikespolitik. Här har i riktlinjerna angetts såväl ovillkorliga hinder för export - beslut om embargo från FN, EU eller OSCE - som villkorliga hinder. Bland de villkorliga hindren anges att tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid inte bör beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller stat, där det förekommer inre väpnade oroligheter. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas. För övrig krigsmateriel kan en bredare länderkrets komma ifråga för export. I propositionen (1991/92:174) avseende ny lag om krigsmateriel, anges att en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska göras. Det måste således råda en balans vid varje exporttillfälle mellan Sveriges försvars-, säkerhets- och utrikespolitiska intressen. I en viss situation kan riktlinjerna tala både för och emot en enskild exportaffär. 1998 antog Europeiska rådet EUs uppförandekod. Tillämpning av denna är central i beslutsprocessen. Den praxis som mot denna bakgrund utvecklats inom exportkontrollen är att bejaka det växande samarbetet och utbytet med övriga EU, Nordamerika samt med länder som Norge, Schweiz, Sydafrika, Japan och Australien. Handel med andra länder förekommer, men måste hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Det handlar då främst om s.k. övrig krigsmateriel, dvs. produkter som inte kan nyttjas i aggressiva syften såsom flygburen spaningsradar och vissa marina system. Det kan också handla om följdleveranser till vapensystem som levererats till ett visst land sedan ett flertal år och där det finns krav på leveranssäkerhet. Exporten bör ses i perspektiv av att FN-stadgan ger varje nation rätt till självförsvar. Sverige har en försvarsindustri vars exportandel utvecklas i takt med att världen förändras och att den svenska försvarsmaktens beställningar minskar. Om svensk försvarsindustri fortsatt exporterar artilleripjäser, stridsfordon och missiler, sker samtidigt en utveckling där krigsmaterielklassade produkter i allt större utsträckning kommer till nytta i nationella säkerhetssystem till gagn för polis, räddningstjänst, tull och kustbevakning. Det kan handla om att avvärja terroristhot, bekämpa dro gtrafik och skydda mot piratdåd. Genom det ökande internationella samarbetet kan delsystem och komponenter i ökad utsträckning komma att integreras i utländska system och export från samarbetslandet. Exporten bedöms i dessa sammanhang från samarbetslandets lagstiftning, vilken tillsammans med EUs uppförandekod för vapenexport ger en gemensam plattform för EUs export till tredje land. Debatt om exporten till USA USAs och koalitionens angrepp på Irak reste frågan om försvarsmaterielexporten från Sverige borde stoppas. Dessa krav har upprepats under 2006 mot bakgrund av Irakkrigets utveckling. Vårt internationella samarbete bygger emellertid på ömsesidighet och Sveriges trovärdighet som samarbetspartner. Det gäller inte enbart på exportsidan. Sverige är nämligen beroende av import för att säkra vår nationella säkerhet. I frågan om det framtida svenska försvaret har regeringen också vad gäller försvarets materielförsörjning uttalat att Sveriges internationella samarbete bör fokuseras på de länder som bäst kan tillgodose vårt behov av internationell kompetens för materielförsörjningen. De länder som där utpekas är främst de nordiska länderna, länderna inom sexnationerssamarbetet (Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien och Sverige) samt USA. Civila produkter en säkerhetsrisk? Med de nya hoten är det viktigt att även uppmärksamma exporten av produkter med dubbel användning (PDA). I Sverige finns nämligen ett stort antal företag som tillverkar sådana produkter. En effektiv kontroll av slutanvändare är här nödvändig. Kan man misstänka att mottagaren driver program för framställning av massförstörelsevapen? Finns risk för transit till aktörer med sådana program? Till synes oskyldiga produkter kan vara av strategisk betydelse vid framställning av kärnvapen eller biologiska och kemiska stridsmedel. Samarbete med andra aktörer Vårt uppdrag är en viktig del av svensk utrikes- och säkerhets - politik. För att nå framgång krävs att vi har ett nära och aktivt samarbete med andra berörda kontroll- och övervakningsmyndigheter som Tullverket och Polisen, FRA och FOI, samarbetspartners i tekniska och andra frågor, svenska industriföretag och europeiska och multilaterala samarbetsorgan. Av särskild vikt är den granskning som måste göras av tänkbara slutanvändare. Den verksamheten är ökande just nu. Kontrollen får inte hindra legitima handelstransaktioner. Men om den globala säkerheten så kräver måste export av en viss produkt eller kunskap kunna förbjudas.
