Granskning av årsredovisning 2007

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2007 Landstinget Halland Datum 2008-03-06 Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson Christel Eriksson *connectedthinking

Innehållsförteckning 1 Sammanfattande synpunkter...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod...3 3 Förvaltningsberättelse...4 3.1 Måluppfyllelse...4 3.2 Finansiell analys...8 3.3 Personalredovisning...9 4 Redovisning...10 4.1 Resultaträkning...10 4.2 Balansräkning...12 4.3 Driftredovisning...12 4.4 Investeringsredovisning...13 4.5 Finansieringsanalys...15 4.6 Prognoser...15 4.7 Övrigt...15 5 Verksamhetsberättelser...17 6 Finansförvaltning...17 6.1 Likvida medel...17 6.2 Pensionsmedelsförvaltning...18 7 Miljöredovisning...18 8 Framtiden...19 9 Sammanställd redovisning...20

1 Sammanfattande synpunkter Vår bedömning är att upprättad årsredovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild över landstingets resultat och ekonomiska ställning för räkenskapsåret 2007 och är upprättad enligt god redovisningssed. Vårt helhetsintryck är vidare att upprättad årsredovisning är av god kvalitet. Med utgångspunkt från våra granskningsiakttagelser vill vi nämna följande: Nämndernas redovisning av sitt uppdrag. Vi bedömer att nämnderna i stort följer den struktur som anges i anvisningarna. Nämnderna redogör på övergripande nivå för avstämning av mål och måluppfyllelse. I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett positivt resultat. I delårsbokslutet efter åtta månader redovisades en prognos med ett positivt resultat på 190,3 mnkr för landstinget. Årets resultat slutade på 230,6 mnkr. Vi har noterat att träffsäkerheten i prognoserna under året har varit relativ god. Ett av landstingsfullmäktiges mål från 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2002 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 101,9 % till 96,0 % för år 2007. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98% och därmed har 2007 års verksamhet kunnat bedrivas inom en nettokostnadsandel som uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Även landstingets mål med att soliditeten skall överstiga 60,0 procent har uppfyllts då landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelser uppgick till 62,0 procent. I jämförelse med år 2006 är det en försämring av soliditeten med 1 procentenhet. Landstingets nettokostnader ökade med 7,4% under 2007. Jämfört med 2006 innebär detta en högre ökningstakt med 1,9 procentenheter. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade däremot endast med 6,7% under året. I den finansiella analysen markeras att detta innebär ett trendbrott då ökningstakten för nettokostnaderna överstiger ökningstakten för skatt och statsbidrag. Det är viktigt att nettokostnaderna på sikt inte ökar mer än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla målet en stark ekonomi. 2007 års förändring ska ses som en varningssignal inför framtiden. I årsredovisningens måldokument beskrivs relativt ingående på vilket sätt som respektive mål följs upp. Läsaren får en god uppfattning om väsentliga faktorer och jämförelser görs i flera fall med riket som helhet och över flera år. Olika måltal och måluppfyllelser redovisas.

I förvaltningsberättelsen ska enligt lagstiftningen finnas en tydlig koppling mellan resursåtgång och verksamhetsresultat (kvalitet och prestationer) och av denna anledning anser vi att landstinget bör utveckla sin målformulering med inriktning på perspektivet god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. För att skapa förutsättning för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan målsättning och resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att nå de krav som ställs utifrån den nya lagstiftningen anser vi att förvaltningsberättelsen behöver utvecklas genom att resursåtgång och verksamhetsresultat mer tydligt kopplas samman i en samlad analys och utvärdering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med egen verksamhet tidigare år och/eller snittet för riket. Vi har granskat att landstinget följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer gällande normering. Landstinget följer i allt väsentligt rekommendationerna. Från 2007 bokförs avskrivningar i samband med fastighetens färdigställande. Detta är en förändring jämfört med tidigare då avskrivningen påbörjades året efter färdigställandet. Skatteintäkterna avseende 2007 har uppbokats enligt prognos från förbundet Sveriges kommuner och landsting. Prognosen innebär att en fordran på 91 mnkr har bokförts. Landstingets arbete med dokumentationen av redovisningssystemet påbörjades under 2003. Arbetet pågår för närvarande och en första version är klar. 2

