EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B ANALYS AV YTTEMPERATURVARIATIONEN PÅ VÄGAR I HALLANDS LÄN

EARTH SCIENCES CENTRE GÖTEBORG UNIVERSITY B360 2003 ANALYS AV YTTEMPERATURVARIATIONEN PÅ VÄGAR I HALLANDS LÄN Joakim Norehäll Department of Physical Geography GÖTEBORG 2003

GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för geovetenskaper Naturgeografi Geovetarcentrum ANALYS AV YTTEMPERATURVARIATIONEN PÅ VÄGAR I HALLANDS LÄN Joakim Norehäll ISSN 1400-3821 B360 Projketarabete Göteborg 2003 Postadress Besöksadress Telefo Telfax Earth Sciences Centre Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-773 19 51 031-773 19 86 Göteborg University S-405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

Sammanfattning I detta arbete analyseras hur naturliga faktorer påverkar vägytans temperatur i ett område i Hallands län. Det innebär att både regionala faktorer och lokala faktorer kommer att undersökas. De regionala faktorerna är höjd över havet och avstånd till kusten. De lokala faktorerna som identifierades av en fältstudie består av faktorer som finns i den nära omgivningen kring mätplatserna. Perioden som undersöks är februari 1998. Temperaturmätningarna som används i undersökningen kommer ifrån Vägverkets VVISstationer, som finns utplacerade längs vägarna i undersökningsområdet. Undersökningsområdet valdes med tanke på den växlande naturgeografi som finns där. Det finns ett flackt område med nära till kusten och längre inåt land är det kuperad terräng med sjöar och sankmark som också befinner sig högre upp på den topografiska stegen. Kartstudier har gjorts för att utröna hur undersökningsområdet som helhet ser ut. Beräkningar är den metod som använts för att få fram resultaten i det regionala perspektivet. Visuell analys är den metod som använts för att få fram resultaten i det lokala perspektivet. En större analys har sedan genomförts för att kunna avgöra vilka faktorer som påverkar mätplatserna. Målet med undersökningen är att härleda vilka regionala faktorer och lokala faktorer som påverkar yttemperaturen. Resultaten visar att faktorn höjd är mer framträdande än faktorn avstånd. Korrelationen är mycket god vecka 1 och vecka 4 för både höjd och avstånd. Resultaten visar att en blandning av regionala faktorer och lokala faktorer påverkar vägytans temperatur vecka 2 och vecka 3 då korrelationen är lägre. Vid ett tillfälle kan avvikelsen från temperaturtrenden som är fallet för vissa stationer enskilt härledas till en lokal faktor som påverkar vägytans temperatur. 1

Summary Analysis of road surface temperature variation in Halland County, SW Sweden In this paper an analyse is done of how natural factors are dealing with road surface temperatures in a area in Halland county. That means that both regional factors and local factors will be examined. The regional factors are height above sea level and distance from coast. The local factors were identified by a field survey and are factors in the near surroundings around the measuring places. The time period is February 1998. The temperature measurements in this survey come from RWIS-stations. They are in places along the roads in the area where this survey is located. The survey area was chosen because of the variability in the geographic scenario that exists there. There is a flat area close to the sea and in the countryside there is a variable terrain with lakes and that area are a couple of steps up on the topographic ladder. Map studies were also made to get a view of the survey area. The method used for the results in the regional perspective is calculation. The method used for the results in the local perspective is visual analyse. A bigger analyse was then made to decide the factors that affects the measuring sites. The goal with this survey is to decide which relation regional factors and local factors have to the road surface temperature. The results show that the factor height is stronger than the factor distance. The correlation is very good week 1 and week 4 for both height and distance. The results show that a mixture of regional factors and local factors affects the road surface temperature week 2 and week 3 when the correlation is lower. Some of the stations do not follow the temperature trend and in one occasion can this divergence alone be explained by a local factor that affects the road surface temperature. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning s. 1 Summary s. 2 Innehållsförteckning s. 3 Förord s. 4 1. Inledning s. 5 1.1 Syfte s. 6 1.2 Frågeställningar s. 6 2. Faktorer som kan påverka yttemperaturen s. 7 2.1 Topografi s. 7 2.2 Sjö, hav, sankmark samt nederbörd s. 7 2.3 Vegetation s. 8 2.4 Vind, vindskydd och molneffekter s. 8 2.5 Kalluftsflöden/sjö s. 9 2.6 Lokalklimatologisk modell s. 9 3. Områdesbeskrivning s. 10 3.1 Undersökningsområdet geografiska profil s. 10 3.2 Väder i Hallands län februari 1998 s. 10 3.3 Karta över VVIS-stationer s. 11 4. Metodik s. 12 4.1 Lokala identifierade faktorer s. 12 4.2 Valda regionala faktorer s. 14 4.3 VVIS-stationer s. 15 4.4 Felkällor s. 15 5. Resultat s. 16 5.1 Temperaturtrenden för veckorna s. 16 5.2 Korrelation i tidsskalorna s. 19 5.3 Avvikelser s. 20 5.4 Faktorer som påverkar temperaturen s. 21 6. Diskussion s. 27 6.1 Temperaturtrend och korrelation s. 27 6.2 Avvikelser och faktorer som påverkar s. 27 6.3 Förebyggande åtgärder s. 29 6.4 För vidare studier s. 29 7. Slutsatser s. 30 8. Referenslista s. 31 3

Förord Detta arbete har givit mig en intressant inblick i problematiken kring vägklimatet som påverkar våra vägar. En mängd funderingar har resulterat i detta arbete. Det är också på sin plats att rikta ett stort tack till min handledare docent Torbjörn Gustavsson verksam på Geovetarcentrum vid Göteborg universitet för det tålamod och kunnande som jag fått ta del av under denna tid. Jag vill också passa på att tacka min bror P O Norehäll som var till stor hjälp under fältstudien i Hallands län. 4

