Kommunstyrelsens arbetsutskott

KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 27 mars 2012 kl. 8:00 OBS! Tiden Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Ärenden Val av protokollsjusterare 1. Information inför kommunens dag den 5 maj Föredragande: Christina Karlberg 2. Avtal om digitala infartstavlor Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 3. Kalmar kommuns årsredovisning 2011 Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Urban Sparre Handlingen överlämnas vid sammanträdet 4. Ekonomirapport 2012 efter februari månad Föredragande: Urban Sparre 5. Disposition av resultatutjämningsfonder m.m. Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Urban Sparre 6. Skrivelse från Södermöre kommundelsnämnd angående en gemensam kostorganisation Beslutsnivå: Kommunfullmäktige Föredragande: Anders Saur

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (2) 7. Kulturcentrum slutrapport Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott Föredragande: Björn Strimfors 8. Uppföljning av kommunens kvalitetslöften Beslutsnivå: Kommunstyrelsen Föredragande: Ann-Mari Nilsson 9. Frivilligkrafter i Kalmar kommun Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 10. Ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB) Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 11. Motion från FP om nya medborgarkontor Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 12. Motion från Jonas Lövgren (M) om medborgardialog om Kalmars utveckling Beslutsnivå: Kommunfullmäktige 13. Medverkan i Regionförbundets projekt Service skapar tillväxt Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 14. Ansökan om att delta i Sveriges ungdomsråds Medborgarprojektet Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 15. Yttrande över förslag till detaljplan för Åliden, Hossmo 1:8 m.fl. fastigheter Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 16. Yttrande över förslag till detaljplan för del av Berga 10:19, område vid Bergauddsvägen Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott 17. Yttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning Beslutsnivå: Kommunstyrelsens arbetsutskott

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Christina Karlberg 2012-03-21 KS 2012/0267 0480-45 00 30 Kommunstyrelsens arbetsutskott Avtal om digitala infartstavlor Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner upphandlingsenhetens förslag till avtal med MediaSken AB om uppsättande av storbildsskärmar vid de tre infarterna till Kalmar. Bakgrund I början av februari genomförde kommunens upphandlingsenhet en direktförfrågan av storbildsskärmar till sex leverantörer som på olika sätt hört av sig till kommunen och varit intresserade av att sätta upp reklamfinansierade storbildstavlor vid de tre infarterna. Fyra återkopplade, varav en hade förslag på en annan finansieringsform och en utan förslag. En grupp bestående av upphandlare Maria Kleveborn, informationschef Christina Karlberg, näringslivschef Thomas Davidsson, kommunstyrelsens ordförande Johan Persson och kommunstyrelsens vice ordförande Malin Petersson jämförde de två inkomna förslagen. Yttrande MediaSken AB:s erbjudande innehöll ett mer spännande förslag på utseende. De har också bifogat förslag på publiceringsregler och erbjuder kommunen 25 procent av visningarna samt att krisinformation har företräde. Därför föreslår gruppen att Kalmar kommun tecknar avtal med MediaSken AB Christina Karlberg informationschef Bilagor Avtal Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 jonas.sverken@kalmar.se

Handläggare Datum Avtalsnummer Maria Kleveborn 2012-03-20 2012-09 0480-45 05 67 Parter Mellan MediaSken AB org. nr 556848-3076 nedan kallad entreprenören och Kalmar kommun org. nr 212000-0746 samt Destination Kalmar org. nr 556574-7929 nedan tillsammans kallad beställaren, har följande avtal träffats avseende storbildsskärmar. Kontaktpersoner För beställaren: Maria Kleveborn, avtalsfrågor tfn: 0480-45 05 67 e-post: maria.kleveborn@kalmar.se Christina Karlberg, övriga frågor tfn: 0480-45 00 30 e-post: christina.karlberg@kalmar.se För entreprenören: Aria Sotoudeh tfn: 0480-36 29 36 e-post: aria@mediasken.se Omfattning Avtalet omfattar tre stycken fristående storbildsskärmar med placering vid följande infartsvägar till Kalmar: 1. E22, norra infarten till Lindsdal 2. E22, södra infarten vid Kalmar dämme 3. R136, vid Ölandsbrons landfäste Avsikten är att entreprenören ska äga samt sköta drift mm av skärmarna. Kommunen står för markupplåtelse och disponerar viss tid på skärmen. Skärmar Digitala LED-skärmar med aktiv bildstorlek på vardera 4,096 * 3,072 meter med 256 * 192 pixlar i upplösning. Upphandlingsenheten Serviceförvaltningen Adress: Box 611, 391 26 Kalmar Besök Torsåsgatan 14 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 05 69 xx@kalmar.se

2 (4) Avtalstid Avtalet gäller fem (5) år från att båda parter undertecknat avtalet, med möjlighet för beställaren att med i övrigt oförändrade villkor, förlänga med maximalt 36 månader. Förlängnings-optionen kan endast åberopas av beställaren. Kommunens åtagande Står för markupplåtelsen under avtalstiden Nedmontering och bortforsling av befintliga skyltar Servisinstallation av el fram till fundament Leverantörens åtagande Söker bygglov Fundament LED-skärmar och väderchassi Installation Elanslutning samt eldrift Service och underhåll Försäkring Innehållsdrift Annonsförsäljning Övrigt Priser Entreprenören kommer att erbjuda annonsörer att köpa annonstid. Det kommer att finnas 30 budskap à 6-8 sekunder per skärm. Beställaren förfogar utan kostnad över 15 minuters informationstid per timme och skärm. Beställarens budskap inkluderas i de 30 budskapen ovan där entreprenören bestämmer ordningen gentemot andra budskap. Tidplan Från och med det datum då erforderliga tillstånd för installation av el och drift erhållits, skall installation påbörjas inom tre (3) månader, och driftstart skall ske inom sex (6) månader. Övriga villkor Beställaren har en (1) gång per månad rätt att leverera digitalt färdigredigerade budskap, enligt entreprenörens angivna specifikationer för anpassning till skärmen, som entreprenören utan kostnad uppdaterar skärmarna med. Ytterligare uppdateringar utöver detta kostar 995 SEK exklusive moms per uppdateringstillfälle, valfritt antal budskap kan då uppdateras. Redigering av annonsmaterial erbjuds till en kostnad av 795 SEK per timme, exklusive moms.

3 (4) Beställaren har förköpsrätt till statisk exponering på skyltarnas baksidor. Belysning installeras då på bekostnad av beställaren. Polismyndighetan, Räddningstjänsten, Trafikverket och Länsstyrelsen med flera ska ges företräde att via entreprenören använda skärmarna för viktig samhällsinformation av tillfällig akut art. Om skärmarna står oanvända en längre tid så åligger det leverantören att montera ner skärmarna. Handlingars inbördes ordning Om avtalshandlingarna skulle visa sig vara motsägelsefulla i något avseende gäller de, om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder till annat, sinsemellan i följande ordning 1 Skriftliga ändringar och tillägg till avtal 2 Avtal 3 Anbudsförfrågan med kompletteringar 4 Entreprenörens anbud Hävning av avtal Om entreprenören inte fullgör sina åtaganden enligt avtal och rättelse inte sker efter att beställaren lämnat skriftlig anmärkning eller om entreprenören ej fullgjort betalning av skatter eller andra allmänna avgifter eller vid leverantörs konkurs, betalningsinställelse eller därmed liknande händelse får beställaren säga upp avtalet med tre (3) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska ske skriftligen. Tvist Tvist med anledning av avtalet mellan beställare och entreprenör ska, om parterna inte kommit överens om annat, avgöras av svensk domstol vid beställarens hemort.

4 (4) Avtalsöverlåtelse Överlåtelse av detta avtal får ej ske utan den andra partens skriftliga medgivande. Detta avtal är upprättat i två (2) lika lydande exemplar, varav parterna erhållit var sitt. Kalmar den / Kalmar den / Kalmar Kommun Serviceförvaltningen Upphandlingsenheten MediaSken AB. Maria Kleveborn Upphandlare Aria Sotoudeh Bilaga: 1. Montage 2. Etiska riktlinjer

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2012-03-20 KS 2012/0255 0480 501 00 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2012 efter februari månad Förslag till beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av ekonomirapporten 2012 efter februari månad. Bakgrund I budget 2011 och ekonomisk planering 2012-2013 beslutades för Uppföljning av ekonomi och verksamhet att ekonomienheten ska redovisa en ekonomirapport per februari, juni och oktober. Rapporten är tänkt att vara kort och sammanfattande med översiktlig beskrivning av det ekonomiska läget. I denna första rapport för året, som baseras på två månaders förbrukning, är förutsättningarna att lämna en prognos för ett samlat helårsutfall begränsad. I det följande kommenteras därför nu kända utfall, förändringar och tendenser som påverkar kommunens ekonomi. Justering av kommunbidraget till gymnasieförbundet, utifrån verkligt antal 16-19 åringar den 1 januari, innebär en minskad kostnad på 1,5 mkr. Försörjningsstödet har ökat blygsamt jämfört med 2011. Kostnaderna väntas balansera budgeten för året. För institutions- och familjehemsplaceringar har åtgärder vidtagits för att kunna minska barn- och ungdomsplaceringar men även vuxna missbruksplaceringar. Svårighetsgraden i ärendena samt antalet nya ärenden är avgörande för utvecklingen. Kostnaderna för 2012 väntas minska jämfört med föregående år. Utökning av antalet ärenden inom LSS väntas medföra ett underskott på i storleksordningen 6,0 mkr. Försäkringskassan striktare bedömning av personlig assistans kan innebära ökade kostnader under året. Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 jonas.sverken@kalmar.se

KS 2012/0255 2 (2) Utifrån Sveriges Kommuner och Landstings senaste bedömning om skatteunderlagets utveckling för 2012 minskar skatteintäkterna med 5,0 mkr. Av totala investeringsbudgeten har förbrukats 30,7 mkr efter februari månad. Urban Sparre ekonomichef Bilagor

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2012-03-20 KS 2012/0257 0480-450100 Kommunfullmäktige Disposition av resultatutjämningsfond m.m. Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå begäran om disponering ut resultatutjämningsfond från kommunstyrelsen, servicenämnden och Södermöre kommundelsnämnd. Kommunfullmäktige beslutar att avslå kultur- och fritidsnämndens begäran om tilläggsbudget för 2012. Kommunfullmäktige beslutar att ge socialnämnden en löpande dispens med kravet på återställande av underskott i resultatutjämningsfonden inom två år. Bakgrund Kommunfullmäktige behandlade den 28 november 2011 ärendet Ändring av budget 2012 och ekonomisk planering 2013-2014. Fullmäktige beslutade då, med hänvisning till det osäkra ekonomiska läget, att inte behandla eventuell begäran om disponering ur resultatutjämningsfond för 2012 vid denna avstämning utan återkomma med besked i en extra budgetavstämning i mars 2012. Kommunstyrelsen har begärt att få disponera 400 000 kr för arbetet med dokument- och ärendehanteringssystemet Public 360, 120 000 kr för Aktiv Fritids projekt Att må bättre samt 500 000 kr för nytt intranät. Servicenämnden har begärt att få disponera 3 000 000 kr för beläggningsunderhåll, 2 000 000 kr för enskilda vägar, 2 800 000 kr för åtgärder i lokaler för produktions- och fastighetsavdelningen (investering), 2 000 000 för offentliga toaletter (investering) och 1 200 000 kr för dagvattenåtgärder i tätorter (investering). Nämnden har föreslagit att drift- och investeringsbehoven fördelas på två år. Påverkan på resultaträkningen blir då 2 950 000 kr respektive år. Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 jonas.sverken@kalmar.se

KS 2012/0257 2 (2) Södermöre kommundelsnämnd vill disponera 2 500 000 kr för mer resurser till barn/elever med särskilda behov samt ledningsresurs. Nämnden bedömer dessa behov som tillfälliga. Kultur- och fritidsnämnden har den 10 november 2011 beslutat att be kommunfullmäktige, i sitt beslut om tilläggsbudget 2012, utöka kultur- och fritidsnämndens ram med 600 000 kr för kompensation för intäktsbortfall på Fredriksskans i och med Kalmar FF:s flytt till Guldfågeln Arena, 900 000 kr för två heltidstjänster från och med andra kvartalet 2012 och 1 200 000 kr från och med helåret 2013. Tjänsterna är tänkt för planering och koordinering av bland annat för resterande delar av idrottspaket 1, för idrottspaket 2 och nytt kulturcentrum. Med hänvisning till det fortsatt osäkra ekonomiska läget och den låga budgeterade resultatnivån för 2012 finns enligt min bedömning, inte heller i denna extra budgetavstämning, förutsättningar att godkänna önskad disponering ur resultatutjämningsfond samt kultur- och fritidsnämndens begäran om utökad ram. Socialnämnden redovisar för sin resultatutjämningsfond per den 31 december 2011 ett underskott på 72,2 miljoner kronor. Enligt regelverket ska ett underskott i fonden regleras med motsvarande överskott de närmast följande två åren. I rådande läge är det varken lämpligt eller rimligt att lägga detta krav på nämnden. Nämnden bör därför få en löpande dispens med kravet att återställa fonden inom två år. Urban Sparre ekonomichef

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur 2012-03-12 KS 2012/0079 0480-450010 Kommunfullmäktige Gemensam kostorganisation Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att lämna skrivelsen utan åtgärd. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade i budget för 2012 att ge kommunledningskontoret tillsammans med berörda verksamheter i uppdrag att införa en gemensam kostorganisation från halvårsskiftet 2012. Denna gemensamma kostenhet ska organisatoriskt tillhöra servicenämnden. Ett projekt pågår för att genomföra beslutet och av kostverksamheterna inom Södermöre kommundels-, omsorgs- samt barn- och ungdomsförvaltningarna bilda en kostenhet på serviceförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 2012. Södermöre kommundelsnämnd har i skrivelse framfört argument för att kostorganisationen i Södermöre ska finnas kvar inom nämndens verksamhetsområde. Fördelar med en gemensam kostorganisation kan finnas inom personalplanering, kompetensutveckling, ekonomi och en ökad samverkan mellan kök. Övriga samordningsvinster rör t.ex. gemensamma tankar för produktion, distribution och menyer. Kalmar kommun ska öka användningen av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor i den egna verksamheten. Inom serviceförvaltningen ska upphandlingarna förbättra de lokala producenternas möjligheter att delta. Genom att inrätta en samlastningscentral i Kalmar kan också dessa producenters möjligheter att leverera på ett effektivt sätt underlättas. Serviceförvaltningen kommer att föra samman den gemensamma kostorganisationen med den gemensamma organisationen för lokalvård. Här förväntas också samordningsvinster och möjligheter för personal att utöka sina tjänster. Kommunledningskontoret Stab Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Östra Sjögatan 18 Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47 anders.saur@kalmar.se

KS 2012/0079 2 (2) Den ovan beskrivna verksamheten är idag samordnad inom serviceförvaltningen för hela den kommunala verksamheten. Om enbart kostverksamheten ska vara uppdelad i två delar så underlättas inte samordningen. Anders Saur

