Transportbladet AVD 12 NUMMER 4-2014 ÅRGÅNG 30. Vem gav oss rösträtten?!

Transportbladet AVD 12 NUMMER 4-2014 ÅRGÅNG 30 Vem gav oss rösträtten?! Vem var det egentligen som kom på den banbrytande idén om allmän och lika rösträtt? Vem kom på att var och en av oss skulle ha samma värde just den dag det ska hållas val till våra parlamentariska församlingar? Efter årtusenden av strikta hierarkier och diktatur? Ja, vi vill gärna läsa och förstå historien genom enskilda individer, genom personer som tagit stegen som alla andra sedan följt efter. Pionjärer är viktiga, förstås, de har absolut sin betydelse för förändringar. Men med den allmänna och lika rösträtten är det precis som med alla andra demokratiska och sociala framsteg - den är sprungen ur sin tid, och är resultatet av en lång, medveten politisk kamp. Rörelser skapar rörelse Där var alltså inte en fantastisk människa som banade väg och ordnade demokratin åt oss. Den rösträtt vi har i Sverige idag har kommit till genom folkrörelsearbete, där människor enat sig för att tillsammans driva samhället i en demokratisk riktning. En ofta farlig kamp, där hot om våld eller arbetslöshet hängde över dem som var aktiva. Arbetarrörelsen har naturligtvis varit bärande i arbetet för den lika rösträtten. Innan 1909 - då den allmänna och lika rösträtten för ansvarstagande män lagstiftades - fanns en form av rösträtt, men endast för dem med tillgångar och pengar. Sverige sist i Norden Allmän och lika rösträtt kan man dock omöjligt kalla ett system som utesluter halva befolkningen; kvinnorna. 1919 lagstiftade Sverige om också kvinnors rätt att rösta, då som sista land i Norden. Kampen var dock tuff, då man inte ens inom arbetarrörelsen hade en enig uppfattning inledningsvis. Socialdemokratiska partiet var från början splittrat, med exempelvis Hjalmar Branting som förespråkare för linjen att männens rösträtt var viktigast. forts fr sid 3 Elin Wägner (1914) 30 band med 341 454 namnunderskrifter, som krävdes för att få kvinnlig rösträtt. Ditt jobb sid 4 Inför valet 2014 sid 5 Kallelser sid 7

Ordföranden har ordet Hoppas ni haft en bra sommar med ledighet, solstunder, avkoppling och återhämtning. Själv har jag hunnit med både Almedalsveckan i Visby, samt varit i Budapest och sett ett Formel 1-lopp live för första gången i mitt liv. Almedalsveckan var en upplevelse i sig, nästan som en jättestor Kiviks marknad, dock utan försäljare av varor. Jag deltog på ett tiotal seminarier av ca 3 000 möjliga, som alla var väldigt givande. Att vara med om ett Formel 1- race är i och för sig också som ett Kivik i jätteformat, men är man intresserad så är det en upplevelse som är svår att slå. C:a 100 000 människor på söndagens race i 32- graders värme och hög luftfuktighet. Efter många snurrningar och avåkningar kunde Daniel Ricciardo från Australien vinna, tätt följd av Fernando Alonso. Vårt svenska hopp Marcus Ericsson kraschade redan på nionde varvet, så resterande 61 varv blev inte vad vi hoppats på. Formel 1 kördes i Sverige i Anderstorp under sex år på 1970-talet fram till 1978, samma år som Ronny Petersson förolyckades. Sen backade sponsorerna, och det har grämt mig att jag aldrig kom dit under de åren. Det är nu mindre än två veckor kvar till valet. Efter åtta år av nedskärningar i välfärden, kraftiga försämringar i arbetsrätten, sämre arbetsmiljö och hög arbetslöshet är det hög tid för politisk förändring. Sverige behöver en regering som lyssnar på arbetarna, verkar för en arbetsmarknad med schysta villkor och en fungerande välfärd för alla. Därför arbetar Transport för ett regeringsskifte den 14 september i år. Transports krav på politiken: - Svenska kollektivavtal för alla som arbetar i Sverige. - Mer resurser till Arbetsmiljöverket, så alla kan ha en säker arbetsmiljö. - En rejäl höjning av A-kassan som inte höjts på 12 år, och som bara ger ca 11 000 kronor i månaden efter skatt. - Stopp för utförsäkringarna av sjuka och skadade. - Bra utbildning för alla genom hela livet. - Kollektivavtal ska vara ett krav när stat, region eller kommun köper varor och tjänster som t.ex. färdtjänst, bevakning, renhållning eller transporter. - Beställaransvar ska införas i lagen om offentlig upphandling. - Ordning och reda i taxibranschen, med maxtaxa för taxiresor, samt krav på digitala färdskrivare samt fast lön för förare som kör färdtjänst, skol- och sjukresor. Dessa resor ska inte köras på ackord. - Stoppa den olagliga inrikestrafiken. Den som kör för ett åkeri ska vara anställd av åkeriet. - Transportköparen ska ansvara för hela kedjan av underleverantörer, samt möjlighet för polisen att hålla kvar ett fordon tills böterna är betalda. Den 14 september är det val till riksdag, region och kommun. Din röst är avgörande för vår framtid. Därför uppmanar vi dig; Gå och rösta, och rösta rött. /Kenneth Pettersson Transportbladet är ett informationsblad för: Transport avd 12 Postadress: Kosterögatan 5 Ansvarig utgivare: Jonas Ankarberg 211 24 Malmö Redaktion: Kenneth Pettersson (KP) Linda Svensson (LS), Gerhard Wendt (GW) Tel: 010-480 30 12 Hemsida: www.transport.se E-post: transport.12@transport.se