1. Inledning En dimension av klimatets påverkan på människan är det som kallas vägklimat. Vintertid så finns det en problematik inom detta område som medför isbildning på vägbanorna. Detta i sin tur kan medföra stora problem för den fordonstrafik som framförs på våra vägar. Inom ramen för detta arbete om vägklimat kommer ett regionalt perspektiv och ett lokal perspektiv att undersökas. Det regionala perspektivet anknyter till faktorerna höjd över havet och avstånd till kusten där mätplatserna är lokaliserade. Det lokala perspektivet representeras av en fältstudie där faktorer i den nära omgivningen kring mätplatserna studeras. Den temperaturnisch som kommer att undersökas är vägytans temperatur och de valda tidsskalorna är månad, vecka, dag och klockslag men fokuseringen ligger på tidsskalan vecka. Temperaturvärdena som används är de arkiverade temperaturmätningar som Vägverket har via sin övervakning med VVIS-mätstationer. Den lokala anknytningen berör faktorer till vägklimatet som finns inom lokalklimatets gränser. Karakteristiskt för lokalklimat när det gäller omfång är en stad eller en dalgång. Det är också vanligt att man använder sig av en tidsaspekt som rör några timmar eller upp till en dag. Faktorer som påverkar det lokala klimatet är exempelvis topografi, vegetation och marktyp (Bogren et al. 1999 s 202). Det är också viktigt att påpeka att inom studier av lokalklimat så är de små variationerna viktigare än storskaliga klimatskillnader som man får ta hänsyn till om man gör en klimatstudie av exempelvis hela Sveriges klimat. Hur kan informationen från ett övervakningssystem som VVIS vilket registrerar temperaturer m.m. användas? Grundtanken med systemet är att på ett tidigt stadium kunna ge tidiga halkvarningar. Den kunskapen som då framträder kan också exempelvis användas för planering av nya vägsträckor där känsliga områden kan undvikas (Bogren et al. 1999 s 227). Det är ju allmänt känt att nederbörd och kyla påverkar våra vägar kraftigt, särskilt då vintertid vilket gör att stora lokala skillnader kan uppstå när det gäller vägbanans egenskaper och som i sin tur kan överraska förare och leda till olyckor. Varför är detta forskningsområde viktigt? En bättre utformning av våra vägars sträckning genom naturlandskapet bidrar till en ökad säkerhet för våra trafikanter. Detta arbete skall förhoppningsvis kunna bidra till en ökad kunskap om hur naturliga faktorer i landskapsmiljön påverkar vägytans temperatur vilket då är den vetenskapliga placeringen av detta arbete. För utplacering av nya mätstationer i VVIS är det också viktigt att ha kunskap om olika faktorers inverkan på temperaturklimatet. Vad undersökningen kommer att fokusera på är att få fram vilka faktorer i det regionala och lokala perspektivet som påverkar temperaturvariationen hos vägytans temperatur. Sparrström (1995 s 10-18) framhåller i en studie att lufttemperaturen avtar med ökad höjd över havet både dagtid och under natten. Beräkningarna visar att denna effekt kan spåras hos yttemperaturen i denna undersökning. Fältstudien identifierade ett antal lokala faktorer som kan påverka yttemperaturen. Analysen visar också att temperaturvariationen påverkas av dessa faktorer. 5

Undersökningen omfattar ett valt område i Hallands län och tidsrymden är februari månad 1998. Varför det blev denna kombination är för att naturlandskapet i Hallands län erbjuder en mängd faktorer både på lokal och regional nivå vilket kan påverka den temperaturnisch som kommer att användas i arbetet. Här finns ett låglänt öppet kustlandskap tillsammans med ett skogrikt/sankmarksrikt inland som dessutom befinner sig i höjdled på en högre nivå än kustlandskapet. Denna topografiska höjdskillnad gör också att Hallands län är ett av de nederbördsrikaste områdena i hela Sverige tillsammans med det geografiska område som berör den svenska fjällregionen (Sveriges nationalatlas 1995 s 80-82). Februari representerar här tiden och anledningen till just februari är att det är en typisk vintermånad vars klimat påverkar våra vägar mer än på sommarhalvåret. 1.1 Syfte I detta arbete skall temperaturvariationen undersökas i ett område i Hallands län. Målet är att härleda vad för faktorer som påverkar vägytans temperatur. För att undersöka det relativa inflytandet av regionala- och lokalklimatologiska faktorer har två perspektiv anlagts. Det regionala perspektivet undersöker faktorerna höjd över havet och avstånd till kust för mätplatserna. Det lokala perspektivet undersöker faktorer i den nära omgivningen kring mätplatserna, exempel är skugga och vindpåverkan. 1.2 Frågeställningar Vilka lokala faktorer kan identifieras och därmed påverka temperaturvariationen? Vilken av de regionala faktorerna höjd eller avstånd framträder mest hos temperaturvariationen? Är det regionala faktorer eller lokala faktorer som påverkar vägytans temperatur mest i undersökningsområdet? 6

2. Faktorer som kan påverka yttemperaturen En genomgång av litteratur som berör ämnet vägklimatologi visar att ett stort antal faktorer kan urskiljas vilka påverkar variationer i temperatur och natur. Nedan följer en genomgång av de huvudsakliga faktorerna. 2.1 Topografi En av de regionala faktorer som undersöks i detta arbete är höjden över havet och dess påverkan på yttemperaturen hos vägarna. Denna regionala faktor bör inverka på ett sådant sätt att temperaturen sänks ju högre upp topografiskt sett mätstationerna är placerade. Är väderläget molnigt så bör topografin ge utslag för då minimeras effekterna av de lokala faktorerna som mer är beroende av ett klart väderläge. Vinden utjämnar också effekten av lokala faktorer som kan påverka temperaturen. Topografin blir alltså en väsentlig faktor att undersöka i detta arbete. I medeltal så sjunker temperaturen med 0,63 0 C för varje 100 meter uppåt i atmosfären men detta värde skall ses över en längre period. Enskilda dagar kan temperaturen variera stort från detta medelvärde. Ett höjdområde på tvåhundra meter har alltså en medeltemperatur som är cirka 1,3 0 C lägre än omgivningen. Vid blåsiga och mulna tillfällen märks höjdlägets effekt på temperaturen tydligast då betydelsen av andra lokalklimateffekter, ex. kalluftsansamling kraftigt minskar (Bogren et al. 1999 s 209, 210). Gustavsson (1990 s 235) påvisar ett antal faktorer såsom lokal topografi, vindskyddade lägen, värmeenergi förlust kvällstid samt kalluftsflöden kan kopplas ihop med temperaturvariation under klara lugna nätter. Studien visar också att en avkylningsperiod på ett antal timmar krävs för att skillnaden i vägytans temperatur skall utvecklas hos VVIS stationerna jämfört med den station som används som referensstation. I en studie visade (Bogren et al. 1991 s 454) att variationer i lufttemperatur mellan dalbotten och områden runt omkring kan beräknas från information baserad på dalens geometri såsom bredd och djup. Det finns också en relation mellan luft- och vägytans temperatur. Denna relation möjliggör användandet av parametrar som definierar dalar för beräknandet av variationer hos vägytans temperatur som baseras på analyser av topografiska kartor. Sparrström (1995 s 10-18) visar i en studie hur lufttemperaturen avtar med ökad höjd över havet både dagtid och under natten. Korrelationen mellan höjd och lufttemperatur är bäst under molniga förhållanden både under dagen och under natten. 2.2 Sjö, hav, sankmark samt nederbörd Temperaturen utjämnas i områden som ligger i anslutning till haven, av dess stora värmekapacitet. Samma utjämnande effekt får man kring större insjöar. Denna typ av temperaturförhållanden kallas maritimt temperaturklimat. Med ett ökat avstånd från kusten avtar det maritima inflytandet (Liljequist 1970 s 24, 25). En vägsträcka som går längs kustzonen kan alltså påverkas av fuktig luft som med vindens hjälp kommer in över landmassan. Det samma gäller för vägar i anslutning till sjöar. Vintertid är denna fuktiga luft en bidragande faktor till isbildning på våra vägar vid temperaturer kring nollstrecket. Områden med mycket sankmark är också vintertid generellt alltid problematiska för vägarna. Mycket fuktig luft i ett sankmarksområde som passeras av en väg kan vintertid skapa situationer med lokal halka. Nederbörd i form av regn och snö vintertid medför alltid en risk för eventuell halka vintertid. 7