10 EN UTBLICK MOT OMVÄRLDEN Samarbete en grund för Sveriges internationella kontakter Bilateralt samarbete Utveckling och anskaffning av försvarssystem sker i allt större utsträckning i samarbete mellan länder och försvarsindustrier. De samarbetsavtal som sålunda träffas kräver ISPs godkännande. De resulterar i vissa fall även i överenskommelser om hur en framtida gemensamt utvecklad produkt eller materielsystem ska kunna exporteras till andra köpare än just Sverige och det aktuella samarbetslandet. Samtidigt innebär ett sådant förfaringssätt att såväl Sverige som samarbetslandet har ett behov av att innan systemet blivit operativt också marknadsföra detta. För att det ska kunna göras med rimliga antaganden huruvida framtida exportaffärer är möjliga medverkar ISP i bilaterala samarbetsgrupper och i ett par fall (USA och Sydafrika) har särskilda bilaterala exportkontrollannex etablerats. I takt med att svensk försvarsindustri förvärvar utländska försvarsindustrier studerar vi förutsättningarna att etablera flera bilaterala exportkontrollannex. För närvarande utreder vi förutsättningarna för att etablera ett exportkontrollannex med Australien. Under året har bilaterala exportkontrollsamtal förts med bl.a. Storbritannien, Sydafrika, USA, Frankrike samt Tyskland. Multilateralt samarbete Inom ramen för det s.k. sexnationerssamarbetet (Letter of Intent/Framework Agreement) mellan de sex stora försvarsindustrinationerna i Europa, Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland är ISP aktiv som expert i den arbetsgrupp som behandlar transfer- och exportkontrollfrågor. I enlighet med LoI/FAs tillämpningsöverenskommelse och i egenskap av nationell representant för exportförfaranden arbetar ISP även med olika samarbetsprojekt. ISP har även medverkat i två Nordisk baltiska möten för utbyte av exportkontrollsamarbete inom KM och PDA. ISP var också värd för ett Nordiskt baltiskt CWC-möte under året. ISP har aktivt stött FMV avseende förhandlingen av ett avtal mellan Sverige, Frankrike och Finland om bl.a. exportkontroll för företaget Eurenco. EU-samarbetet I rådsarbetsgruppen COARM diskuterar EUs medlemsstater regelbundet EUs uppförandekod, utbyter information om synen på exportdestinationer och utarbetar gemensamma riktlinjer för medlemsstaternas nationella regelsystem för exportkontroll samt utger en årlig statistikrapport över medlemsstaternas export av krigsmateriel. COARM bedriver även en betydande utåtriktad verksamhet (outreach) till icke medlemsstater. ISP deltar aktivt i gruppen och i den utåtriktade verksamheten i egenskap av expert. På området PDA är grunden den EU-gemensamma förordningen om produkter med dubbla användningsområden (EG 1334/2000). ISP medverkar här i två arbetsgrupper. En grupp som arbetar med förordningstexten och kontrollistorna och en grupp för erfarenhetsutbyte av tillämpningen av förordningen. ISP påverkar arbetet i båda grupperna i egenskap av de expertkunskaper som finns inom myndigheten vad gäller tillämpning och teknikkompetens. EU har under 2006 haft samarbetsprojekt med Serbien, Montenegro, Ukraina och Ryssland på exportkontro llområdet. ISP har aktivt medverkat i alla projekt. Exportkontrollarrangemang Grunden för exportkontrollen av produkter med dubbla användningsområden är de multilaterala exportkontrollarrangemangen. De är fyra till antalet: Wassenaararrangemanget (WA), kontroll av produkter och teknik kopplade till konventionella vapen. Missilteknologikontrollregimen (MTCR), material, utrustning och teknik för ballistiska missiler. Nuclear Suppliers Group (NSG), produkter och teknik med bäring på nukleära vapen. Australiengruppen (AG), produktionsutrustning, material som kan ha ett användningsområde för kemiska och biologiska vapen. Syftet med regimerna är att dessa ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna. ISP deltar aktivt i arbetet i dessa exportkontrollarrangemang dels för att upprätthålla kompetens för att rätt kunna implementera de överenskommelser som görs, dels för att vara ett expertstöd för Utrikesdepartementet. Det expertstöd som ISP lämnar är i första hand på två områden. För det första ger ISP expertstöd på det tekniska området när det förhandlas om vad som bör vara med respektive tas bort från kontrollisto rna. För det andra så representerar ISP Sverige i de grupper där man diskuterar tillståndsgivning och efterlevnadskontroll. Det finns också en exportkontroll, inom ramen för Kemvapenkonventionen (CWC), av kemikalier som utgör ursprungsämnen till kemiska vapen.
