Kulturcentrum förslag till fortsatt planering

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Saur KS 2012/ Kommunfullmäktige Kulturcentrum förslag till fortsatt planering Förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner förslaget till fortsatt planering för förverkligandet av ett kulturcentrum, med målet att byggstart ska ske senast Skapandet av ett kulturcentrum ska arbetas in i den ekonomiska planeringen för Kommunstyrelsen får i uppdrag att återkomma med förslag om kulturcentrum ska byggas och drivas i kommunal regi eller om ett företag ska bygga och hyra ut det till kommunen. Uppdraget ska redovisas när detaljplanearbetet kommit längre och möjligheter till byggrätter m.m. har utretts. Den fortsatta planeringen ska ta hänsyn till landstingets och Regionförbundets planer för Byteaterns framtida verksamhet i kulturcentrum. Bakgrund I budget för 2014 fick kommunledningskontoret i uppdrag att senast i maj månad 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kulturcentrum vid Tullslätten. I bifogad lägesrapport beskrivs hur långt arbetet kommit och möjliga alternativ för den fortsatta planeringen. I kultur- och fritidsnämndens utredning (KFN 2013/0078) beskrivs verksamhetens vision, tankar och lokalbehov för ett kulturcentrum. Utredningen har tidigare redovisats i kommunstyrelsen den 3 september 2013, 138. Anders Saur Verksamhetsutvecklare Kommunledningskontoret Kontorsledning Adress, Besök Tel vx Fax Klicka här för att ange text. Anders.Saur@kalmar.se

2 Handläggare Datum Anders Saur Kulturcentrum förslag till fortsatt planering 1 Uppdraget I budget för 2014 fick kommunledningskontoret i uppdrag att senast i maj månad 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kulturcentrum vid Tullslätten. Två alternativa former för byggandet av kulturcentrum utreds. Ett alternativ där kommunen bygger och driver kulturcentrum. Det andra alternativet innebär att kommunen ger i uppdrag till ett företag att bygga kulturcentrum och hyra ut det till kommunen. Samtidigt ska möjligheten att skapa byggrätter undersökas. Båda alternativen kräver att en detaljplan tas fram. Målsättning är att en byggstart ska kunna ske senast under Detta förslag är utarbetat tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen och beskriver förutsättningar, möjligheter och pågående arbete för skapandet av ett samlat kulturcentrum på Tullslätten. Det är för tidigt att i detta skede ange de ekonomiska konsekvenserna. Arbetet med detaljplan och övriga förutsättningar som till exempel nybyggnadsbehov, husets utformning och placering, m.m. måste komma längre innan hållbara kalkyler kan upprättas. Möjligheter till olika typer av bidrag och medfinansiering bevakas också. För innehållet i kulturcentrum och dess verksamheter hänvisas till kultur- och fritidsnämndens utredning Samlat kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar, (KFN 2013/0078) från juni Utredningen har tidigare redovisats i kommunstyrelsen den 3 september 2013, Förutsättningar 2.1 Platsen ska vara Tullslätten Kommunfullmäktige beslutade den 26 april 2011 att godkänna en gemensam avsiktsförklaring mellan Kalmar kommun, Byteatern Kalmar läns teater, Regionförbundet i Kalmar län, Linnéuniversitetet och Kalmarsunds gymnasieförbund. Avsikten var att skapa ett kulturcentrum som bidrar till hela regionens fortsatta utveckling och som är tillgängligt för alla länsinvånare. Ett första steg skulle vara att utreda vilka verksamheter som skulle kunna samlokalisering, möjlig tidplan och plats, samt vad det skulle innebära ekonomiskt för respektive part. Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx anders.saur@kalmar.se