Handläggare Datum Anders Saur 2012-01-17 0480-450010 SWOT-analys av en gemensam kostorganisation tillhörande serviceförvaltningen, 2012-01-17 Uppdrag Att tillsammans med ledningsgruppen inom Södermöre kommundelsförvaltning dokumentera för- och nackdelar med en gemensam kostorganisation tillhörande serviceförvaltningen. Deltagare Mattias Ask, tf kommundelschef, Åsa Frid, vik enhetschef Möregården, Madeleine Karlsson, vik enhetschef Björkhaga, Åse Örnwigh Hansson, rektor Halltorpsskolan, Gunilla Olausson, rektor Påryd-/Tvärskogsskolan, Claes Lindmark, rektor Ljungbyholmsskolan, Björn Westberg, ekonom, Ann-Christine Kittel- Olsson, utvecklingsledare och Ann Gustafsson, personalsekreterare. Förutsättningar Av kostverksamheterna inom Södermöre kommundels-, omsorgs- samt barn- och ungdomsförvaltningarna bilda en kostenhet på serviceförvaltningen fr.o.m. den 1 juli 2012. Projektet ska genomföra en organisationsförändring med oförändrad verksamhet. I projektet ingår inte att förändra verksamheten, t.ex. vad gäller hur maten produceras eller distribueras. Matsalarna tillhör verksamheterna. Köken ska tillhöra kostorganisationen. Kostnadsfördelning enligt befintliga modeller där omsorgsverksamheten har intern fakturering och skola/förskola har ram. Summering Styrkor: Ger möjlighet till effektiviseringar som t.ex. personalplanering, kompetensutveckling, ekonomi, kompetens och professionalitet samt en ökad samverkan mellan kök. Svagheter: Mindre möjlighet för verksamheten att påverka men ändå totalansvar på skolan/enheten. Flexibilitet och utnyttjande av varandras resurser försvåras. Känsla av utarmning av Södermöres verksamhet. Möjligheter: Lägre avgifter för brukare om effektivare verksamhet, tydligare med en enda kostorganisation. Hot: Otydligt med lokal verksamhet som har ansvar för allt utom kost, barn och brukare svårare att påverka matsedeln, vad ska hända med demokratiprojektet när ansvar för verksamhet centraliseras. Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx anders.saur@kalmar.se

2 (3) Styrkor för verksamheten med en gemensam kostorganisation Någon annan tar ansvaret. Slipper klagomål, de går till serviceförvaltningen. Kompetensutveckling inom kostorganisationen centraliseras och blir lika. Bättre ekonomi på skolorna. Rationaliseringar i kostorganisationen underlättas. Samlad kompetens runt lagar och krav. Lättare att hantera personal/vikariesituationer. Ökad professionalitet. Samma kostpolicy för hela kommunen, likhet. En informationskanal, en sändare. Ökad samverkan mellan små kök. Svagheter för verksamheten med en gemensam kostorganisation Mindre frihet för verksamheten, svårare att påverka, mindre flexibilitet, t.ex. svårare att påverka matsedeln. Idag kan andra finansieringar användas för att utveckla kostverksamheten. Vad händer med matråden? Långt avstånd mellan verksamhet och ledning, långa beslutsvägar. Personal inom kost tillhör inte längre den enhet där de arbetar. Personal inom kost får täcka upp för varandra på andra enheter. Ineffektivitet, central organisation talar emot effektivitet. Svårt med verksamhetsöverskridande samarbete lokalt, t.ex. idag används kostbussen även vid utflykter. Risk att lokal ledning blir inblandad trots att ansvaret ligger på serviceförvaltningen, t.ex. vid synpunkter från föräldrar. Rektor/enhetschef har ändå totalansvaret för verksamheten. Svårt med samverkan över förvaltningsgränserna, tungrott. Känsla av frihetsberövande, verksamheten bakbunden och måste fråga uppåt. Minskad möjlighet att utveckla den egna verksamheten. Påverkar förvaltningens administrativa resurser. Utarmar verksamheten i Södermöre. Oklarheter t.ex. det blir fler som blir ansvariga vid uppfyllandet av mål från socialstyrelsen.

3 (3) Möjligheter med en gemensam kostorganisation Lägre avgifter för brukare om det blir mer rationell drift. Ökad tydlighet en organisation. Hot med en gemensam kostorganisation Ökad otydlighet för medborgare, verksamhet kostorganisation. Barn och brukare får svårare att påverka matsedeln. Oklarheter om de påbörjade projekten kommer att fortsätta, t.ex. närproducerat. Första steget till storkök som troligen blir dyrare och ansvar saknas på lokal verksamhetsnivå. Fler transporter ger miljöpåverkan. Ökat avstånd ledning till Södermöre, vad händer med demokratiprojektet? Södermöre glöms bort. Varje centralisering är ett hot mot Södermöres kommundel.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Elisabeth Karlsson 2012-03-20 KS 2012/0264 0480-45 00 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Kulturcentrum - slutrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott fattar inte något beslut med anledning av slutrapporten. Rapporten ska utgöra underlag i det kommande budgetarbetet. Bakgrund Utredningen bottnar i en gemensam avsiktsförklaring mellan Kalmar kommun, Byteatern Kalmar Läns Teater, Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet och Kalmarsunds gymnasieförbund med syftet att utreda möjligheten att samlokalisera verksamheter i ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten. Utredningen är det beslutsunderlag som varje part presenterar för sin respektive organisation. Utredningen har haft tre fokusområden; verksamhet, stadsbyggnad och ekonomi. De slutsatser som framkom är bland annat att verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket, Byteatern samt studieplatser för Linnéuniversitetet bör ingå i ett gemensamt kulturcentrum. För regionen Kalmar skulle ett kulturcentrum utgöra viktig pusselbit i utvecklingen. Både unga och vuxna skulle kunna få ett varierat fritidsutbud och attraktiva mötesplatser med olika kulturella verksamheter för samtal och kunskapsutbyte. Ett kulturcentrum skulle också kunna hjälpa vårt nyetablerade universitet att bli en attraktiv universitetsstad och på så sätt locka fler elever och forskare. En lokalisering på Tullslätten visar dessutom att Kalmar värdesätter kultur och kunskap. Det är möjligt att utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten bara det byggs utifrån befintliga byggnader i kombination med nybyggnation och byggs högre ut mot Norra vägen. Med 10 000 besökare till de nuvarande utspridda verksamheterna skulle ett kulturcentrum kunna locka ännu fler besökare. Rapporten belyser att det fortsatta arbetet med att utveckla ett kulturcentrum bör ske etappvis, först med en skatepark, därefter ombyggnation, inflyttning av vissa verksamheter och sedan nybyggnation. Avslutningsvis har arbetet med Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 89 elisabeth.karlsson_1@kalmar.se

KS 2012/0264 2 (2) fördjupad ekonomisk utredning huruvida Kalmar kommun ska hyra eller äga lokalerna i ett kulturcentrum påbörjats. När de ekonomiska ramarna är utarbetade i budget 2013 ekonomisk planering 2014-2015, bör ett detaljerat lokalprogram upprättas samt en detaljplan beställas. Utifrån arbetet bakom och tillsammans med slutrapporten Kulturcentrum bör rapporten utgöra ett underlag i den kommande budgetprocessen. Elisabeth Karlsson Utredare/samhällsplanerare Bilagor Kulturcentrum - slutrapport

Kulturcentrum Slutrapport Anette Karlsson 22 mars 2012

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Utredningens förutsättningar 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Uppdragsbeskrivning 4 2.3 Mål 4 2.3.1 Delmål 5 2.4 Organisation och arbetsprocess 5 3. Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling 7 3.1 Utmaningar för regionens utveckling 7 3.1.1 Barn och unga viktiga för befolkningsutvecklingen 7 3.1.2 Universitetsstaden Kalmar 8 3.2 Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling 9 4. Vilka verksamheter bör ingå i kulturcentrum? 10 4.1 Slutsats arbetsgrupp 1 bibliotek 10 4.1.1 Arbetsprocessen 10 4.2 Slutsats arbetsgrupp 2 kultur 11 4.2.1 Kalmar kommun och Byteatern vill samlokalisera verksamheter 11 4.2.2 Ytbehov och lokalkrav 12 4.2.3 Arbetsprocessen 12 4.2.4 Nuvarande arbetsmiljö 13 4.3 Vad vill ungdomar med ett kulturcentrum? 13 4.3.1 Linnéstudenterna 14 4.4 Modern och dynamisk mötesplats för alla 15 4.4.1 Verksamheterna lockar tillsammans ett stort antal besökare 17 4.4.2 En satsning på barn och ungdomar - och jämställdhet! 18 4.5 Skatepark - en del av kulturcentrum 19 4.6 Projektgruppens bedömning 19 5. Kultur i centrum 21 5.1 Principer för stadsutveckling i Kalmar 21 5.2 Kulturcentrum på Tullslätten 21 5.2.1 Får kulturcentrum plats på Tullslätten? 22 5.2.2 Tillgänglighet och trygghet 23 5.2.3 Ekologisk hållbarhet 24 6. Nästa steg 24 Sida 2 av 25

1. Sammanfattning Den här utredningen bottnar i att Kalmar kommun, Byteatern Kalmar Läns Teater, Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet och Kalmarsunds Gymnasieförbund har skrivit en gemensam avsiktsförklaring. I den är parterna överens om att utreda möjligheten att samlokalisera verksamheter i ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten. Arbetet har letts av en gemensam projektgrupp och följande utredning är det beslutsunderlag som varje part presenterar för sin respektive organisation. Utredningen har haft tre fokusområden: verksamhet, stadsbyggnad och ekonomi. Här följer en sammanfattning av utredningens slutsatser: Ett gemensamt kulturcentrum är en viktig pusselbit i regionens utveckling. Barn och unga som växer upp i regionen ska ha tillgång till ett varierat fritidsutbud och attraktiva mötesplatser, samtidigt som en mötesplats med kulturella verksamheter där olika människor kan mötas för samtal och kunskapsutbyte är en viktig parameter för att Kalmar ska vara en attraktiv universitetsstad. Verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket, Byteatern och studieplatser för Linnéuniversitetet bör ingå i ett gemensamt kulturcentrum. En del av verksamheternas nuvarande lokaler uppvisar bristande arbetsmiljö och en samlokalisering i nya lokaler bör ske så fort som möjligt. Bara idag lockar verksamheterna tillsammans minst 10 000 besökare per vecka. Erfarenheter från andra kommuner visar att vi kan förvänta oss betydligt fler om vi satsar på ett gemensamt kulturcentrum. Verksamheterna vänder sig företrädesvis till barn och ungdomar, framförallt tjejer. Det är centralt att barn och ungdomars synpunkter och förväntningar på kulturcentrum genomsyrar projektet från början. Tullslätten har varit en plats för viktiga kulturinstitutioner och verksamheter kopplade till kunskap och utbildning sedan medeltiden. Att utveckla ett kulturcentrum här visar att Kalmar än en gång sätter kultur och kunskap i centrum, vilket är särskilt viktigt för att vara en attraktiv universitetsstad. Det är fullt möjligt att utveckla ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten med utgångspunkt i befintliga byggnader och komplettera med nybyggnation. Det kräver emellertid att vi bygger högre ut mot Norra vägen och använder de byggnader som tål påbyggnation. Det fortsatta arbetet med att utveckla ett kulturcentrum bör ske etappvis. Först en skatepark, därefter ombyggnation av befintliga byggnader så delar av verksamheterna kan flytta in och sedan nybyggnation. En fördjupad ekonomisk utredning bör påbörjas omgående i form av ett beslutsunderlag för huruvida Kalmar kommun ska hyra eller äga lokalerna i ett kulturcentrum. När de ekonomiska ramarna för projektet är utarbetade i Kalmar kommuns Budget 2013 Ekonomisk planering 2014-2015, bör ett detaljerat lokalprogram upprättas där de samlade ytorna anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Då bör även en detaljplan för Tullslätten beställas. Sida 3 av 25

2. Utredningens förutsättningar 2.1 Bakgrund I maj 2010 gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att, i samråd med kulturoch fritidsnämnden, ta fram ett beslutsunderlag angående ett kulturcentrum i Kalmar. 1 Arbetet utfördes i nära samarbete med Byteatern Kalmar Läns Teater och Regionförbundet i Kalmar län. Inom ramen för uppdraget presenterades rapporten Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning ett år senare. Utredningen visade bland annat att samlokalisering av verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket och Byteatern gynnade verksamhetsutveckling och möjliggjorde en minskning av det totala ytbehovet med 30 %. 2 Under utredningens gång visade Linnéuniversitetet och Kalmarsunds Gymnasieförbund intresse för att utreda om delar av deras verksamhet skulle kunna placeras i ett gemensamt kulturcentrum. Alla fem parter arbetade fram en avsiktsförklaring i mars 2011, innehållande en gemensam syn på kulturcentrum som en modern och dynamisk mötesplats i regionen och direktiv för den fortsatta utredningsprocessen. 3 I april 2011 beslutade kommunfullmäktige att det fortsatta utredningsarbetet i samband med val av plats för Linnéuniversitetet i Kalmar skulle samordnas med processen kring kulturcentrum och den gemensamma avsiktsförklaringen som fanns framtagen i ärendet. 4 För kommunens del innebar det att kulturcentrumutredningen blev ett av sammanlagt sju delprojekt i det övergripande projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. 5 2.2 Uppdragsbeskrivning I den gemensamma avsiktsförklaringen förbinder sig parterna att utreda vilka verksamheter som skulle kunna samlokaliseras i ett kulturcentrum, möjlig tidplan och plats, samt vad det skulle innebära ekonomisk för varje part. Huvudinriktningen är att kulturcentrum ska placeras på Tullslätten. För Kalmar kommuns del utgör utredningen delprojektets slutrapport till styrgruppen för projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. Utredningen ska överlämnas till styrgruppen den 22 mars 2012. Varje deltagande part presenterar utredningen för sin respektive organisation. 2.3 Mål Målet med utredningen är att presentera ett beslutsunderlag gällande möjligheterna att utveckla ett gemensamt kulturcentrum på Tullslätten. Beslutsunderlaget ska ha tre fokusområden: verksamhet, stadsbyggnad och ekonomi. 1 Se beställning Uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag för ett samlat kulturcentrum revidering. 2010-05-05. Diarienummer KS 2010/00259 2 Kalmar kommun (2011) Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning. Diarienummer KS 2010/00259 018 3 Avsiktsförklaring avseende samlokalisering i ett kulturcentrum 2011-03-29 Diarienummer KS 2010/00259 018. Beslut i KF 2011-04-26 89. 4 Kalmar kommun kommunfullmäktige protokollsutdrag sammanträdesdag 2011-04-26 88 5 Projektplan Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet 2011-09-01 KS 2011/00212 015 Sida 4 av 25

2.3.1 Delmål 1) Presentera ett underlag gällande vilka verksamheter som ska samlokaliseras och vilka ytor (kvm) som behövs, samt vilka krav som ställs på lokalerna. 2) Presentera ett underlag gällande möjligheten att utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten, utifrån slutsatserna i delmål 1. Om processen visar att Tullslätten inte är möjlig ska lämplig plats presenteras, utifrån intentionerna i Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum. 3) Presentera en ekonomisk kalkyl för ett gemensamt kulturcentrum. Kalkylen bottnar i slutsatserna i delmål 1 och 2. 2.4 Organisation och arbetsprocess Utredningsarbetet har letts av en projektgrupp med representanter från de parter som undertecknat avsiktsförklaringen. Varje part har styrts av sin respektive organisation: Kalmar kommun styrgruppen för projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet styrgruppen för projektet Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Byteatern Kalmar Läns Teater styrelsen Kalmarsunds Gymnasieförbund styrelsen Regionförbundet i Kalmar län styrelsen Projektgruppens representanter: Ordförande Louise Weidolf, förvaltningschef kultur- och fritid Kalmar kommun Delprojektledare Anette Karlsson, utredare kommunledningskontoret Kalmar kommun Björn Strimfors, planeringschef Kalmar kommun Kyrre Dahl, utvecklingschef Kalmar kommun Helena Meldré, projektledare Linnéuniversitetet Karin Parrot-Jonzon, teaterchef Byteatern Joachim Håkansson, förbundschef Kalmarsunds Gymnasieförbund Maria Agestam, områdesansvarig kultur och design Regionförbundet i Kalmar län I utredningen har två partsgemensamma och två kommunala arbetsgrupper arbetat utifrån projektgruppens direktiv. Arbetsgrupp 1 bibliotek: Suzanne Hammargren, Kalmar kommun (samordnare) Catta Torhell, Linnéuniversitetet Inga Andersson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Arbetsgrupp 2 kultur: Johan Ericson, Kalmar kommun (samordnare) Doris Aronsson, Kalmar kommun Björn Samuelsson, Kalmar kommun Lars Skarin, Byteatern Joakim Engstrand, Byteatern Lars-Peter Gustafsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Bengt Larsson, Kalmarsunds Gymnasieförbund Mari Bredman, Kalmarsunds Gymnasieförbund Niklas Ammert, Linnéuniversitetet Sida 5 av 25

