Årsrapport VT2014- VT2015

Årsrapport VT2014- VT2015

2 Innehåll 1. Inledning 2. Utvärdering i VÅGA VISA 3. Verksamhetsberättelse 4. Utveckling av observationerna i VÅGA VISA 5. Hur har observationerna varit till stöd i utvecklingsarbetet? 6. Samordnarnas slutsatser

3 1. Inledning VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan fem kommuner i Stockholmsområdet; Ekerö, Nacka, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Syftet med samarbetet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA: Baseras på läroplaner för förskola och skola Utgår från ett barn- och elevperspektiv Stödjer det systematiska kvalitetsarbetet Jämför kommunernas förskolor och skolor Sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Samarbetet startade 1998 med observationer i grundskolan. Från och med år 2006 har samarbetet namnet VÅGA VISA. Metoderna omfattar idag observationer från förskola till gymnasium, gemensam kundenkät samt självvärdering genomförd av verksamhetens personal. Pedagoger och skolledare observerar en skola eller förskola i en annan kommun än den där de arbetar. Samarbetet är numera öppet även för andra kommuner som vill ansluta sig. Denna årsrapport beskriver arbetet våren 2014 samt läsåret 2014/2015 och kommer i fortsättningen skrivas varje vår som en summering av det gångna läsåret. Rapporten har skrivits gemensamt av de fem kommunernas samordnare för VÅGA VISA. Innehåll Årsrapporten ger en samlad bild av metoder och resultat i VÅGA VISA, det vill säga kundundersökning, självvärdering och observationer. Rapporten visar verksamheten i siffror och viktiga händelser i samarbetet. Målgrupp Målgrupp för årsrapporten är politiker i utbildningsnämnder, styrgrupp och andra tjänstemän och andra kommuner som vill veta mer om metoden. Även observatörer har intresse av rapporten, liksom skolledare och chefer i verksamheten. Denna rapport kan sparas ned från www.ekero.se/vagavisa. Där finns också en Power Point version som visar de viktigaste resultaten. Begrepp I rapporten används begreppet skola för alla verksamheter som förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola.

4 2. Utvärdering i VÅGA VISA Observationer Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (endast grund-, sär- och gymnasieskola) Förskolechefens/rektors ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer skolans arbete och resultat inom målområden, baserat på observationer i verksamheten, intervjuer med elever, personal, skolledning och samtal med barn samt skolans styrdokument. Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer utses ett par av målområdena med särskilt identifierade frågeställningar. Observationen redovisas i en rapport enligt särskild mall, där bedömningen görs dels i text och dels i en skala: 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen. 3.0 GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden 2.0 MINDRE GOD KVALITET verksamheten bedöms sammantaget ha mindre god kvalitet med vissa förbättringsområden 1.0 STORA BRISTER I KVALITET verksamheten har stora förbättringsbehov Innan rapporterna är slutgiltiga faktagranskas de av skolan som har observerats samt metodgranskas av tjänstemännen i kommunerna och vid behov utvecklas rapporterna av observatörerna efter granskningen. Den slutliga rapporten överlämnas till den observerade skolan samt till kommunens förvaltningschef. Kundundersökningen Kundundersökningen har genomförts i samarbete med CMA Research (tidigare Pilen). Svarsgrupper är föräldrar i förskola, förskoleklass samt i åk 2, 5 och 8 i grundskolan. De elevgrupper som genomför kundenkäten går i åk 5 och 8 i grundskolan. Förutom Våga Visakommunerna deltar även ytterligare fem kommuner: Norrtälje, Täby, Vallentuna, Värmdö och Österåker. Självvärderingen Förskolan alla varje år, grundskolan Ekerö, Nacka och Sollentuna varje år Danderyd och Upplands Väsby i samband med observation, gymnasiet ingen. CMA Självvärderingen visar medarbetarnas bedömning av förskolans/skolans verksamhet på läroplanens målområden. Självvärderingen är ett värdefullt verktyg i kvalitetsarbetet på förskolan eller skolan. Genom att upprepa självvärderingen kan utvecklingsarbete följas upp. Ett särskilt stödmaterial finns för förskolors och skolors arbete med resultaten.