3 2 (10) Under hösten 2012 har ett delat kulturcentrum med placering av Byteatern och Kulturskolan i nuvarande brandstation utretts av kommunledningskontoret i samverkan med övriga berörda. Utifrån kostnadsanalyserna förordade utredningen en lokalisering av kulturcentrum på Tullslätten där investeringskostnaden blir lägre medan driftskostnaden blir något högre. 5 mars 2013 uttalade kommunstyrelsen att placeringen för ett nytt samlat kulturcentrum ska vara Tullslätten. I det fortsatta arbetet ska dialogen fördjupas med Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. 2.2 Verksamheter i kulturcentrum Under arbetet efter avsiktsförklaringen har Kalmarsunds Gymnasieförbund meddelat att ingen av gymnasiebibliotekens verksamheter bör lokaliseras till kulturcentrum. Elevernas tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler är av en sådan betydelse, att det enligt gymnasieförbundets bedömning överväger behovet av ett bibliotek kopplat till ett gemensamt kulturcentrum. Linnéuniversitetets syn på stadsintegrering innebär att studieplatser med fördel kan finnas i ett gemensamt kulturcentrum samtidigt som övrig allmänhet är välkomna till universitetets lokaler. Universitetsbiblioteket bör däremot samlokaliseras med verksamheter inom universitetet. Monokroms nya lokaler har också utretts och verksamheten kommer att flytta till kvarteret Ugglan på Kalmar Västra. Där samlas ungdomsverksamhet med fritidsgård, ungdomsombud och Monokrom i samma hus. Mot bakgrund av ovanstående har den senare tidens utredning inriktats mot ett gemensamt kulturcentrum bestående av Kalmar stadsbibliotek, Kulturskolan med öppna förskolan Måsen samt Byteatern. Diskussion om ytterligare verksamheter finns nedan under kapitel 4.3 Verksamheternas lokalbehov. 2.3 Befintliga byggnader ska utnyttjas Tullslätten Med Tullslätten avses fastigheten Abborren 1. Där finns idag fyra byggnader. Nuvarande biblioteks- och administrationshus, Tullbroskolan, f.d. Bernhardinaskolan och gymnastiksalen. Totalt cirka 7300 kvadratmeter. Fastigheten och samtliga byggnader ägs av Kalmar kommun Kalmar Teater (Stycket är ett utdrag ur utredningen Samlat kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar, KFN 2013/0078.) Kalmar teater är idag uthyrd 270 dagar per år med totalt 304 uthyrningstillfällen. Maxgränsen för vad teatern kan härbärgera av verksamhet är i princip nådd. De evenemang som kan komma att flyttas över till kulturcentrum är främst Kulturskolans 17 dagar och Soppscenens 27 speldagar. Evenemang som Kalmar teater idag får säga nej till p.g.a. av brist på lediga tider kan alltså ges plats. Den digitalisering som nu genomförs av Kalmar teater innebär ökat utbud på teatern med digitaliserad opera och annan scenkonst samt konserter. Teaterns

4 3 (10) lokaler kommer att erbjudas till exempel för filmfestivaler av och för unga och spelkonvent, och blir attraktivare för konferensändamål. Erfarenheterna av en etablering som kulturcentrum visar också att antalet evenemang kommer att öka i staden, varav många kommer att hamna på Kalmar teater. Den lokal ovanpå teatercaféet som Kulturskolan idag använder för drama kommer att erbjudas annan föreningsverksamhet. De kontorslokaler på Kalmar teater, som kulturkonsulenterna inom teater, dans, film/media lämnar, kommer att användas för andra angelägna ändamål inom kultur- och fritidsförvaltningen. 3 Regionala kulturinstitutioner och finansiering 1 januari 2003 beslutade kommunfullmäktige att godkänna en ansvarsfördelning mellan regionförbundet/landstinget och Kalmar kommun för bidrag till de regionala kulturinstitutionerna. Enligt den står Kalmar kommun för Byteaterns lokalkostnader inklusive drift i nuvarande lokaler. Vid eventuella investeringar utöver underhåll i lokalerna ska respektive kulturinstitution betala en hyra till kommunen som förräntar investeringarna. På samma sätt ska kulturinstitutionerna betala kostnaderna för utökade lokalytor. Frågor som rör investeringar och utökade lokaler ska beredas gemensamt av regionförbundet och kommunen i samråd med Byteatern. Regionförbundets finansiering av de regionala kulturinstitutionernas verksamhetskostnader sker via bidrag från Statens Kulturråd och landstinget. Därutöver har Byteatern en självfinansiering på cirka 10 procent. Enligt tidigare beslut så har kommunledningskontoret fått i uppdrag att föra dialog med landstinget och regionförbundet om ett samlat kulturcentrum. En arbetsgrupp kommer att tillsättas på landstinget för att belysa Byteaterns utvecklingsmöjligheter och uppdrag. I gruppen ska ingå representanter från regionförbundet, Byteatern, kommunen och landstinget. Arbetsgruppens uppgift blir att beskriva konsekvenserna av en flytt för Byteatern till ett gemensamt kulturcentrum samt redovisa en plan för hur verksamheten och dess finansiering på kort och på lång sikt kan utvecklas. 