Henriette Koblanck, Linnéuniversitetet Arbetsgrupp 3 stadsbyggnad: Staffan Lindholm, stadsarkitekt Elena Bäcklund, planeringsarkitekt Arbetsgrupp 4 ekonomi: Ola Johansson, VD Kalmar kommunbolag AB Urban Sparre, ekonomichef Carina Åresved-Gustafsson, budgetchef Björn Adolfsson, serviceförvaltningen Sida 6 av 25

3. Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling 3.1 Utmaningar för regionens utveckling En av de viktigaste framtidsfrågorna för regionen är befolkningsutvecklingen. I Kalmar län var det endast Kalmar, Mörbylånga och Oskarshamn som ökade sin befolkning förra året och sett över en 25-årsperiod är det bara Kalmar och Mörbylånga som har ökat, övriga kommuner har minskat. Samtidigt står vår region inför stora demografiska utmaningar med låga födelsetal, låg invandring, stora pensionsavgångar 6 och att cirka 40 % av länets utflyttare är ungdomar. 7 OECDstudien som presenterades i slutet av förra året visar dessutom att Smålands, Ölands och Blekinges struktur av småföretag behöver anpassas till en modern och kunskapsdriven ekonomi. För att lyckas med det krävs det att regionen är tillräckligt attraktiv för att attrahera och behålla humankapital, det vill säga tillräckligt attraktiv för att människor ska vilja bo och leva här. 8 Befolkningsutvecklingen är därmed tätt sammanflätad med frågor som näringslivsutveckling och kompetensförsörjning inom såväl privat som offentlig sektor. 3.1.1 Barn och unga viktiga för befolkningsutvecklingen Barn och unga som växer upp i vår region är givetvis en särskilt viktig grupp för befolkningsutvecklingen. Vi behöver erbjuda dem både möjligheten att kunna stanna kvar i regionen och lyckas med sina ambitioner här och att återvända hit efter en eventuell flytt härifrån. I arbetet med barn- och ungdomsrelaterade frågor är det centralt att beakta deras livsvillkor utifrån ett helhetsperspektiv. Livsvillkoren skapas inte enbart i skolan, i hemmet eller på fritiden, utan i ett samspel med varandra. 9 Vill vi exempelvis ha en skola som stimulerar alla elevers lust att lära sig och vilja utvecklas behöver vi samtidigt ett fritidsutbud som uppmuntrar samma egenskaper. Förväntas eleverna vara delaktiga i utformandet av sin skolgång behöver vi erbjuda fritidsverksamheter där ungdomarna kan vara lika aktiva och påverka sin situation. Vad kännetecknar ett attraktivt fritidsutbud för barn och unga? Vad är då ett attraktivt fritidsutbud för ungdomar? Vad är det vi ska erbjuda i regionen? Ungdomsstyrelsens rapport Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid bidrar med viktiga utgångspunkter. För det första bör utbudet av verksamheter vara varierat eftersom ungdomar inte är en homogen grupp, utan utrycker olika behov utifrån variabler som kön, ålder, bostadsort och födelseland. Ett attraktivt fritidsutbud ska stärka ungdomarnas möjligheter att utveckla och behålla sina sociala relationer. Mötesplatser med verksamheter som är öppna för alla, där unga upplever att de får inflytande och där de kan lära sig nya saker, står högt i kurs. Det allra viktigaste för att lyckas med ungdomssatsningar är emellertid att idéerna kommer från och genomförs av ungdomar. Framgångsreceptet är att verksamheter för ungdomar har vuxna som vill och har förmågan att fånga upp idéerna och visa vilka verktyg och kanaler som finns för att realisera dem. Ungdomarna ska bemötas som en resurs, eftersom det behövs fler som tänker i nya banor. Ungdomars fritids- och kulturintressen kan leda till jobb och egen försörjning, det finns en koppling mellan fritid, kultur och entreprenörskap. Ungdomarna rustas med ett socialt 6 Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län 2012-03-07. Diarienummer KS 2012/00259 018. 7 I åldersgruppen 15-24 år, 2011 års befolkningssiffror. Jämför med att cirka 35 % av länets inflyttare är 15-24 år. Statistik från SCB, www.scb.se Sökdatum 2012-03-11. 8 http://www.kalmar.regionforbun.se/press/nyhetslista/oecd3/ Sökdatum: 2012-03-08. 9 Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4 Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. Sida 7 av 25

kapital som är användbart för framtida yrken och i olika sociala sammanhang, det genererar personlig utveckling och ökat inflytande i samhället. Lyckas en kommun eller region att ta tillvara ungas kreativitet, entusiasm och engagemang skapas enligt ungdomsstyrelsen ett mervärde som är positivt både för individen och samhället. 10 3.1.2 Universitetsstaden Kalmar Linnéuniversitetet bidrar med utvecklingskraft till regionen genom både forskning och utbildning och är enligt OECD-studien en central aktör för regionens omvandling till en mer kunskapsdriven ekonomi. En utmaning är att öka regionens attraktionskraft för att stärka universitetets möjligheter att konkurrera om såväl studenter som forskare och övrig personal. Regiondirektör Håkan Brynielsson på Regionförbundet i Kalmar län menar att: En stad eller regions förmåga att locka till sig människor med nya erfarenheter och kompetens är av central betydelse för att skapa tillväxt, en positiv utveckling, förändring och förnyelse. Senare års forskning visar att det är platser där kreativa människor väljer att bo och arbeta som förutsättningarna för förnyelse är som störst. En sådan plats präglas av mångfald, goda kommunikationer, ett varierande utbud av arbete, en attraktiv fysisk miljö och ett bra kulturellt utbud. 11 Det ställer krav på regionen och det ställer krav på Kalmar som universitetsstad att kunna erbjuda en levande kulturell infrastruktur. Det är en central förutsättning för att skapa det kreativa samhällsklimat som är viktigt i en universitetsstad. Bo Bergbäck, prorektor Linnéuniversitetet, uttrycker fördelarna med ett kulturcentrum i Kalmar på följande sätt: Ett kulturcentrum ökar Kalmars attraktivitet för så väl studenter som personal. Ett kulturcentrum, där studieplatser finns, möjliggör möten mellan studenter och övriga invånare samtidigt som det på ett bra sätt knyter samman universitetet på Fredriksskans och i Ölandshamnen och förstärker stadsintegrationen av Linnéuniversitetet. Studenter som studerar estetiska ämnen får ytterligare ett forum vilket även kulturutövande och kulturintresserade studenter som läser andra ämnen får. Med en levande och kulturrik stad stärks viljan att stanna kvar och bosätta sig även efter studierna, vilket ökar chanserna att kompetens stannar i regionen. 12 Samtidigt är en av slutsatserna i rapporten Universitetsstaden Kalmar 2020 13 att: Kreativa människor vill möta andra kreativa människor för bekräftelse, utbyte av idéer och utveckling. En universitetsstad som vill uppfattas som attraktiv och dynamisk, behöver därför värna om sina mötesplatser och kulturella arenor. En liten och ny universitetsstad måste dessutom djärvare än de etablerade markera sin identitet för att bättre konkurrera om människor. Kalmar behöver fler platser i staden, som kan upplevas som intressanta och naturliga för spontana möten, mellan människor verksamma inom akademin, kultur, näringsliv och offentlighet 14 10 Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4 Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. 11 Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län 2012-03-07. Diarienummer KS 2012/00259 018. Sidan 1. 12 Yttrande av Bo Bergbäck, prorektor Linnéuniversitetet Varför Linnéuniversitetet vill ha ett kulturcentrum. 2012-03-13. 13 Rapporten är framtagen inom ramen för ett delprojekt med samma namn. Delprojektet är ett av sammanlagt sju delprojekt inom det övergripande projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. 14 Kalmar kommun (2012) Universitetsstaden Kalmar 2020 En förstudie. Sidan 63-64. Sida 8 av 25

3.2 Kulturcentrum en pusselbit i regionens utveckling Mot bakgrund av ovanstående bör regionen alltså satsa på att utveckla en mötesplats som är attraktiv för barn och ungdomar, det vill säga en mötesplats som är öppen för alla, där det finns utrymme att påverka verksamheterna och att lära sig nya saker med stöd av professionella vuxna. En mötesplats med kulturella verksamheter där olika människor kan mötas för samtal och kunskapsutbyte är en viktig parameter för att Kalmar ska vara en attraktiv universitetsstad. I den gemensamma avsiktsförklaringen är Kalmar kommun, Linnéuniversitetet, Byteatern - Kalmar Läns Teater, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmarsunds Gymnasieförbund överens om följande: När verksamheter som delvis vänder sig till skilda målgrupper finns på samma plats, främjas oväntade möten mellan människor och innovativa idéer uppstår. Nytänkande och kunskapsutbyte skapar goda förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft, samt är centralt för människors framtidstro och livskvalitet. Att skapa en arena där alla människor ges förutsättningar att ta del av och utrycka sig i olika gestaltningsformer, bidrar till ett socialt hållbart samhälle med demokrati, jämlikhet och mångfald som utgångspunkt. 15 Brynielsson lyfter fram att ett kulturcentrum i Kalmar är en regional angelägenhet, främst för människorna som bor i Kalmars arbetsmarknadsregion och i vissa delar av Oskarshamnsregionen men även för andra delar av länet. Sambandet mellan storleken på en regions arbetsmarknad, befolkningsstorlek och ekonomisk tillväxt är starkt och människors pendling över kommungränser innebär att kommuner länkas samman. 16 Den regionala nyttan av ett kulturcentrum gäller inte minst för gymnasieungdomar, eftersom flera ungdomar från omkringliggande kommuner dagligen pendlar till och från Kalmar och således vistas där dagtid. Med andra ord, kulturcentrum i Kalmar är en viktig pusselbit i regionens utveckling. Hur vi tillsammans skulle kunna utveckla ett kulturcentrum är något som följande kapitel kommer att belysa. 15 Avsiktsförklaring avseende samlokalisering i ett kulturcentrum 2011-03-29. Sidan 1. Diarienummer KS 2010/00259 018. 16 Yttrande över Kalmars kulturcentrums betydelse för regionens utveckling, Regiondirektör Håkan Brynielsson, Regionförbundet i Kalmar län 2012-03-07. Diarienummer KS 2012/00259 018. Sida 9 av 25

4. Vilka verksamheter bör ingå i kulturcentrum? För att utreda vilka verksamheter som skulle kunna samlokaliseras i ett gemensamt kulturcentrum gav projektgruppen de två partsgemensamma arbetsgrupperna i uppdrag att: inventera vilka verksamheter som är aktuella för samlokalisering inventera vilka lokaltyper som kan samlokaliseras ange preliminär storlek, användningssätt samt ungefärlig andel för respektive aktör för respektive lokaltyp Respektive arbetsgrupps samordnare redogjorde för sina slutsatser för projektgruppen. Slutsatserna presenteras i kommande avsnitt. 4.1 Slutsats arbetsgrupp 1 bibliotek Kalmar kommun, genom bibliotekschef Suzanne Hammargren, ser positivt på samlokalisering av biblioteken, medan de andra parterna i arbetsgruppen inte bedömer det som lämpligt utifrån sina respektive verksamheter. Linnéuniversitetets bedömning, genom överbibliotekarie Catta Torhell, är att studieplatser med fördel kan placeras i ett gemensamt kulturcentrum, men att universitetsbiblioteket bör samlokaliseras med verksamheter inom universitetet. Uppskattningsvis är behovet cirka 550 studieplatser, varav en tredjedel skulle kunna förläggas i ett kulturcentrum. Snittytan per studieplats beräknas till cirka två kvadratmeter. 17 Sammanlagt bedömer Linnéuniversitetet att deras lokalbehov i ett gemensamt kulturcentrum skulle vara cirka 500 kvm BTA, fördelat på drygt 430 kvm studieplatser och 60 kvm centralförvaltning. 18 Kalmarsunds Gymnasieförbund bedömer, genom Inga Andersson samordnare biblioteksfrågor, att ingen av gymnasiebibliotekens verksamheter bör lokaliseras till kulturcentrum. Närhetsprincipen mellan pedagoger och bibliotekarier är viktig inom gymnasieförbundets skolor, eftersom biblioteken kontinuerligt används i den dagliga undervisningen och som en del av elevernas utbildning. Att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler är av en sådan betydelse, att det enligt gymnasieförbundets bedömning överväger behovet av ett bibliotek kopplat till ett gemensamt kulturcentrum. Kalmar kommuns bedömning är att stadsbiblioteket skulle kunna dela vissa ytor med andra aktörer i ett kulturcentrum och de möjligheterna har delgivits arbetsgrupp 2 och ingår således i deras arbete. 4.1.1 Arbetsprocessen Respektive deltagare i arbetsgrupp 1 har haft ett uppdrag gentemot sin organisation som utgångspunkt för arbetsgruppens gemensamma arbete. Inom ramen för Linnéuniversitetets övergripande projekt Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar har Catta Torhell ansvarat för delprojekt 2 Utredning bibliotek och studieplatser. Catta Torhells huvudsakliga uppdrag var att utreda möjligheten till samlokalisering av stadsbibliotek/universitetsbibliotek. Inga Anderssons uppdrag 17 Torhell (2011-11-01) Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Rapport från Delprojekt 2 Bibliotek och studieplatser. Linnéuniversitetet. 18 Information från Linnéuniversitetets projektledare Helena Meldré 2012-03-06. Sida 10 av 25

inom Kalmarsunds Gymnasieförbund var att författa ett visionsdokument till förbundets ledning utifrån gymnasiebibliotekariegruppens synvinkel. Arbetsgruppen har träffats vid fyra tillfällen och diskuterat respektive organisations syn på framtidens bibliotek. Gruppen genomförde en SWOT-analys där styrkor, svagheter, hot och möjligheter med en samlokalisering analyserades. Vad gäller styrkor framkom följande: De olika bibliotekstyperna blir mer synliga för brukarna Samlokalisering av både digitala och fysiska samlingar En samlad kompetens och stöd till det livslånga lärandet Samlad tekniktillgång, till exempel inspelningsstudio Effektivt utnyttjande av lokaler, både gällande personal- och brukarutrymmen Effektivt nyttjande av bibliotekssystem Följande svagheter identifierades: De olika biblioteken har olika huvudmannaskap, målgrupper, verksamhetsmål och licensavtal Det blir svårt att upprätthålla spjutspetskompetens Universitetsbiblioteket och gymnasieförbundets bibliotek hamnar långt ifrån kärnverksamheten med brist på närhet till studenter/elever som följd Målgruppskrockar Möjligheterna som angavs var: Påverka lokalutformning Nya arbetskamrater Kostnadseffektivt Följande hot identifierades: Effektiviseringar kan på sikt binda upp resurser 19 4.2 Slutsats arbetsgrupp 2 kultur 4.2.1 Kalmar kommun och Byteatern vill samlokalisera verksamheter I arbetsgrupp 2 har kultur- och fritidsförvaltningen och Byteatern identifierat flera lokalmässiga samverkansmöjligheter mellan verksamheterna Monokrom, kulturskolan inklusive Måsen, stadsbiblioteket och Byteatern. Linnéuniversitetet bedömde det inte som lämpligt att förlägga några av Institutionen för kulturvetenskapers undervisningslokaler i ett gemensamt kulturcentrum, 20 men är intresserade av att hyra lokaler som exempelvis musikstudio, café med scen och entré med utställningsmöjligheter vid behov. 21 Kalmarsunds Gymnasieförbund bedömer att det för närvarande inte är möjligt att samlokalisera det estetiska programmet med andra verksamheter i ett gemensamt kulturcentrum. Förbundets ekonomiska situation är mycket osäker med anledning av minskade elevkullar och krav på effektiviseringar. Det är för närvarande inte möjligt för förbundet att binda upp sig på nya 19 Suzanne Hammargren (2011-12-05) Kulturcentrum Rapport från arbetsgrupp 1 Bibliotek. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. 20 Ammert (2011) Slutrapport Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar Delprojekt 1 Utredning kultur. Linnéuniversitetet. 21 Information från Linnéuniversitetets projektledare Helena Meldré 2012-03-06. Sida 11 av 25