5 Självvärderingen genomförs med en webbaserad enkät som besvaras anonymt av pedagoger i förskola och fritidshem samt lärare i grundskola och gymnasieskola. Enkäten består av ett fyrtiotal påståenden, där den som svarar anger i vilken grad han eller hon instämmer enligt en fyrgradig skala. Frågorna utgår från samma sju målområden som kundundersökningen, och frågorna har en nära koppling till läroplanerna. Kommunen väljer om den vill genomföra självvärderingen på alla enheter, i en eller flera skolformer, i samband med kundundersökningen eller om den bara genomförs inför en observation. På denna förskola bedömer både föräldrar och medarbetare att kontakterna mellan förskolan och hemmet fungerar väl. Både föräldrars och medarbetares bedömning ligger över kommungenomsnittet. När det gäller arbetsklimatet är medarbetarnas bedömning under kommungenomsnittet, men föräldrarnas bedömning är genomsnittlig. På flera områden ligger både medarbetarnas och föräldrarnas bedömning på kommungenomsnittet, dvs i den mittersta rutan. För att underlätta jämförelser och rangordningar finns också ett analysverktyg att tillgå.

6 Organisation och styrning Arbetet i VÅGA VISA styrs av en styrgrupp, där skolchef eller motsvarande ingår, dvs. den tjänsteman som har den politiska nämndens uppdrag att ansvara för utbildningsfrågor. En gång per år presenteras även resultatet i utvärderingen för ordförande i de politiska nämnderna i de deltagande kommunerna. Varje kommun har en samordnare för VÅGA VISA. I samordnarnas uppdrag ingår att ansvara för genomförandet av utvärderingen och att säkra kvaliteten. Samordnarna rekryterar och utbildar observatörer. Samordnarna ansvarar också för att utveckla och uppdatera metoderna, sprida information om VÅGA VISA samt genomföra uppdrag som initieras av styrgruppen. VÅGA VISA har också en koordinator som svarar för gemensam administration och som är sekreterare i styr- och samordnargruppen. Kommunerna turas om att vara ordförande i styrgrupp och samordnargrupp. Under 2014 har Sollentuna varit ordförandekommun och Ekerö har tagit över ordförandeskapet 2015. Gruppernas sammansättning vt 2014 lå 2014/2015: Kommun Styrgrupp Samordnare Danderyd Birgitta Jacobsson Eva Hoas Ekerö Anders Anagrius Johanna Stjernlöf Nacka Susanne Nord Carina Legerius Sollentuna Daniel Broman Mimmi Forsgren Upplands Väsby Eva Dahlgren 2014 Kerstin Jakobsson 2014 Astrid Täfvander 2015 Björn Axén 2015 Koordinator: Berit Lund

3. Verksamhetsberättelse 7 Observationer Under vt 2014 och läsåret 2014/2015 har totalt 59 enheter observerats. Totalt under vt 2014 och läsåret 2014/ 2015 har 58 observatörer observerat en eller flera gånger. Antalet observationsdagar totalt under perioden var 1 475 observationsdagar. Eftersom flera enheter innehåller både skola och förskola redovisas dessa enhetet för sig. Det innebär att antalet enheter kan bli färre men antalet observationsdagar är lika många så därför redovisas även dessa i en egen tabell. Tabell 1: Enheter som observerats i de fem VÅGA VISA kommunerna Termin Totalt Våren 2014 18 Hösten 2014 21 Våren 2015 19 Tabell 2:Genomförda observationsuppdrag veckorna 7-20, våren 2015 Kommun Totalt Danderyd 4 Ekerö 3 Nacka 7 Sollentuna 5 Upplands Väsby 0 Summa: 19 Tabell 3:Genomförda observationer veckorna 39-49, hösten 2014 Kommun Totalt Danderyd 4 Ekerö 2 Nacka 8 Sollentuna 6 Upplands Väsby 1 Summa: 21

