Lärande och ledarskap Kurser och inbördes samband mellan dessa Masterprogrammet Lärande och ledarskap är ett tvåårigt program med 12 stycken 7,5 hp kurser och ett examensarbete om 30 hp. Till skillnad från andra Chalmers mastrar finns inget valfritt utrymme. Dessutom ges programmet ges på svenska, vilket inte utesluter att vissa kurser i programmet ges på engelska. I programmet finns en tänkt progression som vi nu vill beskriva. År 1 År 2 År 1 Under år 1 studerar studenterna åtta kurser som spänner över programmets båda huvudteman, lärande och ledarskap, samt över båda undervisningsämnena och dessutom är både praktiknära och mer teoretiskt. När det gäller det sistnämnda är ambitionen att börja nära praktiken och sedan utifrån studentens egna erfarenheter närma sig kända modeller av lärande. Läsperiod 1 Kursen Vetenskapliga och matematikdidaktiska frågor är ena delen i kursparet som behandlar lärande i matematik (se de mörkblåa rutorna i kurstablån till ovan). Denna kurs är studenternas introduktion till lärande. Vi förväntar oss att studenterna i detta skede har mycket lite, om någon, erfarenhet av undervisning och börjar därför mycket praktiskt. Inspirerade av UTeach i Austin behandlar vi några enkla redskap för att skapa lärandesituation som tex the 5 E model och van Hieles faser. Studenterna kommer att få förbereda och genomföra minilektioner. Besök på gymnasieskola kommer att göras. Dessutom finns inslag om teater för lärare samt inslag om återkoppling, bedömning, tex finns ett moment om muntlig bedömning, vilket studenterna som lärande kommer att få vara med om i denna kurs och som de senare som lärare kommer arbeta med i gymnasieskolans nationella prov. Allt detta sker i en matematisk kontext där studenterna själva lär sig ny matematik, som grundläggande algebraiska strukturer för att få systematik i alla räkneregler, och lite elementär talteori för att lära känna tals och talmängders egenskaper som delbarhet/odelbarhet och unik faktoruppdelning. Allt detta relateras till aktuella kursplaner för skolan. Lärare i denna kurs är Samuel Bengmark, Åsa Ek och Mikael Holmqvist. Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Vetenskapliga och matematikdidaktiska frågor Utbildningens uppgift och ramar Naturvetenskap ligt och teknisk lärande, fördjupning VFU tummelplats Leda individ och grupp VFU 1 Leda i organisation Ämnesdidaktisk problemlösning Naturvetenskapligt och tekniskt lärande VFU breddning Analysera lärande VFU 2 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Examensarbete
Parallellt studeras kursen Utbildningens uppgift och ramar vilket är en kurs som sätter in gymnasieläraren i en organisatorisk och historisk position. Kursen tar sin utgångspunkt i ingenjörsstudenternas domän genom att betrakta hur teknikutvecklingen påverkat människans bild av lärande och minne. En viktig del i kursen är momenten om politiska styrningen av skolan och om hur denna påverkar lärarens pedagogiska verksamhet. Speciellt beaktas utvärderingsverktyg och kursplaner som en domän där läraren förväntas agera självständigt inom givna ekonomiska och juridiska ramar. Speciellt beaktas kursplaner som en domän där läraren har vissa pålagor och visst handlingsutrymme. Kursen tar också ett internationellt perspektiv både när det gäller kunskapsmätning och utbildningspolitik. Avslutningsvis får studenterna en inblick i specialpedagogikens roll och villkor i den svenska skolan. Lärare är Fredrika Lagergren Wahlin, Ulf P Lundgren och Martin Harling och samt handfull gästföreläsare. Läsperiod 2 Kursen Leda individ och grupp är ena delen i ett kurspar med fokus på ledarskap (se de ljusblå rutorna i kurstablån). Leda individ och grupp syftar till att fördjupa studenternas kunskaper om och förmåga att leda personer och grupper, både i klassrummet och i näringsliv. Tanken är att studenten skall kunna analysera, utveckla och utvärdera processer för att skapa god kultur så att alla medarbetare och elever kan närma sig sin fulla potential. Självreflektion och förmåga att bli ledd är väsentliga steg fram mot en sådan god kultur. Speciellt med denna kurs är att all undervisning koncentreras till en heldag i veckan. Studenterna har förberett dessa tillfällen genom att läsa artiklar och genom skriftliga inlämningsuppgifter i anslutning till dessa. Detta möjliggör för studenterna att följ skolornas scheman under den parallella VFU kursen (se nedan), men kräver att studenterna