11 KUNDER, PRODUKTER OCH EFFEKTIVITET Vår kundkrets Våra kunder består av svenska företag som hanterar verksamhet som ligger inom ramen för de olika kontrollagstiftningarna. Inom området försvarsmateriel finns ca 150 svenska företag varav det är ca 40 företag som bedriver export. Inom området produkter med dubbel användning har ISP regelbunden kontakt med ca 50 svenska företag som exporterar produkter utanför EU och som därför behöver tillstånd. Inom kemiområdet är det ca 80 företag som omfattas av årlig deklarationsplikt i enlighet med Kemvapenkonventionen. Ett antal statliga myndigheter inom försvarssektorn tillhör också vår kundkrets t.ex. Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Försvarets forskningsinstitut, Räddningsverket och Polisen. Personer som arbetar med vårt område är ofta med i Sveriges Exportkontrollförening. Exportkontrollföreningen anordnar bl.a. utbildningar, kurser och seminarier kring exportko ntroll. Flera av företagen i vår kundkrets är medlemmar i Försvarsindustriföreningen, FIF, som är en intresseförening för företag som är verksamma inom försvarsindustrin i Sverige. Svensk försvarsindustri deltar även i det europeiska samarbetet genom medlemskap i ASD. Organisationen representerar 32 föreningar i 20 europeiska länder med ca 800 företag. Företagen omsätter ca 900 miljarder kronor. Våra produkter service och tjänster ISPs utgångspunkt är att för våra kunder skapa en enklare tillgång till vår service och våra tjänster. Vi ska genom en bra 24-timmarswebb öka kvaliteten på service och tjänster för att ge kunderna ökad snabbhet och fullständighet i våra handläggningsprocesser. ISPs strategi är att prioritera den satsningen de närmaste tre åren, vilket bl.a. sker genom VISP projektet (Verksamhetsutveckling ISP). Genom att ytterligare förbättra vår webbsida möjliggör vi även för samverkansmyndigheter, organisationer och medborgare att få ökad insyn i vår verksamhet och våra verksamhetsprocesser. Vår service består i nuläget av personlig service och webbservice med all den information som finns på vår webbsida. Bland våra tjänster inom våra verksamhetsområden exportkontroll, KM och PDA, och icke-spridning av kemiska vapen ingår en omfattande rådgivning för att hålla företagen ajour med lagstiftningen. Vi genomför formella och informella företagsmöten. För försvarsmaterielföretagen, där skyldighet finns att redovisa företagens marknadsföring, genomförs regelbundna möten. Vid tillsynsbesöken, som är en viktig del i vår verksamhet, gör vi en granskning av hur företaget hanterar bl.a. förhandsbesked, anbudsunderrättelser, utförseltillstånd och leverans- och avgiftsdeklarationer samt hur denna hantering stämmer överens med företagens policydokument, instruktioner och rutiner. I vårt tjänsteutbud ingår att företagen via vår webb kan kommunicera sina ärenden elektroniskt i ISPs system SEK (Säker Elektronisk Kommunikation). Företag som ansluter sig till SEK kan ansöka om såväl enkla utförseltillstånd som mer omfattande och komplicerade ärenden som handläggs av ISP. Vår effektivitet Mycket glädjande var att vi 2006 för tredje året i rad av Ekonomistyrningsverket fick ta emot priset för Bästa Ekonomiadministration i kategorin små myndigheter. Mot bakgrund av att vi håller en god standard på vår ekonomiadministration har vi även 2006 och 2007 prioriterat att göra en satsning på vår Verksamhetsberättelse inkluderande Årsredovisning. Detta är vårt mest uppdaterade verksamhetsdokument och ingår i vår satsning på ökad öppenhet och effektivare samverkan och är strategiskt viktig för såväl vår interna som externa kommunikation. I en undersökning gjord av EU-kommissionen under året, av olika länders exportkontrollmyndigheters webbsidor, placerades vår webbsida bland de bästa. Satsningen på webbsidan under året har gett resultat och på vår webbsida kommer även Årsredovisningen att vara ett strategiskt kommunikationsdokument för intressenter och medborgare. Arbetet med att vidareutveckla SEK-systemet har fortgått under året bl.a. genom att vi startat en upphandlingsprocess av ett nytt ärendehanteringssystem för integration med vårt webbbaserade system SEK (Säker Elektronisk Kommunikation). SEKprojektet löper under perioden 2006-2009 och innebär att ISP kommer att förbättra IT-systemens funktioner för våra kunder samtidigt som vi vidareutvecklar samarbetet och informationen med och mellan samverkansmyndigheter i Sverige. ISP har därför under året initierat ett samarbete med berörda myndigheter för att på sikt erbjuda webbaserad tillgång till olika ärenden. Vårt arbete är ett led i vidareutvecklingen av IT-stödet för att såväl snabba upp informationsutbytet som att harmonisera vårt system med det system som EU-kommissionen håller på att utforma och bygga upp inom ISPs verksamhetsområde. Målet för ISP är att bygga upp en gemensam svensk databas med information om exportkontroll. Vårt mål är att ISP ska ha en av EUs bästa databaser för god exportkontroll. Arbetet med SEK-systemet har under året inneburit att vi bestämt oss för att fördjupa verksamhetsanalysen genom att samtidigt göra en översyn av ISPs metodval, arbetssätt och ärendehanteringssystem (ÄHS). En av utgångspunkterna i vårt utvecklingsarbete (VISP-projektet), för att effektivisera verksamheten, är att ISP successivt bör arbeta mot att bli mer processorienterad. I nuvarande SEK-system har antalet anslutna företag ökat 20% under året, och i nuläget har 2/3-delar av de 60 företag som är de mest frekventa exportörerna anslutit sig. Fullt utbyggt kommer systemet att förenkla ärendehanteringen och spara resurser för såväl företagen som ISP. Ett av våra verksamhetsmål för perioden 2007-2009, är att vi ska kunna stödja regeringens handlingsplan för att reducera företagens administrativa kostnader för regeltillämpning. Den senaste kundundersökningen vi gjorde, 2005, har följts upp under 2006. Därför planerar vi för att under 2007 göra en ny undersökning. Vi vill ta reda på hur kunderna ser på oss och
12 om vi förbättrat de svagheter som senast uppmärksammades, bl.a. vår nåbarhet över telefon. En ny kundundersökning ger oss en bra plattform för fortsättningen av VISP-projektet och arbetet med en gemensam värdegrund i mötet med bl.a. våra kunder och samverkansmyndigheter. I vår analys av handläggningsprocessen för utförseltillstånd kan vi konstatera att genomströmningstiden blivit längre. För KM (till skillnad mot PDA) ingår alltid väntetid för slutanvändarintyg i genomströmningstiden. Sveriges ambassad i köparlandet ansvarar för att påtecknaren är behörig. För KM har årets genomströmningstid påverkats av introduktionen av en ny version av systemet för Säker Elektronisk Kommunikation. För både KM och PDA arbetar vi med att öka flexibiliteten i handläggningen och att möta nya krav på expertrollen. Vi märker att skärpta krav på vår roll även påverkar genomströmningstiden för vår handläggningsprocess mot kunden. Med en på sikt effektivare elektronisk handläggning i kombination med att skapa en mer flexibel och bredare expertroll ska vi korta ned tiden i olika ärendeaktiviteter för att öka service- och tjänstevärdet för företagen. I tabellerna nedan redovisas medelvärdet i dagar av våra månadsvisa mätningar (medianvärden) av genomströmningstiden för utförseltillstånd och antalet beslutade tillstånd. Genomströmningstid för utförseltillstånd Antal beslutade tillståndsärenden för KM och PDA, samt CWC-deklarationer Antal dagar 30 25 20 15 10 Antal ärenden 2000 1500 1000 500 5 0 2006 2005 2004 KM PDA 0 2006 2005 2004 KM PDA CWC-dekl.