4 Verksamheternas lokalbehov 4.1 Kulturcentrum - en mötesplats Kulturcentrum ska utgöra en mötesplats samt vara tillgänglig och välkomnande för alla. Det gemensamma kulturcentrat ska skapa möjligheter för yngre och för äldre i olika typer av föreningar att hyra lokaler och ha egna arrangemang i caféet eller i lokaler vid tider när de står outnyttjade. Kultur- och fritidsnämnden har redovisat ett underlag med verksamheternas lokalbehov. Där förs fram att kulturcentrum ska vara en kreativ, välkomnande mötesplats i Kalmar. En mötesplats som kan förändras efter hand och vara en form av demokratiskt vardagsrum. Kultur- och fritidsnämnden har redovisat en grundverksamhet med lokaler för biblioteket, Kulturskolan med öppna förskolan Måsen, Byteatern och en mötesplats. Underlaget visar ett lokalbehov på cirka kvm.

5 4 (10) Förslag på verksamheter i kulturcentrum utöver de ovan nämnda har redovisats som tilläggspaket, se nedan. Varje tilläggspaket som tillstyrks medför teoretiskt ett ökat behov av nybyggnation på lika många kvadratmeter. 4.2 Kultur- och fritidsnämndens vision (Stycket är ett utdrag ur utredningen Samlat kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar, KFN 2013/0078.) EN KREATIV VÄLKOMNANDE MÖTESPLATS MITT I KALMAR Kulturcentrum är en självklar mötesplats mitt i Kalmar, för alla människor, i alla åldrar, året runt. En plats som pulserar av liv och engagemang, som bjuder på upplevelser, kunskap och samtal och som låter människor vara kreativa, delaktiga och synliga. Kulturcentrum ger energi, framtidstro och identitet till hela regionen och öppnar nya och spännande dörrar mot världen och in mot oss själva. Kalmar stadsbibliotek, Kulturskolan och Byteatern Kalmar läns teater, är alla aktörer med hög professionell, kulturell och kreativ kompetents inom sina områden. I samverkan och enskilt tar de ansvar för att skapa en plats som är rik på upplevelser både att ta del av och skapa själv och som verkar inspirerande för andra. Övriga aktörer, som studieförbund, universitet, kommunens och länets skolor, fria arrangörer, aktiva inom kreativa näringar och det lokala föreningslivet är självklara samarbetspartners. Biblioteket, kalmarbornas demokratiska vardagsrum, en plats för information, kunskap, media och upplevelse, är hjärtat i kulturcentrum. I kulturcentrum produceras spännande teaterföreställningar och erbjuds gästspel av både teater, dans, opera och performance. Det kan arrangeras föreläsningar, författarbesök och konserter med klassisk och modern musik från hela världen, av såväl länets egna professionella och gästande ensembler som av lokala band, Kulturskolans elever och amatörgrupper. Det är också en plats där man kan mötas och bara vara. Eget skapande inom till exempel film, drama, dans, litteratur och musik samt bildande verksamhet med och för unga människor, både i samverkan med skolan och på fri tid, tillhör kärnverksamheterna. Allt från öppna förskolan Måsen till pensionärssurfing och rocknattinéer gör kulturcentrum levande under de flesta av dygnets timmar. Två teaterscener, en konsertsal, biblioteket med utställningar och programverksamhet samt restaurang/café med scen, är resurser som bidrar till att göra kulturcentrum till en rik och inspirerande mötesplats. Kulturcentrum är ett kreativt nav som skapar ringar på vattnet, i universitetsstaden Kalmar och för hela Kalmar län, en ständigt växlande motor som signalerar offensiv utvecklingsvilja; ett besöksmål som bidrar till identitet, attraktivitet och tillväxt för hela länet.