lokalkontrakt, det skulle kräva en betydligt mer omfattande utredning och konsekvensanalyser av de ekonomiska aspekterna. 22 Förbundet vill gärna samarbeta med aktörerna i ett gemensamt kulturcentrum och kunna hyra vissa lokaler och utrustning vid behov. 23 4.2.2 Ytbehov och lokalkrav Eftersom Kalmarsunds Gymnasieförbund inte har möjlighet att samlokalisera verksamheter i ett kulturcentrum tillkommer i princip endast Linnéuniversitetets ytbehov om cirka 500 kvm BTA till det ytbehov som tidigare presenterats för de övriga verksamheterna i ett gemensamt kulturcentrum. Tidigare var ytbehovet cirka 10 300 kvm 24 och tillsammans med Linnéuniversitetet blir det uppskattningsvis 10 800 kvm. De ytor som tydligast kan samordnas är gemensamma publika ytor som foajé, entré samt restaurang och café. Det finns även ett gemensamt intresse för en större konsertsal som är anpassad för musik med möjlighet till både sittande och stående publik. Arbetsgruppen bedömer även att det finns möjligheter att samverka kring speciallokaler som studios, ensemblerum och slagverksrum samt att gemensamt utrusta vissa lokaler för att höja kvaliteten på utrustningen. All administration, kontor och arbetsplatser bör förläggas på samma ställe med ett gemensamt personalutrymme, det dagliga mötet mellan personalen från olika verksamheter är viktigt. Eftersom samtliga verksamheter är av kreativ art bör det finnas ett antal projektplatser som kan användas gemensamt och byggnaden bör ha ett gemensamt vaktmästeri där det finnas möjlighet att använda Byteaterns verkstäder för olika underhållsarbeten. Det är viktigt att det finns utrymme för nya verksamheter och möjlighet för nuvarande verksamheter att växa inom kulturcentrat. Samtidigt finns det vissa utrymmen som respektive verksamhet behöver förfoga över utifrån sina verksamhetsbehov. Exempelvis gäller det Byteatern som behöver ansvara för vissa lokaler med anledning av uppsättningar, repetitioner och turnéer. Monokrom har behov av någon form av servering med scen som kan användas av brukarna själva för egna arrangemang. Arbetsgruppen bedömer att det i princip finns obegränsade möjligheter till olika samverkansformer mellan verksamheterna. Det finns flera olika beröringspunkter och av den anledningen vill inte arbetsgruppen i det här läget ange några specifika samarbeten för att på så vis sätta eventuella begränsningar. Hur de olika verksamheterna kan samverka bör tiden få utvisa, det viktiga är viljan och öppenheten för att samverka och att ha en beredskap för olika samarbeten. Arbetsgruppen betonar dock vikten av att de olika parternas kärnverksamheter har kvar sin egen identitet och profil. 25 4.2.3 Arbetsprocessen Linnéuniversitetets representant i arbetsgruppen, Niklas Ammert prefekt Institutionen för kulturvetenskaper, hade ett uppdrag gentemot sin organisation som utgångspunkt för arbetsgruppens gemensamma arbete. Inom ramen för universitetets övergripande projekt Det stadsintegrerade universitetet i Kalmar har Niklas Ammert ansvarat för delprojekt 1 Utredning kultur. 22 Kalmarsunds Gymnasieförbund (2012) Kulturcentrum samverkan. 23 Information från förbundschef Joachim Håkansson Kalmarsunds Gymnasieförbund 2012-02-02. 24 Kalmar kommun (2011) Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning. Diarienummer KS 2010/00259 018 25 Johan Ericson (2011-12-08) Kommentar till Lokalöversynen för Kulturcentrum, arbetsgrupp kultur. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. Sida 12 av 25

Samtliga deltagare i arbetsgrupp 2 har visat ett stort intresse för att försöka samverka och möjliggöra ett effektivt utnyttjande av lokalerna. De aktörer som har identifierat samlokaliseringsmöjligheter ser fram emot de möjligheter som uppstår när flera olika verksamheter samlas under ett nytt tak. 26 4.2.4 Nuvarande arbetsmiljö En del av verksamheterna som är aktuella för samlokalisering i ett gemensamt kulturcentrum har arbetsmiljöproblem. Situationen för Byteatern är särskilt akut. Teatern ligger för närvarande i hamnen som är betecknat som ett riskområde. Den senaste allvarliga incidenten inträffade i november 2011 då Kalmar Hamn använde en flistugg utanför teaterns verkstad. Några ur personalen fick andningsnöd och svåra slemhinneproblem och teatern stängdes för en tid på grund av hälsorisker. Hamnens garage med ligger under verkstaden och personalen har sedan tidigare haft problem med att ångor från diesel och bensin strömmat rakt in i vissa kontorslokaler. Förutom akuta hälsorisker innebär teaterns placering i hamnen och standard på huset stora brister för tillgängligheten. Utanför teatern kör tungt lastade fordon samtidigt som barn och unga, exempelvis skolklasser (se mer under avsnitt 4.4) är frekventa besökare. Kvällstid är området dåligt upplyst och ett mörkt industriområde upplevs som väldigt otryggt av flera grupper. Byggnaden i sig har många trappor, smala öppningar och ventilationssystem som inte är anpassade för teatertillverkning. Tillgängligheten för personer med funktionshinder är mycket dålig. Byteaterns är i akut behov av nya lokaler. 27 Situationen på Monokrom är inte lika allvarlig, men uppvisar ändå stora brister. Cafét där det anordnas Live-kvällar för cirka 100 ungdomar saknar helt ventilation och det kommer frän avloppslukt i lokalen när det spolas i köket på övervåningen. Ventilationssystemet är inte heller tillräckligt på övervåningen där personalens kontor är placerade. I studion har ett flertal översvämningar medfört att det är fuktfläckar på väggarna och det har börjat mögla. För drygt ett år sedan avfuktades lokalerna, men inget mer har gjorts sedan dess. Damtoaletten är helt stängd. Replokalerna och konsertlokalen är emellertid i gott skick. 28 Kulturskolans verksamhet finns på sju olika ställen i centrala Kalmar och ute i grundskolans lokaler. Periodvis nyttjas tillfälliga lokallösningar. För både personal och elever innebär det mycket förflyttningar av diverse utrustning när verksamheterna är så utspridda. Många av de nuvarande lokalerna är dessutom för små, exempelvis har en teatergrupp undervisning i ett litet musikrum på cirka 10 kvm. Lokalerna i Baronen är inte tillräckligt ljudisolerade och där har det periodvis varit problem med dålig luft och lukt. 29 4.3 Vad vill ungdomar med ett kulturcentrum? Projektgruppen beslutade på första projektgruppsmötet den 17 juni 2011 att varje part i arbetet skulle ansvara för att inhämta synpunkter externt genom befintliga kanaler och forum. Det har inte funnits någon separat referensgrupp knuten till utredningen. Med anledning av projektgruppens beslut har kultur- och fritidsförvaltningen genom Pia Axeheim genomfört tre dialoger med ungdomar kring kulturcentrum. En dialog var med ungdomsrådets styrelse, en med 26 Johan Ericson (2011-12-08) Kommentar till Lokalöversynen för Kulturcentrum, arbetsgrupp kultur. Kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmar kommun. 27 Yttrande från teaterchef Karin Parrot-Jonzon 2012-03-13 Byteatern Kalmar Läns Teaters nuvarande arbetsmiljösituation. Diarienummer KS2010/00259 018 28 Yttrande från Johan Ericson, kultur- och fritidsförvaltningen 2012-03-13 Monokroms arbetsmiljö. Diarienummer KS2010/00259 018 29 Information från Doris Aronsson, chef Kalmar kulturskola, 2012-03-14. Sida 13 av 25

ett 30-tal ungdomar i högstadieåldern på Rinkabyholms fritidsgård och en med ett 10-tal ungdomar i gymnasieåldern och uppåt på Monokrom. Kultur- och fritidsförvaltningen har dessutom sedan tidigare material kring ungdomars inställning till ett kulturcentrum, exempelvis från en skolturné som genomfördes under våren 2008 i fyra klasser i olika skolor, genom Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät LUPP 2008/2009, SCB:s medborgarundersökning 2008 och ungdomsforum hösten 2008. Enligt Axeheim kan följande mönster urskiljas vad gäller ungdomars inställning till ett kulturcentrum: Mötesplats Kulturcentrum ska vara ett ställe som man bara kan hänga på. Det ska helst finnas ett café som ungdomarna själva kan sköta och det är viktigt att det finns olika typer av lokaler, både slutna och öppna. Huvudsakligen ser ungdomarna ett behov av kulturcentrum när de är i gymnasieåldern. Möjligheten att visa upp sig Ett kulturcentrum bör innehålla en scen för spontana arrangemang, en stor scen i en konsertsal och ytor för utställningar. Det är viktigt att ytorna är flexibla och att det finns plats för spontana aktiviteter, både för att kunna göra något själv eller bara kolla på sina kompisar. Centralt läge Det är viktigt att kulturcentrum är centralt placerat och att det är gångavstånd till järnvägsstationen dit alla bussar kommer. Tillåtande klimat Det är viktigt med ett bra bemötande från personalen och att det är goda relationer mellan brukare och personal. Ungdomarna lyfter som synes ett behov av en central mötesplats där det finns stort utrymme för dem själva att påverka vilka skapande aktiviteter de kan delta i eller ta del av. Det är alltså inte en specifik verksamhet som efterfrågas, utan flexibla lokaler med rätt personal där ungdomarna själva har stort inflytande. 4.3.1 Linnéstudenterna Axeheim har även haft dialog med Linnéstudenternas ordförande Matilda Sjödahl, dels kring studenternas syn och förväntningar på ett kulturcentrum och dels kring huruvida studenterna är intresserade av att samverka kring lokaler. Det studenterna saknar i Kalmar är flexibla lokaler för kortare projekt och spontana aktiviteter som inte är relaterade till fest. Lokalerna bör möjliggöra olika former av aktiviteter med utrymme för utställningar, önskvärt är ett kulturcentrum där olika subkulturer får synas och ta plats. Utbytesstudenterna är en grupp som kan vara särskilt intresserade av ett kulturcentrum enligt Sjödahl. 30 Studenternas syn på kulturcentrum är således likartad det som presenterades ovan. 30 Samtal med Linnéstudenternas ordförande Matilda Sjödahl. Sida 14 av 25

4.4 Modern och dynamisk mötesplats för alla I den gemensamma avsiktsförklaringen är uppdraget tydligt: ambitionen är att skapa en modern och dynamisk mötesplats i Kalmar som ska locka och inspirera olika grupper av människor och präglas av öppenhet och mångfald. Mötesplatsen ska ge alla människor förutsättningar att ta del av och uttrycka sig i olika gestaltningsformer. Kulturcentrum ska vara en pusselbit i arbetet med en socialt hållbar region. För de verksamheter som arbetsgrupperna har identifierat som möjliga att samlokalisera presenteras nu en kort kommentar kring huvudsakliga målgrupper. Monokrom Monokroms målgrupp är musik- och teaterintresserade ungdomar, företrädesvis mellan 13-25 år. Under år 2010 hade verksamheten, inklusive olika arrangemang, knappt 6 000 deltagare, 48 % flickor och 52 % pojkar. Majoriteten av de aktiva är i övre tonåren. 31 Monokrom lockar i ökad utsträckning studenter från Linnéuniversitetet. För närvarande finns det cirka sju band från universitetet, tidigare om åren har det endast varit enstaka band därifrån. 32 Kulturskolan inklusive Måsen Kulturskolans verksamhet, inklusive öppna förskolan Måsen, är till för barn och ungdomar mellan 0-20 år. Kulturskolan erbjuder verksamhet i form av bland annat nycirkus, musik, dans, drama/teater och skapande verksamheter. Måsen är en mötesplats för barn mellan 0-12 år i sällskap med vuxen, där fokus ligger på lusten att skapa samt stimulera både barns och vuxnas fantasi och kreativitet. Höstterminen 2010 var det drygt 1500 elever inskrivna på kulturskolan, cirka två tredjedelar flickor. Den största åldersgruppen för båda könen var de födda 1999 och 2000, det vill säga barn som är 10 och 11 år gamla. På Måsen visar besöksstatistiken från läsåret 2010-2011 att 4 691 barn och 3 728 vuxna besökte verksamheten. 79 % av de besökande föräldrarna var kvinnor. Måsen anordnar även studiebesök, kvällskurser och liknande vilket uppskattningsvis lockade 500 personer. Stadsbiblioteket Stadsbiblioteket är en av de viktigaste offentliga arenorna i Kalmar, det är öppet för alla och kostnadsfritt att besöka. 5 320 personer besöker stadsbiblioteket per vecka. Stadsbiblioteket spelar en viktig roll för människors möjlighet att söka information och kunskap, men även som mötesplats. På stadsbiblioteket ges medborgarna möjligheter att komma i kontakt med nya tankar och idéer, inte bara genom litteratur, databaser och Internet utan även via föreläsningar, föredrag, musik och olika konvent. Stadsbiblioteket samarbetar med andra förvaltningar, föreningar och studieförbund kring verksamheter såsom språkverkstaden, studiestöd för vuxenstuderande och arrangemang, bland annat teater och musik för barn, mangakurser och släktforskning. Det innehåller en stor samling äldre litteratur som efterfrågas av forskare från olika platser både nationellt och internationellt. Studeranden på olika nivåer använder biblioteket för litteraturstöd, datasökningar, studieplats och vid tentamina. Barn och vuxna i behov av särskilt stöd nyttjar bibliotekets alternativa verktyg, exempelvis anpassad dator, talboksbeståndet, lättläst litteratur, storstilsböcker. Dessutom erbjuder stadsbiblioteket ett stort bestånd av information i både tryckt och digital form på en mängd olika språk. För barnen i Kalmar anordnas en mängd olika aktiviteter, allt från spökaftnar till pyssel- och sagostunder. Kalmars stifts- och gymnasiebibliotek ingår i stadsbibliotekets organisation. 31 Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. 32 Uppgift från Johan Ericson 2012-02-07 Sida 15 av 25

Byteatern Kalmar Läns Teater Byteatern producerar tre till fyra teaterproduktioner per år, varav en till två är turnerande uppsättningar i Kalmar län. Verksamhetsutbudet är emellertid väldigt brett innehållande även annan publik verksamhet, exempelvis dans, öppet hus för barnfamiljer, författarkvällar, föredrag och inte minst flera studiebesök från skolor och andra institutioner. Byteatern har ett didaktiskt och folkbildande uppdrag och sätter fantasin i centrum. De senaste åren har Byteatern satsat allt mer inom de nyare och moderna uttrycken inom film och annan media, vilket ställer krav på modern teknisk utrustning. 33 Besökssiffrorna för Byteatern är 600 personer per vecka. 34 Linnéuniversitetets studieplatser Universitetsbiblioteket i Kalmar erbjuder förutom lånemöjligheter studieplatser i form av datorarbetsplatser, grupprum, grupparbetsplatser och enskilda arbetsplatser som är väl utnyttjade av studenterna. Som tidigare presenterats bedömer Linnéuniversitetet att cirka en tredjedel av deras sammanlagt 550 studieplatser bör förläggas i kulturcentrum. För närvarande har universitetsbiblioteket cirka 5 000 besökare per vecka. 35 En grov uppskattning av antalet besökare i ett kulturcentrum, utifrån antagandet att en tredjedel av besökarna väljer studieplatserna i kulturcentrum, ger cirka 1 660 studentbesök per vecka. 36 Enligt Studentbarometern 2009 spenderar män och kvinnor lika mycket tid på universitetsbiblioteket, men yngre studenter spenderar mer tid där än äldre. 37 Slutsatserna i Studentbarometern skulle i praktiken innebära att företrädesvis yngre studenter kommer använda studieplatserna på kulturcentrum, även om de är tillgängliga för alla studenter. Sammanfattningsvis: verksamheterna skulle tillsammans locka ett stort antal besökare verksamheterna vänder sig företrädesvis till barn och ungdomar, framförallt tjejer Detta presenteras närmare i de två nästkommande avsnitten. 33 Karin Parrot-Jonzon, Teaterchef Byteatern Verksamhetsinnehåll 2010-06-16, Kalmar. 34 Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. 35 Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. 36 5000/3 1 660 37 Wågman & Larsson (2009) Studentbarometern 2009. Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Sida 16 av 25