8 Tabell 4:Genomförda observationer veckorna 7-20 våren 2014 Kommun Totalt Danderyd 3 Ekerö 2 Nacka 8 Sollentuna 4 Upplands Väsby 1 Summa: 18 Tabell 5: Antal observationsdagar över tid Termin Hösten -13 376 Våren-14 419 Hösten -14 565 Våren-15 491 Antalet observationsdagar Utbildning för observatörer För att säkra en hög kvalitet i observationernas genomförande är utbildningen av observatörer mycket viktig. Utbildningen består av en tvådagars introduktionsutbildning för nya observatörer. För att utveckla kompetensen hos observatörer erbjuds två fortbildningsdagar under året, så kallade Kick Off. Vid sidan av den gemensamma utbildningen ordnar samordnaren i varje kommun träffar för de egna observatörerna. Rekrytering av observatörer Varje kommun rekryterar det antal observatörer som behövs. VÅGA VISA - samordnaren i respektive kommun ansvarar för detta. Den som vill bli observatör skickar en skriftlig ansökan till kommunens samordnare för VÅGA VISA. Eftersom rapportskrivning är en viktig del av uppdraget bör observatören skicka med exempel på något han/hon skrivit, t.ex. en rapport, en plan, ett föräldrabrev. Samordnaren tar referenser från observatörens närmaste chef. Som regel genomförs en intervju som en del i rekryteringen. För att bli en bra observatör ska man vara en erfaren och erkänt skicklig pedagog, ha visat på

9 intresse för skolutvecklingsfrågor, vara väl insatt i gällande styrdokument samt ha vana att uttrycka sig i tal och skrift och ha förmåga att se samband och dra slutsatser. Observatörer ska ha en pedagogisk högskoleutbildning eller motsvarande. Efter rekryteringen genomgår den blivande observatören en introduktionsutbildning. Introduktionsutbildning VÅGA VISA Introduktionsutbildning för nya observatörer genomförs i början av varje termin. Syftet är att de nya observatörerna efter genomgången utbildning ska ha en god förståelse och kompetens inom följande områden: uppdragets karaktär och observatörens roll att möta personal och elever under observation etik, sekretess och förhållningssätt att använda bedömningsmatrisen hur en rapport ska skrivas och formuleras Utbildningen omfattar två dagar och genomförs av 2 samordnare tillsammans med erfarna skolobservatörer. Konceptet utvecklas genom utvärdering efter genomförd utbildning. Utbildningen är mycket uppskattad av deltagarna och får mycket bra omdömen i utvärderingarna. Antalet nya observatörer som deltagit i introduktionsutbildning var under perioden; 7 pedagoger i januari 2014 9 pedagoger i september 2014 9 pedagoger i januari 2015 Kick-Off Samordnarna för VÅGA VISA planerar och genomför varje termin en utbildningsdag för samtliga observatörer, kallad Kick Off Avsikten med Kick Off är att inspirera observatörerna inför det kommande arbetet och syftar till att stödja och vidareutbilda observatörerna i observatörsrollen. Vårterminen 2014 Maria Stockhaus, ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna var inbjuden för att ge inspiration samt föra diskussion kring skolutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola och skola. Maria utgick dels från sitt arbete från kommunen men också från sitt engagemang i SKL:s utbildningsutskott. Samordnarna informerade om handlingsplanens nuläge utifrån uppföljningen av Våga Visa. Årets upplägg för kundenkät och självvärdering i samarbete med CMA Research presenterades, skillnaderna mellan observationer i de olika modellerna fördjupning/bredd förtydligades och det fina reportaget i Lärarnas tidning om Våga Visa lyftes fram. Efter lunchen hade observatörerna delats in i samtalsgrupper, som efter inläsning av utdrag från ett antal rapporter, arbetade med att reflektera kring målområdet Ansvar och inflytande i syfte att höja medvetenheten kring hur man kan höja kvaliteten i skrivandet. Reflektionerna utgick från följande stödfrågor: För vem verkar avsnittet vara skrivet? Är texten lätt att förstå för olika målgrupper?

