Programmet för kulturjournalistik, 120 hp

Transkript

1 Programmet för kulturjournalistik, 120 hp BA in Cultural Journalism, 120 ects 1. Basdata Omfattning: 120 högskolepoäng Examen: Filosofie kandidatexamen i journalistik med inriktning mot kulturjournalistik Nivåtillhörighet: Grundnivå Programkod: Fastställande: en är fastställd av Humanistiska fakultetsnämnden Revideras Ikraftträdande: HT 2009 Ansvarig instans: 2. Utbildningens mål Beskrivning av utbildning på grundnivå (Högskolelagen 1 kap 8 ) Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2006:173).

2 Nationella mål för aktuell examen Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Övrigt

3 För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Lokala mål för aktuell examen Det övergripande målet är att de studerande efter utbildningen ska ha tillägnat sig de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för självständigt journalistiskt arbete inom press, radio och television samt webb och interaktiva medier, med särskild kompetens att bevaka och kritiskt granska kultursektorn och olika kulturella uttrycksformer. Utbildningen ska även leda till kunskap och förståelse för journalistik- och medieämnets vetenskapliga grunder, orientering om aktuella forskningsfrågor och förmåga att studera och analysera journalistik och medier utifrån relevanta teoretiska perspektiv och med vetenskapliga metoder. Kunskap och förståelse För kandidatexamen i journalistik med inriktning mot kulturjournalistik ska studenten visa god inblick i forskning, teori och debatt om den journalistiska yrkesrollen, det journalistiska berättandets ramar samt massmediernas och journalistikens villkor och inflytande i kultur och samhälle, kunna återge huvuddragen i massmediernas historiska utveckling, visa sig väl förtrogen med och kunna tillämpa de lagar och etiska regler som gäller för yrkets utövande i Sverige, med vissa internationella jämförelser, visa insikter i teoretiska och kritiska perspektiv angående kulturbegreppet och kulturens roll i samhället, visa inblick i kultursektorns politiska, sociala och ekonomiska villkor, uppvisa övergripande kunskaper om olika former av kulturstudier och kulturkritik, och visa kunskap om kulturjournalistikens historia och traditioner samt förståelse av dess villkor och former, bland annat med utgångspunkt i föreställningar om publikens behov av information, granskning och kommentar. Färdighet och förmåga

4 För kandidatexamen i journalistik med inriktning mot kulturrjournalistik ska studenten visa förmåga att självständigt tillämpa journalistiska arbetsmetoder för att söka, samla, värdera, kritiskt tolka och presentera relevant information, inom givna tidsramar och för olika medier, uppvisa de språkliga och tekniska färdigheter som krävs för journalistiskt arbete inom press, radio, television samt webb, kunna tillämpa principer för och tekniker i informationssökning samt källkritik, visa en särskild kompetens när det gäller kulturbevakning och de framställningsformer som är specifika för kulturjournalistikens olika genrer, och kunna tillämpa relevanta teoretiska perspektiv och forskningsmetoder i en mindre studie av journalistik eller medier. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen i journalistik med inriktning mot kulturjournalistik ska studenten visa ett reflexivt förhållningssätt när det gäller olika kulturella uttryck och deras betydelse och position i samhället samt journalistens ansvar för hur de presenteras och framställs, visa förmåga att både i grupp och självständigt analysera, diskutera och göra bedömningar av problem som berör journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder, etik och källkritik, visa vilja och förmåga att självständigt söka kunskap samt förhålla sig reflexivt och källkritiskt till såväl andras utsagor som det egna arbetet och skrivandet, och visa vilja och förmåga att både ge och ta emot konstruktiv kritik angående arbetsmetoder, förhållningssätt och presentationsformer. 3. Innehåll och uppläggning Programmet i kulturjournalistik är en tvåårig påbyggnadsutbildning med 60 högskolepoäng i tidigare studier som behörighetskrav. Under utbildningen kombineras teori med praktik, yrkesinriktade moment med vetenskaplig analys. Metoder för journalistik- och medieanalys integreras som metodstrimma i flera olika kursmoment. Den första terminen samt delar av den fortsatta utbildningen läses tillsammans med studenterna på programmet i vetenskapsjournalistik, och inriktas mot allmänna kunskaper i journalistiskt arbete samt forskning och teori