4.4.1 Verksamheterna lockar tillsammans ett stort antal besökare I nedanstående tabell presenteras aktuella verksamheters besökssiffror för att ge en övergripande bild av hur många människor som idag besöker verksamheterna: Verksamhet Antal besökare per vecka Kulturskolan 900 Musiksällskapet (använder Kulturskolans lokaler) 30 Pensionärsuniversitetet (använder Kulturskolans lokaler) 40 Måsen 230 Monokrom 350 Stadsbiblioteket 5 320 Byteatern 600 Linnéuniversitetet studieplatser 1 660 Summa 9 130 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen och Linnéuniversitetet Besökssiffrorna behöver dessutom kompletteras med följande information: 0 3 medföljande personer till eleverna på Kulturskolan Cirka 100 besökare/livekväll som är en gång i månaden Kulturskolans olika evenemang och konserter Kultur- och fritidsförvaltningen bedömer att det rör sig om cirka 1 000 besökare till per vecka. Sammanfattningsvis skulle ett gemensamt kulturcentrum utifrån dagens besökssiffror samla minst 10 000 besökare per vecka. Samtidigt är en viktig anledning till att samlokalisera olika verksamheter i ett kulturcentrum att respektive verksamhet blir mer tillgänglig för andra besökare. En förälder som lämnar sitt barn på Kulturskolan kan använda stadsbiblioteket under tiden och komma fram till att familjen ska gå på teater till helgen. Erfarenheterna från exempelvis Kulturens hus i Luleå är att antalet besökare nästan fyrdubblades. 38 Om vi satsar på att utveckla ett kulturcentrum mitt i Kalmar som är till för alla, kan vi skapa en attraktiv mötesplats som lockar besökare i sig. I Luleå räknade man med en fördubbling av antalet besökare, 39 med motsvarande förväntningar för ett kulturcentrum i Kalmar skulle det innebära framtida besökssiffror på cirka 20 000 personer per vecka. Kulturcentrum i relation till andra satsningar inom kultur- och fritids verksamhetsområde Kommunfullmäktige har i Kalmar kommuns Budget 2012 Ekonomisk planering 2013-2014 avsatt cirka 33 miljoner kronor för kulturcentrum, vilket är ungefär lika mycket som till den idrottsanläggning som ska byggas i södra området. Idrottsanläggningen beräknas i genomsnitt ha följande antal besökare per vecka: 38 Kulturens Hus i Luleå invigdes i januari 2007 och åtta månader senare hade antalet besökare fyrdubblats, jämfört med motsvarande period under år 2006. Se Laurell Stenlund, Kristina (2010) Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå, Forskningsrapport vid Luleå tekniska universitet, Luleå. 39 Laurell Stenlund, Kristina (2010) Effekter av byggandet av Kulturens hus i Luleå, Forskningsrapport vid Luleå tekniska universitet, Luleå. Sida 17 av 25

Verksamhet Antal besökare per vecka Skolidrott 40 700 Föreningslivets aktiviteter 700 Summa 1 400 Om vi bortser från eventuellt ökande besökssiffror som en följd av satsningen på kulturcentrum, kommer kulturcentrum locka minst 10 000 besökare per vecka. Det är drygt sju gånger så många som ovannämnda idrottsanläggning och båda projekten har ungefär samma budget. 4.4.2 En satsning på barn och ungdomar - och jämställdhet! De grupper som särskilt skulle gynnas av en satsning på kulturcentrum är barn och ungdomar. 41 Både kulturskolan inklusive Måsen, Byteatern och stadsbiblioteket har barn som en viktig målgrupp för sina verksamheter. Samtliga aktörer har dessutom ungdomar som en central målgrupp, för Monokrom är det den huvudsakliga. Enligt statistik från SCB är det framförallt ungdomar i gymnasieåldern som saknar en mötesplats och ungdomar mellan 18-24 år är den grupp som är minst nöjda med kulturutbudet i Kalmar. Det sistnämnda gäller även nationellt och Ungdomsstyrelsen poängterar att äldre ungdomar ofta är en missgynnad grupp när det gäller offentliga satsningar på kultur och fritid. 42 I Byteaterns fall gynnas barn och ungdomar i hela regionen eftersom de har ett tydligt länsuppdrag. Linnéuniversitetets studieplatser är givetvis till för studenter, men även Monokrom och stadsbibliotekets verksamheter lockar studenter. Där besöksstatistiken är uppdelad på kön framgår det att en majoritet av brukarna i aktuella verksamheter är flickor/kvinnor, förutom i Monokrom där det är en relativt jämn fördelning. Inom ramen för kulturcentrumutredningen har Ann-Sofie Lagercrantz, utvecklingsledare för social hållbarhet på Kalmar kommun, upprättat en social konsekvensbedömning av samlokalisering av verksamheter i ett kulturcentrum. 43 I konsekvensbedömningen framförs bland annat följande: kulturaktiviteter attraherar kvinnor/flickor i högre utsträckning än män/pojkar som i högre utsträckning finns i verksamheter med fysisk aktivitet/idrott. Förslaget påverkar jämställdhet så tillvida att vi får en mer jämställd fördelning av våra gemensamma resurser när vi genomför investeringar i både kultur och idrott. 44 Social konsekvensbedömning av samlokalisering i ett kulturcentrum Konsekvensbedömningen är uppdelad i fyra avsnitt: en strategisk del med kommunens mål, en identifiering av vilka befolkningsgrupper som påverkas av ett kulturcentrum, en del med konsekvenser för hälsa och välfärd och en bedömningsdel. Sammanfattningsvis konstaterar Lagercrantz att det är svårt att hitta något i utredningen som skulle vara ogynnsamt för den 40 Vasa och Falkenbergsskolans elever 150 + 200 * 2 lektioner i veckan. 41 Stadsbiblioteket står för cirka hälften av alla besökare. Det innebär naturligtvis att även vuxna och inte minst äldre personer som använder stadsbiblioteket gynnas av satsningen. Sett till antalet olika verksamheter som skulle kunna inrymmas i ett gemensamt kulturcentrum, har de flesta emellertid till barn och ungdomar som huvudsaklig målgrupp. 42 Ungdomsstyrelsen (2006) Fokus 06 En analys av ungas kultur och fritid. Ungdomsstyrelsens skrifter 2006:4. 43 För bedömningen i sin helhet, se Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. 44 Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. Sidan 3. Sida 18 av 25

sociala hållbarheten, snarare tvärtom. I delen om vilka befolkningsgrupper som påverkas lyfter Lagercrantz speciellt fram kvinnor, barn, ungdomar och studenter av båda könen samt flickor vars båda föräldrar är födda utomlands. Den sistnämnda gruppen är den grupp av unga som är minst föreningsaktiva och en öppen arena med kulturaktiviteter skulle erbjuda dessa unga flickor en mötesplats. I avsnittet om konsekvenserna för hälsa och välfärd bedömer Lagercrantz att ett kulturcentrum har positiv påverkan för människors möjlighet att styra sitt eget liv samt skapa och behålla sociala nätverk, vilket i sig motverkar ensamhet och isolering. Speciellt lyfts barns möjlighet till delaktighet och inflytande fram samt äldres möjlighet till intellektuell stimulans. I bedömningsdelen poängterar Lagercrantz att möten mellan människor är grunden för både psykisk och fysisk hälsa. Lagercrantz avslutar sin konsekvensbedömning med orden: Genom kulturaktiviteter kan man motverka och förebygga ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället, samt stimulera människor att ta vara på och utveckla sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära sig av erfarenheter och skaffa sig uppfattningar. Sambandet kan även gå i den andra riktningen; en god folkhälsa är en av förutsättningar för ett rikt kulturliv. Både kultur och folkhälsa är intimt förbundna med social gemenskap, tillhörighet och delaktighet, vilket är grund för att forma dynamik i lokal innovation och tillväxt och utvecklar den kreativitet vi behöver för ett än mer attraktivt Kalmar. 45 4.5 Skatepark - en del av kulturcentrum I den gemensamma avsiktsförklaringen poängteras att kulturcentrum ska vara en modern och dynamisk mötesplats i Kalmar där såväl inomhus- som utomhusmiljö speglar värden som nyfikenhet och kreativitet. Kulturcentrum innefattar därmed inte bara en byggnad utan även utomhusmiljön runtomkring. Kultur- och fritidsförvaltningen har inom ramen för sin verksamhet i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett etablera en skatehall i Kalmar. I dialog med den nybildade skateföreningen i Kalmar diskuteras möjligheten att istället satsa på en skatepark utomhus. Projektgruppen föreslår i så fall att en skatepark med fördel skulle kunna etableras på Tullslätten som en del av kulturcentrums utemiljö. Arbetet med en skatepark skulle kunna vara en första etapp i arbetet med att utveckla ett kulturcentrum och kultur- och fritidsförvaltningens arbete med frågan borde i så fall samordnas med den fortsatta utredningsprocessen kring kulturcentrum. 4.6 Projektgruppens bedömning Mot bakgrund av ovan presenterat utredningsmaterial bedömer projektgruppen att följande verksamheter bör ingå i ett gemensamt kulturcentrum: Monokrom Kulturskolan inklusive Måsen Stadsbiblioteket Byteatern Studieplatser för Linnéuniversitetet 45 Lagercrantz (2012-03-01) Social konsekvensbedömning samlokalisering i ett kulturcentrum. Kalmar kommun. Diarienummer KS 2010/00259 018. Sidan 18. Sida 19 av 25

Mot bakgrund av att vissa verksamheters nuvarande lokaler uppvisar bristande arbetsmiljö, för Byteatern är situationen särskilt akut, bör en samlokalisering i nya lokaler ske så fort som möjligt. Vidare bedömer projektgruppen att en skatepark bör ligga i anslutning till kulturcentrum och det bör finnas privata verksamheter i form av exempelvis café och restaurang inom kulturcentrat. Vid en satsning på att utveckla en mötesplats med verksamheter för yngre personer är det givetvis centralt att deras synpunkter genomsyrar projektet från början. Kulturcentrum bör därför utvecklas i den riktningen som presenteras i kapitlet Vad vill ungdomarna med ett kulturcentrum? Sida 20 av 25

5. Kultur i centrum Utifrån slutsatserna kring vilka verksamheter hos respektive aktör som bör samlokaliseras i ett gemensamt kulturcentrum, kommer möjligheten att utveckla detta på Tullslätten att presenteras. Att kulturcentrum ska placeras på Tullslätten var en av utgångspunkterna i den gemensamma avsiktsförklaringen. 5.1 Principer för stadsutveckling i Kalmar I den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande vattenrum pekas tre strategier ut som särskilt viktiga för stadsutvecklingen i Kalmar. Det ena (1) är att utvidga stadskärnan och utveckla den mot Malmen, något som gör Sveaplan till stadskärnans geografiska mittpunkt. Den andra (2) är att lyfta fram Kalmars unika kulturhistoria genom att koppla ihop befästningsstaden Kvarnholmen med slottet och stadsdelen Gamla stan. Den tredje (3) är att utveckla ett sammanhängande grönt område ända från Kalmar slott upp till Malmfjärden och ta tillvara på att området ligger längs med vattnet. Se illustrationerna nedan. Källa: Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum, sidan 6. I den fördjupade översiktsplanen poängteras att kultur i stadsbyggandet är en grundförutsättning för planens intentioner gällande att mixa verksamheter i stadskärnan. 5.2 Kulturcentrum på Tullslätten Av illustrationerna ovan framgår Tullslättens strategiska läge, platsen är en viktig knutpunkt i alla tre stråken. Hur vi väljer att använda platsen och hur vi lyckas att utveckla den är en viktig förutsättning för att kunna genomföra intentionerna i den fördjupade översiktsplanen. Det är därför oerhört angeläget att utvecklingen av Tullslätten kopplas samman med den övriga stadsutvecklingen kring Sveaplan och Systraströmmen. Sida 21 av 25

För att utvidga stadskärnan mot Malmen krävs det nya målpunkter i staden som lockar människor att röra sig i den riktningen. Det är viktigt att målpunkterna är öppna för alla, intressant för olika människor och har öppet vid olika tidpunkter. Ett gemensamt kulturcentrum är en sådan målpunkt. Som presenterats i tidigare kapitel skulle det locka ett stort antal besökare och olika målgrupper. Att stadsbiblioteket är en del av kulturcentrum är centralt för att lyckas skapa en mötesplats där alla känner sig välkomna, inte minst för att det är gratis att besöka. I den fördjupade översiktsplanen bedöms ett kulturcentrum vara en viktig generator för stadslivets utveckling, en viktig parameter för en modern och attraktiv stadskärna. Tullslättens geografiska läge gör det till en viktig koppling mellan Kvarnholmen och slottet med Gamla stan, men samtidigt är Tullslätten i sig en viktig pusselbit i arbetet med att lyfta fram Kalmars unika kulturhistoria. Under medeltiden låg här ett nunnekloster. Det var dominikanerordens systrakloster som grundades 1299 och som övergavs i början av 1500-talet på grund av fattigdom. Klostret hade både egen kyrka och kyrkogård, men i mitten av 1500-talet beslagtogs ägorna av staten. 46 Under 1860-talet var skolfrågan väldigt aktuell i Kalmar och staden önskade en pampig byggnad som skulle visa på lärdomsstadens historia med anor från medeltiden. Skolans placering förlades till Tullslätten och 1878 uppfördes Tullskolan, nuvarande Tullbroskolan. Den höga ambitionen kring byggnaden gjorde att den kände arkitekten Emil Viktor Langlet anlitades. Tyvärr hade inte staden råd att fullfölja hans ritning, så Kalmars första lokala arkitekt John Wilhelm Löfmark fick uppdraget att färdigställa en billigare variant. 47 1892 uppfördes Bernhardinerskolan på området. Skolan var till för att fattiga flickor skulle lära sig läsa, räkna och skriva men även att sy, spinna och väva. I mitten på 1990-talet var all verksamhet nerlagd och byggnaden knöts till Tullbroskolan, bland annat användes den under en period som skolbespisning. 1913 uppfördes en gymnastikbyggnad intill Bernhardiner för Tullbroskolans räkning. 48 Sammanfattningsvis kan konstateras att Tullslätten har varit en plats för viktiga kulturinstitutioner och verksamheter kopplade till kunskap och utbildning sedan medeltiden. Att utveckla ett kulturcentrum här ligger helt i linje med platsens tidigare funktion i staden och ger oss en möjlighet att än en gång skapa något som visar att Kalmar sätter kultur och kunskap i centrum. Ett modernt kulturcentrum på en medeltida grund blir en unik möjlighet att profilera Kalmar som en attraktiv universitetsstad. Tullslättens läge precis vid Systraströmmen gör området till en viktig plats för människors möjlighet att använda de gröna ytorna och nå vattnet. För närvarande vänder alla byggnader på Tullslätten baksidan mot Systraströmmen. Genom utveckla ett kulturcentrum där utomhusmiljön är en del av utformningen kan människors tillgång till Systraströmmen förbättras. Kulturcentrum ska inte bara vara en byggnad utan hela Tullslätten inklusive utomhusmiljön ska vara ett kulturcentrum. 5.2.1 Får kulturcentrum plats på Tullslätten? Förutom ovan nämnda byggnader i form av Tullbroskolan, Bernhardinerskolan och gymnastiksalen så ligger även stadsbiblioteket på Tullslätten sedan 1983. 49 Befintlig byggnation 46 Kalmar Läns Museum Sveaplan och Tullslätten. Bebyggelsehistorisk rapport av Lotta Lamke. Information från Jenny Sundström Länsstyrelsen i Kalmar län 2010-12-10. 47 Sigvard Sterner (1981) Min barndoms stad. Barometern Kalmar 48 Kalmar Läns Museum Sveaplan och Tullslätten. Bebyggelsehistorisk rapport av Lotta Lamke. Information från Jenny Sundström Länsstyrelsen i Kalmar län 2010-12-10. 49 Kalmar Läns Museum Sveaplan och Tullslätten. Bebyggelsehistorisk rapport av Lotta Lamke. Sida 22 av 25