6 5 (10) 4.3 Bedömning av lokalbehov I KFN:s utredning finns en sammanställning av verksamheternas önskade lokalbehov. Där finns för Kulturskolan upptaget en lokal för drill/akrobatik om 400 kvm med 10 meters takhöjd. Vid en bedömning så framstår det som rimligt att istället för nybyggnation ytnyttja den befintliga gymnastikbyggnaden och skolornas gymnastiksalar. Vad gäller bibliotekets önskemål om ytor så kan troligen vissa integreras tillsammans med andra gemensamma allmänna ytor som till exempel foajé och skapa möjligheter till utställningar m.m. Ytterligare bedömning av lokalbehov får ske i samband med att byggnaden utformas. Det gäller även för övriga verksamheter Kommunarkivet och Kalmar läns folkrörelsearkiv Ett medborgarförslag finns om att flytta nuvarande kommunarkiv och folkrörelsearkiv till kulturcentrum. Fördelen skulle vara att samla arkiven på ett ställe och därmed uppnå samverkan och effektivitetsvinster. Kopplingen till biblioteket skulle vara positiv för släktforskare. Behovet skulle uppgå till cirka 600 kvm. I kulturcentrum skulle arkivets behov av forskarsal och mötesrum kunna samutnyttjas med övriga verksamheter. Samtidigt planeras för en gemensam etablering av den centrala kommunala administrationen på Norrgård/Västergård. Kommunarkivet har en stark koppling till vår ärendeprocess och vår hantering av offentliga handlingar. Här föreslås att Kommunarkivet och även folkrörelsearkivet lokaliseras tillsammans med övrig administration och inte i kulturcentrum Inkubatorverksamhet för företagare inom kreativa näringar Företagande inom kreativa näringar är en viktig företagargren och utvecklingsmotor för länet. Vid kontakter med företrädare för Kalmar Science Park och nätverket Howdy Partner framgick ett lokalbehov med mindre kontorsrum, mötesrum och verkstäder/showroom på mellan 200 till 500 kvm beroende på ambition. Tankarna gick ut på att nya företagare inom kreativa näringar skulle finnas i kollegial kontakt med människor och yrkeskompetenser på kulturcentrum samt att ett samarbete med affärsutvecklare från Kalmar Science Park skulle utvecklas. I avsaknad på ett konkret förslag med finansiering så tas inte detta in i underlaget för ytbehov Länskonsulenter Det är önskvärt att länskulturkonsulenterna inom teater, dans och film/media, som idag finns på Kalmar teater får plats i kulturcentrum. En ökad närkontakt med dessa och kulturcentrums andra parter genererar verksamhetsutveckling. Det behövs också arbetsrum för tillfälliga projekt typ talangcoaching. Lokalbehovet består av kontorsrum och uppgår till cirka 150 kvm. Förslaget är att länskonsulenterna placeras i kulturcentrum och att det totala underlaget för ytbehov ökas med 150 kvm. Det medför en ökad hyreskostnad för kommunen om inte nuvarande ytor på Kalmar Teater kan uthyras externt.

