MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik som huvudämne. Beskrivning av ämnet I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna använder det talade och det skrivna språket för att till allmänheten förmedla händelser, fakta, åsikter, värderingar och tolkningar på samhällslivets alla områden. Av journalisten krävs därför en god språkbehandling och språklig färdighet i allmänhet, men också språklig medvetenhet, t.ex. insikter i hur språket kan användas som maktmedel i samhället. Språket i medierna brukar ses som mönsterbildande eller riktgivande och journalisterna har därför ett stort ansvar för språket. Inte minst gäller detta finlandssvenska journalister: för dem är det en speciell utmaning att kunna tala och skriva en korrekt, ledig och naturlig svenska. Journalisterna behöver kunskap om hur språket fungerar. Språk är också handling och påverkan, varför journalister bör vara medvetna om vilka värderingar de genom sitt språkbruk förmedlar till andra. Journalister producerar texter dag efter dag vanligen under stark tidspress. Journalisternas språk blir därför lätt rutinartat. En viktig del av utbildningen är att från början uppmuntra och uppöva ett personligt språk och inspirera till alternativa skrivsätt. Rätt att delta i undervisningen Deltagande i studieperioderna i mediespråk förutsätter journalistik som huvudämne. Översikt över studieperioderna i mediespråk: MEDIESPRÅK I 2 sv I Språkriktighet och skrivövningar MEDIESPRÅK II 3 sv II Tidningsspråkets genrer och stilistik MEDIESPRÅK III 2 sv III Retorik, textanalys och skrivövningar MEDIESPRÅK IV 3 sv IV Skapande framställning och reportagespråk Termin 47
MEDIESPRÅK I 71735 SPRÅKRIKTIGHET OCH SKRIVÖVNINGAR Tidpunkt: Termin I, 7.9 29.10. 7.9 28.9, tis. kl. 9 16 i sal 314, fre. 17.9 kl. 9 16 i sal 314, 4 11.10, mån. kl. 8 14 i sal 210 och fre. 29.10 kl. 10 13 i sal 210. Förövrigt blockundervisning med JOURN A1. 2 sv - uppövar ett korrekt och ledigt språk genom skrivövningar som omfattar olika typer av uppgifter, referat och översättningar från finska, - får grundläggande insikter i talspråkets och skriftspråkets särdrag med speciell hänsyn till olika situationers krav på den språkliga utformningen, - får grundläggande insikter i språkvård och språkriktighet. Föreläsningar, skriv- och talövningar med genomgång och diskussion. Obligatoriskt deltagande i undervisningen. Litteratur: 1. Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm 2000.150 s. 2. Reuter, M., Översättning och språkriktighet. Helsingfors 1994. 116 s. 3. Reuter, M., Reuters rutor. Helsingfors 1992. 237 s. 4. Hanson, H., Talspråkslära för journalister och andra. Lund 2001. 150 s. 5. Tidskrifterna Språkvård och Språkbruk enligt anvisningar. Bredvidläsningslitteratur: Svensk uttalsordlista. Helsingfors 1994. 205 s. Det som behandlats på föreläsningarna och kurslitteraturen tenteras. MEDIESPRÅK II 71736 TIDNINGSSPRÅKETS GENRER OCH STILISTIK Tidpunkt: Termin II, 7.2 23.3. Blockundervisning 7.2 11.2 i sal 103. Övningar 16.2 23.3, ons. kl. 9 16 i sal 314. 3 sv - genom studium av tidningens olika avdelningar och stilanalys får kunskap om tidningsspråkets genrer och konventioner samt om stilistik över lag, - uppövar ett professionellt och personligt språkbruk genom skrivövningar som omfattar journalistiska uppgifter. 48