ger tillsammans ytor på cirka 8 500 kvm. Kalmar kommun gav Dorte Mandrup Arkitekter i uppdrag att visa hur kommunen skulle kunna använda befintliga byggnader, helt eller till viss del, till ett kulturcentrum och hur det skulle kunna kombineras med eventuell nybyggnation. Materialet visar ett möjligt scenario för ett kulturcentrum på sammanlagt 14 000 kvm inklusive utrymme för privata verksamheter som café och restaurang. Scenariot bottnar i att Tullbroskolan byggs på, liksom administrationsdelen av stadsbiblioteket. Markytan på Tullslätten är begränsad och eftersom den lägre delen av stadsbiblioteket inte är påbyggnadsbar, krävs det att vi vågar bygga högre ut mot Norra vägen och använda de byggnader som tål påbyggnation för att lyckas. Ett kulturcentrum på Tullslätten kräver givetvis en utformning som har en hög arkitektonisk klass. Som referensobjekt lämnar Dorte Mandrup Arkitekter bland annat CaixaForum i Madrid, en övergiven elstation med en påbyggnation som skulle kunna vara aktuell för Tullbroskolan. Byggnaden färdigställdes 2008 och är numera ett centrum för konst och kultur. Dorte Mandrups scenario på Tullslätten ger även utrymme för en skatepark som en del av kulturcentrum samt för övriga byggrätter, exempelvis bostäder. 50 Dorte Mandrup Arkitekter har tidigare presenterat olika förslag på hur Kalmar kommun kan utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten, ett av dem innebär att stadsbiblioteket helt rivs och Tullbroskolan används för annan verksamhet än kulturcentrum. Se tidigare utredning för mer information. 51 5.2.2 Tillgänglighet och trygghet En förutsättning för att kulturcentrum ska kunna vara en mötesplats för alla är att den fysiska miljön utformas så att olika grupper ges möjlighet att ta sig dit och hem vid olika årstider och tidpunkter på dygnet. Var vi placerar kulturcentrum kan skapa en skillnad inte minst mellan tjejers och killars, kvinnors och mäns möjligheter att delta i verksamheterna. Idag upplevs området mellan Systraströmmen och stadsbiblioteket som otryggt efter mörkrets inbrott och det är ett område som drabbas av klotter och vandalisering. I den sociala konsekvensbedömningen poängterar Lagercrantz följande: Att placera kulturcentrum i detta stråk men också med stor närhet till bostäder och andra verksamheter vid Tullslätten innebär att den upplevda tryggheten stärks, sannolikt kommer också skadegörelsen att minska då placeringen av kulturcentrum skapar rörelse i området med fler människor på olika tider av dygnet. Att det finns andra människor omkring en, att se och bli sedd skapar trygghet. Samtidigt är det viktigt vem eller vilka det är du möter på gatan. En varierad blandning av människor ger större trygghet än en homogen grupp, speciellt om du inte tillhör den gruppen, även här kan kulturcentrum förväntas ge positiva effekter. Att utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten är enligt Lagercrantzs bedömning generellt en viktig förändring sett ur ett trygghetsperspektiv, men poängterar samtidigt att det avgörande för den upplevda tryggheten hur platsen utformas, exempelvis hur entréer är placerade i förhållande till busshållplatser, parkeringar och platser för att hämta och lämna barn. Enligt Lagercrantzs bedömning är det främst kvinnor som kan tvingas avstå ett kulturcentrumbesök på grund av upplevd otrygghet till eller från platsen. 50 Se material av Dorte Mandrup Arkitekter, diarienummer KS 2010/00259 018 51 Se Kalmar kommun (2011) Utredningsuppdrag kulturcentrum delredovisning. Diarienummer KS 2010/00259 018 Sida 23 av 25

En annan viktig tillgänglighetsaspekt när barn och ungdomar är centrala målgrupper är att kulturcentrum placeras i ett kollektivtrafiknära läge. Sett ur det perspektivet bedöms Tullslätten vara en synnerligen lämplig plats eftersom det är gångavstånd till Kalmar Centralstation, där det finns både tåg- och bussförbindelser inom och utanför länet. Att samlokalisera flera olika verksamheter på Tullslätten underlättar för människor från hela länet att komma i kontakt med flera kulturfunktioner. 5.2.3 Ekologisk hållbarhet På projektgruppsmötet den 23 augusti 2011 beslutade projektgruppen att ekologisk hållbarhet ska genomsyra hela projektet. 52 Bo Lindholm, utvecklingsledare för ekologisk hållbarhet på Kalmar kommun, fick i uppdrag att ta fram förslag på hur projektgruppen borde arbeta med frågan. Projektgruppen lämnade följande inriktning till Lindholm: Projektgruppen är övertygad om att ett ekologiskt hållbart kulturcentrum är ett koncept för framgång. Det går i linje med projektets grundidé, att utreda möjligheten till samlokalisering av verksamheter för att göra yt- och lokalmässiga samordningsvinster. Den ekologiska hållbarheten ska vara integrerat i arbetsprocessen och genomsyra hela projektet. Det innebär att såväl den fysiska miljön med byggnaden och omkringliggande utomhusmiljö som verksamheterna ska omfattas. Projektgruppen vill att projektet ska uppmärksammas som ett lyckat exempel på hur man kan arbeta med ekologisk hållbarhet i ett kulturcentrum och visa att det är ett vinnande koncept. 53 På projektgruppsmötet den 1 december 2011 informerade Lindholm om arbetet med att formulera ett stadsintegrerat energisystem inom ramen för det övergripande projektet Etablering av det stadsintegrerade Linnéuniversitetet. 54 I skrivande stund pågår arbetet för fullt i samverkan mellan kommun, näringsliv och Linnéuniversitetet. Projektgruppen beslutade i enlighet med Lindholms förslag att invänta det övergripande projektets underlag och utifrån det sedan formulera något mer specifikt för just kulturcentrum. Det är viktigt att kulturcentrum inte blir ett parallellspår utan en del i en större helhet vad gäller ekologisk hållbarhet. Lindholm återkommer till projektgruppen när han har underlag att presentera. 52 Minnesanteckningar från projektgruppens möte 2011-08-23. Sökväg: http://www.kalmar.se/demokrati/vad-villvi-i-kalmar/stadsutveckling/linneuniversitetet/kulturcentrum/minnesanteckningar-projektgrupp/ 53 Ett ekologiskt hållbart kulturcentrum Kalmar kommun 2011-10-17. 54 Kulturcentrum är ett av sju delprojekt i det övergripande projektet. Sida 24 av 25

6. Nästa steg Från och med sommaren 2012 lämnar Kalmarsunds Gymnasieförbund Tullbroskolan och byggnaden står då helt tom. Det ger en god möjlighet att etappvis utveckla ett kulturcentrum på Tullslätten. Projektgruppen föreslår följande etappindelning: 1. Utveckla utomhusmiljön med en skatepark. 2. Ombyggnation av Tullbroskolan som gör att Monokrom, kulturskolan och Byteatern så snart som möjligt kan flytta in delar av sin verksamhet där. 3. Bygga om biblioteket och tillskapa studieplatser till Linnéuniversitetet. 4. Nybyggnation av resterande lokaler. 5. Nybyggnation av byggrätter, exempelvis bostäder En fördjupad ekonomisk utredning bör påbörjas omgående i form av ett beslutsunderlag för huruvida Kalmar kommun ska hyra eller äga lokalerna i ett kulturcentrum. När de ekonomiska ramarna för projektet är utarbetade i Kalmar kommuns Budget 2013 Ekonomisk planering 2014-2015, bör ett detaljerat lokalprogram upprättas där de samlade ytorna anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Då bör även en detaljplan för Tullslätten beställas. Sida 25 av 25

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Mari Nilsson 2012-03-19 KS 2012/0178 0480-45 01 31 Kommunstyrelsen Uppföljning av kommunens kvalitetslöften Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar 1. att överlåta åt respektive nämnd att fatta beslut om eventuella förvaltningsspecifika kvalitetslöften 2. att från och med den 1 juli 2012 ändra nuvarande kvalitetslöfte om att återkoppling på e-post, brev eller dylikt ska ske inom tre arbetsdagar till inom två arbetsdagar 3. att från och med den 1 juli 2012 ändra kvalitetslöftet om att inkommande samtal besvaras inom sex signaler till att 95 % av alla samtal ska bli besvarade eller få besked om när personen man sökt är anträffbar 4. att en ny uppföljning av kvalitetslöftena ska lämnas under våren 2013. Bakgrund I december 2009 fastställde kommunstyrelsen förslaget till kvalitetslöften om tillgänglighet och bemötande. Samtidigt beslutades att en uppföljning av löftena skulle ske i början av 2011. När uppföljningen lämnades beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att ge kommunledningskontoret i uppdrag att under 2012 återkomma med förslag när det gäller förvaltningsspecifika kvalitetslöften. Kommunledningskontoret Stab Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx ann-mari.nilsson@kalmar.se

KS 2012/0178 2 (4) Förvaltningsspecifika kvalitetslöften Det pågår mycket arbete inom kvalitetsområdet, både kommunövergripande och inom respektive verksamhet. T.ex. kan nämnas att samhällsbyggnadskontoret infört servicegarantier för värmepumpar, bygglov och enskilda avlopp som innebär att om inte ärenden handlagts inom fyra veckor får den sökande 25 % avdrag på avgiften. Omsorgsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning har utvecklat den kommungemensamma värdegrunden genom att beskriva vad den innebär för äldreomsorgen. Socialförvaltningen har gjort samma sak för sin verksamhet. De har också formulerat konkreta mål om antalet handläggningsdagar för vissa ärenden. Inom kvalitetsområdet pågår bl.a. även nedanstående: Ännu bättre de tre miljoner kronorna för förbättringsarbete (första ansökningstillfälle - den 1 april) Vi har infört Tyck till på samtliga externa hemsidor vilket innebär många fler synpunkter att hantera från allmänheten Vi ska införa ett kommungemensamt systemstöd för synpunktshantering Vidareutveckling av Hypergene för att inmatning, uppföljning och informationssökning ska bli enklare Genomgång av samtliga mätningar som kommunen deltar i och hur dessa ska hanteras Beskrivning av våra processer för att hitta förbättrings- och utvecklingsområden Implementering av vårt dokument- och ärendehanteringssystem Ny telefonistatistik Kraftsamling för att få ner antalet förfallna fakturor Arbetet med de avvikelser och förbättringsområden som vårt externa revisionsföretag noterat Fortlöpande interna och externa revisioner Minst fyra kommunövergripande utbildningar om bemötande och klagomål genomförs under första halvåret 2012 Arbetet med att införa ett kontaktcenter Förvaltningschefsgruppen vill, med hänvisning till allt kvalitetsarbete som pågår, föreslå att det inte fattas något övergripande beslut om förvaltningsspecifika kvalitetslöften. Uppföljning av nuvarande gemensamma kvalitetslöften Du får ett bemötande som präglas av respekt och engagemang Genom Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) har vi fått en ny mätning av detta löfte. Vi har ökat det goda bemötandet från 58 % till 69 %. Vi fortsätter arbetet utifrån de handlingsplaner som togs fram efter förra KKiK-mätningen. Även via SCB:s medborgarundersökning mäts bemötandet med hjälp av frågan: Hur nöjd är du med hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? Kalmar hamnar på ett index på 6,7 vilket är en ökning jämfört med mätningen 2010 då vårt index var 6,6.

KS 2012/0178 3 (4) Har du hört av dig via brev, e-post, fas, sms eller dylikt så hör vi av oss inom tre arbetsdagar. Du ska då antingen få svar direkt eller få besked om när du kan förvänta dig ett svar. Genom KKiK har vi fått en mätning av vår tillgänglighet per e-post. Det visar sig att 91 % av de vid mätningen skickade e-posten fick svar inom två arbetsdagar jämfört med 60 % 2010. Medel för deltagande kommuner 2011 var 74 %. För att bättre efterleva förvaltningslagens krav på skyndsam handläggning tycker vi att det är rimligt att löftet förändras till att återkoppling ska ske inom två arbetsdagar. Protokollen från kommunfullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder finns att läsa på vår hemsida. Vi lägger ut dem senast två arbetsdagar efter det att protokollet är justerat. När det gäller detta mått framgår att 80 % av protokollen från 2011 publiceras enligt kvalitetslöftet. 2010 var resultatet 70 %. Nämnd Antal protokoll Antal publicerade enligt löfte Kommunfullmäktige 10 10 Kommunstyrelsen 10 10 Barn- och ungdomsnämnden 10 9 Kultur- och fritidsnämnden 9 9 Omsorgsnämnden 10 10 Samhällsbyggnadsnämnden 11 8 Servicenämnden 11 8 Socialnämnden 13 5 Södermöre kommundelsnämnd 11 7 Totalt 95 st 76 st Vi besvarar inkommande samtal inom sex signaler Det finns en risk med detta löfte och det är att de som ringer upp hinner lägga på luren innan det gått fram sex signaler. Måttet säger heller inget om vår tillgänglighet. När vi tittar på antalet inkomna samtal till kommunkoncernens anknytningar fr.o.m. den 21 november 2011 t.o.m. den 31 december 2011 (det är den statistik vi kan få fram för 2011 från det nya telefonisystemet) kan vi konstatera följande: Totalt inkom drygt 330 000 samtal. 51 % av dessa besvarades av en fysisk person 92 % av de besvarade samtalen besvarades inom sex signaler 11 % (drygt 37 000 samtal) fick vare sig svar av en fysisk person eller något hänvisningsmeddelande Övriga samtal hanterades på annat sätt t.ex. hänvisades eller fick upptagetton

KS 2012/0178 4 (4) Hur vi sköter våra telefoner är en viktig bemötande- och servicefråga. Vår tillgänglighet begränsas dock av att vi är upptagna av olika möten och tjänsteärenden. Men då bör den som söker oss i alla fall kunna få t.ex. ett hänvisningsbesked. Vi skulle vilja ändra nuvarande kvalitetslöfte till: 95 % av alla samtal ska bli besvarade eller få besked om när personen man sökt är anträffbar. Genom det nya telefonisystemet har vi från och med 2012 en möjlighet att mäta på ett bättre sätt. Varje förvaltning och bolag har varsin ansvarig som utbildats i statistikmodulen och som tar fram detaljstatistik för den egna verksamheten. På övergripande nivå kommer vi regelbundet att lägga ut statistik på den interna hemsidan. Det kommer därmed att bli ett större fokus än tidigare även på detta område. Är den du söker inte på plats vidarebefordrar vi gärna ett meddelande Växeln vidarebefordrar gärna meddelanden från personer som inte får kontakt med den de söker. Även övriga handläggare ska ha denna service och även här ska så fort som möjligt kontakt tas med den som sökt oss. Om det fungerar fullt ut går dock inte att dra några slutsatser kring. Övrig information I samband med att kvalitetslöftena skulle följas upp har kontakt tagits med samtliga förvaltningar och kommunägda bolag för att ta reda på antalet inkomna klagomål under 2011 när det gäller bemötande och tillgänglighet. I hela kommunkoncernen har vi fått in 27 klagomål på bemötande 14 klagomål på vår tillgänglighet per telefon och 17 klagomål om hur snabbt vi återkopplar/svarar på e-post, brev m.m. Våra kvalitetslöften har ett starkt fokus på bemötande, tillgänglighet och service. De har också en stark koppling till vår kvalitetspolicy Välkommen! Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig! Roland Karlsson kommunchef Ann-Mari Nilsson kvalitetsledare