10 Syns olika källor i beskrivningstexten det man läst, sett och hört? Knyts dessa ihop när man drar slutsatser i bedömningen i text? Ge exempel. Hänger beskrivning, bedömningstext och skalbedömning samman? Är bedömningarna välmotiverade? Är skalbedömningarna rimliga utifrån kriterierna i matrisen? Kick-offen avslutades med att de blivande observatörsteamen planerade vårens arbete. Höstterminen 2014 Dagen föreläsare var Ann S Pihlgren som är filosofie doktor i pedagogik och har en lång bakgrund inom skolans värld. Ann bedriver forskning och är universitetslektor och studierektor vid Stockholms universitet. Hon är dessutom författare och en eftersökt föreläsare, handledare och konsult vad gäller pedagogik, ledarskap och kvalitetsfrågor. Vi fick ta del av en mycket inspirerande föreläsning kring Tänkande och språk, med reflektion kring vad framtidens medborgare måste kunna för att: Anpassa sig till nya miljöer och förutsättningar Navigera bland massiva mängder information Göra produktiva och intelligenta val Vara kreativa Tänka kritiskt Efter lunchen visade några observatörer fördelarna med att arbeta i samarbetsmiljön i Google och lathundar för att kunna arbeta i delade dokument i Google drive introducerades. Hemsidan som flyttat till Ekerös webbplats presenterades liksom nyheterna i styrdokumenten. Därefter vidtog grupparbete med de omarbetade matriserna och en återsamling med gemensam reflektion. Dagen avslutades sedvanligt med möte för observationslagen och planering av terminens arbete. Vårterminen 2015 Som föreläsare anlitades Helene Ärlestig, universitetslektor i pedagogik vid Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet. Under hösten medverkade Helene vid ett samordnarmöte för att med utgångspunkt i Våga Visas metod resonera kring hur föreläsningen kan kopplas samman med metoden. Föreläsningen innehöll två delar, där den ena relaterade till Våga Visas roll i det systematiska kvalitetsarbetet och den andra behandlade intervju- och observationsteknik. Dagen innehöll även en programpunkt med reflektioner från studieresan i London, där samordnare och några av de observatörer som var med på resan gemensamt reflekterade kring de olika besöken. Samordnarna berättade även om vad samordnargruppen med inspiration från besöken tar med sig i det fortsatta utvecklingsarbetet av metoden. Vi genomförde även en utvärdering av den reviderade matriserna och metodboken som samordnargruppen sedan arbetade vidare med under våren. I slutet av dagen träffades sedan observationslagen för att planera vårens observationer.

11 4. Metodutveckling Revidering av metodboken och bedömningsmatrisen Den reviderade metodboken och de nya bedömningsmatriserna började användas under höstterminen 2014. En av de största ändringarna var formuleringen av bedömningsskalan och införande av värdeord i bedömningsmatrisen. Nya och ändrade punkter- en översyn gjordes gentemot gällande styrdokument vilket resulterade i vissa förändringar av punkterna under respektive målområde. Värdeord - progressionen mellan de olika stegen i bedömningsmatrisen förtydligades genom att föregående formuleringar ersattes med s.k. värdeord. Bedömningsskalan - en förändring gjordes av bedömningsskalans värde 2, där formuleringen för värdet ändrades från Tillfredsställande till Mindre god kvalitet. Bedömningsmatriser för olika skolformer- för att underlätta för observatörerna och förtydliga uppdragen för respektive skolform skapades en matris för förskola, en för grundskola/grundsärskola/förskoleklass och fritidshem samt en för gymnasieskola. Fritidshemmet- för att förtydliga uppdraget för skolobservationer där fritidshemmet är en del av verksamheten lyftes fritidshemmet in som ett särskilt område att observera under området Kunskaper. Uppdelning av bedömningsmatrisen i tre stycken - en för förskola, en för grundskola och en för gymnasieskola. Metodboken reviderades - för att svara upp mot förändringarna i matriserna justerades även metodboken för att skapa en tydlig röd tråd genom alla dokument. Frågebatteriet sågs även det över för att bättre svara mot nya matriser och metodbok. På Kick offen i februari 2015 genomfördes en kortare utvärdering av matriser och metodbok, efter att de använts under en termin. Observatörernas erfarenheter och synpunkter på materialet samlades in. Under våren 2015 var två av samordnarna ute på observationer och utifrån dessa erfarenhet gjordes ytterligare justeringar och förtydliganden i matriserna. Handlingsplan med anledning av utvärdering av observationer i VÅGA VISA Våren 2013 gjorde Ann Öhman Sandberg på APeL Forskning & utveckling en utvärdering av Våga Visa, som visade att metoden tjänar sitt syfte. Utvärderingen har presenterats i tidigare årsrapport och finns att tillgå på Våga Visas webbplats. Utifrån utvärderingen togs en handlingsplan fram, som utvärderades i styrgruppen i maj och december 2014 och nu anses genomförd enligt nedan: Översyn av styrdokument och stödmaterial genomfördes under läsåret 2013/2014 av Ann Öhman Sandberg i samarbete med referensgrupp från samordnare och observatörer. Alla styrdokument har reviderats. Tydligare ansvarsfördelning i observatörslagen rollbeskrivningar för observationsledare, observatör och skolledare på deltid med begränsat uppdrag har tagits fram.