2 Inledning Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av Landstinget Hallands revisorer granskat årsredovisningen för 2007. 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller fr o m 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Landstingsstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. Vad gäller nämndernas redovisning, d v s internredovisningen, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och revisionsmetod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: Förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 3

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt landstingets ekonomiska ställning och utveckling samt efterlevnaden av balanskravet. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. 3 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall bl. a innehålla: en översikt över utvecklingen av landstingets verksamhet en samlad redovisning av landstingets investeringsverksamhet en redovisning av hur utfallet förhåller sig till budget Vi har granskat att förvaltningsberättelsen innehåller tillräckliga uppgifter om: förhållanden som är viktiga för ekonomin händelser av väsentlig betydelse förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden annat av betydelse för styrning och uppföljning Förvaltningsberättelsen innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen i Landstinget Halland, ekonomisk analys samt redovisningar avseende personal, miljö, välfärd samt kvalitet. 3.1 Måluppfyllelse Fr o m 1 december 2004 har kommunallagen kompletterats med föreskrifter som förtydligar synen på god ekonomisk hushållning i kommunal och landstingskommunal verksamhet. Förändringen innebär bl a att landstinget ska ta fram särskilda mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Verksamhetens mål och finansiella mål ska följas upp och utvärderas i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Enligt KL 9:9 a ska revisorerna avge en skriftlig bedömning till fullmäktige avseende måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål respektive verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Enligt landstingets årsredovisning är det landstingsfullmäktiges mål och därtill hörande strategier som ska styra landstingets verksamhet. Driftnämndernas uppgift är att verka för 4

att dessa mål infrias genom sitt ansvar för verksamhet, personal och ekonomi inom respektive nämnds område. De övergripande målen konkretiseras och specificeras på nämnds- och verksamhetsnivå. Varje nivå följer upp sina mål. Landstingsfullmäktiges mål som gäller från år 2004 är: - God hälsa - Nöjda och engagerade invånare - God vård - Stark ekonomi - Stolta och engagerade medarbetare Finansiella mål Ett av landstingets mål är Stark ekonomi och här finns delmål uppsatta om främst Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag. Detta mått bör långsiktigt vara högst 98%. Vidare har landstinget som mål att soliditeten ska överstiga 60% och att den är positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Verksamhetsmässiga mål I kommunallagen kap 8 5 anges att budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Vidare anges För verksamheten skall anges mål och riktlinjer av betydelse för en god ekonomisk hushållning.. I förvaltningsberättelsen ska enligt lagstiftningen finnas en tydlig koppling mellan resursåtgång och verksamhetsresultat (kvalitet och prestationer) För att skapa förutsättning för att få en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan målsättning och resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Målen för landstingets verksamhet är inte utvecklade ur perspektivet god ekonomisk hushållning. Det innebär att någon bedömning av resultatet inte kan göras ur detta perspektiv. Granskningen av årsredovisningen har därför inriktats på att bedöma den redovisade måluppfyllelsen i förhållande till de övergripande målen för verksamheten. Tre av de övergripande målen är kopplade till verksamheten; God hälsa, Nöjda och engagerade invånare samt God vård. Målet God hälsa följs upp i årsredovisningen genom redovisning av utveckling av medellivslängd och av ohälsotalet under en 5-årsperiod. Dessutom redovisas andelen kariesfria barn och unga (3-19 år) och denna har ökat under redovisad 5-årsperiod. Vuxna hallänningars hälsa och barn- och ungdomars hälsa följs inte upp varje år. 5

