BESTÅNDSFR NDSFRÖINSAMLING Planering och erfarenheter Kvalitetsmål -Genetiska Södra Sverige prioritet: från n fenotypiskt acceptabla bestånd Norra Sverige prioritet: härdigheth -Fysiologiska Oskadat frö med hög h g grobarhet och energi samt med hög h lagringsbarhet -Andra målm -Ekonomiska Så billigt som möjligtm -Äkthetsgaranti Insamlingskontroll, väl v l märkt m och registrerat - Lager Säkra behovet utan att binda för f r mycket kapital 1
Historiska händelser h påverkande p insamlingsplaneringen i bestånd Volympåverkande - Mer plantering minskad självf lvföryngring - Mer täckrotsodling = mindre fröå öåtgång,, högre h kvalitetskrav,-70 70-tal - Högre skogssåddsandel från n 1990-talet - Successiv ökad fröproduktion i plantager och användning ndning av detta - Olika perioder med granfröimport (från n Tjeckoslovakien/Polen/ Rumänien och senare från n Lettland/Vitryssland, senskjutande material) - Knappt någon n tallplantering i södra s Sverige pga viltskador (?) 2000-talet 2
Forts Historiska händelser h påverkande p insamlingsplaneringen i bestånd Avverkningspåverkan verkan - Mer åretruntaverkning och med maskiner ( toppf toppförstörande ) Regelpåverkan - Införandet av nya regler Godkända frötäktsomr ktsområden/- bestånd främst under 1990-talet - Stambrev 3
Erfarenhetsbakgrund (inom Domänverket 1960-1999) 1999) Södra Sverige - Frötäktsbest ktsbeståndsklassificering = inventering av lämpliga l frötäkts kts-bestånd påp Domänverkets marker i Götaland G och södra s Svealand 1961-62 62 efter utbildningsexkursion under ledning av Tore Arnborg. - Urvalskriterier: Rakhet, stamform, växtvridenhet, v grenvinkel, grendiameter, antal grenar /varv, sprötkvist och dubbeltoppighet, kronform. Vid den slutliga sammanfattningen skulle även hänsyn h tas till arealstorlek, frekvens av minusträd d i beståndet, närhet n till minusbestånd nd i omgivningen samt naturligtvis till bestånds nds-historik. Om möjligt m skulle avgöras om proveniensen/beståndet ndet var icke-svenskt. 4
forts Erfarenhetsbakgrund -Resulterande i endast ett fåtal f plusbestånd och ca 10-12 12 % bättre normalbestånd. nd. Dramatiskt stor skillnad mellan olika bestånd, som ej alltid gick att förklaras f av biotop, anläggning och/eller skötsel. Beslut: Vid planering av slutavverkning (ev( sista gallring) skulle även kottplockning planeras av dessa bästa b bestånd. Hur säker s var man påp att de utvalda bestånden var genetiskt bättre? Antagandet var minst lika mycket Har man lyckats en gång g att fåf ett fint bestånd av det aktuella materialet borde man kunna fåf det en gång g till!!! 5
forts Erfarenhetsbakgrund Norra Sverige - Behovsinsamling med hänsyn h till i första f hand latitud och altitud samt att undvika plockning från n rena minusbestånd, nd, blädad skog och närhet n till kusten. - Hur mycket kunde man lita påp förflyttningsreglerna? - Hur stort lager behövde man samla in för, f när n r det blev ett bra nytt kottår? 6
Insamlingsplanering Måste göras g i tid Ansvarig? Behovet - för r vilka zoner för r hur många m år? Förväntad blomning kottillgång ng? Var finns godkända områden/best den/bestånd? nd? Markägarekontakter tillstånd? 7
Forts Insamlingsplanering Var, när n r och hur kommer avverkningar ske? (i nordligaste Sverige plockning påp stående träd?) Provtagning plockningsbart? mognadsgrad (= köldtålighet lighet avgör r mkt om vinter-,, senvinter- plockning kan ske. Vid tidig plockning kan eftermognadslagring behövas. Insekts- och svampangrepp påp kottarna? 8
Forts Insamlingsplanering Personal-/plockaretillg /plockaretillgång? Instruktioner ev inköps- kontrakt om mängd m per överenskommet bestånd och leveransplats Säckar märkning mellanlagring frakt till kläng (OBS ingen oskyddad plockad kott kvar i skogen!!!) Kontroll hur - på platsen av kotten, mängden? m Betalning? Risker plockning påp annan plats? Stambrevsansökan 9
Blir inte fröet för f r dyrt om man måste m göra g allt detta? Nej och åter Nej!!! Hur stor är frökostnadsandelen av plantpriset? Vad kostar det att stå utan frö? Hur mycket mer värt v är r det att ha ett frö som har 2-32 3 % bättre grobarhet? Hur mycket är r det värt v att ha ett oskadat frö som kan IDS-behandlas om sås behövs? Rätt hantering ger klart bättre b kvalitet. 10