forts fr sid 1 Redan före 1909 och 1919 kunde kvinnor i viss mån rösta i Sverige, fast bara i kommunala val och om hon var ogift. Kvinnor räknades nämligen som omyndiga i den stund de sa ja vid altaret. Om Sverige var sist i Norden, så är Saudiarabien idag sist i världen. Även Saudiarabien är dock på väg att införa rösträtt för kvinnor, men än har man inte nått hamn. Under utveckling Många tror att med 1919 års lagändring så har Sverige nått den allmänna och lika rösträtten. Rösträtten är dock inget konstant, utan den har tack och lov fortsatt att utvecklas. Rösträttsåldern har sänkts från 23 år till 18 år, exempelvis, något som vi ser som ganska självklart idag. Vi har också gett de allra fattigaste och mest utsatta rösträtt, något som inte skedde vare sig 1909 eller 1919. Satt man i fängelse fick man inte lov att gå till valurnan förrän 1937. Var man beroende av socialbidrag, så blev man röstberättigad först 1945. Det är anmärkningsvärt, eftersom ju de människorna inte har något annat medel eller andra resurser att föra sin talan, till skillnad från dem som äger fabriker, tidningar, eller som har en hög utbildning. Alla vuxna myndiga 1989 avskaffades systemet med omyndigförklarande av vuxna individer, vilket innebar att alla svenska medborgare som fyllt 18 år blev röstberättigade. Innan hade ju psykisk sjukdom eller andra handikapp kunnat leda till omyndigförklarande. Kanske kan vi i och med det säga, att vi fick den allmänna och lika rösträtten. Kanske inte. Diskussionen fortgår med rätta, och en fråga som länge har dryftats är invandrarnas möjlighet att delta i valen. Svenska medborgare har rätt att rösta i alla val (om man fyllt 18 år senast valdagen, förstås) och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Personer som är folkbokförda i Sverige, men med utländskt medborgarskap, har endast rösträtt i kommunoch landstingsval, om de varit folkbokförda i Sverige i tre år. Det innebär en fortsatt begränsning för vissa som lever och verkar i Sverige att fungera som en del av demokratin. Om det är rätt, fel eller rimligt lämnar jag åt var och en att bedöma. Vi kan dock vara överens om att demokrati inte är något statiskt, eller för den delen av naturen given. Vi har kämpat. Glöm inte det. Kampen fortsätter den 14 september. Ställ upp i kampen, du också! /LS Kom ihåg När du: fått ändrad inkomst, annan anställning, ändrat adress eller telefonnummer. Ovanstående behöver vi ha reda på, så vi kan hålla våra register i ordning. Du kan maila till: transport.12@transport.se eller slå oss en signal på 010-480 30 12. Malmös valnämnd finns i samma byggnad som vårt avdelningskontor, och där planeras och organiseras valen ifråga om vallokaler, förtidsröstning o.s.v. sid 3