Målet Nöjda och engagerade invånare följs i årsredovisningen upp genom uppföljning av sk Vårdbarometern och via uppföljning av tillgängligheten inom Vårdval Halland och länssjukvård., samt via tillgänglighetsredovisning från okt 2007. Vad gäller sammanfattande betyg på vården vid sjukhusmottagning att denna har minskat sedan föregående år även om den fortfarande ligger bra. På frågan om upplevd tillgång till vård framgår att andelen nöjda har ökat för samtliga kommunområden förutom i Varberg och Laholm. Alla verksamheter kan ännu inte erbjuda väntetider inom garantitiden. Primärvården uppnår i huvudsak sin målsättning för telefon- och besökstillgänglighet medan det inom specialistvården fortfarande finns verksamheter som inte når målen. Vi noterar dock att kökortningssatsningar och ökad produktion har minskat väntetiderna inom specialistvården. Även om telefontillgängligheten är högre i Halland är det noterbart att andelen besvarade samtal har minskat något från föregående år, samtidigt som motsvarande siffra i övriga landet ökat. Jämfört med föregående år är det en försämring av tillgängligheten i primärvård i Varberg. Även om resultatet totalt är nära måluppfyllelse är det viktigt att uppmärksamma situationen i Varberg. Revisorerna har i granskningen Akutbesök, uppföljning konstaterat att invånarna i Varberg söker mer vård på jourtid jämfört med övriga länets invånare. Generellt har tillgängligheten till besök i specialistvården förbättrats något sedan föregående år även om inte garantitiden kan hållas i alla verksamheter. Fortfarande väntar 25 % av hallänningarna längre än 90 dagar för besök. För prioriterade patienter uppnås inte målet inom urologi och kardiologi vid Länssjukhuset vilket är allvarligt. Förbättringar för väntetid till behandling kan noteras under 2007 för flera av de verksamheter som hade långa väntetider föregående år. Trots ökat remissinflöde har medelväntetiden kortats jämfört med föregående år. Barn- och ungdomspsykiatriska och vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningar redovisar en väntetid till besök inom garantitiden förutom i Varberg där barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen visar en väntetid på 16 veckor. Målet God vård följs upp i årsredovisningen via uppföljning av Vårdbarometern. I årsredovisningen redovisas andelen nöjda invånare uppdelat på vårdcentral och sjukhusmottagning. Jämförelse finns med föregående år och med riket. På frågan 6

förtroende för hälso- och sjukvården redovisas även resultat uppdelat per kommun. I årsredovisning redovisas även delar ur rapporten Öppna jämförelser 2007. För de indikatorer som angetts i rapporten redovisas kortfattat resultat för Landstinget Halland och i vad mån det är bättre (41 %), neutralt (37 %) eller sämre (22 %) än övriga landsting och regioner. Måluppfyllelse för Vårdval Halland kommer att redovisas separat till fullmäktige och behandlas samtidigt som årsredovisningen. Målen med nettokostnadsandel på högst 98% och soliditet överstigande 60% har uppfyllts för 2007. Däremot uppgick soliditeten inklusive ansvarsförbindelser, dvs inkl pensioner intjänade för 1998 till -4,9%, innebärande att landstingets mål i detta avseende inte uppfylldes. Orsaken till den negativa soliditeten är att pensionsförpliktelser intjänade före 1998 ökade stort under 2006 beroende på nya antaganden avseende livslängden i KPA:s beräkningar. För att nå de krav som ställs utifrån den nya lagstiftningen anser vi att förvaltningsberättelsen behöver utvecklas genom att resursåtgång och verksamhetsresultat mer tydligt kopplas samman i en samlad analys och utvärdering. Resultatet av denna kan sedan jämföras med egen verksamhet tidigare år och/eller snittet för riket. Redovisningen av måluppfyllelse God hälsa, är fyllig och enligt fullmäktiges uppdrag. Resultatet är förenligt med målet i de delar som mäts årligen. Även redovisningen av måluppfyllelse för Nöjda och engagerade invånare är av god kvalitet. Resultatet visar att målet 90 % nöjda invånare inte är helt uppfyllt. På några delområden finns måluppfyllelse. Vad gäller tillgänglighet är målet ännu inte uppfyllt. Särskilt vill vi uppmärksamma på bristande måluppfyllelse för prioriterade patienter inom vissa verksamhetsområden, samt tillgängligheten för primärvård och barn- och ungdomspsykiatri i Varberg. Målet för God vård med 90 % nöjda invånare är inte uppnått mer än för ett område ( fått den hjälp jag förväntade, sjukhusmottagningar). Vår bedömning är att informationsvärdet kring måluppfyllelsen för god vård i årsredovisningen skulle öka om fler väsentliga kvalitetsindikatorer redovisades. Vi ser därför positivt på att kvalitetsredovisningen utvecklats en del även om ytterligare utveckling är behövlig. 7

