STUDIEGUIDE FÖR JOURNALISTIK

Transkript

1 STUDIEGUIDE FÖR JOURNALISTIK LÄSÅRET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till studierna i journalistik 3 Målet för studierna i journalistik och mediekunskap 3 Strukturen för studierna 4 Utbildningen i journalistik och mediekunskap 4 Översikt över studieperioderna i journalistik 5 Magisterstudier i medier och kommunikation 7 Studiegång 7 Mediespråk 8 Information om praktikperioderna 8 Biämnesstudier i journalistik och mediekunskap 9 Biämneshelhet i praktisk journalistik 9 Redaktionellt laboratorium för produktion, forskning och mediesamarbete 10 Individuell studieplan och portfolio 10 Studierna vid Soc&kom 11 Studenter kan påverka 11 Ämnesmedel 12 Soc&kom är en del av Helsingfors universitet 12 Lärare 13 J-komm studenternas egen förening 14 Schema 15 VÄLKOMMEN TILL STUDIERNA I JOURNALISTIK Huvudämnet är journalistik och mediekunskap. Huvudämnet omfattar kommunikationsteori, mediekunskap, journalistiskt arbete och journalistik- och kommunikationsforskning. Studierna leder till politices kandidatexamen och ger kompetens att arbeta som journalist på tidning, radio, tv och webb. Studierna ger färdighet att fortsätta till politices magisterexamen. Undervisning i journalistik infördes vid Soc&kom år Efter några år bildade ämnet en egen undervisningshelhet, och hösten 1968 fastställdes en ämneskombination med journalistik som huvudämne. MÅLET FÖR STUDIERNA I JOURNALISTIK OCH MEDIEKUNSKAP Studenten ska: behärska de grundläggande journalistiska arbetsmetoderna och kunna arbeta som reporter för alla medieplattformar vara förtrogen med de finlandssvenska medierna kunna använda modersmålet som arbetsredskap och uttrycksmedel förstå mediernas ställning och betydelse i samhället och kritiskt granska deras arbetssätt förstå och kritiskt granska journalistikens innehåll, former och uppdrag i samhället förstå sammanhangen mellan olika skeenden i samhället och kritiskt analysera dem känna till forskningsmetoder i medie- och journalistikforskning samt kunna tillämpa metoder kunna tolka forskningsresultat kunna skriva vetenskaplig text ha de teoretiska, begreppsliga och metodologiska färdigheter som förutsätts för studier på högre akademisk nivå.

3 4 5 STRUKTUREN FÖR STUDIERNA Politices kandidatexamen (PK) 180 sp, med journalistik och mediekunskap som huvudämne, består av följande studiehelheter allmänna studier (30 sp) grundstudier i journalistik och mediekunskap (2) ämnesstudier i journalistik, mediekunskap och mediespråk (6) biämnestudier ett obligatoriskt biämne Samhällsvetenskapernas grunder (2) ett valfritt biämne (2) valfria studier (10 sp) Huvudämnet omfattar journalistik och mediekunskap 80 sp, samt mediespråk 10 sp, sammanlagt 90 sp. Den nya biämneshelheten Samhällsvetenskapernas grunder är obligatorisk. Valet av det andra biämnet är fritt. Den som vill avlägga biämneshelheten på annat sätt (till exempel enbart ett stort biämne) kan lämna ansökan till rektor. UTBILDNINGEN I JOURNALISTIK OCH MEDIEKUNSKAP Utbildningen i journalistik och mediekunskap är både en yrkesutbildning för journalister och en introduktion till akademisk forskning om journalistik, medier och kommunikation. Utbildningen