5 kring journalistik och massmedier. De profilämnen som leder till specialiseringen i kulturjournalistik läses framför allt under andra och tredje terminen. Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, seminarier, grupparbeten, journalistiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. I de delar av undervisningen som kräver det, delas gruppen och två kursmoment ges parallellt. Stora delar av utbildningen kräver obligatorisk närvaro. Utbildningen innehåller två obligatoriska praktikperioder om sammanlagt tolv veckor. År 1: Den första terminen behandlar de teoretiska och praktiska grunderna för det journalistiska arbetet dess arbetsmetoder, språk och regler samt ger en överblick över forskning och teori om journalistik och massmedier. Under termin två utvecklas kunskaperna i journalistiska gestaltningsformer för press, radio och teve och studenterna får praktiskt pröva sina färdigheter under en två veckors kortpraktik. De för utbildningen specifika profilämnena gällande kultur i vid mening och kulturjournalistik introduceras under andra terminen. År 2: Under den tredje terminen sker en fördjupning i profilämnena. Teoretiska studier av kultur och kulturjournalistik kombineras med praktiska övningar i journalistisk granskning och presentation av kultursektorn och olika kulturella uttrycksformer. Terminen innehåller även den längre praktikperioden på tio (10) veckor. Den fjärde och sista terminen ägnas helt åt två självständiga, examinerande arbeten (se nedan). Programöversikt Termin 1: Journalistikens grunder, språk och regler Moment 1: Moment 3: Journalistikens grunder Journalistikens visuella (språk, form, metoder och former, 9 hp regler) (redigering, layout, bild, 9 hp grafik, webb) Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys, 6 hp Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle, 6 hp

6 Termin 2: Journalistik och kultur I Moment 1: Journalistisk gestaltning och analys, 7,5 hp Moment 2: Kulturkritikens traditioner, 7,5 hp Moment 3: Radiojournalistik, 6 hp Moment 4: Tevejournalistik, 6 hp Moment 5: Praktik på tidning, radio eller TV, 3 hp Termin 3: Journalistik och kultur II samt Praktik Moment 1: Perspektiv på kultur, 7,5 hp Moment 2: Praktik, 10 veckor, 15 hp Moment 3: Kulturjournalistikens genrer, 7,5 hp (textanalys och praktiska övningar) Termin 4: Journalistisk och vetenskaplig fördjupning Moment 1: Granskning av journalistiken: uppsats, 15 hp Moment 2: Granskande journalistik, 15 hp Examensarbete/Självständigt arbete För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Utbildningen i kulturjournalistik examineras genom två självständiga arbeten på 15 hp vardera och av olika karaktär: ett yrkesinriktat och ett vetenskapligt. Det ena är en självständig journalistisk granskning av någon del av kultursektorn. Det andra är en uppsats på C-nivå med syfte att, med metoder från medie- och kommunikationsvetenskapen samt journalistikforskningen, kritiskt granska och analysera en journalistisk verksamhet och/eller produkt.

7 4. Behörighet och urval Behörighetskrav För tillträde till utbildningen gäller som särskild behörighet: Sv B/Sv2 B samt En B samt högskoleutbildning om minst 60 hp i avslutade kurser i ett humanistiskt och/eller samhällsvetenskapligt huvudområde (motsvarande 40 poäng i det tidigare systemet). Urval De sökande rangordnas efter antal avklarade akademiska poäng (avslutade kurser) och eventuell journalistisk yrkeserfarenhet. En merit är om den studerande har producerat ett skriftligt uppsats- eller projektarbete. 5. Examination och betygssättning Examinationsformer Examination sker fortlöpande både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt. Även inom de mer teoretiska kursmomenten görs oftast någon av examinationsuppgifterna i form av ett journalistiskt arbete. Se vidare om examination i kursplanen för respektive termin. Betyg Om inte annat anges i kursplanen för en viss kurs eller visst moment sker examination enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Studerande som underkänts vid prov har möjlighet att delta i förnyat prov enligt de regler som anges i kursplanen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator för att bestämma betyg för henne/honom.

8 6. Tillgodoräknande Tillgodoräknande av kurs Student har rätt att få prövat om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. För närmare information se högskoleförordningen samt: Ett negativt beslut om tillgodoräknande är möjligt att överklaga till Överklagandenämnden för högskola. Ett negativt beslut skall även motiveras skriftligt. 7. Övriga föreskrifter Anstånd med studiestart Anstånd med studiestart kan beviljas om särskilda skäl föreligger. Exempel på särskilda skäl är sjukdom, militärtjänstgöring, graviditet, vård av barn eller annat omvårdnadsansvar m.m. Ansökan om detta görs skriftligen hos StudentCentrum. Negativt beslut om anstånd med studiestart kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieuppehåll Negativt beslut om att få återuppta studier efter ett studieuppehåll kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan. Studieavbrott Student som lämnar utbildningen ska meddela studieavbrott till programföreståndaren. Övrigt Ansökan och antagning till den tvååriga utbildningen sker en gång per år. Antagning sker via Studievägledning kan ges dels av kursföreståndaren, dels av institutionens studievägledare.

9 Kursvärdering sker både muntligt och skriftligt i anslutning till varje kursmoment samt i slutet av varje läsår.