13 VÅRA MEDARBETARE Verksamhetsplanering på Steningevik. Expertrollen ISPs medarbetare arbetar nära den svenska högteknologiska industrin och forskningsinstitutioner. Vi har samtidigt ett ansvar för informationsutbytet med andra länder, t.ex. EU-samarbetet och multilaterala samarbetsorgan, och viktiga svenska samhällsfunktioner som följer vår roll som expertmyndighet. Våra medarbetare har därför en viktig roll som experter och rådgivare inom området strategiska produkter. Arbetstempot är ofta högt eftersom företagens marknadsförings- och försäljningsaktiviteter har en framträdande plats i företagens planering när varor och tjänster ska gå på export. Våra medarbetares kompetensinriktning ligger i nuläget främst mot teknik och juridik. I utvecklingen av expertrollen ser vi forskningen som ett område som måste få ökat fokus. Genom att vi hela tiden jämförs med andra länders liknande verksamheter och att omvärlden vet att vi i vår expertroll och ärendehantering ligger långt framme internationellt, har vi fokus på kompetensutveckling som stödjer våra medarbetares arbete internationellt. Genom det internationella perspektivet, teknikutvecklingen och mer komplicerade juridiska frågeställningar ser vi även behov av att ge våra medarbetare mer stöd för omvärldsbevakning och informationsanalys av vad som händer inom och mellan våra verksamhetsområden. Expertrollen kräver även att vi kan kommunicera våra beslut mot omvärlden, t.ex. hur vi bedömt innehållet i våra ärenden. Expertrollen ställer med andra ord krav på att vi är bra på kommunikation. Vi har därför under året prioriterat en kommunikationssatsning som är nästa steg i utvecklingen av vår vision. Vi kommer successivt att utveckla en kanalstrategi för att ännu bättre möta olika målgrupper i samhället. På det internationella utbildningsprogrammet finns SERA - Internationellt försvarssamarbete administrerat av Frankrike, Europeisk säkerhetspolitik i tysk/amerikanska Marshallcentret i Tyskland m fl. Det svenska programmet innehåller utbildningar i kemiska/- biologiska vapen, kärnvapen och kärnvapenfrågor och förhandlingsteknik. En del i att ständigt utveckla vår värdegrund är att ha tillgång till rätt information och bra utbildning. Båda områdena är värdeskapande för oss eftersom de påverkar hur kunden ser på ISP och vår verksamhet. Framtiden viktig för oss För att möta vårt långsiktiga behov av nya medarbetare har vi i år genomfört två rekryteringar. De närmaste åren planerar vi ytterligare en rekryteringsomgång med anledning av kommande pensionsavgångar. Vi vill behålla en hög nivå på vår kärn- och ledningskompetens även efter 2010. I samband med rekryteringsprocesser beaktar vi alltid vår mångfald men det är alltid kompetensen som är avgörande vid tillsättningen av tjänster. Ett krav för att anställas på ISP är svenskt medborgarskap. I vår dagliga verksamhet försöker vi även värna om vår miljö, såväl den inre som den yttre miljön. Vår ambition är att använda energisnåla och miljövänliga alternativ i såväl våra lokaler som när vi reser i Stockholmsområdet, i Sverige eller internationellt. Vi har satsat på ljusa lokaler, i cityläge, vid Klarabergsviadukten och prioriterar att alla medarbetare ska må bra genom satsningar på olika personalförmåner som t.ex. friskvårdskort och hälsoundersökningar. Personalnyckeltal finns redovisade under avsnittet Organisationsstyrning. En presentation av oss medarbetare utifrån två nyckeltal ser ut så här för året. Medarbetare Ålder -30-35 -40-45 -50-55 -60-65 Män - 1 2 1-1 2 2 Kvinnor 2 1 2 - - 1 3 2 Genomsnittslön Män Kvinnor Medellön GDs lön är exkluderad 39 200 kr/mån 27 600 kr/mån 32 500 kr/mån
14 VÅRA SAMARBETSORGANISATIONER I SVERIGE, PDA Fö SKI UD FRA SÄPO ISP Tullen FOI MUST Industrin FMV
ÅRSREDOVISNING 2006 15
16 Kort om Resultatredovisning ISP fick en ny myndighetsinstruktion och ett reviderat regleringsbrev för verksamhetsåret 2006. Årets resultatredovisning är en rapportering till regeringen utifrån ISPs förändrade mål och återrapporteringskrav. ISP bedömer att den nya strukturen i regleringsbrevet skapar ökad tydlighet och ger en effektivare resultatdialog. Resultatredovisningen ska ge svar på om ISP uppfyllt mål och återrapporteringskrav. ISP lämnar på följande sidor en resultatredovisning med kommenterar om i vilken utsträckning målen är uppfyllda. ISPs samtliga mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet är markerade med grå ton. För att stödja resultatredovisningens mål och återrapporteringskrav lämnas även på följande sidor en redovisning med kommentarer som behandlar organisation, ekonomi och personal i