själva, gruppvis, schemalägger sitt skrivarbete. Lärare i denna kurs är Christine Räisänen med hjälp av en handfull gästföreläsare. Parallellt gör studenterna sin första verksamhetsförlagda utbildning, Verksamhetsförlagd utbildning 1 (VFU 1). Genom kursen Vetenskapliga och matematikdidaktiska frågor har studenten fått en viss förberedelse för undervisning. Men huvudsakligen fokuserar denna kurs på den mellanmänskliga dynamiken i klassrummet och lärarkollegiet, dvs på ledarskapet i praktiken. Vissa uppgifter relateras till det som behandlas i den parallella kursen Klassrumsledarskap. Studenterna damsuger dock efter intryck för att få erfarenheter av, och väcka tankar om, lärande. Eftersom studenten ännu inte fått någon förberedelse för att undervisning i sitt ingenjörsämne förväntas huvuddelen av undervisningen i denna VFU kurs handla om matematik. Lärare i denna kurs är Sheila Galt och Åsa Ek tillsammans med mentorerna på skolorna. Läsperiod 3 Problemlösning är en central verksamhet i matematik och i ingenjörsverksamhet. Framgångsrik problemlösning kräver inte bara ämneskunskaper utan träning, insikter om strategier och vissa personliga egenskaper. I kursen Ämnesdidaktisk problemlösning studeras problemlösning som verktyg och objekt för lärande. Man kommer att behandla frågor som: Hur kan man använda uppgifter som metod att gynna elevers lärande i synnerhet i matematik? Hur kan man utveckla problemlösningsförmåga? Studenterna får själva öva på att formulera och värdera uppgifter. Vidare
diskuteras bedömningsfrågor och återkoppling vid problemlösning. Elever med förmåga och fallenhet för matematik behandlas också i denna kurs och slutligen kommer studentens kunskap i att använda IKT verktyg för att illustrera och göra beräkningar vidareutvecklas i denna kurs. Som i Vetenskapliga och matematikdidaktiska frågor behandlas detta i ljuset av det egna lärandet, i denna kurs i geometri, som ger studenten chans att få arbeta en hel del med egen problemlösning. Kursen kommer att innebära en rejäl duvning i klassisk geometri med en del utsvävningar mot problemlösning i andra matematiska områden. Lärare är Jana Madjarova och Eva Fülöp. Parallellt studeras den första kursen av två om kemi, fysik och teknikdidaktik (se de mörkröda rutorna i kurstablån). Studenterna delas i dessa kurser delvis upp efter ämne men uppgifter och redovisningar kan ofta vara gemensamma. Kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande har målet att studenterna skall kunna planera kurser, lektion och laboration utifrån styrdokument och didaktisk val. Vidare skall de kunna genomför undervisningen på ett sätt som motiverar och stödjer eleverna lärande. Olika examinationsformer och deras konsekvenser skall man också lära sig identifiera. Lärare är Jens Kabo och Tom Adawi Period 4 I kursen Analysera lärande är vetenskapliga modeller i fokus. Man gör detta med ett antal syften. Det första syftet är att studenten skall utveckla sin förmåga att bygga och förstå vetenskapliga modeller. Modeller har fått ökat utrymme i de nya kursplanerna för gymnasiet. Det är då värdefullt att också förstå modellbegreppet utifrån ett mer jämförande och vetenskapsteoretiskt perspektiv. Vad finns det för olika föreställningar om vad en modell är och vad som karakteriserar dem? Det andra syftet är att läras om matematiska modeller, hur dessa kan utvecklas och användas. Ett tredje syfte är att studera hur olika lärandeteorier är modeller av hur lärande fungerar. De stora namnen, som Vygotski, Piaget, Dewey, m. fl. och deras idéer behandlas så att studenterna får ett språk och argumentationsbruk som är gångbart i dialog med andra lärare. Lärare är Torbjörn Lundh, tillsammans med gästlärare som Roger Säljö, Ingvar Lundberg och Aadu Ott Kunskaperna från Analysera lärande används direkt i den parallella kursen Verksamhetsförlagd utbildning 2, (VFU 2). Kursen VFU 2 sker på samma fältskola som VFU 1 men fokus ligger nu på didaktiska frågor. Lärandemodellerna provas i verkligheten. Som uppgifter i kursen gör studenterna bland annat ministudier där de spelar in sin undervisning och analyserar effekter av sina didaktiska beslut. Studenterna medverkar också i Vetenskapsfestivalen och utvecklar aktiviteter i experimentverkstaden. För att balansera upp att det var fokus på matematik i VFU 1 är huvuddelen av undervisningen i VFU 2 inriktad mot ingenjörsämnet. Lärare i denna kurs är Sheila Galt och Åsa Ek tillsammans med mentorerna på skolorna.