inriktar sig, i likhet med de övriga nordiska journalistutbildningarna, uttryckligen på journalistik och medier, med allmän kommunikationsteori snarast som ett stöd för journalistiken. Studierna är uppdelade i grund- och ämnesstudier. Grundstudierna omfattar studieperioder som gäller journalistikens grunder, historia, journalistikens roll i samhället, journalistens rättigheter och skyldigheter, och grundläggande kunskap om mediernas uppkomst, utveckling och nuläge. Ämnesstudierna består av praktiskt yrkesinriktade kurser för olika medier och olika former av journalistiska arbetsmetoder, teori och forskning i journalistik och kommunikation, samt innehåller arbetsskeden i anslutning till kandidatuppsatsen. Eftersom de praktiskt inriktade studieperioderna är tidskrävande och fordrar närvaro samt vissa förkunskaper, har journalistiken ett schema som bygger på årskursindelning. Första året går de yrkesinriktade kurserna främst ut på journalistiska arbetsmetoder i allmänhet samt introduktion till tidnings-, radio- och webbjournalistik. Andra året arbetar studenterna med radio och tv. Varje student genomgår en introduktionskurs för alla medier. Det tredje året arbetar de studerande med reportage, redigering och forskningsstudier. De flesta ämnesstudieperioder och kurserna i mediespråk är arbetsintensiva och kräver regelbunden obligatorisk närvaro. Hela det första läsåret har schemalagts med tanke på heltidsstudier i journalistik och mediekunskap. Schemat lämnar inte utrymme för större biämneshelheter eller för förvärvsarbete. Under andra och särskilt under tredje läsåret kräver studierna mer individuellt arbete. Fortfarande finns det ändå tidvis schemalagda intensiva kurser. Den forskningsmässiga inriktningen är integrerad med undervisningen i journalistiska färdigheter. Forskningsmetoder kombineras med teoretiska kurser och kandidatseminarier som stegvis utvecklas till en kandidatuppsats. Det är också möjligt att göra en praktiskt inriktad journalistisk kandidatuppsats. Studenten görs också uppmärksam på att vissa studieperioder, bland annat praktiken, kräver förkunskaper. Dessa kurser kan inte påbörjas förrän de kurser som nämns i förkunskapskraven har slutförts. Obs! Kursfordringarna förnyades för den treårsperiod som inleddes vid terminstarten hösten 2014 De förnyade kursfordringarna införs stegvis så att studenter som inlett sina studier 2013 eller tidigare följder den tidigare strukturen, medan de studenter som inledde studierna hösten 2014 följer den nya strukturen. Detta innebär t.ex. att kurserna i Reportage och Mediespråk 3 erbjuds för sista gången inom kandidatstudierna hösten 2015, och kursen Redigering och Arbetsledning sista gången i nuvarande form våren ÖVERSIKT ÖVER STUDIEPERIODERNA I JOURNALISTIK (gäller studenter som börjar hösten 2015) GRUNDSTUDIER 2 Studiepoäng Termin G1 Introduktion till journalistik och etik I G2 Mediejuridik II G3 Mediehistoria och kommunikationsteori G4 Medieforskning och journalistikkritik 4+1 sp III Vetenskapligt skrivande för journalister 1 sp (huvudämnesstudenter) G5 Medier, kommunikation och genus III ÄMNESSTUDIER 6 Praktiska kurser i journalistik 3 II Ä1 Research, nyheter och intervju I