förhållande till verksamhetens resultat enligt indelningen i verksamhetsområden och återrapportering av uppdrag. ISP skall översiktligt redovisa kostnaderna fördelade på nedanstående två verksamhetsområden, Exportkontroll och Ickespridning av kemiska vapen samt sina kostnader för administrativ stöd verksamhet. ISPs regleringsbrev ger myndigheten möjlighet att redovisa sina kostnader både på verksamhetsområde och verksamhetsgren. ISP har gjort valet att innevarande år redovisa kostnaderna även per verksamhetsgren. I löpande text anges inom parentes 2005 års siffror som jämförelsetal. Om inte annat står redovisas alla siffror i tusentals kronor, förkortat tkr. Informationen i resultatredovisningen omfattar det närmast avlutade räkenskapsåret och ytterligare två år. Regleringsbrevet för 2006 och tidigare årsredovisningar finns att tillgå på ISPs hemsida, www.isp.se. ISPs övergripande mål enligt politikområdet är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Utrikes- och säkerhetspolitik Exportkontroll Tillsyn Tillståndsprövning Internationellt stöd och bistånd Icke-spridning av kemiska vapen Kontaktpunkt för myndigheter och företag såsom nationell myndighet enligt kemvapenkonventionen Deklarationer och inspektioner
17 RESULTATREDOVISNING Verksamhetsområde Exportkontroll Ekonomisk fakta: Kostnader för Exportkontroll 20 004 tkr varav 1 289 tkr fördelas på Tillsyn, 12 485 tkr på Tillståndsprövning och 6 230 tkr på Internationellt stöd och bistånd Mål ISP skall fortsatt stärka tillämpningen av Sveriges politik samt verkställandet av Sveriges nationella och internationella åtaganden gällande exportkontroll av strategiska produkter och teknologier (innefattande såväl krigsmateriel (KM) som produkter med dubbla användningsområden (PDA) och tekniskt bistånd), och därigenom främja internationell fred och säkerhet, samt icke-spridning. Verksamhetsgren Tillsyn Mål Antalet tillsynsbesök skall utökas och kvaliteten i tillsynen skall höjas från nuvarande nivå för att under 2007 motsvara behovet av tillsyn med beaktande av företags och enskildas förmåga till egenkontroll. Samordningen av tillsynen mellan områdena KM och PDA skall förstärkas. Återrapportering ISP skall redovisa antalet tillsynsbesök i förhållande till föregående år samt lämna en redogörelse för behovet av tillsyn och möjligheter att öka företags och enskildas egenkontroll. ISP skall redovisa förslag till förbättringar i regelverket. ISP har genomfört 14 tillsynsbesök (4 tillsynsbesök 2005) där fokus legat på exportkontrollverksamheten. För att effektivisera tillsynsverksamheten har två av dessa besök genomförts genom samordning mellan KM och PDA. Mötesstrukturen mellan myndigheterna har i år ytterligare utvecklats och resulterat i en effektivare gemensam arbetsprocess. ISP genomför nu en djupare granskning av hur företaget hanterar bl.a. förhandsförfrågningar, anbudsunderrättelse, utförseltillstånd och leverans- och avgiftsdeklarationer samt hur denna hantering stämmer överens med de policydokument, instruktioner och rutiner som finns. Tullverket genomlyser den praktiska hanteringen av exportkontroll där fokus är på företagens styrkande handlingar såsom tulldeklarationer, betalningsfakturor, fraktsedlar m.m. För att kvalitetssäkra besöken har en ny agenda med nya frågor och rapporteringsstruktur tagits fram. Det har lett till att sammanställningen av rapporter tar kortare tid och att vi även fått en mer enhetlig gemensam struktur i rapporteringen. För att säkerställa att företagen kommer upp i en godtagbar nivå avseende exportkontroll, fokuseras en del i rapporteringen på råd och förslag till förbättringar. Under de besök som genomförts under året har både större och mindre brister upptäckts. Några av bristerna har även föranlett anmälan om varusmuggling till Tullkriminalen och ligger nu för utredning. ISP har lagt märke till att större företag oftast har en bättre fungerande exportkontroll jämfört med mindre företag. ISP lämnar kontinuerligt erbjudanden om utbildningsinsatser till företagen för att höja deras kompetens inom området exportkontroll. Under året har en gemensam tillsynsplan för åren 2007 2011 tagits fram. ISP ser i år inga behov av förändringar i regelverket. Verksamhetsgren Tillståndsprövning Mål - KM ISP skall förbättra och effektivisera sin handläggning av utförseltillstånd, bl.a. så att beslutens förenlighet med de svenska riktlinjerna och EUs uppförandekod för vapenexport klart framgår. Vidare skall ISP ytterligare förenkla rutinerna med syfte att minska företagens och ISPs arbetsomfattning. Återrapportering ISP skall redovisa hur kvalitetsmålen