12 Rekrytering av observatörer marknadsföringskampanjer har genomförts i rektorsgrupperna och begränsning av uppdraget för skolledare i sammansättningen av observatörslagen för att möjliggöra deltagande av fler skolledare har provats. Antalet observatörer för grundskolan har ökat, men inom förskolan behövs fortfarande ett ökat antal observatörer. Arvodet en höjning till 600:- för observationsledare och 300:- för ordinarie observatör har genomförts. Summan tillämpas fr o m ht 2013, nya titlar tillämpas fr o m vt 2014. Terminsobservatörer har ersatts med sin ordinarie lön + 2500:- per månad. Vid återkoppling till nämnden/kommunen ställs frågor om hur rektor tagit till vara sin/sina observatörers kompetens. Ökat samarbete kring analys och uppföljning av resultat i det systematiska kvalitetsarbetet på olika nivåer: förvaltningsnivå skolledarnivå genomförs inom respektive kommun. Ökat samarbete mellan kommunerna runt inbjudningar till olika former av aktiviteter genomförs löpande. Kompetensutveckling kring rapportskrivning och analysarbete för observatörer genomförs på kick-offerna. Handlingsplanens utfall har följts upp på styrgruppsmötet i slutet av maj 2014 och december 2014. Studieresa till London har genomförts under hösten 2014. Studieresa till London Under tre dagar i november 2015 åkte styrgrupp, samordnargrupp och nio observatörer på en studieresa till London. Syftet var att studera hur man i England arbetat för att skolor ska stödja varandra i sitt utvecklingsarbete. Vi gjorde studiebesök hos Jonathan Dale, National College for Teaching and Leadership, en myndighet som arbetar med att knyta ihop skolor m m Tri-Borough Education, Service School Improvement Team, en kommunal förvaltning för tre olika kommuner Lee Northern HMI (Her Majesty's Inspector) Ofsted, den engelska skolinspektionen En Nursery school, Två Primary schools, En Secondary school Den konservativa regeringen under David Camerons ledning som tillträdde 2010 har genomfört två stora förändringar i det engelska skolsystemet: Ökad självständighet för skolor, genom bl a införandet av Academies. En akademi drivs av en charity, en stiftelse och har inget vinstintresse. Många tidigare kommunala skolor är idag akademier. Tre fjärdedelar av alla skolor på secondary level är akademier. Det finns också akademier på primary level, men de är färre. Alla nya skolor ska vara akademier. Akademier behöver inte följa läroplanen. En akademi skriver kontrakt med offsted och förbinder sig att visa sina resultat för offsted. School to school support, som innebär att skolor ska stödja varandra. System har utvecklats på olika nivåer, skolor, skolledarnivå, men även lärarnivån. Offsted-