4 6 7 Ä2 Journalistikens uttrycksformer 1 Visuell journalistik 4sp I Radio 3 sp I Radio och tv 4 sp IV Textredigering och layout 4 sp VI Ä3 Journalistiskt arbete i multimedial miljö 10 sp Ä4 Praktik II - Forskningsstudier F1 Forskningsmetodik 20 sp sp Forskningsmetodik I 3 sp IV Forskningsmetodik II 4 sp IV Metoder i medie- och journalistikforsk. 3 sp V F2 Kandidatseminarium 4 sp V F3 Kandidatavhandling 6 sp V - Mediespråk 10 sp MS 1 Språkriktighet och skrivövningar I MS 2 Genrer och stilistik II Huvudämnesstudier totalt = 90 sp Biämnet Samhällsvetenskapernas grunder erbjuds fr.o.m. hösten Syftet är att erbjuda en bred allmänbildning i samhällsvetenskapliga ämnen. För studerande med journalistik och mediekunskap som huvudämne är biämnet obligatoriskt. Biämnet består av fem kurser. Av dem är Medielandskapet i förändring (Medialandscape in transition) och Statskunskapens grunder obligatoriska. De övriga tre kurserna kan väljas fritt inom kursutbudet. Observera att kursen Mediehistoria och kommunikationsteori för journalistikstudenterna ingår i huvudämnet. II MAGISTERSTUDIER I MEDIER OCH KOMMUNIKATION Vi rekommenderar att journalistikstudenter fortsätter med magisterexamen. Efter avlagd politices kandidatexamen i journalistik och mediekunskap vid Soc&kom kan studenten utan särskilt inträdesförhör fortsätta sina studier i ämnet medier och kommunikation vid institutionen för socialvetenskap vid Statsvetenskapliga fakulteten. Magisterstudier i medier och kommunikation innehåller också fördjupade studier i journalistik. Varje år erbjuds 1 3 studiehelheter i journalistik och medieforskning på svenska. Också magisterseminariet och metodkursen undervisas på svenska. STUDIEGÅNG Studieperioderna bör tas i en viss ordning. Se närmare information om krav på förkunskaper för respektive kurs. Före Ä3 Journalistiskt arbete i multimedial miljö bör följande kurser vara klara: G1 Introduktion till journalistik och etik, MS1 Språkriktighet och skrivövningar, Ä1 Research, nyheter och intervju och Ä2a. Visuell journalistik och 2 b Radio. Före vinterpraktiken de ovan nämnda och Ä3, och före sommarpraktiken dessutom G 2 Mediejuridik och MS 2 Genrer och stilistik. RÄTT ATT DELTA I UNDERVISNINGEN Rätten att avlägga grundstudier i journalistik och mediekunskap är i princip inte begränsad. Eftersom kursernas deltagarantal dock är begränsat avläggs biämnesstudier huvudsakligen genom litteraturtentamina. Rätt att avlägga ämnesstudier i journalistik och mediekunskap (studieperioderna Ä1 till Ä4) förutsätter journalistik som huvudämne eller studier med biämneshelheten praktisk journalistik. Därtill har de studenter från Arcada som avlägger biämneshelhet i tv-journalistik rätt att delta i de kurser som biämnet förutsätter. Då inte annat särskilt anges är antalet deltagare per kurs begränsat till 25 studenter. Förtur till kurs har, i denna ordning, (1) huvudämnesstuderande och studenter med praktiskt biämne i journalistik, (2) studenter inom följande samarbetsavtal: biämnet tv-journalistik (Arcada), magisterprogrammet Kultur och kommunikation (HU) och biämnesstuderande inom Soc&kom. Anmälan till kurs (utom för G1 och MS1) ska göras i Weboodi minst 2 veckor innan kursen inleds.