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Dejke 2012-03-21 KS 2012/0269 Kommunfullmäktige Förslag till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB 2012 med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB) Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslaget till ägardirektiv för Kalmar Kommunbolag AB med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB). Bakgrund Kommunledningskontoret har i dialog med Kalmar Kommunbolag AB tagit fram ett förslag till ägardirektiv för de kommunala bolagen. De ändringar som föreslås framgår av bilaga. Roland Karlsson kommunchef Bilaga Förslag till ägardirektiv 2012 Kommunledningskontoret Kanslienheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel +46 480-45 00 00 vx Fax +46 480-45 00 47 ann-sofie.dejke@kalmar.se

Förslag till revideringar 2012 Ägardirektiv 2012 för Kalmar Kommunbolag AB med sina dotterbolag (förutom Kalmar Energi Holding AB) Beslutade av kommunfullmäktige den 15 december 2008, 21. Ändring beslutad den 29 mars 2010, 24 och den 26 april 2011, 97. I kommunallagen markeras kommunfullmäktiges överordnade roll i förhållande till de kommunala bolagen. Vidare innehåller lagen bestämmelser om att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över den verksamhet som bolagen bedriver. I förarbetena till kommunallagen betonas också tydligt vikten av ett kommunalt koncerntänkande. Det sägs där att kommunen och dess företag måste ses som en ekonomisk beslutsenhet för vilken fullmäktige har det yttersta ansvaret såväl ekonomiskt som politiskt. Kommunfullmäktige har angett bland annat följande skäl för att ge ägardirektiv till kommunens bolag: Kommunallagen förutsätter ett kommunalt inflytande över bolagen eftersom de är ett instrument för kommunal verksamhet. Kommunen har ett politiskt och ekonomiskt ansvar för verksamheten i bolagen. Förtroendet för kommunal verksamhet ökar om omvärlden kan konstatera att de kommunala bolagen är en del av ägaren/kommunen. Bolagen är kommunens egendom. Det finns alltså ett ägaransvar inför kommunmedborgaren. Kommunen är dessutom i borgen för bolagens engagemang vilket understryker ägaransvaret. De kommunägda bolagens verksamhet och förhållande till kommunen regleras genom: Kommunallagen, aktiebolagslagen samt andra lagar och författningar Bolagsordning Ägardirektiv Kalmar kommuns budget och ekonomiska planering Särskilda direktiv av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Avtal mellan bolagen och kommunen Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-45 00 00 vx

2 Insyn i bolagens verksamhet Kommunallagen slår fast att insynsfrågorna är viktiga ur demokratisk synpunkt. Bolagen ska ha en öppen attityd i dessa frågor. I bolagsordningarna anges: Allmänheten har rätt att ta del av handlingar hos bolaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Styrelserna för bolagen bestämmer vem som ska ha beslutanderätten när det gäller utlämnande av handlingar. Beslut att inte lämna ut handling kan överklagas hos kammarrätten. Bolagsstämmorna ska vara öppna för allmänheten, som också ska ha möjlighet att ställa frågor. Kallelse ska anslås på kommunens officiella anslagstavla i Stadshuset. ********** I bolagsordningarna för de kommunala bolagen anges att bolagen ska bereda kommunfullmäktige i Kalmar kommun möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Vidare gäller att ledamöter och ersättare i kommunstyrelsens arbetsutskott ska få kallelser till sammanträden med styrelserna för de kommunägda bolagen. De har rätt att närvara vid dessa sammanträden och har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten. De har också rätt att på begäran få sin mening antecknad till protokollet. Samråd mellan kommunens och bolagens revisorer Kommunfullmäktige utser för varje bolag två lekmannarevisorer och lika många ersättare för att granska det kommunala ändamålet, effektivitet, kvalitet och internkontroll. Dessa revisorer väljs ur kretsen av kommunens revisorer. Kostnader för den revision lekmannarevisorerna utför ska belasta bolagen. Det är ur ett koncernperspektiv angeläget att bolagens och kommunens revisorer kan samråda med varandra i frågor som rör bolagens angelägenheter. Utgångspunkter för bolagens verksamhet Kommunens bolag ska skötas på ett sätt där stor hänsyn tas till de fördelar som kan skapas för kommuninvånarna. Bolagen är redskap för att skapa utveckling i hela kommunen. Verksamheten ska drivas på ett affärsmässigt sätt. Effektivitetsvinster för bolagen ska alltså innebära fördelar för kommunen som helhet (koncernnyttan). Kommunen och respektive bolag ska därför i samråd söka lösningar som tillgodoser dessa gemensamma intressen. Bolagen får inte bedriva någon säljverksamhet som står i strid med konkurrenslagstiftningen. Bolagen ska prestera ständiga förbättringar.

För samarbetet mellan kommunen och bolagen ska vidare gälla följande riktlinjer: 3 Ekonomisk planering och redovisning: Bolagens ekonomiska planering och redovisning ska vara sådan att den kan samordnas med kommunens. Bolagen ska rapportera i enlighet med instruktioner från kommunen för att uppfylla bestämmelserna om sammanställd redovisning i lagen om kommunal redovisning. Kalmar Kommunbolag AB med dotterbolag ska använda samma redovisningsprinciper och värderingsregler enligt dokumentet Koncernregler kring redovisning. Kommunstyrelsen ska tidigt vid ekonomiska obalanser och alltid minst en gång om året delges en ekonomisk och verksamhetsmässig information från kommunens hel- och delägda bolag. I bolagens årsredovisningar ska ingå uppgifter om lön, övriga löneförmåner och avgångsvederlag för VD. Styrelsearvoden och VD-löner ska särredovisas. Personal- och lönepolitik: Kommunens nämnder och de kommunala bolagen ska ha en gemensam personal- och lönepolitik. Det innebär bl.a. att styrelserna för bolagen ska ha en avstämning med kommunstyrelsens personaldelegation inför förhandlingar om kollektivavtal och tillämpning av dessa. Frågor som rör de verkställande direktörernas anställnings- och lönevillkor handläggs av VD i Kalmar Kommunbolag AB i samråd med kommunstyrelsens personaldelegation. Tillsättning av tjänst som verkställande direktör i något av bolagen handläggs av respektive bolags styrelse i samråd med presidiet och VD i Kalmar Kommunbolag AB. Kommunens regler för representation ska gälla även för de kommunala bolagen. Medverkan i annan planering: Bolagen ska medverka i den fysiska planeringen och i miljö- och naturresursplaneringen. Bolagen ska också ge underlag till svar på frågor som ställs i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Administrativa system: Bolagen ska använda sig av administrativa system som underlättar utbyte av information mellan kommunen och de kommunägda bolagen. Det är också viktigt att kommunen utåt visar upp ett enhetligt ansikte. De kommunala bolagen ska var för sig eller i samverkan med moderbolaget införa certifierade verksamhetsledningssystem som omfattar såväl miljö som kvalitet. Beredskap och säkerhet: Vid en extraordinär händelse ska bolagen medverka i krisledningsnämndens arbete och ställa de resurser som behövs till förfogande. Vidare ska bolagen, i den utsträckning som de blir kallade, delta i övningar. Verksamhetens inriktning Utöver vad som anges i budgeten ska bolagen också följa de mål, uppdrag och andra direktiv som meddelas i olika policy, program och riktlinjer som antagits av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Bolagen ska vara pådrivande i utvecklingen av det långsiktigt hållbara samhället socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

4 Bolagen ska i samverkan med övrig kommunal verksamhet söka samordningsfördelar och arbeta aktivt med energieffektivisering. I bolagens årsredovisningar ska tydligt framgå hur bolagen uppfyllt ägardirektiven. För de olika bolagen ska i övrigt gälla: Kalmar Kommunbolag AB Bolaget ska förvalta aktier i Kalmar kommuns hel- eller delägda bolag, utveckla samarbetet mellan bolagen i koncernen samt samordna övergripande koncerngemensamma frågor. Bolaget ska svara för en löpande ägardialog med respektive dotterbolag i koncernen. Styrelsen i respektive kommunalt bolag ska därför hålla moderbolaget informerad om sin verksamhet och om planerade åtgärder av större vikt. Kommunbolaget har rätt att få ta del av den information från bolagen som Kommunbolaget anser nödvändig för att detta uppdrag ska kunna fullgöras. Moderbolaget ska åt kommunen bereda och samordna förslag till försäljning av fastigheter och bolag inom koncernen och andra frågor avseende bolagens tillgångsportföljer med undantag av frågor som ligger inom det beslutsmandat som anges i respektive bolags bolagsordning. Vidare ska bolaget efter särskilt uppdrag av kommunen genomföra näringslivsbefrämjande projekt. Kalmar Kommunbolag AB och dess dotterbolag ska medverka till att utveckla och stärka det lokala näringslivet i hela kommunen. Genom sådana satsningar på olika utvecklingsprojekt stärker bolagen sin kundbas. Detta innebär att kommunens bolag på sikt förbättrar sitt ekonomiska resultat. Kalmarhem AB Bolaget ska i allmännyttigt syfte och med iakttagande av kommunallagens likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i Kalmar kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer Kalmar kommun anger genom moderbolaget Kalmar Kommunbolag AB de avkastningskrav som ska gälla för bolaget Bolaget ska erbjuda människor som bor i eller vill flytta till Kalmar den goda bostaden. Med den goda bostaden aves att ge människor, oavsett inkomst, bostadsort och social situation, likvärdiga möjligheter att leva i goda bostäder i bra miljöer och till rimliga kostnader. Bolaget ska garantera hyresrätten och utifrån bruksvärdesprincipen främja en hyressättning med stabila och rimliga hyror i olika stads- och kommundelar. Bolaget ska aktivt arbeta för att minska bostadssegregationen. Kalmarhem har ett speciellt ansvar för att ordna bostäder till studerande, liksom andra grupper med särskilda behov som t.ex. äldre och funktionshindrade. Det är också viktigt att bolaget fortsätter arbetet med att på olika sätt utveckla och stärka inflytandet för de boende. På grund av bolagets ekonomiska ställning ska Kalmarhem ska under perioden fram till och med 2013 skapa en stabil ekonomi med god lönsamhet för att därefter ha förutsättningar att vara den centrala aktören i kommunens bostadspolitik och utveckling. Under samma period Kalmarhem ska aktivt arbeta för att genomföra sådana fastighetsförsäljningar som förbättrar

bolagets ekonomiskt långsiktiga resultat. Varje enskild försäljning ska godkännas av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige. 5 Kalmar Vatten AB Bolaget ska svara för en miljömässigt god vattenförsörjning och avloppsrening. En huvuduppgift för bolaget är vidare att trygga den framtida vattenförsörjningen. Bolaget ska aktivt arbeta för att minska kväve- och fosforutsläppen i Kalmarsund. I samband med grävarbeten för vatten och avlopp ska bolaget så långt det är möjligt lägga ner tomrör för att möjliggöra en bredbandsutbyggnad. Det är viktigt att de ökade inkomsterna till följd av 2012 års va-taxa går till en förnyelse av vanätet. Kalmar Vatten AB ska i samband med kommande budget och bokslut redovisa hur stor del av de ökade inkomsterna som använts till reinvesteringar. Kalmar Biogas AB Bolaget ska producera och sälja biogas samt aktivt medverka till en regional utveckling av infrastruktur för produktion och tankning av biogas. Vidare ska bolaget i samverkan med Kalmarsundsregionens Renhållare verka för ett kretsloppsinriktat tillvaratagande av matavfall. Bolaget ska medverka till att Kalmar län når målet att bli en fossilbränslefri region 2030. KIFAB i Kalmar AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla lokaler för näringsliv och universitet. Bolaget ska därigenom medverka till att utveckla och stärka näringslivet i kommunen. KIFAB ska fortlöpande se över sitt fastighetsbestånd för att på bästa sätt kunna utföra de uppdrag som åligger bolaget. Industriparken i Kalmar AB Bolagets uppgift är att äga och förvalta fastigheter i kvarteret Elefanten (f.d. Bombardier) i Kalmar. Syftet är att utveckla de aktuella fastigheterna för att senare sälja dessa. Kalmar Science Park AB Bolaget ska samordna teknikparksbaserade marknadsförings- och utvecklingsfrågor inom områdena bioteknik, miljöteknik, informationsteknik/telekom samt andra verksamheter med anknytning till Linnéuniversitetet. Syftet med bolaget är att medverka till att verksamma vid Linnéuniversitetet samt företag i samarbete med universitetet får möjlighet att utveckla nya företag i Kalmar. Bolaget ska vidare medverka till att bilda nätverk mellan nystartade företag och näringslivet i övrigt. Kalmar Airport AB Bolaget ska i samverkan med Kalmar kommun och näringslivet i Kalmarregionen utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. Bolaget ska utveckla kommunikationerna mellan Kalmarregionen och andra delar av Sverige samt övriga världen. Kalmar Airport AB ska fortsätta arbetet med att göra flygplatsen klimatneutral. Destination Kalmar AB Bolaget ska i samverkan med näringslivet utveckla, profilera och marknadsföra Kalmar som besöksmål. Bolaget ska även samordna och administrera evenemang inom Kalmar kommun. Vidare ska bolaget bedriva turistbyråverksamhet samt driva verksamhet i gästhamnen i

Kalmar. Bolaget ska i samverkan med Statens Fastighetsverk ansvara för och driva kultur-, turist- och evenemangsverksamhet på Kalmar Slott. 6 Kalmar Hamn AB Bolagets huvuduppgift är att tillhandahålla en hamnanläggning samt utföra hamn-, sjöfartsoch logistikrelaterade tjänster. Bolaget ska erbjuda hamnens kunder ett prisvärt, flexibelt, miljöriktigt och tillförlitligt utbud av service och tjänster av hög kvalitet. Bolaget får i uppdrag att utveckla samarbetet med närliggande hamnar. Kalmar Familjebad AB och KB Bolaget ska svara för drift och underhåll av Äventyrsbadet i Kalmar. I detta ingår att tillsammans med Kalmar kommun och andra aktörer svara för att anläggningen nyttjas för bad, friskvård och rehabilitering. Ekonomi De kommunägda företagen ska vara självbärande. Kalmar Kommunbolag AB ska lämna en utdelning på 975 tkr. Utdelningsbara medel beräknas genom att redovisat årsresultat först ska täcka balanserad förlust. Av återstående vinstmedel och övrigt fritt eget kapital får sedan utdelning ske till aktieägarna. Beslut på årsstämmorna Vid årsstämmorna ska kommunens ombud överlämna de ägardirektiv som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för bolagen. Dessa direktiv kan också överlämnas till bolagen i form av protokollsutdrag eller skrivelse. För styrelsearvoden och ersättningar ska gälla de regler som fastställts av kommunfullmäktige. Arvoden till auktoriserade revisorer och ersättare ska följa den upphandling som kommunstyrelsen gjort av revision för de kommunägda företagen.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Roland Karlsson 2012-02-08 KS 2012/0100 (KS 2011/00471 092) Kommunfullmäktige Motion från Folkpartiet Liberalerna om nya medborgarkontor Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar kommunledningskontorets yttrande som sitt svar på Folkpartiet Liberalernas motion om nya medborgarkontor. Motionen ska därmed anses vara besvarad. Bakgrund Folkpartiet Liberalerna har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta att utreda kostnaderna för och möjligheterna till nya medborgarkontor i fler tätorter med början i Smedby. Vidare föreslår de att i utredningen särskilt ska tas hänsyn till att placeringen sker centralt i tätorten. Yttrande Medborgarkontor är absolut viktiga mötesplatser mellan kommun och invånare. Både i arbetet med att öka inflytandet och delaktigheten men också som ett stöd för personer som behöver hjälp med olika ärenden. Erfarenheterna av medborgarkontoret i Norrliden är goda. Men upplägget för att öka demokratin, medborgarnas medverkan och den kommunala servicen kan se olika ut i olika områden. Grunden är ett arbetssätt där den kommunala verksamheten och de folkvalda fortlöpande arbetar med medborgarkontakter och medborgarinflytande på olika sätt. Ett medborgarkontor behöver dock inte vara en fysisk permanent plats. Ett medborgarkontor kan likaväl vara mobilt. Med ett mobilt medborgarkontor låser man inte fast sig utan kan förflytta sig mellan kommunens tätorter. Allt efter behov. Kostnaderna blir dessutom betydligt mindre. En uppdragsbeställning behöver tas fram där både behovet av medborgarkontor, dess funktion och organisatoriska tillhörighet utreds. I utredningen ska ingå möjligheten till mobilt medborgarkontor/rullande kommunal service lik- Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 KALMAR Besök Östra Sjögatan 18 Tel 0480-450000 vx Fax 0480-450047