Ditt jobb; Däckmontör Att montera och balansera däck, göra hjulinställningar och svara på frågor om olika gummiblandningars funktion är vardagen för Marcus Wendt, som sedan fyra år arbetar som däckmontör på Däck-Mäster AB i Lomma och Malmö. Marcus är 26 år och började på gummiverkstad därför att det tidigare arbetet som personlig assistent blev för mycket. Den dåvarande flickvännens pappa jobbade på Däck-Mäster, och via honom fick han jobb där. För Marcus, som för så många andra på arbetsmarknaden idag, var det alltså kontakter som gav honom jobb. Vad innebär ditt jobb? - Det innebär att jag ska kunna däckreglerna, och veta hur däcket är uppbyggt. Jag ska kunna de olika gummiblandningarna och förstå hur de fungerar. Jag ska också kunna det här med lufttryck, reparera däckskador och alla praktiska arbetsuppgifter som montering, balansering, hjulinställningar och kundbemötande. Hur ser din vardag ut? - Det beror mycket på om det är hög- eller lågsäsong, förstås. Vi har ju två säsonger vår och höst som är på ca 12 veckor vardera. Under de perioderna har vi över 35 bilar om dagen, och man vet aldrig sid 4 när man slutar för dagen, förklarar Marcus. Då handlar det i stort sett bara om skifte sommardäckvinterdäck. Under lågsäsong ägnar vi oss åt lokalvård, och vi står dessutom inför en flytt till nya, större lokaler. Annars innebär lågsäsong en och annan hjulinställning (som vi bara gör under lågsäsong), lagning av punkteringar och förstås att vi förbereder nästa högsäsong. Kunderna ska kontaktas, och däcken ska diskuteras; är det dags för nya däck eller inte? Lastbilar och grävmaskiner får man jobba med oavsett säsong, och vi pressar också truckdäck. - Vi börjar alltid vid 08.00 och slutar i normalfallet vid 17.00, med en timmes lunch mitt på dagen. Vårt arbete är måndag-fredag. Vår verkstad har jourverksamhet också, så en vecka med jämna mellanrum så får man ha beredskap. Fast det finns inte reglerat i kollektivavtalet, så det är frivilligt om man vill vara med i det schemat. Vi får ett tillägg för varje vecka vi har jouren, och vi får avtalsenlig lön då vi får rycka ut. Och kollegorna? - Det är bara män, jag har inte sett någon kvinnlig däckmontör ännu. Det är däremot en bra blandning både ifråga om svenskar-invandrare, och åldersmässigt. I den här branschen jobbar man från 18 års ålder till pension, om bara kroppen håller. Det är ett tungt arbete! Vad vill du ändra i dina villkor? - Det finns ju numer en yrkesutbildning för vårt yrke, och den tycker jag ska växa och bli mer etablerad. Sedan vill jag ha ett lite större spann i vår lönetrappa, då ingångstariffen forts nästa sida

för outbildade och högsta tariff för dem med 6 år i yrket idag ligger väldigt nära varandra lönemässigt. Regelbundna hälsokontroller hade varit bra, med tanke på allt giftigt damm vi arbetar i. Avslutningsvis? - Jag trivs med mitt arbete, även om det ibland kan bli lite enformigt. Att göra en kund nöjd känns alltid bra, det gör dagen! Under säsong är det ett tungt arbete, och övrig tid är det mer fråga om lokalunderhåll och förberedelser. Jag är glad över att jag har ett arbete! avslutar Marcus. /LS En däckmontör tjänar i dagsläget mellan 22 998 kr och 24 576 kr per månad för heltid, beroende på antalet år i yrket. Det är vanligt med olika lönetillägg utöver kollektivavtalet, till exempel ansvarstillägg, som premiering av god yrkesskicklighet eller för beredskapsarbete. Inför valet 2014 Roland Bjuggelius, 52 år, flygplatskontrollant/ väktare Per Malmqvist, 62 år, sopgubbe SITA Jaha, det har jag gjort sedan jag fick lov. Det är en medborgerlig skyldighet! Annars kan man ju inte påverka, och då ska man inte gnälla heller sedan. Vad tänker du rösta? Det tycker jag är privat, men jag vill se ett regeringsskifte. Det har blivit ett mycket hårdare klimat mellan arbetsgivare och anställda. Det är helt annat än för 15 år sedan. Allt som facket har kämpat för har urgröpts när det gäller anställningstrygghet och annat. Ungdomar utnyttjas till deltidsanställningar och behovsanställningar. Vi bör få tillbaka kollektivkänslan. Det har varit för mycket jag, jag, jag. Det finns ju ingen social trygghet längre, som när jag växte upp. Arbetsmarknaden har utvecklats i mycket negativ riktning. Vi måste också få de unga delaktiga, de måste få jobb och självaktning. Ja, därför jag vill byta regering. Vad tänker du rösta? Jag röstar på Vänsterpartiet. Social rättvisa! Det är dags att gamla, sjuka, arbetslösa, ungdomar och så vidare får en ärlig chans i samhället. sid 5