5 8 9 MEDIESPRÅK Samtliga studieperioder är obligatoriska för dem som studerar journalistik och mediekunskap som huvudämne. BESKRIVNING AV ÄMNET I det journalistiska arbetet är språket ett väsentligt arbetsredskap. Journalisterna använder det talade och det skrivna språket för att till allmänheten förmedla händelser, fakta, åsikter, värderingar och tolkningar på samhällets alla områden. Av journalisten krävs därför en god språkbehandling och språklig färdighet i allmänhet, men också språklig medvetenhet, t.ex. insikter i hur språket kan användas som maktmedel i samhället. Språket i medierna brukar ses som mönsterbildande och riktgivande. Journalisterna har därför ett stort ansvar för språket. Inte minst gäller detta finlandssvenska journalister: för dem är det en speciell utmaning att kunna tala och skriva en korrekt och ledig svenska. Journalisterna behöver kunskap om hur språket fungerar. Språk är också handling och påverkan, varför journalister bör vara medvetna om vilka värderingar de förmedlar genom sitt språkbruk. Journalister producerar texter dag efter dag - vanligen under stark tidspress. Journalisternas språk blir därför lätt rutinartat. En viktig del av utbildningen är att från början uppmuntra och uppöva ett personligt språk och inspirera till alternativa skrivsätt. RÄTT ATT DELTA I UNDERVISNINGEN Deltagande i studieperioderna i mediespråk förutsätter journalistik som huvudämne eller (för MS1 och MS2) studier inom biämneshelheten praktisk journalistik. Studieperioderna i mediespråk MEDIESPRÅK 1 Språkriktighet och skrivövningar Studiepoäng Termin MEDIESPRÅK 2 Genrer och stilistik II INFORMATION OM PRAKTIKPERIODERNA I studierna i journalistik ingår tre månader praktik, varav två veckor oavlönad vinterpraktik (mars 2015). Huvuddelen av praktiken avläggs vanligen under sommaren första eller andra året. I Högskolan fördelar platserna till vinterpraktiken, men beaktar önskemål så långt som möjligt. Det bör vara en redaktion med regelbunden mötesverksamhet, d.v.s. en redaktionell miljö att observera och delta i. Praktikplats för sommaren söker var och en själv. Det kan vara fråga om sommarvikariat eller om praktik för ett stipendium som Kulturfonden och Konstsamfundet beviljar. Som sommarpraktik godkänns både journalistiskt arbete och praktik med informationsuppdrag. För godkänd praktikperiod bör MS 1, MS 2, G1, G2, Ä1, Ä2a, Ä2b och Ä3 vara avklarade. Stipendiet söks vanligen inom februari, genom elektronisk ansökan till Kulturfonden. Praktik i tre månader ger, efter inlämnad praktikrapport. BIÄMNESSTUDIER I JOURNALISTIK OCH MEDIEKUNSKAP Följande studieperioder kan slutföras som biämnesstudier eller fristående studier i journalistik och mediekunskap: G1 (), G2 (), G3 () G4 (), G5 (), sammanlagt 25 studiepoäng. Ett särskilt läspaket (10 sp) utöver biämnesstudierna i journalistik och mediekunskap erbjuds studenter som vill ta ytterligare studiepoäng i journalistik. För alternativa engelska kurser vid Soc&kom se mera information under Courses in English. De här biämnesstudierna kan till sin omfattning bli högst 40 studiepoäng. BIÄMNESHELHET I PRAKTISK JOURNALISTIK Till en 60 studiepoängs biämneshelhet i praktisk journalistik antas högst 5 studerande per år, via ett nivåprov i samband med inträdesförhören till högskolan. Biämneshelheten omfattar följande kurser: Grundstudier (2) G1 Introduktion till journalistik och etik G2/RV 4 Mediejuridik G3 Mediehistoria och kommunikationsteori G4 Medieforskning och journalistikkritik Vetenskapligt skrivande för journalister G5 Medier, kommunikation och genus Mediespråk (10 sp) MS1Språkriktighet och skrivövningar MS2 Genrer och stilistik Studiepoäng 4+1 sp 1 sp