Blomstrand (2001 s 21,22) visar i en studie att VVIS- stationernas yttemperaturer i ett område mellan sjöarna Vänern och Vättern så är de sjönära stationerna generellt varmare än stationer längre bort från sjöarna, vilket förklaras med sjöarnas uppvärmningseffekt. Samma studie (s 40) visar också på ett samband om än svagt mellan yttemperatur och höjd. Dessutom avtar temperaturen med höjden vid ena tillfället men ökar vid det andra tillfället. 2.3 Vegetation Beroende på hur den nära omgivningen ser ut kan vägytans temperatur skilja sig avsevärt på korta sträckor. Lokala faktorer framträder mest under lugna och klara tillfällen. Trädbestånd kan skugga vägbanan och därmed hindra uppvärmning på platsen. Detta kan i alla fall vintertid ge upphov till fläckvis halka. En väsentlig del för detta arbete är att undersöka de lokala förutsättningarna som finns runt varje VVIS-station för att kunna härleda avvikelser i vägytans temperatur som beror på lokala faktorer. Bogren et al. (2000 s 102) visar i en studie att solvinkel under dagen är en avgörande faktor för utvecklandet av en vägytas temperaturskillnader mellan skuggiga och exponerade områden ( ett objekt som gav skugga i undersökningen var skog). Lufttemperatur i en större skala visade sig vara lägre i skogsterräng än i omgivande öppen terräng samt att öppna ytor (hög sky view faktor) inom skogsbeståndet har en lägre temperatur än den omgivande skogen visas i en studie av (Karlsson 2000 s 861). En faktor som föreslås påverkande på den lägre temperaturen i skogen jämfört med den öppna omgivningen är att luftturbulensen reduceras i skogen. Bogren (1990 s 99) framhåller i en studie att två huvudfaktorer är väsentliga när det gäller skugga som påverkar vägytans temperatur. En faktor är utbredningen av den påverkade vägytan, detta bestäms av lokalisering, storlek, form och placering av det objekt som skuggar. Den andra faktorn är att den maximala potentialen av temperatur divergensen bestäms av solvinkel och molnighet. Efter solnedgången är temperatur utvecklingen på de skuggade platserna påverkad av temperatur differensen under dagen och kan förmodligen också vara influerad av sky view faktorn. 2.4 Vind, vindskydd och molneffekter Utbyte av luftpaket kan höja eller sänka temperaturen. Detta medför att vindskyddade platser kan uppvisa en klar skillnad i temperaturen gentemot den oskyddade omgivningen. Molniga förhållanden utjämnar temperaturen för både in- och utstrålning reduceras. Moln kan även lokalt fungera som skugga. Gustavsson (1995 s 931) visar i en studie ett upprepande mönster över flera år att de vindskyddade områdena i undersökningsområdet har en lägre temperatur än omgivningen. Bogren et al. (2000 s 169) visar i en studie att temperaturskillnader upp till 5 0 C förekommer på vägytan mellan solexponerade och molnskuggade områden. Samma studie visade också en stabilitet i temperaturen under molniga förhållanden nattetid var det mest förekommande men att variationen i vägytans temperaturavtagande med altituden är större och har en mer jämn distribution än lufttemperaturens avtagande med altituden. 8

2.5 Kalluftsflöden/sjö Dessa två naturfenomen kan lokalt sänka temperaturen på vägarna. Kalluftsflöden rör sig mot lägre områden i det topografiska landskapet där då en kalluftssjö kan bildas. Vägar som går igenom naturliga svackor i landskapet kan på så sätt drabbas av en avkylande effekt. Gustavsson et al. (1998 s 570) visar i en studie att variation i lufttemperaturen utvecklas snabbt efter solnedgången. Det skogrika området i studien hade den lägsta lufttemperaturen vilket indikerar att kalluftsflödet spelar en mindre roll i denna snabba process. Den största temperatur variationen hittades i skyddade platser och i dalar. Men den fortsatta reduceringen av lufttemperaturen under natten och den vidare ansamlingen av kalluft beror troligtvis på kalluftsflöden gentemot dalbotten. Eventuellt bidrar advektion av kall luft från träden i skogen till denna reducering och ansamling. 2.6 Lokalklimatologisk modell Bogren et al. (1989 s 161, 162) påvisar i en studie att det är möjligt att utveckla en lokalklimatologisk modell användbar på vägförhållanden. Deras analys visar att fem faktorer är viktiga när det gäller eventuell halka. De fem faktorerna är dalars lokaliserig, höjdskillnader, skugga, broars lokalisering och variation i det regionala klimatet. Resultaten från denna modell ger luft- och vägytans temperatur variationer längs vägsträckor. En kombination av vägytans temperatur och luft temperatur samt dess skillnader och väderprognoser ger temperatur utvecklingen för ett område. Denna information är viktig när man skall göra en prognos av risken för lokal halka av en hel vägsträcka. 9

3. Områdesbeskrivning 3.1 Undersökningsområdets geografiska profil Studieområdet från Falkenberg i norr till Hallandsåsen i söder visar upp en varierande naturprofil. Hallands län gränsar dels mot Kattegatt i väster och inom naturlandskapet mot öster så sker en betydande topografisk höjning. Från kusten och inåt landet så ligger det en remsa, bredd 10 km i nord/sydlig riktning som består i huvudsak av flack åkermark. Vidare mot öster så sker en topografiska höjningen av landskapet där topparna ligger mestadels mellan 100-200 m. I den kuperade delen av Hallands län finns en mängd sjöar av olika storlek och det som kanske utmärker området mest är den rikliga förekomsten av sankmark. Bland sjöarna och sankmarken förekommer även mycket skog (Blå kartan, Halmstad nr 42, Falkenberg nr 52). Effekten av den orografiska hävningen som sker när luftpaket kommer in från Kattegatt och tvingas stiga upp över bergen visar sig genom nederbördsutlösning i området, vilket gör de inre delarna mot landskapet Småland till ett av de nederbördsrikaste områdena i Sverige. Detta förklarar den stora förekomsten av sjöar och sankmark i naturlandskapet. VVIS-stationernas höjd över havet i meter och stationernas avstånd till kusten i kilometer har uttolkats från blå kartan (Halmstad nr 42, Falkenberg nr 52) vilket presenteras i figur 1. I figuren framträder också den topografiska profil som undersökningsområdet innehar. 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 Stationer (avstånd) 80 Figur 1. VVIS stationernas geografiska placering Figure 1. The geographic placement of the RWIS stations Källa: Blå kartan (Halmstad nr 42, Falkenberg nr 52) 3.2 Vädersituationen i Hallands län februari 1998 Det var en kall början på februari 1998 men varmare väder infann sig ganska snabbt beroende på att milda väst- och sydväst vindar gjorde att vårväder var dominerande under perioden och som höjde temperaturen till plusgrader. Vid Torups väderstation (se karta nästa sida) registrerades 25 mulna dagar (medelmolnighet större än eller lika med 75%) och inga klara dagar (medelmolnighet större eller lika med 25%). Ett regnområde gav datumen 11 och 12 nederbörd på 40 mm i Halland. Den 16 februari passerades Götaland av ett område med regn och snö vilket gjorde att temperaturen sjönk, regn och blötsnö frös till is vilket gjorde det halt på vägarna. Medeltemperaturen var upp till 5 0 C varmare än normalt (Väder och vatten, 1998 s 2, 3, 5). 10

