Detaljplan för del av Huvudsta 4:15, Elevhem i Karlberg

SOLNA STAD Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2016-08-30 BND/2015:19 1 (7) Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Huvudsta 4:15, Elevhem i Karlberg inom stadsdelen Huvudsta, upprättad i augusti 2016 Innehåll 1. Bakgrund 2. Sammanfattning 3. Yttranden under samrådet 4. Förändringar efter samrådet 1. Bakgrund Byggnadsnämnden beslutade den 28 januari 2015, 9, att genomföra samråd om detaljplanförslaget. Detaljplanens syfte är att möjliggöra uppförandet av ny bebyggelse inom Karlberg, byggnaderna ska användas av försvaret som elevhem och för utbildning. Länsstyrelsen, kommunens förvaltningar, sakägare och andra berörda har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Handlingarna har visats på biblioteket i Solna Centrum och i Solna stadshus under tiden 9 februari 13 mars 2015. Öppet hus hölls den 2 mars 2015, inga besökare närvarande. 2. Sammanfattning Yttranden i korthet Länsstyrelsen anser att planbeskrivningen bör kompletteras avseende miljökvalitetsnormer för vatten. Recipienten för dagvatten, hur dagvattnet skall tas om hand och eventuella vattenförekomster som påverkas bör framgå av handlingarna. Planbeskrivningen behöver kompletteras med resultatet från genomförd markundersökning, en tydligare redovisning av hur den tillkommande bebyggelsen ska utformas och hur kulturhistoriska värden påverkas. Planområdet ligger i ett stråk av ekmiljöer som är angeläget att bevara. Vid naturinventeringen av området gjordes fynd av spår efter bredbandad ekbarkbock. En art som under de senaste 10 åren endast förekommit inom Solna och Stockholm, arten

2 (7) är starkt beroende av ekmiljöer. Med hänsyn till områdets naturvärden anser Länsstyrelsen det önskvärt att staden studerar alternativa placeringar för elevbostäderna inom Karlbergsområdet. Trafikverkets uppfattning är att det är nödvändigt att det tas fram en bullerutredning samt att det sker en redovisning av luftkvaliteten inom planområdet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar samma synpunkter som Länsstyrelsen gällande ekmiljöerna, bredbandad ekbarkbock och att en alternativ placering av bostäderna bör undersökas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att planhandlingarna bör kompletteras med beskrivning av hur dagvattnet ska tas om hand och hur detaljplanen förhåller sig till strandskyddet. Dessutom anser nämnden att bullerberäkningar behöver göras specifikt för de nya byggnaderna samt att frågan om energieffektivitet tydliggörs. Fortum Värme informerar om att de kan erbjuda fjärrvärme. Lantmäteriet anser att det under rubriken tekniska frågor saknas uppgifter angående gator, vatten- och avlopp, dagvatten, värme, kyla samt elenergi och påpekar att grundkartan saknar koordinater. Polismyndigheten vill peka på vikten av att den brottsförebyggande och trygghetshöjande aspekten genomsyrar planeringen i så stor utsträckning som möjligt. Vattenfall informerar om att de har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Förvaltningens kommentarer i korthet Med anledning av synpunkterna under samrådet har en ny placering av byggnaden har tagits fram. Dessutom har en bullerutredning (WSP 2016-05-08) och en dagvattenutredning (ÅF 2016-05-04) tagits fram. Planbeskrivningen har kompletterats gällande dagvattenhantering, miljökvalitetsnormer för vatten, geoteknik, påverkan på kulturmiljön, luftkvalitet, vatten- och avlopp, el och uppvärmning. Koordinater har infogats i grundkartan. 3. Yttranden under samrådet Remissinstanser Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att förslaget, under nu kända förutsättningar, inte strider mot de intressen som länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 PBL under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas. Länsstyrelsen anser att planbeskrivningen bör kompletteras avseende miljökvalitetsnormer för vatten och hur planen bidrar till att följa MKN. Recipienten för dagvatten och eventuella vattenförekomster som påverkas bör framgå av planhandlingarna.