uppfyllts. ISP skall redovisa genomförda åtgärder avseende förenklingar av rutiner. I enlighet med redovisningen av uppdraget om ärendenas handläggning under rubriken Organisationsstyrning har ISP 2006-09-01 särskilt redovisat vidtagna åtgärder för att säkerställa beslutens förenlighet med de svenska riktlinjerna och EUs uppförandekod för vapenexport (ISP 2006-08-31, dnr 02401/2006). Av tabell nedan framgår utveckling avseende under året beslutade tillstånd fördelat på olika tillståndstyper. Inkomna Avgjorda Balans Inkomna Avgjorda Balans Inkomna Avgjorda 2006 2005 2004 Klassificeringar 33 32 3 38 39 2 30 30 3 Tillverkningstillstånd Förhandsförfrågningar Balans 50 40 21 57 58 11 76 66 15 34 41 19 45 52 26 34 20 33 Anbudsärenden 248 252 5 282 278 9 318 322 5 Utförseltillstånd 1038 1023 89 1141 1162 74 1042 999 100 Licens- och samarbetsavtal 33 31 10 35 34 8 34 40 8 Balanserna i tabellen är inte relaterade till differensen mellan inkommande och avgjorda ärenden då ett antal ärendetyper innehåller ärenden upprättade vid ISP. Balanserna reflekterar totalt antal icke avgjorda ärenden vid slutet av varje år för respektive ärendetyp. Ärendetypen tillverkningstillstånd innefattar även tillhandahållandetillstånd, både generella och enskilda. Antalet avgjorda tillstånd är i stort lika över åren. Beträffande anbudsärenden finns dock en tydlig trend att antalet ärenden minskar, vilket är ett resultat av att ISP under senare år beslutat om generella undantag från anbudsunderrättelse. Under året har ISP genom att följa upp handläggningstiden för olika tillståndstyper ökat fokuseringen på kvalitétsmätning gentemot kunderna. Handläggningstiderna under 2006 har haft följande fördelning avseende procentuell andel tillstånd som hanterats inom aktuella genomströmningstider. Klassificering, 60% inom två veckor, 80% inom en månad. Tillverkningstillstånd, 35% inom två veckor, 55% inom en månad. Förhandsbesked, ärendenas karaktär samt beredning i EKR innebär att 60% har en handläggningstid som är längre än tre månader.
18 RESULTATREDOVISNING Anbudsunderrättelser, 85% inom två veckor, 95% inom en månad. Utförselärenden, 35% inom två veckor, 65% inom en månad. Avtal, 20% inom en månad, 75% inom tre månader. Den av regeringen genomförda förordningsändringen från 1 juli 2006 (SFS 2006:510) har inneburit att dubbel lagstiftningen avseende tillhandahållandetillstånd mellan lagen om krigsmateriel samt vapenlagen har undanröjts. Ett antal förenklingsförslag föreligger inom ramen för betänkandet KRUT (SOU 2005:9) i avvaktan på regeringens ställningstagande. I samband med företagens marknadsföringsredovisningar informeras löpande om t.ex. att möjligheten till undantag om anbudsunderrättelse kan utnyttjas i högre grad. Inom ramen för ISPs verksamhetsutveckling har genomförts en förstudie syftande till att ensa och förenkla handläggningsrutinen mellan KM och PDA området. Detta arbete kommer att omsättas i kravställning på framtida IT-stödsystem samt för att säkerställa en kvalitetssäkrad handläggning och dokumentation. Mål - PDA ISP skall förbättra användningen av information om meddelade avslag och leveranser samt uppgifter från informationsutbyte och därmed öka kvaliteten i tillståndsprövningen. Återrapportering ISP skall redovisa hur myndigheten och andra berörda myndigheter använt information om meddelade avslag och leveranser samt uppgifter från informationsutbyte i tillståndsprövningen, och vilka ytterligare förbättringar i tillståndsprövningen som bör genomföras under år 2007. När det finns någon som helst tvekan i slutanvändningen utnyttjar ISP den information som finns tillgänglig via de internationella exportkontrollarrangemangen. Inom ramen för den samverkan som byggts upp under tio år mellan Tullverket, SÄPO, MUST och ISP sker också en konsultation kring dessa ärenden. Under året har en ökad samverkan skett med framförallt Tullverket som allt oftare frågar ISP om lämpligheten av en aktuell export. Några direkta förbättringar i tillståndsprövningen synes inte behövas utan det är catch all funktionen som bör utvecklas vidare. Ett led i detta är en utbyggnad av kommunikationsnätet mellan myndigheterna. Av tabellen framgår utveckling avseende under året beslutade tillstånd fördelat på olika tillståndstyper. Balanserna i tabellen är inte relaterade till differensen mellan inkommande och avgjorda ärenden då ett antal ärendetyper innehåller ärenden upprättade vid ISP. Balanserna reflekterar totalt antal icke avgjorda ärenden vid slutet av varje år för respektive ärendetyp. Andelen utförseltillstånd har minskat som en konsekvens av att fler Globala