3.3 Karta över VVIS-stationer Figur 2. Karta över VVIS-stationernas geografiska placering, skala 1: 350 000 Figure 2. Map over the geographic placement for the RWIS-stations, scale 1: 350 000 Källa: Röda kartan (Skåne nr 1, Göteborg nr 4) 11

4. Metodik Arbetsgången för denna uppsats innefattar både beräkningar och visuell analys. Det regionala perspektivet omfattar beräkningar för att ta reda på temperaturtrend, korrelation och avvikelser. Målet med dessa beräkningar är att få fram hur mycket faktorerna höjd och avstånd påverkar vägytans temperatur. Det lokala perspektivet innefattar en visuell analys om vilka faktorer i den nära omgivningen som kan påverka vägytans temperatur. Den slutgiltiga analysen som bygger på dessa två perspektiv är att försöka härleda om det är regionala faktorer eller lokala faktorer som påverkar den temperaturvariation som är fallet under februari 1998. Naturligtvis kan resultatet bli att båda perspektiv gör sig gällande. 4.1 Lokala identifierade faktorer En fältstudie genomfördes på plats i Hallands län i oktober 1999. Samtliga stationer som finns med i undersökningen besöktes för att på så sätt få en tydligare bild av vilka faktorer i omgivningen som kan påverka den temperatur som mäts av VVIS stationerna. Med en kamera fotograferades omgivningen runt stationerna för att på så sätt ge stöd åt identifieringen av faktorerna. Det finns detaljer som inte framgår på kartan, vägbanans läge i höjdled då området är i en svacka. Detta kan spela en roll vid kalluftsflöden i terrängen. Dessa lokala faktorer kommer att användas som hjälpmedel vid analysen av vad som påverkar temperaturvariationen i undersökningsområdet. De faktorer som har identifierats i fältstudien har kategoriserats enligt följande modell. En sammanfattning finns i tabell 3. Vind: Temperaturen kan påverkas av vinden för mätplatsen finns i öppen terräng. V.skydd: Temperaturen bibehålls längre tidsmässigt, för mätplatsen är vindskyddad. Skugga: Temperaturen kan påverkas av skugga, vilket då sänker temperaturen. K.flöde: Temperaturen kan påverkas av kalluftsflöden, vilket då sänker temperaturen. K.sjö: Temperaturen kan påverkas av en kalluftssjö, vilket då sänker temperaturen. F.luft: Temperaturen höjs av fuktig luft från vattendrag i den närliggande omgivningen 1311 (namn: Måssjön, väg 150) - V.skydd, Skugga, K.flöde, F.luft Höjd över havet är 100 m. Avstånd från kusten är 26,4 km. Ligger precis intill Måssjön Kuperad skogsterräng terräng i söder. Det finns skog även i anslutning till sjön i östlig riktning. Fuktig luft från Måssjön drabbar vägbanan. Stationen är till stor del skyddad från vind av den omgivande skogen. Ett höjdområde i anslutning till platsen medför ett kalluftsflöde över vägen. Skuggad större delen av dagen. 1314 (namn: Brotorpet, väg 610) - Vind, K.sjö, F.luft Höjd över havet är 10 m. Avstånd från kusten är 2,5 km. Omgivningen är väldigt flack och platsen ligger på en helt öppen yta bestående av åkermark. Det finns en liten å i närheten av stationen. Närheten till havet förser platsen med fuktig luft. Vattendraget som finns i närheten kan dock påverka men det avgörande här är det öppna läget där en kall luftmassa kan stagnera (kalluftssjö) samt att platsen är väldigt vindutsatt. 12