3.2 Finansiell analys Budgeterat resultat för 2007 var ett överskott på 34,2 mnkr. Bokslutet visade ett överskott på 230,6 mnkr. Utvecklingen under den senaste femårsperioden visas nedan (mnkr); Nettokostnadsutveckling: 2007 2006 2005 2004 2003 Nettokostnader 5 593 5 207 4 937 4 136 4 107 Skatteintäkter 4 543 4 251 3 954 3 768 3 675 Statsbidrag 1 166 1 101 1 042 296 289 Finansnetto 115 61 91 63 93 Summa: 5 823 5 4 13 5 087 4 127 4 057 Nettokostnadsandel= 96,0% 96,2% 97,0% 100,2% 101,1% =Nettokostnader Skatt/statsbidr/finansnetto Skatteintäkternas och statsbidragens ökning mellan år 2006 och 2007 är 6,7 %. Landstingets skatteintäkter var 113 mnkr högre än budgeterat bland annat beroende på den positiva befolkningsutvecklingen i Halland och den ökade sysselsättningen. Landstingets goda likviditet och skuldfrihet har varit en stor tillgång genom åren och de finansiella intäkterna har bidragit till finansiering av verksamheten. En buffert av medel för pensionsskulden har också kunnat byggas upp. Landstingets beroende av finansnettot visas av nedanstående tabell (mnkr): Resultatutveckling 2007 2006 2005 2004 2003 Resultat före finansnetto 115,2 145,0 58,8-71,6-142,7 Finansnetto 115,4 60,6 91,6 63,1 93,3 Resultat efter finansnetto 230,6 205,6 150,4-8,5-49,4 I den finansiella analysen redogörs för ett antal faktorer som på olika sätt påverkar landstingets ekonomi och verksamhet. I analysen behandlas främst samhällsekonomins påverkan, skatteutjämningssystemet, nationella handlingsplanen, läkemedelsförmånen, ekonomiska spelregler samt en ekonomisk översikt. 8

Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och den finansiella analysen i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analysen av årets resultat och ekonomiska ställning lämnar enligt vår bedömning rättvisande information om bokslutsåret 2007. Ett av landstingsfullmäktiges mål från 2004 är Stark ekonomi. Sedan 2003 har utvecklingen av nettokostnadsandelen visat en positiv trend från 101,1 % till 96,0 % för år 2007. Målet är att andelen långsiktigt bör vara högst 98% och därmed har 2007 års verksamhet kunnat bedrivas inom en nettokostnadsandel som uppfyller landstingsfullmäktiges mål. Även landstingets mål med att soliditeten skall överstiga 60,0 procent har uppfyllts då landstingets soliditet exklusive ansvarsförbindelser uppgick till 62,0 procent. I jämförelse med år 2006 är det en försämring av soliditeten med 1 procentenhet. Det positiva finansnettot förklaras främst av realisationsvinster med 87,1 mnkr för aktier och värdepapper i kapitalförvaltningen för pensioner. Landstingets nettokostnader ökade med 7,4% under 2007. Jämfört med 2006 innebär detta en högre ökningstakt med 1,9 procentenheter. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade däremot endast med 6,7% under året. I den finansiella analysen markeras att detta innebär ett trendbrott då ökningstakten för nettokostnaderna överstiger ökningstakten för skatt och statsbidrag. Det är viktigt att nettokostnaderna på sikt inte ökar mer än skatter och statsbidrag om landstinget ska kunna uppfylla målet en stark ekonomi. 2007 års förändring ska ses som en varningssignal inför framtiden. I årsredovisningen görs en finansiell analys av landstingets ekonomi enligt den s k RKmodellen, en modell som lämnar fyra aspekter vid finansiell bedömning; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa aspekter knyts ett antal nyckeltal för att göra en bedömning av landstingets finansiella ställning och utveckling. Vår bedömning är att årsredovisningens finansiella analys är ändamålsenlig, pedagogisk och sammantaget av mycket god kvalitet. Särskild betoning läggs vid vikten av att ha en ekonomi i balans. 3.3 Personalredovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter avseende antalet anställda, könsfördelning, sysselsättningsgrad, åldersstruktur, pensionsavgångar, arbetsmiljön och personalförsörjning. 9