tillstånd beviljats. Beträffande klassificeringar bör noteras att den stora ökningen under 2005 berodde på att Ericsson på grund av ändrad organisation under året sände in dubbla ansökningar till ISP för samma ärende. Under 2006 har ISP som ett sätt att bättre mäta kvalitén gentemot kunderna följt upp handläggningstiden för de olika tillståndstyperna. Handläggningstiderna under 2006 har haft följande fördelning avseende procentuellt antal tillstånd hanterade inom aktuell tidsperiod: Klassificering, 50% inom två veckor, 90% inom en månad. Förhandsbesked, 45% inom två veckor, 70% inom en månad. Utförselärenden, 65% inom två veckor, 85% inom en månad. Mål - förbättrad kontroll över elektronisk överföring ISP skall stärka kontrollen över elektronisk överföring av teknologi via Internet för KM och PDA. Återrapportering ISP skall redovisa vidtagna åtgärder samt behov av ytterligare åtgärder avseende kontroll över elektronisk överföring att genomföra under år 2007. I den mån elektronisk överföring är aktuell i ett exporttillstånd villkoras tillståndet med att mottagare, produkt och tidpunkt skall loggas vid överföringen och på anmodan redovisas till ISP. Uppföljningen av efterlevnaden sker normalt genom den tillsyn som genomförs av ISP. Övrig kontroll av eventuellt otillbörlig överföring sker inom ramen för den myndighetssamverkan som finns inom PDAområdet. Utöver tidigare vidtagna förenklingar av klausuler i utförseltillstånd har inga åtgärder vidtagits inom KM området. Verksamhetsgren Internationellt stöd och bistånd Inkomna Avgjorda Balans Inkomna Avgjorda Balans Inkomna Avgjorda 2006 2005 2004 Klassificeringar 79 74 7 247 253 2 94 90 8 Förhandsförfrågningar Utförseltillstånd, globala och individuella, varav: 64 61 35 Balans 305 297 29 371 371 21 366 366 21 WA 173 166 15 144 141 8 177 181 8 MTCR 16 16 0 10 11 0 10 12 1 NSG 13 14 2 9 8 3 5 6 2 AG 103 101 12 208 211 10 174 167 10 Cath all - ärenden 19 3 0 Denials 12 4 2 Mål ISP skall inom ramen för tillgängliga resurser stärka sitt stöd och bistånd (s.k. "outreach") till länder i EUs närområde och andra prioriterade länder för att förbättra dessa länders exportkontroll och icke-spridning. Återrapportering ISP skall redovisa och kommentera genomfört arbete samt stöd avseende "outreach" fördelat på aktuella länder. EU-samarbete Vi har under året medverkat aktivt i tre EU-projekt vars syften har varit att byta erfarenheter inom området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. Alla tre projekten leds av BAFA (Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle), Tysklands motsvarighet till ISP. Samarbetsprojekt med Serbien och Montenegro har efter ländernas delning blivit två projekt. Vi har besökt länderna och på plats redovisat hur vi arbetar i Sverige, samt vid två tillfällen varit vid BAFA och haft arbetsmöten kring tillståndsgivning med tillhörande catch all -ärenden. EU-projektet tillsammans med Ukraina medförde att vi var i Kiev och redovisade hur EUs lista för exportkontroll är uppbyggd och vilka erfarenheter vi har i Sverige utifrån den listan.
19 RESULTATREDOVISNING Det tredje EU-projektet sker i samarbete med Ryssland och inleddes med ett besök av en rysk delegation i Stockholm under tre dagar. Delegationen fick kunskap om hur vi arbetar i Sverige och hur vi samverkar mellan olika myndigheter. Vår myndighetssamverkan visade vi upp genom ett besök hos Tullverket på Arlanda. Vid ett senare återbesök under året i Ryssland redovisades en jämförelse av ländernas lagstiftningar inom exportkontrollområdet. Övrigt internationellt samarbete ISP har därutöver aktivt medverkat i följande arrangemang: Seminarium i Albanien, arrangerat av University of Georgia, med ett föredrag om hur vi arbetar inom EU med exportkontroll. Seminarium i Sydkorea på temat Exportkontrollregelverk för stridsflygplan. Exportkontrollseminarium i Tbilisi arrangerat av den georgiska regeringen, tillsammans med det amerikanska Utrikesdepartementet. Exportkontrollseminarium i Bulgarien. ISP redovisade såväl det svenska regelverket som det arbete som bedrivs inom EU genom att redovisa den gemensamt utvecklade Uppförandekoden. Exportkontrollseminarium i Österrike och redogjorde för slutanvändarintygens betydelse för en effektiv exportkontroll. Exportkontrollseminarium i Montenegro av FNs utvecklingsprogram Vid ett Exportkontrollseminarium Tjeckien informerade ISP om hur Sverige använder sig av företagsbaserad statistik baserad på bl.a. faktiska leveranser. ISP har slutligen medverkat i exportkontrollseminarier i Belgien och i Storbritannien och talade om framtida trender i exportkontrollen.