3 (7) Planbeskrivningen anger att det har tagits fram en Markteknisk undersökningsrapport (2014-05-23) samt ett PM Geoteknik (2014-05-23) för planområdet. Planbeskrivningen återger dock inte resultatet från dessa utredningar och det går inte att utläsa hur de geotekniska förhållandena påverkar planförslaget. Till nästa skede behöver staden tydligt motivera om de bedömer att marken är lämplig för planerad bebyggelse, med hänsyn till risken för ras och skred, och vad de baserar denna bedömning på. Det ska även framgå om de geotekniska förhållandena innebär att det behövs restriktioner eller riskreducerande åtgärder. Staden bör även beakta att kommande klimatförändringar, till exempel i form av ökad nederbörd, kan påverka markstabiliteten. Rådgivande synpunkter Planområdet ligger i ett stråk av ekmiljöer som sträcker sig västerifrån från Bromma, över västra Kungsholmen och Huvudsta gård, och vidare över Karlberg- Tomteboda, mot Nationalstadsparken. Generellt anser Länsstyrelsen att dessa ekmiljöer behöver bevaras och förstärkas för att bibehålla betydelsen för den biologiska mångfalden. Kedjan av ekmiljöer bedöms vara känslig och kan på flera håll vara så försvagade att habitatkvalitén är kritisk för krävande och hotade arter som lever där. Varje ingrepp riskerar att ha negativ påverkan på den ekologiska funktionen hos såväl habitaten i sig som på spridningsvägarna dem emellan. Länsstyrelsen bedömer därför att det är angeläget att bevara ekmiljöerna vid Karlberg intakta för att inte underminera områdets betydelse för insektsfaunan. Länsstyrelsen bedömer att de naturinventeringar som utförts som del av detaljplaneringen är relevanta och välgjorda. De fynd som gjords av spår av bredbandad ekbarkbock på Dianas kulle är mycket viktiga och glädjande. I Tomteboda strax norr om Karlbergsområdet, påträffades 2014 både själva skalbaggen och spår efter arten, vilket visar att arten har en aktuell förekomst i området. Länsstyrelsen arbetar med ett nationellt åtgärdsprogram för bevarandet av denna starkt hotade art, vars enda kända svenska lokaler finns i Stockholmsregionen. Bredbandad ekbarksbock är dessutom Solnas kommunart, tilldelad av miljöministern år 2010. Den bredbandade ekbarksbocken är beroende av nyligen döda grövre stam- och grendelar på ek. Det behövs också efterträdare till befintliga grova ekar för att på sikt säkra artens bevarande på platsen. Genom att ta bort även enstaka lämpliga koloniträd, aktuella eller potentiella, riskerar man att passera den kritiska punkt där Karlbergsområdet inte längre kan fungera som habitat åt den bredbandade ekbarksbocken. Länsstyrelsen befarar att planen i nuvarande utförande riskerar att få en stor negativ inverkan på naturvärdena i området, detta eftersom två av tio stora ekar på Dianas kulle enligt planförslaget skulle behöva fällas. Med hänsyn till områdets naturvärden anser Länsstyrelsen det önskvärt att staden studerar alternativa placeringar för elevbostäderna inom Karlbergsområdet. Området ligger strax utanför riksintresseområde för kulturmiljövården Karlberg (AP 78). Karlbergs slott och bebyggelsen närmast slottet är också statligt byggnadsminne enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Det är Riksantikvarieämbetet som har tillsynsansvar för statliga byggnadsminnen. Länsstyrelsen har ur riksintresse- eller fornlämningssynpunkt inget att erinra mot planen. Det är dock

4 (7) önskvärt med en tydligare redovisning av hur den tillkommande bebyggelsen ska utformas och hur kulturhistoriska värden påverkas av planen. Det anges i planhandlingarna att staden avser genomföra arbeten under grundvattenytan. Till nästa skede behöver därför staden studera påverkan på grundvattnet ytterligare. Länsstyrelsen anser att det tydligare bör beskrivas hur dagvatten avses tas om hand inom planområdet. Planområdet ligger ca 100 meter från Karbergskanalen. Även om ökningen av hårdgjorda ytor inte är så stor kan dagvattenavrinningen ändå innebära negativ påverkan på ytvattnet. Vattenförekomsten Mälaren-Ulvsundasjön bedöms idag ha problem med övergödning, förändrade habitat genom fysisk påverkan till exempel hårdgjorda ytor och miljögifter. Förvaltningens kommentar: En alternativ placering av byggnaden har tagits fram för att undvika att påverkar de värdefulla ekmiljöerna kring Dianas kulle. Planhandlingarna har kompletterats med uppgifter om miljökvalitetsnormer för vatten. Dagvattnet kommer att föras till befintligt dagvattennät och vidare till Karlbergssjön. Förslaget bedöms inte ge någon negativ påverkan på kulturmiljön. Information gällande geotekniska förhållanden har utvecklats. Trafikverket Fastigheten är omgiven av trafikleder, riksintressena Essingeleden/Pampaslänken i väster och norr samt järnvägen och Klarastrandsleden i öster. Bullernivåerna är höga i området. De stora trafikmängderna gör också att luftkvaliteten inte är den bästa. Trafikverkets uppfattning är att det är nödvändigt att det tas fram en bullerutredning samt att det sker en redovisning av luftkvaliteten. Förvaltningens kommentar: En ny bullerutredning har tagits fram. Elevhemmet har bedömts kunna jämställas med hotell vilket innebär att det inte finns några utomhuskrav eller utomhusriktvärden gällande trafikbullernivåer. Inomhusnivåerna bedöms kunna uppfyllas, detta säkerställs genom en planbestämmelse i detaljplanen. I nuläget klaras miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 och förslaget bedöms inte medföra någon negativ förändring. Planbeskrivningens avsnitt gällande buller och luft har reviderats. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöövervakningsenheten (MÖ) delar planenhetens bedömning att genomförandet av planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Den nya bebyggelsen i nuvarande förslag bidrar dock till att ytterligare försvaga eklandskapet. Karlbergsområdet är en del av Solnas värdefulla eklandskap, vilket tillsammans med eklandskapet i delar av Stockholm är unikt för regionen. I Karlberg finns 30 jättekar, som redovisas i länsstyrelsens inventering av värdefulla träd (minst 1 m i stamdiameter eller motsvarande kvalitet). 91 ekar av något mindre dimensioner, så kallade ekefterträdare (minst 64 cm i stamdiameter, 200 cm i stamomkrets) finns i Karlberg. I rapporten Risk för kontinuitetsglapp och förlust av biologisk mångfald i Solnas ekmiljöer, Erik Olsson, 2010 (examensarbete vid Stockholms universitet), redovisas bland annat förekomsten av jätteekar och ekefterträdare i Solna. För att långsiktigt bevara eklandskapets funktion som livsmiljö för en mängd arter, varav en del hotade arter, är det av avgörande betydelse att det kommer att finnas stor tillgång