Gert Christensen, 63 år, lastbilschaufför/ studieorganisatör i avdelningen Adis Mulalic, 39 år, taxichaufför Ja. Det är viktigt att göra sin röst hörd, och mitt enda sätt att påverka och få det som jag vill ha det. Vad tänker du rösta på? Vänsterpartiet, så klart. De sociala bitarna när det gäller arbetslöshet och sjukdom. Rättvisefrågor, helt enkelt! Mazen Al Kafafi, 39 år, terminalarbetare Ja, om jag har tid Jag vill gärna rösta, men när man jobbar inom taxibranschen så får man jobba många timmar i veckan. Vad tänker du rösta? Jag är inte helt säker. Just nu lutar det åt Socialdemokraterna, men jag måste läsa på lite mer innan valet. Jag vill ha en reglerad taxibransch, till exempel med antal taxibilar som ska finnas per kommun. Kanske lite enligt danska modellen, det hade varit perfekt. Färdtjänsten måste också styras upp! Emma Strand, 26 år, renhållningsarbetare på återvinningsstation Ja, självklart! Jag vill att vi ska komma vidare med det här landet. Jag vill ha jämlikhet mellan alla. Vad tänker du rösta på? Socialdemokraterna. Jag brukar rösta på dem. I förra valet röstade jag dock på Moderaterna, men jag har ångrat mig ordentligt. Jag vill förbjuda bemanningsföretag. Jag vill att man ska vara anställd i det företag där man utför arbete, och inte utnyttjas som unga gör idag i t.ex. bemanningsbranschen. Att företagen kan hyra in arbetskraft ökar också otryggheten för oss som är anställda, och det är inte bra. Ja, det tänker jag göra. Man är ju inte skyldig att göra det, men jag vill ta mitt samhällsansvar. Vad tänker du rösta på? Det vill jag hålla för mig själv. Jobb, utbildning, löner de är de största problemområdena idag. Jag är i grunden undersköterska, men jobbar med renhållning för att jag tjänar bättre på det. Det är för låga löner i kvinnodominerade yrken. sid 6

Kallelser Sektion 70 Olja-Bensin-Gummi Sektion 80 Tidning-Reklam Sektion 90 Bevakning Styrelse- och medlemsmöte Måndagen den 1 september kl 15.00 på Kosterögatan 5, avdelningskontoret i Malmö Väl mött! Håller medlemsmöte Torsdagen den 18 september 2014 kl 17.30 på Kosterögatan 5 i Malmö (avdelningskontoret) Fika serveras! Välkomna! Ingvar Nilsson Sektionsordförande Jessica Sektionsordförande Klubbmöte Securitasklubben Tisdagen den 2 september kl 15.00 på Securitas Malmö. Med hopp om god uppslutning! Välkomna! Mirja Klubbordförande Representantskapsmöte 6 september Vårt representantskap håller möte den 6 september, och i vanlig ordning sker det i Höllviken. Kom ihåg att kontakta din sektionsordförande om du får förhinder. Tänk på att du får högre milersättning ju fler du har i bilen, så samåk! Kontaktuppgifter och bostadsort finner du i listan du fått med representantskapsledamöterna. Uppsökeri vecka 37 I vanlig ordning är vi igång med uppsökeri under vecka 37 (med start 8 september). Då är vi ute och besöker så många arbetsplatser vi förmår. Har du önskemål, eller vill ha mer detaljerad information, så kontakta vår avdelningsordförande Kenneth Pettersson på tel. 010-480 32 55 eller kenneth.pettersson@transport.se. Väl mötta! sid 7

POSTTIDNING B Du som genom direkt adressering fått denna informationstidning bör läsa följande text: Din adress har vi via ditt medlemskap i Sv Transportarbetareförbundet avd 12. Vid adressändring, ber vi dig att anmäla detta till vår avdelningsexpedition, Kosterögatan 5, 211 24 MALMÖ. Tel 010-480 30 12 Studier Skyddsombudsutbildning Tänk på att du som är skyddsombud måste ha minst grundutbildning i arbetsmiljö för att kunna klara av ditt uppdrag. Din arbetsgivare/ arbetsledare måste också ha minst en grundutbildning. Beroende på vilken bransch du jobbar i så finns olika utbildningsanordnare. Är du tidningsbud så är det TAN (Tidningsbärarnas Arbetsmiljönämnd) 5 dagar. Jobbar du inom bevakningsbranschen så är det BYA (Bevakningsbranschens Yrkesoch Arbetsmiljönämnd) 3+3 dagar. I övriga branscher så är det TYA (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) 3+3+1 dagar. Sen finns olika vidareutbildningar samt att avdelningen kallar en gång om året till en erfarenhetskonferens, som i princip också är en vidareutbildning. Är det några år sedan (ca 4-5 år) du gick din grundutbildning, så är det kanske tid att gå grundutbildningen igen eller någon form av repetition. Har du funderingar kring det här eller någon arbetsmiljöfråga, så kan du vända dig till avdelningens regionala skyddsombud: Bert Johansson 010-480 32 58 Gerhard Wendt 010-480 32 59 Nästa Transportblad utkommer runt den 31 oktober 2014. Material som artiklar, debattinlägg, kallelser till möte ska vara avdelningsexpeditonen tillhanda senast den 30 september 2014.