20 RESULTATREDOVISNING Verksamhetsområde Icke-spridning av kemiska vapen Ekonomisk fakta: Kostnader för Icke-spridning av kemiska vapen 2 078 tkr varav 1 716 tkr fördelas på Kontaktpunkt för myndigheter och företag såsom nationell myndighet enligt kemvapenkonventionen och 362 tkr på Deklarationer och inspektioner Mål ISP skall som nationell myndighet enligt kemvapenkonventionen fortsatt stärka genomförandet samt utvecklandet av effektiva förbindelser mellan svenska myndigheter, kemisk industri, OPCW och andra konventionsstater för att bidra till genomförandet av konventionen och därigenom upprätthållandet av förbudet mot kemiska vapen. Verksamhetsgren Kontaktpunkt för myndigheter och företag såsom nationell myndighet enligt kemvapenkonventionen Mål ISP skall tillsammans med andra berörda myndigheter förbättra identifieringen av vilka företag som bör vara deklarationspliktiga enligt kemvapenkonventionen. ISP skall effektivisera samordningen genom att i samråd med andra myndigheter tydliggöra berörda myndigheters ansvar och befogenheter och beskriva hur de bör informera varandra. Återrapportering ISP skall under år 2006 redovisa vilka företag som bör vara deklarationspliktiga, och därvid uppdatera den tidigare inventeringen från mitten av 1990-talet. ISP skall under år 2007 redovisa hur myndigheternas arbete bör samordnas för att tillse att förbudet mot kemiska vapen upprätthålls. Under 2000-talet har insatser gjorts för att förbättra identifieringen av deklarationspliktiga företag. ISP har under 2006 tagit inledande kontakter med Statistiska Centralbyrån och Kemikalieinspektionen, för att undersöka möjligheten att kombinera företagsregister med produktregister för att identifiera deklarationspliktiga företag. Denna verksamhet kommer att fortsätta under kommande år. Under året hölls ett möte i ISPs regi för att identifiera vilka myndigheter som har ett ansvar under konventionens Artikel X: Bistånd och skydd mot kemiska vapen, hur detta ansvar ser ut, samt för att få till stånd en fortlöpande myndighetssamverkan på området. ISP har under året bistått Utrikesdepartementet vid konsultationer hos OPCW. Stödet har under året fokuserats på de frågor, ofta av teknisk karaktär, som påverkar kemisk industri. ISP ingår i styrgruppen för 9th Symposium on Protection against Chemical and Biological Warfare Agents, med FOI som huvudman. Symposiet genomförs i maj 2007 och ISP kommer att ta fram en poster som presenterar myndighetens verksamhet inom området. P.g.a. nyrekrytering har en, jämfört med tidigare år, relativt stor del av verksamheten ägnats åt kompetenshöjande aktiviteter. ISP deltog i den kurs för personal på nationella myndigheter som OPCW anordnar två gånger om året. Denna är en god introduktion till konventionen och de åtaganden som följer med den. ISP har dessutom deltagit i CBRN-dagarna vid FOI NBCskydd och SkyddC samt konferenserna Chemical and Biological Weapons: Facing Future Challenges (Wilton Park) och CBRN: Counter-Proliferation and Response (SMi Group). Verksamhetsgren Deklarationer och inspektioner Mål ISP skall utveckla och förbättra rutinerna för deklarationer och inspektioner enligt konventionen om förbud mot kemiska vapen. Återrapportering ISP skall redovisa hur företagens arbete med deklarationer kan underlättas. ISP skall även redovisa åtgärder med anledning av delegeringen till myndigheten av beslutsfattandet om genomförande av rutininspektioner samt vidtagna åtgärder som förberedelse att ta emot inspektion på uppfordran. ISP skall också redovisa statistik rörande inspektioner av svensk kemisk industri i förhållande till andra jämförbara stater. Då Sverige varken har kemiska vapen eller produktionsanläggningar för dylika ges deklarationsplikten till OPCW av Artikel VI: Verksamhet som inte är förbjuden av konventionen. Detta omfattar hantering av i konventionen specificerade kemikalier, vilka i Sverige används inom skyddsforskning och i tillverkningsindustrin. Konventionens medlemsstater ska årligen deklarera föregående års verksamhet inom berörd kemisk industri. För vissa kemikalier ska även en deklaration av planerad verksamhet för nästkommande år inlämnas i slutet av innevarande år. Deklarationerna begärs in från industrin, utvärderas och sammanställs av ISP, innan överlämnande av relevanta deklarationer till OPCW. År 2006 deklarerade totalt 77 anläggningar till ISP, jämfört med 86 år 2005. Av dessa deklarerades 37 anläggningar vidare till OPCW, vilket motsvarade av 38 föregående år. Variation i antalet anläggningar som deklareras till OPCW kan bero på nedläggningar, sammanslagningar, ändrad kemikalieanvändning mm. FOI NBC-skydd är den enda svenska anläggning som hanterar kemikalier från konventionens s.k. Lista 1. Dessa kemikalier används för produktion av kemiska stridsmedel för skyddsforskningsändamål. Deklarationsplikten omfattar både den genomförda verksamheten under föregående år samt den planerade för kommande år. Av tabellen nedan framgår antalet deklarationer och inspektioner. Deklarationer 2006 2005 2004 Industrideklarationer till ISP 77 86 116 Deklarationer till OPCW 37 38 41 Inspektioner 2006 2005 2004 Inspektioner från OPCW 3 5 2 Företagsbesök från ISP 0 1 0 Tröskelvärden för deklarationsplikt till ISP är lägre än de tröskelvärden som råder för deklarationsplikt till OPCW.