Föreläsningar, grupparbeten och skrivövningar med genomgång och diskussion. Obligatoriskt deltagande i undervisningen. Kurslitteraturen läses före kursens början. Litteratur: 1. Liljestrand, B., Språk i text. Handbok i stilistik. Lund 1993. 176 s. 2. Hultén, B., Journalistikanalys En introduktion. Lund 2000. 109 s. 3. Melin, L. & Lange, S., Att analysera text. Stilanalys med exempel. Lund 2000. 170 s. 4. Reuter, M., Reuters rutor 2. Helsingfors 1996. 232 s. 5. Artiklar enligt lärarens anvisningar. Föreläsningarna och kurslitteraturen tenteras. MEDIESPRÅK III 71734 RETORIK, TEXTANALYS OCH SKRIVÖVNINGAR Tidpunkt: Termin III, 30.3 4.5, ons. kl. 9 16 i sal 314. 2 sv - får grundläggande insikter i medieretorik, - får fördjupade kunskaper i textanalys, - övar upp sina färdigheter i att utrycka sig ledigt och korrekt både i tal och skrift. Föreläsningar, grupparbeten och skrivövningar med genomgång och diskussion. Obligatoriskt deltagande i undervisningen. Litteratur: 1. Johannesson, K. Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm 1998. 285 s. 2. Kroon, Å. Debattens dynamik. Hur budskap och betydelser förvandlas i mediedebatter. Linköping 2001. Enligt lärarens anvisningar. 3. Grünbaum, C., Språkbladet. DN förlag 2001. 192 s. 4. Artiklar enligt lärarens anvisningar Föreläsningarna och kurslitteraturen tenteras. 49
MEDIESPRÅK IV 71737 SKAPANDE FRAMSTÄLLNING OCH REPORTAGESPRÅK Tidpunkt: Termin IV, 10.1 28.1. Blockundervisning varje vardag kl. 9 16 i sal 103. 3 sv Målet är att den studerande - genom fria skrivuppgifter övar upp sin personliga stil och uttrycksförmåga, - får grundläggande insikter i reportaget som genre genom läsning och analys av reportageböcker. Föreläsningar och skrivuppgifter. Stor vikt läggs vid genomgång och diskussion. Obligatoriskt deltagande i undervisningen. Litteratur: 1. Reportageböcker enligt lärarens anvisningar. 2. Larsson, S., Berättande journalistik. Stockholm 1994. 143 s. 3. Hultén, L., Reportaget som kom av sig. JMK Skriftserie 1.1990. 237 s. 4. Thurén, T., Reportagets rika repertoar. JMK Avhandlingsserie 1. 1992. 392 s. Skrivövningar, aktivt deltagande i kursen och en skriftlig analys av en utländsk eller svensk reportagebok ersätter tentamen. SPECIALSTUDIER LIVSERFARENHET OCH FORSKNINGSKUNSKAP 71552 Tidpunkt: Vt, 1.2 26.4, tis. kl. 15 17 i sal 209. 3 sv. Kursen kombinerar språkkunskap och socialt arbete. Målet är att den studerande ökar sin erfarenhetskunskap genom inlevelse i skönlitterära verk samt förmågan att reflektera över enskilda personers upplevelser i förhållande till en vetenskapligt producerad kunskap inom respektive temaområde. Diskussion och analys av skönlitteratur. Innehållet bearbetas med hjälp av rollspel och pedagogiskt drama. En skriftlig uppgift baserad på reflektioner om den lästa skönlitterära texten i förhållande till vetenskapliga rapporter avslutar kursen. Kursen innehåller också ett möte med en finlandssvensk författare som skrivit om sin livserfarenhet. 50
Deltagande: Litteratur: Kursen är avsedd för studerande i socialt arbete och journalistik och deltagandet är frivilligt. Högst 12 studerande kan antas till kursen. Anvisad litteratur finns på högskolans anslagstavla (2 vån.) i mitten av oktober. Ca fem skönlitterära böcker och vetenskapliga rapporter utgör kursens arbetsmaterial. Ingen boktentamen. Överassistenten i socialt arbete, Inger Siiriäinen och lektorn i svenska, Christina Korkman. 51