1315 (namn: Bökhult, väg 26) - V.skydd, Skugga, K.flöde Höjd över havet är 140 m. Avstånd från kusten är 67,9 km. Platsen är omgiven av skog. Terrängen har en sluttning i östlig riktning. Vägen går längs med denna sluttning i nord, sydlig riktning. Skogen medför förmodligen skugga tidigt på kvällen. Kalluftsflödet över vägen bidrar till att sänka temperaturen. Höjden över havet gör också att temperaturen blir lägre. Platsen är vindskyddad 1317 (namn: Fjällgime, väg 26) - V.skydd, Skugga, K.flöde Höjd över havet är 50 m. Avstånd från kusten 20,3 km. Platsen är omgiven av skog. Terrängen lutar åt öster. Vägen går längs med denna sluttning i nord, sydlig riktning. Stationen står precis vid ett krön på vägen. Platsen är vindskyddad. Kalluftsflöden från väster påverkar temperaturen på vägbanan. Skugga kvällstid sänker temperaturen. 1318 (namn: Vrangelsro, väg E6/E20) - Vind, K.sjö Höjd över havet är 30 m. Avstånd från kusten är 13 km. Landskapet är flackt och stationen ligger i en öppen terräng. Platsen är omgärdad av en svacka. Efter svackan i östlig riktning börjar ett skogsparti. På både västsidan och östsidan finns två svackor intill vägen vilket kan medföra kalluftsjöar som kan påverka vägbanan. Platsen påverkas också av vinden för den ligger i öppen terräng. 1320 (namn: Hökafältet, väg E6/E20) - Vind, Skugga, F.luft Stationen ligger i nivå med havsytan. Avstånd från kusten är 1,4 km. Platsen är omgiven av ett tätt trädbestånd. Området är flackt av sanddynskaraktär. Ån Lagan rinner förbi inne i trädbeståndet som finns på vägens norrgående riktning. Trots trädbestånd på båda sidor av vägen så bedöms skyddet mot vind som litet. Fuktig luft från den näraliggande ån Lagan och havet påverkar vägbanan. Trädbeståndet skuggar förmodligen vägbanan på morgonen. 1321 (namn: Putsered, väg 117) - Vind, Skugga, K.flöde Höjd över havet är 110 m. Avstånd från kusten är 27,5 km Ett skogsbeklätt höjdområde i söder lutar ner och förbi vägbanan Vägen går längs med denna sluttning. I norr finns ett glest trädbestånd men bakom blir det flackare och öppen terräng. Ett höjdområde med skog i söder medför kalluftsflöden över vägen. Skuggning av vägbanan under dagtid förekommer. Relativt öppen terräng i norr ger viss vindpåverkan. 1322 (namn: Klämman, väg 24) - V.skydd, K.sjö, F.luft Höjd över havet är 50 m. Avstånd från kusten är 28,5 km. Platsen är omgiven av gles skog. Omgivningen är av sankmarkskaraktär. Det finns även en bäck som visar sig på båda sidorna av vägen. Stationen står också nästan uppe vid ett krön på vägen. Stationen är skyddad från vind av det trädbestånd som finns. Den fuktiga luft som finns i sankmarken och bäcken runt omkring påverkar uppvärmningen av vägbanan. Omgivningen kan ge upphov till en kalluftssjö/flöden över vägen. 1329 (namn: Falkenberg, väg E6/E20) - Vind, K.sjö, F.luft Stationen ligger i nivå med havsytan. Avstånd från kusten är 9,1 km. Omgivningen består av åkermark och är flack av dalgångskaraktär med öppen terräng. Ån Ätran rinner under vägen sydost om stationen. Omgivningen sluttar ner mot Ätran i vägens riktning (nordväst till sydöst). Starkt vindutsatt pga av det öppna landskapet. Dalgångskaraktären kan utveckla en kalluftssjö som kan påverka vägavsnittet rejält. Fuktig luft kan svepa över vägbanan från Ätran samt påverkas även av luftsammansättningen från havet som finns relativt nära. 1330 (namn: Gräshult, väg 870) - Vind, K.flöde, K.sjö, F.luft Höjd över havet är 160 m. Avstånd från kusten är 66,1 km. Omgivningen är kuperad åkermark söder om vägen och sankmark/sjö norr om vägbanan. Stationen är vindutsatt. Terrängen medför kalluftsflöden samt bildningen av kalluftssjö från sankmarken och fuktig luft. Temperaturen påverkas också av höjden på 160 meter över. Dessa förutsättningar gör att denna station visar upp bland de lägsta medeltemperaturerna under hela mätperioden. 13

1331 (namn: Härsängen, väg 25) - Vind, K.sjö, F.luft Höjd över havet är 160 m. Avstånd till kusten är 38,9 km. Platsen är öppen flack terräng. Omgivningen består av betes/ åkermark med sankmarkskaraktär. En bäck rinner under vägen ganska nära stationen. Stationen är dock placerad precis utanför Halland enligt skyltning på platsen. Stationen är vindutsatt. Stationen ligger högt vilket bidrar till en lägre temperatur. Omgivningen av sankmarkskaraktär kan producera en kalluftssjö av fuktig luft vilket kan påverka vägbanan kraftigt. 1335 (namn: Broen, väg E6/E20) - Vind Höjd över havet är 10 m. Avståndet från kusten är 7,2 km. Omgivningen är flack och terrängen öppen. Det finns en mindre å i närheten som rinner under vägbanan. Vägen är högsta punkt på platsen. Åkermarken omkring lutar från vägen. Stationen är vindutsatt. Vägbanan är högsta punkt vilket borde klara den från fuktig luft (Suse ån) och kalluftssjöar i omgivningen. Fuktig luft från havet kan påverka platsen. Det finns en fjärrgivare på en bro över Suse ån en bit därifrån. Här kan fuktig luft påverka vägbanan lättare. 1336 (namn: Lynghög, väg E6/E20) - Vind, K.flöde, F.luft Stationen ligger i nivå med havsytan. Avstånd till kusten är 11,6 km. Omgivningen består av lättare kuperad åkermark. Det finns en å i anslutning till vägbanan på platsen. Stationen står vid en bro. Terrängen sluttar ner mot stationen. Stationen är vindutsatt. Suse ån korsar vägen strax intill (fjärrgivare finns på bron) vilket gör att tillgången på fuktig luft är god. Kalluftsflöden kan röra sig över vägen för vägbanan är placerad lägre än omgivningen. Omgivningen kan påverka vägbanan rejält. 1337 (namn: Fladje, väg 117) - Vind, K.flöde, K.sjö Höjd över havet är 30 m. Avstånd till kusten är 3,1 km. Omgivningen har en flack karaktär av åkermark med öppen terräng. Hela området har en svag lutning åt söder vilket är tvärs över vägbanan. Det finns ett större trädbestånd på båda sidor om vägen strax sydost om stationen tillsammans med en avlång byggnad på den östra sidan. Starkt vindutsatt. Kalluftsflöde förekommer. Närheten till havet kan påverka platsen med fuktig luft. En kalluftssjö kan ev. bildas på platsen. Hinder i form av byggnad och buskage/trädbestånd finns i kalluftsflödets riktning nedanför stationen. 4.2 Valda regionala faktorer Detta perspektiv innefattar beräkningar av olika slag och som presenteras i form av tabeller och diagram i resultatkapitlet. Figurerna för temperaturtrenden (kap. 5.1) visar medeltemperaturen för varje station de fyra veckorna i februari 1998. Korrelationen (sambandet) innebär en matematisk samkörning av två ingående variabler. Multipelvärdet innebär en samkörning av tre ingående variabler. Tabell 1 visar en korrelation för alla tidsskalorna. Detta återfinns i kap 5.2. Avvikelserna (kap 5.3) är alla medeltemperaturvärden som inte ligger på trendlinjen i figurerna som finns i kap. 5.1. Om alla värden är placerade på trendlinjen så är det hundraprocentig korrelation. Tabell 2 visar en sammanställning av avvikelserna. Figurerna för uppmätt temperatur (kap. 5.4) används för att försöka härleda om avvikelserna beror på regionala faktorer eller lokala faktorer. Tabell 3 är en sammanställning av alla faktorer De mättider som anges i resultatkapitlet är omgjorda till varje hel- och halvtimme. De riktiga tiderna för varje station ligger vid 10 min. (+/- någon min.) och vid 40 min (+/- någon min.) över varje heltimme. Det görs alltså två mätningar varje timme av VVIS-stationerna. 14