13 resultaten är en utgångspunkt, och skolor som bedöms som bra i inspektionen stödjer de som fått lägre resultat. Studiebesöket på den engelska skolinspektion visar att inspektionen nu vill framstå som mjukare än tidigare. Rapporterna utgår från målområden och mindre från lagparagrafer än de svenska inspektionsrapporterna, och inspektionen lyfter även fram positiva resultat om skolan. Inspektionen använder en fyrgradig skala i bedömningen som ges per målområde, från outstanding till inadequate. Skolor som får de två högsta bedömningarna inspekteras inte igen, men för skolor med lägsta bedömningen sätter man in special measures och det kan vara t ex att ledning byts ut, kan få partner eller lägga ned och bli akademi. Inspektion fortsätter till skolan kommer upp i den tredje nivån. Några starka intryck från våra studiebesök: Höga förväntningar på alla, både skolor och elever - inga ursäkter. Det var tydligt att uppdraget är att se till att alla elever lyckas. Starkt fokus på undervisningens kvalitet. London Challenge i 15 år har gett resultat och lyft Londonskolornas resultat, som tidigare var låga. Tydlig systematik i skolutveckling på olika nivåer syfte att få de lågpresterande att bli högpresterande. Förväntan och systematik i kollegastöd och skolstöd och mäklare för stödinsatser Delningskulturen, att man vill stöjda och dela med sig till andra. Betoning av ledningsperspektivet, tidiga insatser och av studie- och yrkesvägledning Några idéer och tankar som vi tog med oss till observationerna i VÅGA VISA var Vikten av en tydlig sammanfattning i rapporten. Vikten av användningen av observationsrapporten efter observationen Efter resan har vi börjat utveckla former för att koppla ihop skolor efter observation för utbyte. Vi har också börjat utveckla en sida på VÅGA VISAs hemsida med goda exempel från skolor som har observerats, och som andra skolor kan inspireras och dra nytta av. Goda exempel och utbyte mellan skolor I utvärderingen i VÅGA VISA blir det tydligt att många förskolor och skolor har mycket god verksamhet. Ann Öhman Sandbergs utvärdering lyfte att observationerna i högre grad kan användas för lärande och verksamhetsutveckling än vad som görs idag. Studieresan till England var ett sätt att studera erfarenheter av konkret arbete med att skapa erfarenhetsutbyte. Ambitionen är att vi ska kunna dra ännu mer nytta av varandras arbete i de fem kommunerna och detta kommer att göras på två olika sätt: Webbsida med goda exempel En särskild webbsida har skapats på VÅGA VISA:s webbplats för att presentera goda exempel från observationerna. Där redovisas vilka förskolor och skolor som observerats nyligen och där observatörerna har bedömt att verksamheten har en hög kvalitet genomgående. Man ser också vilka starka sidor som lyfts fram i observationen. Förhoppningen är att förskolor och skolor ska kunna inspireras och få tips till sitt eget kvalitetsarbete. Ett första steg för en förskola eller skola som är intresserad är att ta del av

14 observationsrapporten och skolans egen hemsida. Förskolan/skolan kan också kontakta förskolan eller skolan för att höra mer och kanske göra ett studiebesök eller ha ett utbyte på ett annat sätt. Knyta ihop skolor för utbyte I samband med observation får förskolor och skolor frågan om de är intresserade av att ha ett utbyte med en annan förskola/skola, och i så fall om det är något särskilt område som de är intresserade av att ta upp i ett sådant utbyte. Samordnargruppen kommer sedan att försöka hitta förskolor och skolor som matchar varandra. Formerna för hur utbytet sedan går till kan variera, beroende på förskolornas/skolornas önskemål och behov. Det bör övervägas om det bör finnas något stöd- och tipsmaterial samt hur utbytet följs upp. 5. Hur observationerna varit till stöd i utvecklingsarbetet Nacka I Nacka har ett stort antal observationer på förskolor och skolor genomförts under våren 2014- våren 2015. Överlämningsmötena är viktiga samtal om vad observationen visar och blir en utgångspunkt för förskolans eller skolans vidare arbete. Även företrädare för de kommunala förskolornas eller skolornas organisation, Välfärd skola, eller om enheten är fristående, den fristående huvudmannen, deltar. Observationerna redovisas sedan i Utbildningsnämnden en gång per termin, och politikerna får samtidigt i en tjänsteskrivelse en bild av vad annan utvärdering säger om förskolan/skolan. Förskolans/skolans ledning skriver en kommentar till rapporten, om sådant de vill komplettera med och om hur de tänker gå vidare med de förbättringsområden som tas upp i observationsrapporten. Kommentaren läggs sedan sist i rapporten. Rapporterna publiceras på kommunens webbplats och i Jämföraren, ett webbaserat verktyg som ger föräldrar stöd i val av förskola och skola. I kommunens kvalitetsanalys summerades årets observationer. Där konstarerades att observatörerna har bedömt att större delen bedömts ha en bra eller mycket bra verksamhet. Inom området finns utveckling och lärande både styrkor och utvecklingsområden. På en del förskolor bedöms arbetet med matematik och språk och lek- och lärmiljö fungera väl, medan andra behöver utveckla det. Modern teknik och dokumentation som visar på lärprocesser är förbättringsområden som finns på flera förskolor. Flera observationer visar att barnens inflytande är gott. Förskolorna bedöms med något undantag ha god värdegrund, och det samma gäller grundskolorna. På grundskolorna får ledarskapet ofta beröm, och observatörerna uttrycker i flera fall att det märks att eleverna trivs och är stolta. Flera av de observerade skolorna får mycket goda omdömen för sitt pedagogiska arbete. I de observationer som har rapporterats i VÅGA VISA under året framträder en mycket positiv bild av fritidshemmens verksamhet. Observatörerna framhåller att aktiviteterna och även miljön har ett tydligt syfte kopplade till läroplanen. Aktiviteterna bestäms också till stor del av eleverna som därmed har ett inflytande på verksamheten. Det beskrivs också att värdegrundsarbetet bedrivs naturligt i verksamheten. På den gymnasieskola som observerades imponerades observatörerna av elevernas vilja till att utvecklas inom sina ämnen, men menade att ansvar och inflytande behöver utvecklas framförallt vad gäller de formella formerna med elev- och klassråd.