7 6 (10) Repetitionslokaler Det finns önskemål om bättre repetitionsmöjligheter för till exempel Lyran och körer i Kalmar. Kulturcentrum kommer att kunna erbjuda arenor för konserter. Men repetitionslokaler där föreningar kan hyra in sig för regelbunden repetitionsverksamhet en till fem gånger per vecka finns inte i grunduppdragets förutsättningar. Lokalbehov uppgår till cirka 150 kvm med en högre takhöjd än normalt. Förslag på finansiering saknas och tas inte med i underlaget för ytbehov Studieplatser för studenter Linnéuniversitetet har önskemål om ytterligare studieplatser på biblioteket för cirka 150 studenter vilket kan motsvara cirka 375 kvm. Studieplatserna skulle vara integrerade i biblioteket och inte i separat avdelning eller på annan våning. Linnéuniversitetet har framfört att stadsintegrering innebär att studieplatser med fördel kan finnas i ett gemensamt kulturcentrum samtidigt som allmänheten är välkomna till universitets lokaler. Någon finansiering av dessa ytor finns inte och tas inte med i underlaget för ytbehov. Allmänna studieplatser kommer att finnas och integreras i verksamheten Utställningslokal för konst/design Företrädare för föreningen Konstnärer i Kalmar (Lindökonstnärerna) uttrycker behov av bättre utställningsmöjligheter för professionella konstnärer. Det finns också behov av ett showroom för design, m.m. En utställningshall kopplat till kulturcentrum är viktigt för Kalmars yrkesverksamma konstnärer och företagare i kreativa näringar och skulle bidra till kulturcentrums attraktivitet och publikflöde. Utrymmen kommer att finnas i bibliotek, foajé och café/restaurang. Någon extra yta tas inte in i underlaget Restaurangkök I verksamheternas lokalbehov ovan så har i de gemensamma ytorna räknats in 300 kvm för café/restaurang, som ska stödja kulturcentrum som mötesplats och för att kunna erbjuda servering vid olika typer av evenemang. Här finns också tankar på en mindre scen för småprogram, föreläsningar etc. Det är viktigt att öppettider, utbud av rätter, prisnivåer, m.m. möter alla typer av publik. Senare i planeringen får avgöras om köket ska vara ett fullt utrustat restaurangkök eller om det ska utrustas på annat sätt. Här föreslås att underlaget för ytbehov ökas med ett kök om 90 kvm med kapacitet att servera 200 personer.

8 7 (10) 5 Nya verksamhetskostnader 5.1 Under skapandet av kulturcentrum Kultur- och fritidsförvaltningen har tagit del av andras erfarenheter från liknande projekt. De visar att en tät och fortgående dialog mellan verksamhet och arkitekt/byggherre/entreprenör krävs för att kvalitetssäkra projektet. Dialogen bör även omfatta allmänheten och andra intressenter. En verksamhetsnära projektledare behövs med uppdrag att under skapandet av det gemensamma kulturcentrat samordna alla intressen och aktiviteter för de tre verksamheterna. I uppdraget ska också ligga marknadsföringsinsatser, kontakter med planhandläggare, arkitekter, projektörer och byggare, m.m. En stor del av arbetet men inte allt, kan hanteras av kultur- och fritidsförvaltningens och Byteaterns befintliga personal. 5.2 Inventarier Enligt verksamhetens bedömning så är bibliotekets hyllsystem och inventarier utslitna och i behov av att bytas. De är från bibliotekets tillkomst 1983 och bedöms inte vara funktionella när verksamheten ska integreras i de allmänna och välkomnande ytorna i anslutning till foajén. Exakta behov kommer att bli mer tydliga när husets utformning står klar och det visas vilka möjligheter det kommer att ge för verksamheten. Verksamheten bedömer också ett inventariebehov för Kulturskolan. Det gäller inventarier till rum för undervisning, orkestrar, ensembler och kontor. Konsertlokalens inventarier i form av stolar för publik (300 personer), teknik, m.m. tillkommer också. Byteaterns inventariebehov ingår inte i kommunens åtagande, se ovan