5 (7) till jätteekar även i framtiden. För detta är det nödvändigt att det finns många ekar av mindre dimensioner, så kallade ekefterträdare. Det blir alltid en naturlig förlust av ekefterträdare, som alltså aldrig blir jätteträd. För att bibehålla mängden jätteekar måste det därför finnas många fler efterträdare än jätteträd. Enligt ekrapporten ovan beräknas 85% efterträdare och 15% jätteträd ge balans. Det skulle i det här fallet betyda ett behov av 170 ekefterträdare i Karlbergsområdet. Trots den jämförelsevis goda förekomsten av ekefterträdare i Karlberg (91 st) är slutsatsen därmed att det är för få ekefterträdare för att dagens mängd av jätteträd/värdefulla träd långsiktigt ska kunna upprätthållas. Att aktivt minska tillgången till ekefterträdare genom exploateringsprojekt kommer på sikt att försvaga eklandskapet. Det i sin tur kommer att drabba de arter som är beroende av grova ekar för sin överlevnad. Bredbandad ekbarkbock har enligt den översiktliga insektsinventeringen nyligen förökat sig inom området. Arten är en ansvarsart för Solna stad, genom att den de senaste 10 åren i hela landet endast förekommer inom Solna och Stockholm. Bredbandad ekbarkbock tilldelades som kommunart till Solna stad 2005 av dåvarande miljöministern. Ett nationellt åtgärdsprogram för arten finns. Denna starkt hotade art behöver förstärkningsåtgärder, inte försvagande åtgärder. Även andra skyddsvärda arter knutna till grova träd och till ek påträffades vid inventeringen. Mot bakgrund av ovanstående anser miljöövervakningsenheten att den exakta platsen för byggnaderna bör ses över. Miljöövervakningsenheten bedömer att skogskullen med ekar är mest lämpad för att långsiktigt bevara eklandskapets funktion för bevarande av hotade arter. Enligt PBL 2 kap 2 gäller följande: Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. I det fortsatta planarbetet bör alternativa placeringar och utformningar av byggnaderna sökas, där byggnaderna placeras utanför ekarnas kronor och rotsystem. I första hand bör en placering som inte heller gör intrång i skogskullen väljas. Även de gamla tallarna och talltickorna på skogskullen är skyddsvärda, men ekarna bedöms vara mest skyddsvärda på den här platsen. Planområdet ligger relativt nära stranden för Karlbergskanalen, även om de föreslagna nya byggnaderna ser ut att vara placerade strax utanför strandskyddsområdet på 100 m. I det fortsatta planarbetet bör belysas hur detaljplanen förhåller sig till strandskyddet. Vid en jämförelse mellan de båda bullerkartorna över Karlbergsparken, vilka visar beräknade bullernivåer före och efter uppförandet av bullerskärmen utmed E4/E20, syns att bullerskärmen ger en avsevärd förbättring av ljudmiljön i Karlbergsparken. I bullerkartan med bullerskärm kan utläsas att delar av de nya byggnaderna kommer att utsättas för buller överstigande 55 dba ekvivalent ljudnivå vid fasad. Så är fallet med stora delar av den norra byggnaden och med den södra byggnadens norra del. I den fortsatta planeringen behöver bullersituationen för de nya byggnaderna studeras närmare. Möjliga lösningar för att klara gällande bullerkrav för bostäder och för att skapa så goda ljudmiljöer som möjligt bör redovisas. Bullerberäkningar behöver göras specifikt för de nya byggnaderna. I planhandlingarna saknas utredning och beskrivning av hur dagvattnet ska tas om