Ett år efter en observation följer utbildningsenhetens tjänstemän upp vad som hänt genom genom intervju med ledningen. Syftet är att ta reda på vad som har hänt med de förbättringsområden som observationen visade på och att öka kunskapen om hur observation och självvärdering fungerar som kvalitetsverktyg för förskolor/skolor. Med något enstaka undantag har observationen använts aktivt i utvecklingsarbete. Chefsbyten kan dock leda till att observationen inte utnyttjas fullt ut. Om en observation visar på stora brister, exempelvis bedömningar på 2.0 eller lägre, brukar utbildningsnämnden besluta att observationen ska följas upp redan nästa termin, och då genom vad vi kallar ett kontrollbesök, där som regel utbildningsdirektören är med. Syftet är att säkra att åtgärder vidtas för att förbättra situationen. 15 Sollentuna Under perioden har ett stort antal, både kommunala och fristående, förskolor och skolor observerats i Sollentuna. Överlämningsmötena äger rum på förvaltningen i Turebergshuset där förutom de observerade enheternas ledningsgrupper förvaltningschefen och en grupp tjänstemän deltar. Observationerna är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet och följs upp på barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott för samtliga enheter som observerats. Skolornas rektorer inbjuds alltid att presentera den handlingsplan man tagit fram utifrån de förbättringsområden som presenteras i observationsrapporten. I de fall förskolorna bedömts att inte ha god kvalitet inbjuds även förskolechef/rektor dessa enheter. De förskolor som har en samlad bedömning på god kvalitet eller bättre bifogar sin handlingsplan till nämndhandlingarna. Ett år efter genomförd observation stäms handlingsplanernas utfall av mot resultatet på kundenkäten och ansvariga tjänstemän gör ett uppföljningsbesök på enheten. Arbetet med normer och värden har fått höga värden på flera skolor som ligger som goda exempel på Våga Visas hemsida och samtliga skolledare vittnar om det genomslag som observationen fått i utvecklingsarbetet. Observationerna har också fungerat som en bra rekryteringsbas för nya observatörer. Från flera förskolor och skolor har pedagoger och lärare ansökt om att få bli observatörer efter det att den egna enheten observerats kommande termin. Ekerö Under våren och hösten 2014 observerades ett antal fristående förskolor. Under denna period pågick ett utvecklingsarbete kring att förankra Våga Visa i de kommunala enheterna och tydliggöra Våga Visas funktion i det systematiska kvalitetsarbetet. Under våren 2015 observerades både kommunala förskolor och skolor. Den samlade erfarenheten från rektorer och förskolechefer är att observationsrapporten är ett bra verktyg i det fortsatta utvecklingsarbetet. Samtliga enheter har också uttryckt att de känner igen sig i rapporten. På Ekerö följs observationsrapporten upp med att enheten formulerar en handlingsplan, som redovisas av respektive enhetschef i barn- och utbildningsnämnden. Handlingsplanen följs sedan upp i nästa års kvalitetsdokument samt i de uppföljningsdialoger som nämndkontoret barn och utbildning genomför varje höst. Efter Skolinspektionens tillsyn i kommunen hösten 2014 har ett utvecklingsarbete bedrivits avseende systematiskt kvalitetsarbete. Resultatet av det är att Våga Visas roll i det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare förtydligats.