6 10 11 Obligatoriska ämnesstudier (26 sp) Ä1 Research, nyheter och intervju Ä2 Journalistikens uttrycksformervisuell journalistik 4 sp radio radio och tv textredigering och layout Ä3 Introduktion till redaktionellt arbete 3 sp 4 sp eller 4 sp 10 sp Obligatoriskt deltagande i kurser gäller för studerande inom biämneshelheten praktisk journalistik på samma sätt som för huvudämnesstuderande. REDAKTIONELLT LABORATORIUM FÖR PRODUKTION, FORSKNING OCH MEDIESAMARBETE Det redaktionella laboratoriet är ett projekt inom vilket högskolan samverkar med andra läroämnen inom bl.a. Helsingfors universitet och Arcada samt med företag och institutioner i mediebranschen för att utveckla både företagens och högskolans verksamhet. För undervisningen i journalistik betyder detta att den gradvis utvecklas för att ännu bättre motsvara de krav som studenter och framtida arbetsgivare har rätt att ställa på Soc&kom. Labbet är ett paraply för en rad reformer som syftar till att utveckla innehållet i befintliga ämneskurser och att lägga till helt nya element. Det samverkar med mediebranschen i olika forsknings- och utredningsprojekt. Studenterna ges möjlighet att arbeta med projekt för att skapa nya mediesatsningar, i samarbete med andra utbildningar och medieaktörer. Där ingår även nya satsningar på seminarier och fortbildning, bl.a. när det gäller datajournalistik och datavisualisering. Det redaktionella laboratoriet finansieras av medel ur Helsingfors universitets Framtidsfond. Labbet ansvarar för kurserna i analys och utveckling av tjänstekoncept (period II) samt projektkurs i tjänsteutveckling (period III). Kurserna ger verktyg för att analysera existerande tjänster och skapa nya. Studenter med journalistik som huvudämne kan även skriva sin kandidatavhandling inom ramen för dessa kurser och med reducerat deltagande i kandidatseminariet. INDIVIDUELL STUDIEPLAN OCH PORTFOLIO Studerande bör i olika skeden av sina studier uppgöra en individuell studieplan, en s.k. ISP. Avsikten med denna studieplan är att den skall fungera som ett hjälpmedel för att planera och följa upp studierna. Under första året ska studenterna anmäla sig till ett samtal med två av ämnets lärare, och diskutera erfarenheterna av studierna, framtidsplaner inklusive biämnen och eventuella utbytesperioder. Ett protokoll över vilka studieperioder som infaller vilka terminer görs upp, planerna kan ändras vid behov. Inom journalistiken kallas dessa samtal PIP-samtal (=personlig inlärningsplan). Vidare görs en portfolio, efter handledning för studenter på årskurs 2 (period II). Portfolion skall reflektera studentens inlärningsstrategi och kompetenser i en analyserande del, samt innehålla arbetsprover och en CV. För studenten är denna portfolio ett instrument för självutveckling och ett visitkort med tanke på att söka jobb, studieplatser och stipendier. Det är viktigt att spara både teoretiska och praktiska arbeten för portfolion. STUDIERNA VID SOC&KOM Det är bra att vara medveten om studiestödets begränsningar redan då man inleder studierna. Den studietakt man väljer från början påverkar hela studietiden. I vilken takt man väljer att läsa skall man avgöra själv, det gäller att sätta realistiska mål som samtidigt sporrar att studera. För en pol.kand. krävs 180 studiepoäng. Heltidsstudier krävs för studiestöd för hela studieperioden. Läs mer om studiestödet på FPA:s webbplats och på universitetets intranät Heltidsstudier innebär 60 sp per läsår. Valet av biämne sker första året vilket innebär att det är bra att gå på olika introduktionskurser för att få en bild av vilket biämne man vill läsa. Biämne kan väljas från Soc&kom, men man skall minnas att hela Helsingfors universitet samt de högskolor som deltar i JOO-avtalet erbjuder en mångfald av möjliga biämnen. Då du planerar dina biämnen skall du beakta att biämneshelheten Samhällsvetenskapernas grunder är obligatorisk för journalistikstuderande. Läs mera om detta i WebOodi. Läs mer om JOO-avtalet på adressen: Man kan ansöka om en JOO-studierätt efter ett års heltidsstudier. Det är bra att kolla de olika måluniversitetens gräns för minsta antal studiepoäng man ska ha avlagt för att kunna antas som JOO-studerande. För Soc&kom är gränsen 4 för att kunna beviljas JOO-studierätt. STUDENTER KAN PÅVERKA I Soc&kom är studenterna representerade i alla viktiga organ. Varje ämne på Soc&kom har ett ämnesråd bestående av undervisningspersonal och studerande. Ämnesrådets uppgift är att utveckla och utvärdera undervisningen inom ämnet samt att lägga fram förslag och komma med initiativ kring ämnet och undervisningen. Via studeranderepresentanterna kan man påverka och föra en dialog om utvecklingen av sitt eget studieämne. Studeranderepresentanterna väljs för två år.