6 (7) hand. Recipienten Karlbergssjön kommer från och med nästa vattencykel, som påbörjas i december 2015, att ingå i en ny så kallad ytvattenförekomst som utgörs av Bällstaviken Ulvsundasjön Karlbergssjön. Åtgärder som ger en förbättrad vattenkvalitet jämfört med idag krävs för att miljökvalitetsnormerna om god ekologisk och kemisk vattenstatus i recipienten till år 2021 ska kunna följas. Bestämmelserna om miljökvalitetsnormerna för vatten regleras i 5 kap miljöbalken där det anges att myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs, samt för att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram. Kommunerna har i Vattenmyndighetens åtgärdsprogram ett särskilt utpekat ansvar att utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. I 2 kap 10 PBL anges att vid planläggning och i andra ärenden enligt PBL ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap miljöbalken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap miljöbalken följas. En redovisning av hur detaljplanen ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i enlighet med ovan angivna bestämmelser måste därför göras. Gröna tak (sedumtak eller liknande) bör övervägas i projektet. Gröna tak skulle från dagvattensynpunkt till stor del kompensera för den grönyteförlust som projektet innebär. Frågan om energieffektivitet samt möjligheten att ta tillvara solenergi bör studeras i det fortsatta projektet samt integreras i gestaltningsfrågan. Detsamma gäller åtgärder för att underlätta och uppmuntra ökat cyklande, exempelvis väl placerade och utformade cykelparkeringar (väderskyddade och stöldsäkra). Förvaltningens kommentar: En alternativ placering av byggnaden har tagits fram för att undvika att påverkar de värdefulla ekmiljöerna kring Dianas kulle. Det nya planområdet ligger inte inom strandskyddat område. Planhandlingarna har kompletterats med miljökvalitetsnorm för vatten, hur dagvattnet är tänkt att hanteras samt en bullerutredning. Hur energieffektiv en byggnad ska vara regleras inte i detaljplaner, föreskrifter om detta finns i Boverkets byggregler. Fortum Värme Vi kan erbjuda fjärrvärme då vi planerat för denna nybyggnation. Lantmäteriet För genomförandet av planen krävs ingen fastighetsreglering. Lantmäteriet har under denna förutsättning ingen erinran. Under tekniska frågor saknas uppgifter angående gator, vatten- och avlopp, dagvatten, värme, kyla samt elenergi. Grundkartan saknar koordinater. Förvaltningens kommentar: Planhandlingen kompletteras med uppgifter gällande vatten- och avlopp, dagvatten, värme samt elenergi. Koordinater infogas i grundkartan. Polismyndigheten Polismyndigheten i Stockholms län vill peka på vikten av att den brottsförebyggande och trygghetshöjande aspekten genomsyrar planeringen i så stor utsträckning som möjligt. Detta uppnås genom att råden och anvisningarna i Bo Tryggt 05 (www.botryggt.se) uppmärksammas i ett tidigt skede och sedan följer

7 (7) med under hela processen i alla beslut. Här finns en teoretisk och praktisk kunskap om hur bostäder och kommersiella fastigheter kan uppföras med en hög grad av trygghet och säkerhet. I Bo Tryggt 05 finns också checklistor till stöd för kommunen och byggherren. Bo Tryggt 05 bör vara basen vid planering, projektering och byggande med avseende på trygghetsfrågor. Ett komplement till ordinarie remissoch samrådsförfarande är att göra reella och virtuella trygghetsvandringar. Dessa kan ge en känsla av den upplevda tryggheten i det nya området. Med denna metod kan otrygga platser eller situationer upptäckas. Se Bo Tryggt, kapitel A6, Trygghetsvandra. Förvaltningens kommentar: Trygghetsaspekten hanteras under rubriken Tillgänglighet och trygghet i planbeskrivningen. Vattenfall Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet. Förutsatt att tillkommande byggnad ansluts från befintligt nät i området har Vattenfall inte något ytterligare att erinra. Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. Remissinstanser som inte har någon erinran mot planen Norrenergi Norrvatten Trafikförvaltningen FTI 4. Förändringar efter samrådet Planhandlingarna har kompletterats med information gällande dagvattenhantering, miljökvalitetsnormer för vatten, geoteknik, buller, luftkvalitet, påverkan på kulturmiljön, vatten- och avlopp, el och uppvärmning. Efter inkomna synpunkter under samrådet har plankartan reviderats genom att; Planområdet har flyttats till en annan del av Karlbergsområdet Koordinater infogas i plankartan. Ann-Christine Källeskog Plan- och byggchef Jonas Ellenfors Planarkitekt