KS 2012/0100 2 (2) som frågan om eventuell gemensam finansiering genom samarbete med externa parter/myndigheter (t.ex. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket). I utredningen ska också kopplingen mellan (mobilt) medborgarkontor och kontaktcenter ingå liksom vilken roll redan befintliga strukturer som t.ex. våra bibliotek skulle kunna fylla när det gäller behovet av medborgarkontor i våra tätorter. Roland Karlsson kommunchef Bilaga Motion från Folkpartiet Liberalerna

Motion Ang. medborgardialog om Kalmars utveckling Kalmar den 25 oktober 2011 Under lång tid har en ny entrébyggnad för kommunen i allmänhet och samhällsbyggnadskontoret i synnerhet diskuterats och under en tid fanns den även budgeterad. En av tankarna med en sådan här samlad entrébyggnad var att förbättra den demokratiska dialogen i planärenden med Kalmars medborgare. En informations- och visningshall skulle förläggas i direkt anslutning. Förebilden var Helsingfors som har en sådan visningshall i sina centrala delar och som är välbesökt av dess medborgare. Tanken var god, men det den skulle kosta (ca 4 miljoner kronor) omprioriterades till andra verksamheter. Den demokratiska dialogen i planfrågor är väldigt viktig och mycket bra har gjorts för att förstärka och förbättra den. Den går naturligtvis att utveckla än mer. Något som inte kommer att kosta särskilt mycket i jämförelse med en ny entré för 4 miljoner är en installation på Larmtorget, Kvastenhörnan eller vid Baronen, platser där väldigt många rör sig på och omkring. Denna installation skulle kunna ha formen av en genomskinlig boll (med tanke på den fotbollsstad vi är) och innehålla allehanda information om vad som är på gång i stadsbyggnadsoch kommunutvecklingen. Tanken är inte någon stor installation som man kan gå in i utan något mindre som medborgare ska kunna stå och titta in i. Moderaterna i Kalmar Södra Malmgatan 7 392 34 Kalmar tfn 0480-109 88 fax 0480-244 80 kalmar@moderat.se www.kalmar.moderat.se

Plakattavlor med uppsatt information, modeller av projekt, 3D-modeller på bildskärm m.m. skulle kunna berätta för medborgare och turister om vad som är på gång och vilken utveckling som sker just nu i Kalmar. En liten brevlåda/brevinkast alternativt e- meddelandebox skulle kunna finnas där medborgare får ge sin syn på det som presenteras eller föreslå nya utvecklingsidéer. På detta sätt tror jag att man kan öka den demokratiska dialogen i utvecklingsfrågor och förhoppningsvis kunna undvika trista och onödiga överklaganden. Det kan också ses som en bra marknadsföring för kommunen genom att visa upp ett Kalmar i positiv utveckling. Jag föreslår därför Att Kalmar kommunfullmäktige beslutar att uppföra en informativ installation i enlighet med motionens anda. Jonas Lövgren (M) 2

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Elisabeth Karlsson 2012-03-19 KS 2012/0128 0480-45 00 83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Halltorp som ort till Regionförbundets projekt Service skapar tillväxt Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Halltorp ska medverka i Regionförbundets projekt Service skapar tillväxt. Bakgrund Regionförbundets projekt Service skapar tillväxt går ut på att utveckla hållbara lösningar som är anpassade efter de behov och möjligheter som finns utanför de större tätorterna. Varje kommun får välja ut en tätort som får teckna en avsiktsförklaring och därmed ingår i utvecklingsarbetet. Tanken är att orternas olika lösningar ger olika perspektiv och förutsättningar för utvecklingsarbetet som sedan kan spridas vidare inom länet. Eftersom Regionförbundet ansökt om projektmedel av tillväxtverket är den enda kostnad som krävs av orten, engagemang. Orten ska ha en engagerad intresseförening eller utvecklingsgrupp som får hjälp av en samordnande coach som anlitats av Regionförbundet. Lösningen ska sedan arbetas fram i samverkan mellan bland annat företag, föreningar och lokala utvecklingsgrupper I Halltorp med omland bor idag 687 personer varav 280 i samhället Halltorp. Mellan 2006 och 2010 har Halltorp med omland minskat med 1,3 procent och Halltorps samhälle har minskat med 9,7 procent. I Halltorp är andelen barn i skolåldern och 60 74 åringarna högre än i kommunen i helhet. Andelen unga vuxna är markant lägre än i kommunen som helhet. En lägre andel förvärvsarbetar och inkomsterna är lägre än genomsnittet för kommunen. När det gäller service finns Halltorpsskolan med årskurs 1-6, förskola och fritidshem. Närmsta servicecentral med kollektivbostäder finns i Hagby. Idag finns en livsmedelsbutik i Halltorp bland annat svarar för Postens paketutlämning, apotek samt tillhandahåller hemsändningsverksamhet. På grund undermåliga lokaler och en nuvarande ägare i pensionsåldern är butiken nedläggningshotad. En nedläggning av butiken skulle kunna innebära ökade kostnader för hushållen i form av ökade bilkostnader och ökad tid för inköp av matvaror vilket skulle Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 89 elisabeth.karlsson_1@kalmar.se

KS 2012/0128 2 (2) kunna påverka den negativa flyttrenden. 1 Det skulle också kunna innebära att garantin för en minimistandard av kommersiell service till hushållen i Halltorp med omnejd skulle försvinna. Närmsta matvaruaffär ligger i Söderåkra 8,1 km söderut. Mot bakgrund av detta föreslås därför Halltorp bli den ort som kommunen utser till projektet. För att möta det sviktande befolkningsunderlaget är det viktigt att stötta ortens utveckling och på så sätt kunna bidra till en positiv framtidstro. Elisabeth Karlsson Utredare/samhällsplanerare Bilagor Skrivelse från Regionförbundet i Kalmar län 1 Kalmar kommun. Varuförsörjningsplan 2007.

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sophia Sundlin 2012-03-09 KS 2012/0201 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sveriges ungdomsråd söker pilotkommuner till Medborgarprojektet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att Kalmar kommun ansöker om att delta i Sveriges ungdomsråds Medborgarprojektet. Kostnaden för att delta i projektet ska tas ur utvecklingsenhetens befintliga budget. Bakgrund Sveriges ungdomsråd arbetar aktivt med frågor som rör ungdomars politiska deltagande och ungdomars rättigheter. Nu söker organisationen pilotkommuner till satsningen Medborgarprojektet, ett projekt finansierat av Allmänna Arvsfonden. Totalt sträcker sig projektet över tre år och syftar till att utveckla och sprida verktyg och metoder för hur kommuner kan göra det enklare för ungdomar att påverka och delta demokratiskt där de bor. Kalmar kommun har fått erbjudande att söka till att bli pilotkommun och under våren kommer totalt tio stycken kommuner att bli utvalda att ingå i projektet. Att bli en pilotkommun innebär Samarbete med Medborgarprojektet under ett års tid och avsätta resurser för detta som en del i vårt ordinarie arbete Tillsammans med en tjänsteman från Medborgarprojektet utveckla, testa och utvärdera metoder för att göra våra kommunala medborgardialoger mer tillgänglig för ungdomar. Utvärdera och sätta ramar för de metoder som används i projektet. Sprida resultatet till andra kommuner som goda exempel. Utifrån hållbarhetsperspektivet finns kopplingar mellan ökad inflytandegrad i samhället och förbättrad folkhälsa. Barn och ungdomar, flickor och pojkar, har rätt att få sin röst hörd enligt Barnkonventionens artikel 12 och där har kom- Kommunledningskontoret Utvecklingsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 47

KS 2012/0201 2 (2) munen ett ansvar för att hjälpa dem med detta. Att systematiskt arbeta med metoder för medborgardialog anpassade just till Kalmar kommun är en viktig framgångsfaktor för att säkerställa att barn och unga får komma till tals i frågor som berör dem. Sophia Sundlin ungdomsombud

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peder Hägg 2012-03-21 KS 2012/0198 0480-45 00 88 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss för detaljplan Åliden, Hossmo 1:8 Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har inga synpunkter på förslag till tillägg till detaljplan för Åliden, Hossmo 1:8 mfl fastigheter. Bakgrund Syftet med planen är endast att reglera förordnande av upplåtande av allmän platsmark utifrån den nyligen framtagna detaljplanen för området (0880K- P11/15). Tillägget till detaljplanen möjliggör överförig av mindre markområden från befintligt gemensamhetsanläggning till bostadsfastigheter samt att allmän platsmark upplåts till huvudman utan kostnad. Kalmar kommun är inte huvudman för allmän platsmark. Mark- och planeringsenheten har inga synpunkter på föreslaget tillägg till detaljplan för Åliden, Hossmo1:8 mfl fastigheter. Peder Hägg Bilagor Inbjudan till samråd Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 89 peder.hagg@kalmar.se

TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Patrik Ihrman 2012-03-12 KS 2012/0214 0480-45 00 84 Kommunstyrelsens arbetsutskott Samrådsyttrande över förslag till detaljplan för del av fastigheten Berga 10:19, område vid Bergauddsvägen Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott har inga synpunkter på förslaget till detaljplan för del av fastigheten Berga 10:19, område vid Bergauddsvägen. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har möjlighet att lämna synpunkter på förslag till detaljplan för del av fastigheten Berga 10:19, område vid Bergauddsvägen. Detaljplanen är en uppdragsbeställning som kommunstyrelsens mark- och planeringsenhet har gjort till samhällsbyggnadskontoret. Planen har tagits fram i samråd med mark- och planeringsenheten och dess syfte och huvuddrag är att: Tillskapa möjlighet för ny bostadsbebyggelse på tidigare obebyggd mark söder om Bergauddsvägen, som en komplettering till befintlig villabebyggelse. Planen ger möjlighet att uppföra 14 nya småhus. Eftersom planen utarbetats i samråd med mark- och planeringsenheten föreslås inga ytterligare synpunkter. Patrik Ihrman Markingenjör Bilagor Inbjudan till samråd över detaljplan för Berga 10:19 Kommunledningskontoret Mark- och planeringsenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 480-45 00 00 vx Fax 480-45 00 89 patrik.ihrman@kalmar.se

Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-22 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Kommunstyrelsens arbetsutskott Remiss kapacitetsutredning Trafikverket Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer sig bakom Regionförbundet i Kalmar läns förslag till yttrande över kapacitetsutredningen till Trafikverket. Vidare antar kommunstyrelsens arbetsutskott kommunledningskontorets yttrande den 26 mars 2012 som ett tillägg och överlämnar detta till regionförbundet. Kalmar kommun anser att kommunens yttrande ska skickas med till Trafikverket. Bakgrund Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att analysera åtgärder för att öka kapacitet och effektivitet i transportsystemet. Trafikverket ska slutredovisa kapacitetsutredningen till regeringen senast den 30 april 2012. Utredningen fokuserar på åtgärder och inriktningar som ger ökad kapacitet, bidrar till effektivare användning av och ett robustare transportsystem i sin helhet. Behoven av ökad kapacitet analyseras för åren 2012-2021, 2022-2025 samt år 2050. Utgångspunkter är nationella och regionala planer samt fyrstegsprincipen. Trafikverket konstaterar att det finns kapacitetsbrister i delar av transportsystemet. Utredningen pekar främst på att de största bristerna finns inom järnvägen, men även inom väg i storstadsområdena. Dessa kapacitetsbrister påverkar såväl person- som godstransporter. Trafikverkets prognoser visar en kraftig tillväxt av trafiken till år 2050. I utredningen konstateras att den snabbaste vinsten i kapaciteten finns i befintliga system, systemet behöver dock användas smartare och effektivare. Bristerna enligt utredningen är störst i storstadsregionerna och därför föreslås prioriterade paketlösningar för Malmö, Göteborg och Stockholmsområdena. I övrigt behandlas persontrafik och godstrafik var för sig. Sydöstra Sveriges behov är endast marginellt behandlade. Mark- och Planeringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx anna.ekman@kalmar.se

2 (2) Följande brister identifieras år 2025: Pendlingsmöjligheterna till de större städerna i Småland kommer i många fall att vara alltför bristfälliga. Restiden mellan de tre residensstäderna Växjö, Kalmar och Karlskrona kommer att vara strax över en timme. Följande åtgärder föreslås till 2025: Åtgärder för snabbussar Kalmar-Oskarshamn-Västervik-Norrköping. Ökad kapacitet Alvesta-Växjö. Möjliggör att fler tåg kan få ändstation i Växjö, istället för Kalmar. I remissförfarandet har Regionförbundet i Kalmar län en samordnande roll då de sammanställer kommunernas remissyttranden kring utredningen. Kalmar kommun har tagit del av regionförbundets förslag till remissvar som i sin helhet är bra och fångar den problematik som finns i vår del av Sverige. Kommunledningskontoret har dock betonat lite mer specifika synpunkter för Kalmarsundsregionen och föreslår att dessa överlämnas till regionförbundet och Trafikverket. Anna Ekman, planeringsarkitekt Bilaga: Yttrande

Handläggare Datum Diarienummer Anna Ekman 2012-03-26 KS 2012/0261 0480-45 01 24 Regionförbundet i Kalmar län Trafikverket Remiss Trafikverkets kapacitetsutredning Yttrande Regionförbundets yttrande till Trafikverket är i sin helhet bra och fångar den problematik som finns i vår del av Sverige. Följande synpunkter bör dock framhållas för Kalmar kommun och Kalmarsundsregionens del. Kapaciteten på Södra Stambanan är vital för Kalmar, främst för förbindelsen mot Malmö/Öresund och tills vidare även mot Stockholm/Mälardalen. En sträckning för höghastighetsbanan genom Småland som placerar den nya banans stationslägen flera mil väster om Södra stambanan, ger naturligtvis relativa konkurrensnackdelar för Sydöstra Sverige. Den globala utvecklingen går i riktning mot alltmer ökande kontakter österut, vilket talar för att planera den inhemska infrastrukturen därefter. Det är viktigt att beakta ett öst-västperspektiv när sträckningen av en eventuell höghastighetsjärnväg Stockholm-Malmö planeras. Kända flaskhalsar på E22 (för länets del Bergkvara och Mönsterås) är viktiga att snarast åtgärda. Behovet av järnvägsinvesteringar är viktigt för att vi dels ska underlätta för industrin att använda järnväg (t.ex. SÖDRA och Scania) och då inte minst i perspektivet om skärpta miljökrav för bunkerolja till fartyg, dels för att i första hand bättre integrera och i andra hand förstora funktionella regioner för arbete, studier och samhällsservice. Kalmar kommun stödjer Regionförbundets förslag om slutstation Kalmar i stället för Växjö. En knutpunkt i Linköping för sydöstra Sverige förutsätter en rejäl satsning på upprustning av Stångådalsbanan på samma sätt som Emmaboda-Karlskrona. I utredningens beskrivning av åtgärdsbehov visas ett större behov av väginvesteringar än järnvägsinvesteringar Ska vi kunna nå målet om Fossilbränslefri region 2030 och restider under en timme mellan de tre Mark- och Planeringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx anna.ekman@kalmar.se