7 12 13 Studeranderepresentanter sitter också med i utbildningsrådet som arbetar med att utveckla hela högskolans undervisning. Studeranderepresentanterna väljs för en två års period. I högskolans styrelse sitter också studeranderepresentanter. Information om styrelsen samt styrelsens protokoll finns på skolans hemsida. ÄMNESMEDEL Studerande kan söka pengar för deltagande i kurser och seminarier, för resor och annan verksamhet som har anknytning till studierna. Det är ämnesföreståndaren (i journalistik professor Jaana Hujanen) som fattar beslut om beviljandet av ämnesmedlen. Ansökan görs på en särskild blankett. LÄRARE Professor Jaana Hujanen jaana.hujanen@helsinki.fi Professor Tom Moring tom.moring@helsinki.fi SOC&KOM ÄR EN DEL AV HELSINGFORS UNIVERSITET Efter kandidatexamen kan Soc&kom-studerande fortsätta sina magisterstudier inom Helsingfors universitet. Undervisning i medier och kommunikation erbjuds på svenska (magisterseminarium, kurs i fördjupad metod samt valbara specialkurser). Kurser på finska och engelska kompletterar. Eftersom Helsingfors universitet är tvåspråkigt har man som svenskspråkig rätt att skriva tentamenssvar och sitt lärdomsprov på svenska. På Soc&koms lärocenters webbplats finns länkar till databaser som innehåller elektroniska tidskrifter och till Helka-databasen som innehåller universitetsbibliotekets böcker. Databaserna kan nås endast från datorer som är uppkopplade till universitetets nätverk (alla som finns på Soc&kom). Universitetslektor Nika Zilliacus henrika.zilliacus@helsinki.fi Universitetslektor Jonita Siivonen jonita.siivonen@helsinki.fi Anmälan till kurser och allmänna tentamensdagar sker via det webbaserade systemet. Läs mera på: Helsingfors universitets intranät Flamma är ett gemensamt kommunikationsforum för alla vid universitetet och samtidigt ett personligt arbetsverktyg för var och en. Via Flamma kan du bl.a.: Universitetslektor Carl-Gustav Linden carl-gustav.linden@helsinki.fi få information om och informera om avdelningens, institutionens, fakultetens, campus och hela universitetets gemensamma frågor. använda din personliga kalender och e-postlåda (vilken också kan användas på adressen diskutera och utbyta information inom arbetsgrupper som inte är tillgängliga för andra än medlemmarna. Universitetslärare Bo-Erik Mannerström bo-erik.mannerstrom@helsinki.fi

8 14 15 J-KOMM STUDENTERNAS EGEN FÖRENING J-komm bedriver en omfattande verksamhet. Det handlar först och främst om journalistik och vår journalistikutbildning men också om umgänge och gemenskap bland våra medlemmar. Här är några av J-komms viktigaste programpunkter. J-SEMINARIET J-seminariet ordnas traditionellt på våren och är en fördjupning i aktuella journalistiska frågor. Tanken med J-seminariet är att komplettera och fördjupa utbildningen på ett område inom journalistiken som J-komm anser att behöver belysas ytterligare. J-RESAN J-resan äger rum på våren och är på många sätt J-komms viktigaste och roligaste programpunkt under året. Resan brukar vara en knapp vecka lång och går till en ort som J-komms medlemmar valt och som är intressant ur journalistisk synpunkt. Tidigare J-resor