4.3 VVIS-stationer Detta arbete baseras på mätdata från Vägverkets mätstationer (VVIS) längs våra vägar i Sverige. Ett halkövervakningssystem har byggts upp baserat på mätstationer i olika lokalklimatmiljöer. Man vill mäta temperaturen där de största avvikelserna förekommer och på så sätt kan en tidig halkvarning erhållas (Bogren et al. 1999 s 227). Mätdata från 14 stationer återfinns i detta arbete. Dessa stationer återfinns från Falkenberg i norr, ner till Hallandsåsen i söder och därtill inom Hallands län. Station 1331 hör till Halland men är placerad strax utanför länsgränsen i öster. Varje mätstation har en egen beteckning och mätstationerna i detta arbete har beteckningarna 13XX (11, 14, 15, 17, 18, 20, 21, 22, 29, 30, 31, 35, 36, 37). Stationerna 1316 och 1334 saknar tillräckligt med data under den aktuella perioden vilket har uteslutit dem från beräkningarna, station 1325 är bortvald ( placerad i stadsmiljö), de finns dock med på stationskartan (kap. 3). Stationerna mäter olika variabler såsom temperatur (luft, vägyta), nederbörd och luftfuktighet, dessutom har ett flertal stationer vindmätare. Mätstationerna är också utplacerade längs de stora vägarna. Mätningar utförs två gånger varje timme dygnet runt. Den temperatur som bearbetas i detta arbete är vägytans temperatur. 4.4 Felkällor Regionala faktorer Den metod som har använts för att fastställa avståndet till kusten för alla stationer är en rak horisontell linje mellan station och kustlinje. Denna metod har använts för att få en samstämmighet i avståndsbedömningen. Det innebär dock inte alltid den kortaste vägen mellan hav och mätstation, vilket kan ha påverkat korrelationsberäkningarna. Lokala faktorer Fältstudien som identifierar lokala faktorer bygger på en visuell analys av omgivningarna kring mätplatserna. Denna analys kan innehålla felaktigheter för det rör sig om uppskattning av en fysisk situation. För en mer exakt analys kan exempelvis direkta mätningar av temperaturens förändring i omgivningarna göras för att på så sätt verifiera de lokala faktorerna. Datamaterialet För att minimera felaktiga medeltemperaturvärden så har de stationer som saknar temperaturmätningar under längre perioder uteslutits från beräkningarna. Det innebär att de visas enbart visuellt på stationskartan. Dessa stationer är 1316 och 1334. De stationer som har mindre avbrott i temperaturmätningarna har ändå tagits med. Den felaktighet som då uppkommer har bedömts som försumbar. 15

5. Resultat Strukturen på beräkningarna i detta kapitel visar den arbetsgång som är fallet i denna undersökning. Temperaturtrenden med de framräknade medeltemperaturerna för de olika veckorna behövs för att få en överskådlighet över temperatursituationen. Trenden ger också en bild av hur väl mätplatsernas temperaturvärden kan tänkas korrelera med de regionala faktorerna. Korrelationsberäkningarna är nödvändiga för att urskilja exakt hur förhållandet är mellan medeltemperatur och regional faktor. En kategorisering av avvikelserna behövs för att urskilja vilka mätplatser som är orsak till den låga korrelationen vissa veckor. Den uppmätta temperaturen är nödvändig att undersöka för att urskilja var under tidsperioden avvikelsen framträder hos VVIS-stationerna. Informationen som ges av den uppmätta temperaturen är viktig för att kunna härleda om det är regionala faktorer eller lokala faktorer som påverkar temperaturvariationen. 5.1 Temperaturtrenden för veckorna Den bild som framträder av de olika stationernas medeltemperaturer kan i huvudsak förklaras av deras geografiska placering i Hallands län. Figur 3-6 visar trenden hos medeltemperaturen för de olika stationerna. Figur 3 och figur 5 visar hur medeltemperaturen avtar med ökad höjd över havet för veckorna i perioden. Figur 4 och figur 6 visar hur medeltemperaturen avtar med längre avstånd från kusten för veckorna i perioden. Detta tyder på att de regionala faktorerna höjd och avstånd är väsentliga för temperaturvariationen som är fallet i februari 1998. Trendlinjen i figurerna visar vad alla stationer skall vara placerade temperaturmässigt för att erhålla hundraprocentig korrelation för de respektive regionala faktorerna höjd och avstånd. 5 4 3 2 1 0-1 -2-3 -4 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Stationer (höjd) vecka 1 vecka 2 Linjär (vecka 1) Linjär (vecka 2) Figur 3. VVIS-stationernas temperatur (höjd), vecka 1 och vecka 2 Figure 3. The RWIS-stations temperature (height), week 1 and week 2 16

5 4 Medeltemperatur vecka 1&2 3 2 1 0-1 -2-3 -4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Stationer (avstånd) vecka 1 vecka 2 Linjär (vecka 1) Linjär (vecka 2) Figur 4. VVIS-stationernas temperatur (avstånd), vecka 1 och vecka 2 Figure 4. The RWIS-stations temperature (distance), week 1 and week 2 Det framträder klart i figur 3-4 att medeltemperaturen avtar för respektive höjd över havet och avstånd för kusten. Medeltemperaturintervallet varierar något mer för stationerna de två första veckorna. Första veckan så är medeltemperaturen låg för att sedan stiga till plusgrader den andra veckan. Detta indikerar en förändring i väderläget. Avvikelser från trendlinjen framträder tydligt. Temperaturmässigt är de både åt det varma och kalla hållet. Avvikelserna från trendlinjen är också större för vecka 2. Detta gör att korrelationen blir lägre oavsett om det är plusgrader eller minusgrader. 6 5 4 3 2 1 0 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Stationer (höjd) vecka 3 Vecka 4 Linjär (vecka 3) Linjär (Vecka 4) Figur 5. VVIS-stationernas temperatur (höjd), vecka 3 och vecka 4 Figure 5. The RWIS-stations temperature (height), week 3 and week 4 17

6 5 Medeltemperatur vecka 3&4 4 3 2 1 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Stationer (avstånd) vecka 3 vecka 4 Linjär (vecka 3) Linjär (vecka 4) Figur 6.VVIS-stationernas temperatur (avstånd), vecka 3 och vecka 4 Figure 6. The RWIS-stations temperature (distance), week 3 and week 4 Samma mönster som framkom för vecka 1 och vecka 2 framträder också tydligt i figur 5-6, med det menas att medeltemperaturen avtar för respektive höjd över havet och avstånd för kusten. Avvikelserna från trendlinjen framträder tydligt. Avvikelserna varierar både åt det varma eller kalla hållet. Avvikelserna från trendlinjen är också större för vecka 3. För att avgöra hur mycket medeltemperaturen bestäms av de regionala faktorerna så kommer korrelation mellan regional faktor och medeltemperatur beräknas. Avvikelserna är direkt kopplad till den korrelation som är fallet beroende på antal och storlek. Korrelationen ger en bild av hur väl de ingående faktorerna höjd och avstånd samverkar med medeltemperaturen hos stationerna för respektive vecka. Bra korrelation tyder på stark inverkan av regionala faktorer, låg korrelation tyder på att lokala faktorer har en större inverkan på medeltemperaturen. 18