Danderyd Antal observerade enheter våren 2014 två förskolor och en skola, hösten 2014 två förskolor varav en med tre enheter och två skolor, våren 2015 tre förskolor och en skola. Rapporterna har kommunicerats till enheterna och i förekommande fall till produktionsledningen på ett överlämningsmöte. Efter överlämningen gör enheterna en handlingsplan utifrån de identifierade förbättringsområdena. Barn- och utbildningsnämnden har tagit del av samtliga Våga Visa rapporter med tillhörande handlingsplaner och förvaltningen kommer att göra en uppföljning ett år efter att rapporten är överlämnad. Alla rapporter publiceras sedan på Danderyds hemsida. Dialogen under överlämningsmötet bidrar ofta till en ökad självinsikt hos de som deltar. Vid alla överlämningar har fler än bara rektor/förskolechef deltagit vilket medför mer dynamik i samtalen. En kommentar från en observerad skola är tänk att få information från 60 lektionsbesök på en vecka. Ansvar och inflytande är ett område som förekommer ofta i som förbättringsområden för skola. Det handlar om elevernas möjligheter att påverka undervisningen enligt Läroplanens mål. För förskolan är pedagogisk dokumentation och barnens inflytande och delaktighet frekvent återkommande. De enheter som observerats för andra gången har som regel förbättrat sina resultat. Antalet observatörer från Danderyd har ökat under perioden, många från skolor och förskolor som blivit observerade. Duktiga observatörer väcker ett intresse hos lärare och pedagoger som vill fortsätta utvecklas i sin yrkesroll. Upplands Väsby I Upplands Väsby har en enhet per termin observarats under 2014. Kommunens organisation för styrning och ledning har under perioden genomgått en omfattande omorganisering, och därför har inga observationer genomförts under våren 2015. Upplands Väsby har under perioden haft en rutin för uppföljning efter ett år där rektor bjudits in till utbildningsnämnden. Syftet har varit att ge enhetschefen möjlighet till replik på hela eller delar av rapporten, men också att följa upp vilka åtgärder som vidtagits utifrån givna förbättringsområden i observationsrapporten. I samband med den nya organisationen med ny samordnare och ny styrgruppsmedlem kommer det även att skapas nya rutiner för arbetet med Våga Visa i Upplands Väsby. 16 6. Samordnarnas slutsatser Samordnarnas uppfattning är att arbetet med Våga Visa haft en positiv utveckling under perioden. Observationsrapportens kvalitet har förbättrats och ger förutsättningar för enhetens arbete med kvalitetsarbete. Metoden har finslipats i alla led och vi kan se att intresset för att bli observatör ökar i samband med att en förskola eller skola blir observerad. Arbetet med översyn av kundundersökningens metod och frågebatteri har inletts. Samordnarenas förslag är att undersökningen benämns som en kvalitetsuppföljning med elevoch föräldraenkäter inom Våga Visa fortsättningsvis. Ett ökat fokus på elevernas synpunkter genom att införa enkätundersökning även för eleverna i åk 3 planeras. Vår bedömning är att undersökningen är ett viktigt redskap i enheternas kvalitetsarbete.

En utmaning är att svarsfrekvensen sjunker för självvärderingen. Svarsfrekvensen hos elever och föräldrar är hög, med undantag av föräldrar årskurs 8. Vissa enheter har också lägre svarsfrekvens. Studieresan till London har gett mycket inspiration kring ett utökat kollegialt lärande och konkreta förslag för att öka nyttan och användandet av utvärderingsresultaten i syfte att höja kvaliteten i alla kommunernas enheter. Det positiva effekterna för samarbete och utbyte mellan kommunerna har varit stora. Presentationen av studieresan vid årets kick-off för observatörer fick ett mycket positivt gensvar hos samtliga observatörer. De uppföljningar som har genomförts ett år efter observationerna visar att observationsrapporterna använts i hög grad för att utveckla verksamheten. Varje kommun följer systematiskt upp sina observationer. Arbetet med att sprida goda exempel har påbörjats och information finns tillgänglig på webbplatsen. 17