Antalet anställda uppgick per 2007-12-31 till 7 544 fördelat på 6 318 tillsvidareanställda, 670 visstidsanställda och 556 timanställda. Av redovisningen framgår att det totala antalet anställda har ökat med 104 personer. Från och med 2003-07-01 har lagen om kommunal redovisning förändrats så att arbetsgivare är skyldig att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen. Med syfte att få en enhetlig redovisning skall landstingen redovisa sjukfrånvaron utifrån nedanstående kriterier: hela landstinget sjukfrånvaron i % av sammanlagd ordinarie arbetstid långtidsfrånvaro mer än 60 dagar könsuppdelning åldersgrupper, - 29 år, 30-49 år, 50 år uppgifterna skall inte kunna härledas till enskild individ Vi bedömer att landstinget uppfyller lagstiftningens krav. Under 2007 har 76 procent av landstingets medarbetare mindre än 10 dagars sjukfrånvaro, vilket är en procentenhet lägre än under 2006. Ett av landstingets fem övergripande mål att minst 75 procent av de anställda ska ha mindre än 10 dagars sjukfrånvaro är därmed uppfyllt. Olika diagram visar det totala sjukfrånvaron i förhållande till ordinarie arbetstid, sjukfrånvaron per åldersgrupp och redovisning av sjukfrånvaron som avser frånvaro under sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Antalet tillsvidareanställda den 31 december 2007 som under 2008 blir 60 år eller äldre uppgår till 1 105 personer (1010 personer). Endast 3,3 % av de tillsvidareanställda är under 30 år vilket är samma som år 2006 och 0,2 % lägre än 2005. 4 Redovisning 4.1 Resultaträkning Resultaträkningens uppgift är att redovisa samtliga intäkter och kostnader så att de ger en rättvisande bild av resultatet, d v s hur det egna kapitalet har förändrats under året. Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga intäkter och kostnader 10

noter finns i tillräcklig omfattning resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat I tabellen nedan redovisar vi resultaträkningen i jämförelse med budget (mkr). Budget 2007 Bokslut 2007 Verksamhetens intäkter 718,3 708,2 Verksamhetens kostnader -6 088,3-6 100,1 Avskrivningar -215,6-201,4 Verksamhetens nettokostnad 5 585,7-5 593,3 Skatteintäkter 4 430,0 4 542,6 Generella statsbidrag och utjämning 1 140,7 1 165,9 Finansiella intäkter 65,7 137,9 Finansiella kostnader -16,5-22,5 Årets resultat 34,2 230,6 Avstämning mot balanskrav Realisationsvinst vid försäljning RESULTAT ENL. BALANSKRAV Not enl Mål och budget Planerad ökning av eget kapital för pensionskostnader Resultat efter reservering -15,0 19,2-0,1 230,5-15,0 215,5 Vi kan konstatera att landstinget i huvudsak följer gällande principer, råd och anvisningar som gäller för den kommunala redovisningen. Bokslutet för 2007 visar ett överskott på 230,6 mnkr. Ovanstående uppställning visar att balanskravet uppfyllts enligt de regler som gäller enligt Kommunallagen 8 kap 5. 11

Periodiseringar Vi har gjort en periodiseringskontroll på ett urval av fakturautbetalningar. Några avvikelser av väsentlig storlek har inte påträffats. 4.2 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen (KRL 5:2). Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL samtliga poster medtagits i balansräkningen upptagna tillgångar och skulder existerar och är värderade enligt principerna i KRL noter finns i tillräcklig omfattning specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning Vi bedömer att balansposterna i allt väsentligt är redovisade på ett tillfredsställande sätt och har styrkts med några undantag med bra specifikationer. 4.3 Driftredovisning Driftredovisningens uppgift är att redovisa utfall i förhållande till fastställd driftbudget både vad avser verksamhet och ekonomi. Vi har granskat att: redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen jämförelse med tidigare år görs samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning samt redovisning föregående år driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål Nedanstående tabell visar nämndernas resultat och avvikelse mot budget 2007 (mnkr): 12