har gått till Stockholm, S:t Petersburg, Riga, Warszawa, Berlin, Moskva, Vilnius och Budapest. På J-reseprogrammet kan ingå till exempel besök på lokala redaktioner, träffar med finländska utrikeskorrespondenter, besök på den finländska ambassaden och diskussionstillfällen med andra journalistikstuderande. Syftet med J-resan är att väcka tankar och diskussion om medieklimatet i respektive land och ge perspektiv på våra egna journalistiska traditioner i Finland. J-SITSEN Under en vardagskväll i början av hösten bjuder traditionen att J-tvåorna ordnar en J-sits med ett speciellt tema. J-sitsen är precis lagom opretentiös och äger vanligen rum i Redaktionen på Soc&kom. J-FESTEN Redan under sitt första läsår på Soc&kom ställs de nya J-ettorna inför ett eldprov: att ordna den traditionsenliga J-festen. Festen ordnas för både J-studerande och J-föreläsare samt journalister ute på det finlandssvenska fältet. J- festen ska ha ett tema och under festen ska det också ordnas en frågesport med anknytning till temat. Livemusik är uppskattat SCHEMA Översikt och inledningsdatum för detaljer och ev. ändringar kolla detaljprogrammet för respektive kurs i Weboodi! HÖSTEN 2015 J I G1 Introduktion till journalistiken och MS1 Språkriktighet och skrivövningar Gemensam introduktion kl. 9 i sal 306. MS1 och G1 har gemensamt kursprogram. SP4 Politiska och rättsliga strukturer i Finland 1.9 kl.10 i festsalen SK1 Statskunskapens grunder 7.9. kl i festsalen Ä2 Journalistikens uttrycksformer a) Visuell journalistik 5.10 kl. 10 i redaktionen. Föreläsningar och övningar. Ä1 Research, nyheter och intervju kl. 10 i 306. Ä2 Journalistikens uttrycksformer b) Radio 7.12 kl. 9 i 306. J II Sp3 Statistik 31.8 kl. 8 i sal 209. Praktikseminarium 31.8 kl. 13 i 306 Finska 1.9. kl. 12 i Engelska 3.9 kl. 9 Språkcentrum, Fabiansgatan 26 seminarierum 319 Vetenskapligt skrivande 16.9.kl. 12 i sal 211 SP1 Vetenskapsteori kl. 10 i festsalen G 4 Medieforskning kl. 12 i sal 209 J III Ä 9 Forskningsmetodik 8.9 kl. 12 i sal 306. Ä 10 Kandidatseminarium 14.9 kl. 16 i sal 306. MS3 Skapande framställning och reportagespråk inleds tillsammans med Ä7 den 21.9 kl. 12 i sal 306. Då väljer studenterna två reportageböcker var. MS3 fortsätter kl. 10 i sal 306.

9 16 Ä7 Reportage börjar den kl. 10 med data-journalistik i Redaktionen. Datajournalistiken fortsätter den13.10 kl. 9. Kursen i övrigt fortsätter den kl. 14 i 219. Föreläsningar och arbete på eget reportage. VÅREN 2016 J I G2/RV 4 Mediejuridik 14.1 kl. 14 i 209. MS2 Tidningsspråkets genrer och stilistik 11.1 kl. 9 i sal 219. All kurslitteratur ska läsas före kursstarten. Ä3 Journalistiskt arbete i multimedial miljö Inleds kl. 9 torsdagen den i redaktionen. Vinterpraktik torsdagen onsdagen 23.3 Samhällsvetenskapernas grunder/medielandskapet 4.4. kl. 14 i sal 306 G3 Mediehistoria och Kommunikationsteori 31.3 kl. 10 i sal 306 Sommarpraktik J II Ä2c Radio och tv-journalistik 11.1 kl. 9 i 306 Forskningsmetodik kl. 12 i festsalen Forskningsmetodik kl. 12 i festsalen J III Ä8 Redigering och redaktionell arbetsledning 11.1 kl. 9 i redaktionen. Arbetsturer under produktionen LYCKA TILL MED STUDIERNA!