5.2 Korrelation i tidsskalorna Tabell 1 visar de regionala faktorerna höjd respektive avstånd och dess enskilda samverkan med medeltemperaturen. Multipelvärdet visar en samkörning mellan höjd, avstånd och medeltemperatur samtidigt. Ett högt värde på korrelationen (R) visar på ett starkt samband. Minusvärdet framför faktorerna höjd och avstånd är kopplat till den lutning som trendlinjen har i figurerna 3-6. Det högsta värdet korrelation kan få är antingen -1 eller 1. Korrelationen över dygnet med klockslagen visas som ett exempel på hur det kan vara i en kortare tidsskala och tidsskalan månad ger ett övergripande perspektiv. Tabell 1. Korrelationen i tidsskalorna, februari 1998 Table 1. Correlation and their time periods, February 1998 Tidsskala Höjd (R) Avstånd (R) Multipel (R) Månad -0,88-0,84 0,89 Vecka 1-0,92-0,94 0,96 Vecka 2-0,60-0,57 0,61 Vecka 3-0,68-0,56 0,69 Vecka 4-0,92-0,89 0,93 Dygn (1 feb.) -0,81-0,74 Kl. 00:00-0,84-0,78 Kl. 04:00-0,83-0,79 Kl. 08:00-0,66-0,59 Kl. 12:00-0,76-0,72 Kl. 16:00-0,81-0,81 Kl. 20:00-0,75-0,66 Det som kan utläsas av korrelationsvärdena är att sambandet för månad är mycket god. Detta indikerar också att det regionala klimatet har en stor inverkan på variationer i temperaturen i undersökningsområdet under tidsperioden. På veckonivå så är korrelationen mycket god för vecka 1 och vecka 4 men sämre för vecka 2 och vecka 3 vilket visar att inverkan av lokala faktorer är större under dessa två veckor. Vad som mer kan utläsas av tabell 1 är att det är faktorn höjd som har den största inverkan på temperaturvariationen, för oavsett vad korrelationen visar så är värdet alltid högre för faktorn höjd utom för vecka 1 där situationen är den omvända. Det som kommer att undersökas vidare är veckoperspektivet, framförallt vecka 2 och vecka 3 för att försöka härleda varför korrelationen blir lägre dessa veckor. 19

5.3 Avvikelser En sammanställning av avvikelserna för februari 1998 (tabell 2) visar på vilken storlek, antal och riktning avvikelserna har. Det är fyra stationer som utmärker sig för de två faktorerna höjd och avstånd och det är station 1311, 1314, 1320 och 1322 under vecka 2 och vecka 3. En viktig sak att poängtera här, är att korrelationen dels är beroende av antalet avvikelser i en och samma tidsperiod men samtidigt är också själva storleken på avvikelsen betydelsefull. Detta betyder att få men kraftiga avvikelser får en likadan korrelation som fler men mindre avvikelser. Tabell 2. VVIS-stationer, februari 1998 som sänker korrelationen Table 2. RWIS-stations, February 1998 which lower the correlation Avvikelse ( 0 C och riktning) VVIS.nr Höjd Avstånd (0,5 0 C eller mer) Vecka 1 1315 0,5 kall 1321 0,7 kall 1331 0,7 varm Vecka 2 1311 0,5 kall 0,6 kall 1314 0,5 kall 1320 0,5 varm 0,5 varm 1322 0,7 varm 0,8 varm Vecka 3 1311 0,5 kall 1314 0,6 kall 0,5 kall 1322 0,5 varm 0,6 varm Vecka 4 1322 0,6 varm Det är vecka 2 och vecka 3 som avvikelserna är flest för de båda faktorerna höjd och avstånd. Det är också dessa veckor som korrelationen är lägst. En intressant iakttagelse är att faktorn höjd vecka 1, har en sammanlagd större avvikelse än vecka 3 för faktor höjd, detta förklaras med att den totala avvikelsen för alla stationer vecka 1 är lägre (figur 3) än vad de är för vecka 3 (figur 5). Varför avvikelser förekommer och vilken storlek det är på avvikelsen bestäms till stor del av det rådande väderläget den veckan. Generellt kan sägas att ett mulet väder utjämnar medeltemperaturen och ett klart väder gör så att de lokala faktorerna kan påverka vägytanstemperatur mer (med fler och större avvikelser som följd). Då borde vecka 2 och vecka 3 ha ett mer klart väderläge än vecka 1 och vecka 4 för det är där det stora antalet avvikelser finns. Väderinformation från SMHI redovisar att februari 1998 har 25 mulna dagar och inga klara dagar (Torups väderstation, placering se karta kap. 3.3). Detta faktum tyder på att temperaturvariationen som finns vecka 2 och vecka 3 påverkas av antingen regionala eller lokala faktorer trots att vädersituationen är densamma som för vecka 1 och vecka 4. 20

5.4 Faktorer som påverkar temperaturen En sammanställning av de valda regionala faktorerna och de identifierade lokala faktorerna visas i tabell 3. Fältstudien som genomfördes identifierade möjliga lokala faktorer som kan påverka vägytans temperatur. Detta är faktorer som under rätt förhållanden och beroende av tiden på dygnet gör så att temperaturen kan bli varmare eller kallare. Tabell 3. Regionala faktorer och fältstudiens identifierade faktorer Table 3. Regional factors and identified factors from the field survey Regionala faktorer VVIS.nr Höjd (m) Avstånd (km) Vind Lokala faktorer V.skydd Skugga K.flöde K.sjö F.luft 1311 100 26,4 X X X X 1314 10 2,5 X X X 1315 140 67,9 X X X 1317 50 20,3 X X X 1318 30 13,0 X X 1320 0 1,4 X X X 1321 110 27,5 X X X 1322 50 28,5 X X X 1329 0 9,1 X X X 1330 160 66,1 X X X X 1331 160 38,9 X X X 1335 10 7,2 X 1336 0 11,6 X X X 1337 30 3,1 X X X För att försöka härleda vilka faktorer som ligger bakom avvikelserna vecka 2 och vecka 3 redovisas nedan vägytans temperatur så som den är uppmätt under dessa två veckor. Station 1335 och 1337 i figur 7-11 fungerar som referensstationer, för enligt beräkningarna som gjorts när det gäller avvikelser så är det dessa som har bäst korrelation både för faktorn avstånd och höjd. För vecka 2 är det station 1335 och station 1337 för vecka 3. Det som avgör om det är regionala eller lokala faktorer som ligger till grund för avvikelsen hos medeltemperaturen för stationerna är utseendet på själva temperaturkurvan för en station. Om en temperaturkurva som helhet följer samma mönster som referensstationen men ligger över eller under så tyder det på att regionala faktorer påverkar temperaturen och då är orsaken till avvikelsen. Om temperaturkurvorna följer varandra men uppvisar temperaturtoppar vid återkommande tidpunkter (exempelvis dag och natt) så tyder det på att lokala faktorer är orsaken till avvikelsen. 21