NÄMND/STYRELSE RESULTAT 2007 BUDGET- AVVIKELSE Halmstadnämnden 1,3 1,3 Varbergsnämnden 0,8 0,8 Laholmsnämnden 0,1 0,1 Hyltenämnden 0,5 0,5 Falkenbergsnämnden 0,5 0,5 Kungsbackanämnden 1,0 1,0 Närsjukvård landstinget Halland 9,8 9,8 Länssjukhuset i Halmstad och -49,5-49,5 sjuktransport Sjukhuset i Varberg -38,6-38,6 Psykiatrin i Halland -11,7-11,7 Landstingsservice 0,5 0,5 Hjälpmedelsnämnden 0,8 0,8 Patientnämnden 0,3 0,3 Landstingsstyrelsen 66,7 76,6 Summa verksamheten -17,5-7,6 Finansiering 248,1 204,0 TOTAL 230,6 196,4 Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. 4.4 Investeringsredovisning Årsredovisningen skall innehålla en samlad bild av landstingets investeringsverksamhet samt en redogörelse över budgetutfallet för verksamheten. Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring jämförelse med tidigare år görs 13

I nedanstående tabell visas investeringarna 2007 jämfört med budget (mkr). STYRELSER BUDGET NETTOINV AVVIKELSE Närsjukvård LT Halland 9,0 11,6-2,6 LiH och Sjuktransport 136,0 90,8 45,2 Sjukhuset i Varberg 41,6 29,3 12,3 Psykiatrin i Halland 2,0 2,5-0,5 Landstingsservice 8,0 6,1 1,9 Landstingsstyrelsen 320,4 278,6 41,8 Totalt 517,0 418,9 98,1 Avskrivningar maskiner och inventarier samt mark och byggnader I Landstinget Halland påbörjas avskrivning av maskiner och inventarier månaden efter att fakturan har bokförts. Undantag från denna regel kan ske om fakturorna inte sammanfaller med slutleverans av vara. När det gäller byggnader har en ändring skett. Från 2007 bokförs avskrivningar i samband med fastighetens färdigställande. Tidigare påbörjades avskrivningen året efter färdigställandet. Landstinget Halland följer Sveriges kommuner och landsting rekommenderade avskrivningstider. Vi bedömer att investeringsredovisningen ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsredovisningen visar landstingets totala investeringsverksamhet. Jämförelse görs mot utfallet från föregående år. Större investeringsprojekt finns redovisade. Nettoinvesteringarna uppgår till 418,9 mnkr vilket är 98,1mnkr lägre än den fastställda investeringsbudgeten på 517,0 mnkr. Investeringarna fördelat på mark- och byggnader 260,4 mnkr och inventarier 158,5 mnkr. Bland de större investeringsobjekten kan nämnas; Byggnation; Länssjukhuset i Halmstad, ny entré och mottagningsbyggnad, (52,3 mnkr), Sjukhuset i Varberg, vårdavdelning och operationsblocket (123,7 mnkr), Psykiatrin i Halland, psykiatriprojektet ((13,4 mnkr), Närsjukvården Kungsbacka, ombyggnad av sjukvårdsupplysning, habilitering samt nybyggnad av gårdshus (8,8 mnkr). 14

Inventarier; Landstingsstyrelsen, hemdatorer för uthyrning (6,0 mnkr), Landstingsservice maskiner kost (4,6 mnkr), Sjukhuset i Varberg, datortomograf (13,1 mnkr), Länssjukhuset i Halmstad, utrustning till entré- och mottagningsbyggnad (28,4 mnkr), datortomografer (21,3 mnkr), genonlysningslab. (9,5 mnkr), narkos- och övervakning (6,1 mnkr), Närsjukvården i Landstinget Halland, Kungsbacka närsjukhus (5,3 mnkr), folktandvården (3,7 mnkr) 4.5 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall landstingets finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande delar av årsredovisningen Vi bedömer att finansieringsanalysen är upprättad i enlighet med de principer som gäller för god redovisningssed. Av analysen framgår landstingets förändring av rörelsekapitalet samt hur investeringarna finansierats. 4.6 Prognoser I landstingets uppföljningar under året har prognoserna visat ett positivt resultat. I delårsbokslutet efter åtta månader förväntades att årets överskott skulle uppgå till 190,3 mnkr. Utfallet för helåret 2007 uppgick till 230,6 mnkr. Driftstyrelserna visar överlag en relativ god prognossäkerhet. 4.7 Övrigt Redovisning av leasing Under 2006 antog fullmäktige nya riktlinjer för leasing och hyra att tillämpas fr o m 2006-09-01. Sammanfattningsvis kan nämnas att landstingets uppfattning är att leasing- och hyresavtal är finansiella tjänster som ska jämställas med upplåning. Landstinget Halland har en mycket hög kreditvärdighet och god likviditet. Några ekonomiska skäl finns därför ej att använda leasing- eller hyresavtal. 15