kapitel Drift av ett kulturcentrum Verksamheten i kulturcentrum kommer att pågå kanske 15 timmar per dygn och även lördag och söndag. Utökade öppettider kräver bemanning för ett öppet och välkomnande kulturcentrum. Biblioteket samt Kulturskolan kommer att bedriva sin verksamhet med samma resurser som idag. Tillsammans med Byteatern behöver resurser skapas för en tjänst som samordnar och utvecklar husets verksamheter. Någon form av husvärdskap som möter och lotsar allmänhet och brukare i kulturcentrats verksamheter bidrar till att aktivt öka tillgänglighet och attraktivitet. Vaktmästerifunktionen kan troligen hanteras genom samordning och effektivisering av nuvarande resurser inom biblioteket, Kulturskolan och Byteatern. 6 Befintliga byggnader och utveckling av möjligheter 6.1 Verksamhetens tankar om befintliga byggnader I ett gemensamt kulturcentrum ska verksamheterna utnyttja varandra och integrera sig lokalmässigt för att ta tillvara möjligheter till nya samarbeten och dela på gemensamma ytor. Det innebär att det inte ska etableras tre separata delar där bibliotek, kulturskola och teater är åtskilda. Målet är att med en nybyggnad integrera delarna till en helhet. Hur de befintliga byggnaderna ska kunna utnytt-

9 8 (10) jas kan visa sig först när arkitekter blir inkopplade för att skapa det gemensamma kulturcentrat Tullbroskolan Tullbroskolan rymmer cirka 2100 kvm för verksamhet. Idag hyrs bottenvåningen av barn- och ungdomsförvaltningen för särskoleverksamhet t.o.m samt halva plan 2 för resursskola t.o.m Två klassrum på plan 3 hyrs ut till Kulturskolan. Lokalerna bedöms inte vara helt funktionella för verksamhet i ett kulturcentrum. En utredning har gjorts som visar att lokalerna går att använda främst till verkstäder och gemensamhetsutrymmen. Lämpligheten beror på var övriga verksamheter placeras. Tidigare finns också en kalkyl framtagen för ombyggnad av Tullbroskolan enbart till Kulturskolans verksamhet. Ur verksamhetens synvinkel är det önskvärt att exkludera Tullbroskolan ur kulturcentrum. En idé har framförts om att göra om den till bostäder men en preliminär bedömning är att själva byggnadskroppen är för djup för att lämpa sig för bostäder. Frågan om Tullbroskolan kommer att prövas i arbetet med detaljplan Gymnastiksalen Gymnastiksalen rymmer cirka 330 kvm för verksamhet. Den är idag uthyrd till kultur- och fritidsförvaltningen och används som drillhall och föreslås även fortsättningsvis utnyttjas så. Plan 2 i gymnastiksalen rymmer en outhyrd lokal om knappt 100 kvm. Byggnaden är svår att integrera och kan ur verksamhetssynpunkt även fortsättningsvis stå självständigt och användas för samma ändamål som idag Bernhardinaskolan Bernhardinaskolan rymmer cirka 280 kvm för verksamhet och är idag tillfälligt uthyrd under 2014 till socialförvaltningen för daglig verksamhet. Lokalerna bedöms inte vara funktionella och ligger svårt till för en integration med resten av kulturcentrum. Det finns en kalkyl för ombyggnad av Bernhardinaskolan till den öppna förskolan Måsen. Men eftersom verksamheten på Måsen ska utnyttja andra delar i kulturcentrum till exempel verkstäder, så anses inte skolans placering stödja verksamheten. Helst ska Bernhardinaskolan exkluderas ur kulturcentrum. Frågan om Bernhardinaskolan kommer att prövas i arbetet med detaljplan Biblioteks- och administrationsbyggnaden Den befintliga biblioteks- och administrationsbyggnaden består av en flervåningsdel samt bibliotekets utlåningshall i ett plan på cirka 2000 kvm. För biblioteket finns 8 mkr kronor avsatta för energibesparande åtgärder. Tidigare utredningar har framfört idéer om att på något sätt omvandla den låga delen och därigenom skapa utrymme för en ny byggnad vilket skulle ge ett effektivt utnyttjande av marken med möjligheter till nya byggrätter. Frågan kommer att prövas i arbetet med detaljplan.