9 8 7 6 Temperatur vecka 2 5 4 3 2 1 0-1 -2 00:00 07:00 14:00 21:00 04:00 11:00 18:00 01:00 08:00 15:00 22:00 05:00 12:00 19:00 02:00 09:00 16:00 23:00 06:00 13:00 20:00 03:00 10:00 17:00 Tidpunkter 1311 Vecka 2 1335 Vecka 2 Figur 7. Temperatur för VVIS-station 1311 och för referensstation 1335, vecka 2 Figure 7. Temperature for RWIS-station 1311 and for reference station 1335, week 2 Figur 7 visar hur temperaturen överlag är varmare för 1335 hela veckan. Det rådande väderläget dagtid är mulet samt milda vindar under veckan utifrån Kattegatt (väst och sydväst). Det som förklarar den lägre temperaturen för station 1311 i ett regionalt perspektiv är att station 1311 är placerad både längre inåt land och högre upp topografiskt än station 1335. Det lokala perspektivet vilket utgör den nära omgivningen runt stationerna, skiljer sig mellan station 1335 och 1311. Omgivningen runt 1335 består av öppen terräng, vilket gör att den får en varmare temperatur av de milda vindarna utifrån havet. Den stora skillnad i temperatur dagtid i slutet av veckan tyder på klart väder just då, där station 1311 är skuggad under dagen. Orsaken till detta är den kuperade terrängen och den låga solvinkeln under vinterhalvåret. Avvikelsen åt det kallare hållet när det gäller medeltemperaturen för station 1311 kan alltså härledas till att den överlag är kallare under veckan samt att station 1335 är klart varmare under dagtid. Det innebär då en påverkan av både regionala och lokala faktorer i detta fallet. 22

10 8 Temperatur vecka 2 6 4 2 0-2 00:00 07:00 14:00 21:00 04:00 11:00 18:00 01:00 08:00 15:00 22:00 05:00 12:00 19:00 02:00 09:00 16:00 23:00 06:00 13:00 20:00 03:00 10:00 17:00 Tidpunkter 1320 Vecka 2 1335 Vecka 2 Figur 8. Temperatur för VVIS-station 1320 och för referensstation 1335, vecka 2 Figure 8. Temperature for RWIS-station 1314 and for reference station 1335, week 2 Figur 8 visar hur temperaturen överlag är varmare för 1320 hela veckan. Vädret är dagtid mulet samt milda vindar under veckan från Kattegatt. De regionala faktorerna för 1335 och 1320 är väldigt lika (se tabell 3). Det som ändå kan förklara att station 1320 överlag är varmare under veckan ur ett regionalt perspektiv är att den ligger väldigt nära kusten, vilket då indikerar en starkare påverkan från de milda vindarna utifrån havet än för station 1335. Det som dagtid kan förklara att station 1320 är varmare än station 1335 måste också vara dess närhet till havet. I den nära omgivningen runt station 1320 finns en å vilket kan bidra med fuktig luft som kan värma terrängen runt mätplatsen men bör i detta fallet ha marginell betydelse. Stationen är skuggad tidigt på morgonen men i detta fallet så har det ingen inverkan på temperaturen. Station 1335 ligger i öppen terräng vilket gynnar påverkan av vind. Station 1320 får också sägas lika i öppen terräng även om den har trädbestånd i närheten. Avvikelsen åt det varmare hållet när det gäller medeltemperaturen för station 1320 kan härledas till den regionala faktorn avstånd i detta fallet i samverkan med den lokala faktorn vind. 23

10 8 Temperatur vecka 2 6 4 2 0-2 00:00 07:00 14:00 21:00 04:00 11:00 18:00 01:00 08:00 15:00 22:00 05:00 12:00 19:00 02:00 09:00 16:00 23:00 06:00 13:00 20:00 03:00 10:00 17:00 Tidpunkter 1322 Vecka 2 1335 Vecka 2 Figur 9. Temperatur för VVIS-station 1322 och för referensstation 1335, vecka 2 Figure 9. Temperature for RWIS-station 1320 and for reference station 1335, week 2 Figur 9 visar hur temperaturen överlag är varmare för 1322 hela veckan. Vädret dagtid är mulet samt med milda vindar från Kattegatt under veckan. I ett regionalt perspektiv borde den geografiska placeringen av station 1322 under rådande väderläge renderat i en kallare avvikelse, för stationen är placerad både längre inåt landet och högre upp topografiskt än station 1335. Det är den varmare temperaturen för station 1322 främst dagtid som förklarar själva avvikelsen åt det varmare hållet i detta fallet. I den nära omgivningen finns det sankmark och en bäck vilket dagtid kan tänkas avge varm fuktig luft som sprids över vägen. Stationen är också vindskyddad vilket borde stärka effekten av den fuktiga luften i omgivningen. Men dessa lokala faktorer förstärks förmodligen indirekt av de milda vindarna från Kattegatt där de rådande luftförhållandena lokalt byts sakta ut under veckan. Avvikelsen åt det varmare hållet för medeltemperaturen hos station 1322 kan härledas till lokala faktorer men inverkan av regionala faktorer kan inte uteslutas i detta fallet. Det skall dock påpekas att avvikelsen för station 1322 är svår att förklara, ytterligare undersökning av förhållandena runt mätplatsen är nödvändigt för att säkerställa denna analys. 24

12 10 8 Temperatur vecka 3 6 4 2 0-2 -4-6 00:00 07:00 14:00 21:00 04:00 11:00 18:00 01:00 08:00 15:00 22:00 05:00 12:00 19:00 02:00 09:00 16:00 23:00 06:00 13:00 20:00 03:00 10:00 17:00 Tidpunkter 1314 Vecka 3 1337 Vecka 3 Figur 10. Temperatur för VVIS-station 1314 och för referensstation 1337, vecka 3 Figure 10. Temperature for RWIS-station 1314 and for reference station 1337, week 3 Figur 10 visar hur temperaturkurvorna för de båda stationerna följer varandra väldigt bra. De regionala faktorerna för stationerna är ganska lika, vilket förklarar likheten mellan temperaturkurvorna. Vädret dagtid är mulet samt milda vindar från Kattegatt under veckan. Den temperatursänkning som finns i mitten av veckan kan härledas till att den 16 februari kom in ett område med kall luft enligt SMHI. Vad som kan utläsas i figur 10 är att nattetid så är station 1314 överlag kallare än 1337 vilket indikerar att den kalluftssjö som kan bildas på platsen för station 1314 kan vara en förklaring till detta. Det innebär att vid denna situation så är det en lokal faktor som påverkar vägytans temperatur och är orsaken till avvikelsen åt det kallare hållet. Medeltemperaturen för station 1314 denna vecka kan härledas till en lokal faktor i detta fallet, den regionala påverkan till avvikelsen för station 1314 uteblir för temperaturkurvorna är så lika varandra. 25