Förvärv via leasing i olika former och hyresavtal är generellt dyrare än motsvarande köp och ska därför endast i undantagsfall tillämpas. Ett sådan undantag är billeasing. Om andra undantag ska tillämpas ska samråd ske med landstingsupphandling. Motiveras leasing/hyresavtal med att det är ekonomiskt fördelaktigare än köp ska detta styrkas genom upprättade kalkyler. Under tilläggsupplysningar redovisas antalet befintliga avtal om operationell leasing fördelat på typ av utrustning samt leasingkostnaden för perioden 2007-2009. Inventarieförteckningar Enligt gällande regelverk skall inventarieförteckningar upprättas av respektive förvaltning och uppdateras löpande. Inventarieförteckning skall upprättas för samtliga inventarier som bedöms som stöldbegärliga utifrån kriterierna värde/nytta, livslängd samt attraktionsvärde. Vi har stickprovsvis gått igenom nämndernas inventarieförteckningar och bedömer att underlagen i stort sett är av god kvalitet. Dokumentation av redovisningssystemet Landstingets arbete med dokumentationen av redovisningssystemet påbörjades under 2003. Arbetet pågår för närvarande och en första version är klar. Här återfinns information om Landstinget Hallands redovisningssystem, beskrivning av händelser i respektive delsystem, kodplanens uppbyggnad m m. Interna kontrollen I landstingets internkontrollreglemente betonas att nämnder och styrelser ska anta en särskild plan med aktiviteter för uppföljning av den interna kontrollen. Detta har också skett under senare delen av 2007. Olika styrelser har kommit olika långt men samtliga har antagit en intern kontrollplan. Redovisning har för vissa förvaltningar skett i samband med årsredovisningen och för vissa förvaltningar sker det via särskilt ärende. Revisionen kommer framledes att följa arbetet med landstingets interna kontrollplaner. Lag om kommunal redovisning och Rådet för kommunal redovisning Rådet för kommunal redovisning har gett ut olika rekommendationer för kommunal redovisning. I 2007 års bokföring har den kommunala redovisningslagen och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats. 16

Skatteintäkter Skatteintäkterna avseende 2007 har uppbokats enligt prognos från förbundet Sveriges kommuner och landsting. Prognosen innebär att en fordran på 91 mnkr har bokförts. Pensioner Landstingets pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning finns redovisade under den Finansiella analysen, i noter till resultat- och balansräkningen samt under Tilläggsupplysningar. Redovisningen är i allt väsentligt i överensstämmelse med RKR:s rekommendation nr 7.1. 5 Verksamhetsberättelser Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Vi har granskat nämndernas analyser och kommentarer som ingår i årsredovisningen. Nämndernas egna redogörelser och analyser för respektive ansvarsområde har översiktligt analyserats. 6 Finansförvaltning 6.1 Likvida medel Avkastningen på landstingets egna förvaltning av likvida medel uppgick till 38 mnkr eller 3,2%. Jämförelsetalet utgörs av 180 dagars statsskuldväxelränta vilken för 2007 i genomsnitt uppgick till 3,6%. Bland placeringarna förekommer även några aktieindexobligationer. Emittenter (utgivare ) av dessa är framförallt Svensk Exportkredit (statligt ägt) och Kommuninvest. Några svenska banker förekommer också. Samtliga produkter är kapitalgaranterade. Vår bedömning från tidigare år kvarstår, landstinget har bra och ändamålsenliga rutiner samt en god kompetens för hantering av den egna värdepappersportföljen. 17