År 2 Vilka kurser som ges under år 2, och deras huvudsakliga innehåll, beskrivs i detta avsnitt. Läsperiod 1 Kursen Naturvetenskapligt och tekniskt lärande, fördjupning fördjupar studenternas kunskaper i naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Denna kurs något mer inriktad på utveckling och behandlar utvärdering av undervisning och utveckling. Hur utveckling kan ske i samverkan och hur man kan sprida kunskap från egen aktionsforskning behandlas och även hur man kan ta del av andras resultat. Ansvariga för denna kurs är Tom Adawi och Jens Kabo Parallellt studeras kursen VFU tummelplats som är en verksamhetsförlag utbildning där studenternas förmåga att vidarutveckla verksamhet utvecklas. Denna förmåga att utveckla är viktigt både som ingenjör och som lärare. Detta sker genom medverkan i ett utvecklingsprojekt tillsammans med någon gymnasielärare eller näringslivsrepresentant och någon lärare från högskolan, som doktorande i EER eller från lic forskarskolan. Man utvecklar en lärande eller lednings situation eller artefakt, som tex en lektion, en kurs, ett utbildningsmaterial, en utställning eller en lednings förfarande eller struktur. Tänkbara samarbetspartners är tex skolor, företag och science center. VFU tummelplats har också ett praktiknära inslag i ledarskap då utvecklingsprojektet skall genomföras enligt en projektmodell där alla faser, dokument och roller skall beaktas. Ansvariga för denna kurs är Avdelningen för ingenjörsutbildningsvetenskap vilket innebär att de två kurserna denna läsperiod kommer att samverka i hör grad. Läsperiod 2 Nu studeras den andra kursen om ledarskap. Kursen benämns Ledarskap 2. Det preliminära innehållet för kursen är Organisationen som arena för samarbete och konkurrens Ledarskap och makt Organisatoriskt lärande och problemlösning Organisatorisk politik, mobbning och diskriminerande behandling Kommunikation och beslutsfattande Projektbaserad organisation och projektledning Studenterna kommer i denna kurs att utifrån de erfarenheter och lärdomar man fått genom att driva ett utvecklingsprojekt i kursen VFU tummelplats få utveckla sina insikter om projektledning. Parallellt påbörjar studenterna sitt examensarbete på halvfart (beskrivs nedan). Ansvarig för denna kurs är Jan Wickenberg på Teknikens ekonomi och organisation. Läsperiod 3 Studenterna gör sin sista verksamhetsförlagda utbildning genom kursen VFU breddning. Under denna VFU skall studenterna bredda sin erfarenhetsbas genom att VFU görs i en miljö som skiljer sig
på ett väsentligt sätt från fältskolan under VFU 1 och 2. Tex är man på en skola med större utmaningar när det gäller elevunderlaget, eller så är man på ett företag, tex på en utbildningsavdelning. En förhoppning är också att studenter skall kunna göra VFU utomlands under denna period. Ansvarig för denna kurs är Samuel Bengmark, programansvarig för Lärande och ledarskap. Parallellt med detta fortsätter studenten att arbeta på sitt examensarbete på halvfart (beskrivs nedan). Ideellt kan studenter använda den parallella kursen VFU annan organisation för att samla information till examensarbetet. Läsperiod 4 Under den sista läsperioden ägnar sig studenterna helt åt examensarbete, Masterexamensarbete vid Lärande och ledarskap. Examensarbetet skall både syfta till att knyta ihop sina kunskaper som ingenjör, men också som lärare. Examensarbetet sker alltså inom studentens huvudämne tillika ingenjörsdisciplin, men det skall också ha en tydlig didaktisk dimension. Detta kan tex ske genom att studenten analyserar eller skapar tekniska lösningar och värderar lösningens didaktiska implikationer, eller att studenten gör en utredning eller kunskapsuppbyggnad och utvecklar relaterat material som ska användas i en lärandesituation. I examensarbetet skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör och som gymnasielärare. Eftersom examensarbetet görs i ämnet är handledaren en person med kompetens inom studentens huvudämne. Normalt har varje examensprojekt också en bihandledare med kompetens inom didaktiska områden.