10 9 (10) 6.2 Arbetet med detaljplan och befintliga byggnader Arbete med detaljplan för området (se bild nedan) är startat på samhällsbyggnadskontoret och en analys av platsen i stort har inletts. En kulturhistorisk utredning av de befintliga byggnaderna kommer att beställas hos Kalmar läns museum. Detaljplanearbetet kommer också att utreda möjligheter och förutsättningar för de befintliga byggnaderna. Under arbetet med detaljplan så kommer frågorna om placering och utformning av ny byggnad, nya byggrätter, yttre miljö med gator och parkeringar, behov av arkeologiska undersökningar, m.m. att arbetas fram. Enligt den preliminära tidsplanen kan ett samrådsförfarande genomföras under mars 2015 och ett beslut om antagande av detaljplanen under hösten Område som omfattas av arbetet med ny detaljplan för kulturcentrum, m.m. 6.3 Bygga i egen regi eller hyra Detaljplanearbetet ska pröva möjligheter till nya byggrätter för bostäder och om någon av de befintliga byggnaderna kan omvandlas till bostäder. Enligt uppdraget i budget för 2014 så ska vi förutom att utreda byggande i egen regi även utreda ett alternativ där uppdraget att bygga ett kulturcentrum ges till ett företag som sen hyr ut det till kommunen. Svar på detta kan ges först när arbetet med detaljplanen kommit längre och det står klart vilka möjligheter som kan finnas inom området. 7 Fortsatt arbete 7.1 Aktiviteter i ett kort perspektiv Även den fortsatta planeringen av kulturcentrum sker i samverkan mellan kommunledningskontoret och kultur- och fritidsförvaltningen. Förverkligandet av ett kulturcentrum motsvarande ovan nämnda behov av lokaler, inventarier och verksamhet arbetas in i den ekonomiska planeringen för

11 10 (10) Arbetsgruppen på landstinget har som mål att arbeta in förslag på Byteaterns uppdrag och utvecklingsmöjligheter i kommande ekonomiska planering som de beslutar om i höst. Genom vårt deltagande i arbetsgruppen så får vi en koppling till vår fortsatta planering. Arbetet med detaljplanen går vidare. Preliminärt kan detaljplanen gå ut på samråd i mars 2015 samt antas under hösten Kommunledningskontoret ansvarar för att återkomma med förslag om kulturcentrum ska byggas och drivas i kommunal regi eller om ett företag ska bygga och hyra ut det till kommunen, när detaljplanearbetet kommit längre och möjligheter till byggrätter m.m. har utretts. Kultur- och fritidsförvaltningen kommer parallellt med detaljplanearbetet att genomföra olika aktiviteter för att öka allmänhetens kännedom om och intresse för det kommande kulturcentrat. 7.2 Grov tidsplan En grov tidsplan kan uppskattas, för aktiviteter vid alternativet att vi bygger i egen regi. Tid Aktivitet Hösten 2014 o Kommunens ekonomiska planering , beslut Mars 2015 Hösten 2015 Hösten 2016 Sommar 2018 o Detaljplan på samråd o Detaljplan antagen o Projektering och upphandling av byggnation klar o Byggstart o Inflyttning Anders Saur Verksamhetsutvecklare

12 Kultur- och fritidsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kulturcentrum/förslag till fortsatt planering Dnr KFN 2013/0078 Handlingar Förvaltningschef Lolita Perssons skrivelse 17 april, samt verksamhetsutvecklare Anders Saurs skrivelse Kulturcentrum förslag till fortsatt planering 9 april Bakgrund I budget för 2014 fick kommunledningskontoret i uppdrag att senast i maj månad 2014 ta fram ett underlag för beslut i kommunfullmäktige om ett kul-turcentrum vid Tullslätten. I bifogad lägesrapport beskrivs hur långt arbetet kommit och möjliga alternativ för den fortsatta planeringen. I kultur- och fritidsnämndens utredning (KFN 2013/0078) beskrivs verksamhetens vision, tankar och lokalbehov för ett kulturcentrum. Utredningen har tidigare redovisats i kommunstyrelsen den 3 september 2013, 138. Beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ställa sig bakom förslaget, som är fram-taget gällande, fortsatt planering av förverkligandet av ett kulturcentrum, med målet att byggstart ska ske senast Justerat Marianne Dahlberg ordförande Lasse Johansson Anslaget på kommunens anslagstavla den 29 april 2014.