6.2 Pensionsmedelsförvaltning Landstinget Hallands värdepappersportfölj avsatta för pensionsmedel bestod per 2007-12-31 av 67,7% räntebärande värdepapper samt likvida medel och 32,3% aktier (inkl aktieindexobligation). Förvaltningen av pensionsmedel har gett en positiv värdeförändring på 13,7 mnkr under 2007. Totalt har marknadsvärdet ökat från 939,7 mnkr till 953,4 mnkr sedan årsskiftet 2006-12-31. Den totala avkastningen har varit 1,5% medan indexutvecklingen varit marginellt bättre, 1,6%. De svenska aktiefonderna redovisar totalt sett en sämre utveckling än index medan de räntebärande fonderna ökat något mer än indexutvecklingen. Både utfallet av förvaltningen och jämförande index är inkl utdelning. Även portföljens riskjusterade avkastning under de senaste 24 månaderna har utvecklats bättre än index där den s k Sharpe-kvoten uppgick till 0,9 jämfört med index 0,7. Under tilläggsupplysningar redovisas en mer specificerad uppställning av pensionsmedlens fördelning på olika ränte- och aktieplaceringar. Avkastning och jämförande index redovisas, där det är möjligt, för enskilda placeringar, en förbättring jämfört med föregående år. 7 Miljöredovisning Miljöarbetet styrs av landstingets Miljöpolicy 2007-2010, regionala och nationella miljömål samt gällande lagstiftning. Varje förvaltning ska visa hur denna miljöpolicy kan omsättas i den egna verksamheten genom miljömål och handlingsplaner. Miljöredovisningen beskriver landstingets åtgärder för att skapa en bättre miljö inom flera olika områden såsom; Certifiering och diplomering Under 2007 har Landstingskontorets miljöledningssystem certifierats enligt ISO 14001- standarden och ytterliggare tre ambulansstationer har miljödiplomerats. Diplomeringen innebär att stationen arbetar systematiskt med miljöfrågorna, uppfyller fastställda miljökriterier och verkar för ständiga förbättringar. 18

Transporter Inom landstinget fanns det 42 stycken miljöbilar under 2007. År 2006 var siffran 34 st. Bilarna drivs med alternativa bränslen såsom etanol, gas och el. En ökning av tågresandet vid personaltransporter har skett i förhållande till flygresor. Energianvändning Landstingsfastigheter arbetar aktivt för att minska uppvärmningen av fossila bränslen. 86,4 procent av den totala uppvärmningen kommer från sol, avfall, spillvärme, vattenkraft, biogas och biobränsle. Detta innebär en förbättring med 3,4 procentenheter jämfört med år 2006. Dessa energislag ger inget utsläpp av koldioxid. Avfallshantering Allt avfall är klassat enligt internationella koder. Läkemedelsrester i form av tabletter och liknande återsänds till Apoteket för destruktion. Flytande läkemedelsrester går till avfallshantering. De båda sjukhusen har under året lämnat avfallsstatistik genom Naturvårdsverket till EU. Upphandling och inköp De flesta varor köps in via landstingets upphandlingar och det är här miljökraven kan ställas på varorna. Lagen om offentlig upphandling styr vilka krav som kan ställas. Till landstingets hjälp att ställa miljökrav används Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. Framtiden Politiska beslut behövs på alla nivåer, inte minst internationellt, om miljöhoten ska kunna minskas och avvärjas. Det är viktigt att kunskapen om miljön höjs och alla känner sig delaktiga varför fortsatta utbildningsinsatser kommer att ske. Vi ser positivt på att landstingets arbete med miljöfrågorna och att fortsatta utbildningsinsatser sker inom miljöområdet för personalen. Redovisningen kan med fördel kompletteras med uppgifter om drivmedelsförbrukningen på landstingets fordonspark. 8 Framtiden Under rubriken Framtiden redovisas ett framtidsperspektiv inom ett antal väsentliga områden: -Befolkningen -Hälso- och sjukvård -Läkemedel 19

-Miljö -Samhällsekonomiska förutsättningar -Personal Här framgår att Halland har en stor befolkningsökning och en sysselsättningsutveckling som varit bättre än riksgenomsnittet. År 2012 beräknas Hallands län ha en befolkning på drygt 300.000 personer. Landstinget Halland kommer att ställas inför flera utmaningar de närmaste åren när det gäller bl a att andelen äldre kommer att öka markant, bättre men dyrare läkemedel, krav på användande av alternativa drivmedel och energikällor och större grupper av anställda som står inför pensionsavgångar de närmaste åren. Vi ser positivt på att landstinget har en bevakning och planering för ovannämnda områden. 9 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av landstingets ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. I landstingskoncernen ingår Landstinget Halland, Hallandstrafiken AB till 50% och kommunalförbundet Region Halland AB till 33%. Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en sammanfattande bild av landstingets resultat och ekonomiska ställning. Den sammanställda redovisningen grundar sig på preliminära uppgifter från Hallandstrafiken AB. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. 20