Samlat Kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar Underlag för fortsatt process

Transkript

1 Samlat Kulturcentrum vid Tullslätten, Kalmar Underlag för fortsatt process Björn Samuelsson Kulturutvecklare, Kultur- och fritidsförvaltningen Adress Box 610, Kalmar Besök Tullslätten 4 Tel vx Fax

2 2 (16) Innehåll: 1. Uppdrag och bakgrund 3 2. Vision för kulturcentrum 4 3. Varför ett kulturcentrum? 4 4. Förutsättningar för processen kring kulturcentrum 5 5. Kalmar kommuns övergripande mål 6 Attraktiva Kalmar 6 Socialt hållbar kommun 6 Ekologiskt hållbar kommun 6 6. Det regionala perspektivet och Byteaterns regionala uppdrag 6 7. Social konsekvensutredning 6 8. Miljömässig hållbarhet 7 9. Ungdomsperspektiv 7 Linnéstudenternas önskemål Samtal med grupper och aktörer inom kulturlivet och kreativa näringar Bibliotekets, Kulturskolans och Byteaterns lokalbehov verksamhetsutveckling 8 Biblioteket 8 Kulturskolan 9 Byteatern 10 Husets gemensamma funktion 11 Kultur- och fritidsförvaltningens administrationslokaler 11 Café/restaurang Kulturcentrums roll i kulturlivet i Kalmar 12 Kulturcentrums scener 12 Kulturcentrum, Kalmar teater och Monokrom Yttre miljö vid Tullslätten Tilläggspaket 13 Länskulturkonsulenter, projektrum 13 Utställningslokal för konst/design teatergalleriet 13 Inkubatorsverksamhet för företagare inom kreativa näringar 14 Kommunarkiv/folkrörelsearkiv 14 Restaurang tilläggspaket 15 Repetitionslokaler, flexibla rum för utställningar 15 och andra aktiviteter 15 Studieplatser Linnéuniversitetet Ekonomi Sammanfattning Bilagor 16 Arbetsgrupp sammanställning Specifikation av lokalytor Teaterteknisk kalkyl samt teaterteknisk vision. Kulturcentrum slutrapport 2012 Rapport kulturcentrum och de nya förutsättningarna 2012 Social konsekvensbedömning av samlokalisering i ett kulturcentrum

3 3 (16) 1. Uppdrag och bakgrund Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll KS 2012/0264: -- Under hösten 2012 har ett delat kulturcentrum med placering av Byteatern och Kulturskolan i nuvarande brandstation, utretts av kommunledningskontoret i samverkan med övriga berörda. Utifrån kostnadsanalyserna förordade utredningen en lokalisering av kulturcentrum på Tullslätten, där investeringskostnaderna blir lägre, medan driftskostnaderna blir något högre. Arbetet går nu vidare i bl. a. följande delar: Dialog med Kalmar läns landsting och Regionförbundet i Kalmar län för att säkerställa samsyn om ekonomiska åtaganden. En arbetsgrupp inom kultur- och fritidsförvaltningen med representanter från Byteatern och Linnéuniversitetet ska i juni 2013 presentera lokalbehovet för verksamheterna i kulturcentrum. Kommuneldningskontoret utreder möjlig markanvändning på Tullslätten för skatepark, bostäder, verksamheter m.m. samt beställer detaljplan. --- Beslut: Kommunstyrelsen uttalar att placeringen av ett nytt samlat kulturcentrum ska vara Tullslätten. I det fortsatta arbetet ska dialogen fördjupas med Landstinget i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. -- Ur Vision 2020, som inleder Unika Kalmar översiktsplan för Kalmar kommun NYFIKENHET OCH UPPLEVELSER Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett brett utbud av aktiviteter och upplevelser. Johan Persson, kommunalråd -- Föreliggande utredning från kultur- och fritidsförvaltningen, behandlar lokalbehov och verksamhetsutveckling i ett kommande sammanhållet kulturcentrum på Tullslätten. I arbetsgruppen har medverkat verksamhetsansvariga i ett kommande kulturcentrum från biblioteket, kulturskolan och Byteatern Kalmar läns teater. Dessutom har projektansvarig från kommunledningskontoret och representanter för Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniversitetet medverkat. Utredningen presenteras för kultur- och fritidsnämnden den 27 juni 2013, som underlag för vidare process kring etablering av ett sammanhållet kulturcentrum vid Tullslätten.

4 4 (16) 2. Vision för kulturcentrum EN KREATIV VÄLKOMNANDE MÖTESPLATS MITT I KALMAR Kulturcentrum är en självklar mötesplats mitt i Kalmar, för alla människor, i alla åldrar, året runt. En plats som pulserar av liv och engagemang, som bjuder på upplevelser, kunskap och samtal och som låter människor vara kreativa, delaktiga och synliga. Kulturcentrum ger energi, framtidstro och identitet till hela regionen och öppnar nya och spännande dörrar mot världen och in mot oss själva. Kalmar stadsbibliotek, kulturskolan och Byteatern Kalmar läns teater, är alla aktörer med hög professionell, kulturell och kreativ kompetents inom sina områden. I samverkan och enskilt tar de ansvar för att skapa en plats som är rik på upplevelser både att ta del av och skapa själv och som verkar inspirerande för andra. Övriga aktörer, som studieförbund, universitet, kommunens och länets skolor, fria arrangörer, aktiva inom kreativa näringar och det lokala föreningslivet är självklara samarbetspartners. Biblioteket, kalmarbornas demokratiska vardagsrum, en plats för information, kunskap, media och upplevelse, är hjärtat i kulturcentrum. I kulturcentrum produceras spännande teaterföreställningar och erbjuds gästspel av både teater, dans, opera och performance. Det kan arrangeras föreläsningar, författarbesök och konserter med klassisk och modern musik från hela världen, av såväl länets egna professionella och gästande ensembler som av lokala band, kulturskolans elever och amatörgrupper. Det är också en plats där man kan mötas och bara vara. Eget skapande inom till exempel film, drama, dans, litteratur och musik samt bildande verksamhet med och för unga människor, både i samverkan med skolan och på fri tid, tillhör kärnverksamheterna. Allt från öppna förskolan Måsen till pensionärssurfing och rocknattinéer gör kulturcentrum levande under de flesta av dygnets timmar. Två teaterscener, en konsertsal, biblioteket med utställningar och programverksamhet samt restaurang/café med scen, är resurser som bidrar till att göra kulturcentrum till en rik och inspirerande mötesplats. Kulturcentrum är ett kreativt nav som skapar ringar på vattnet, i universitetsstaden Kalmar och för hela Kalmar län, en ständigt växlande motor som signalerar offensiv utvecklingsvilja; ett besöksmål som bidrar till identitet, attraktivitet och tillväxt för hela länet. 3. Varför ett kulturcentrum? Många städer, stora och små, bygger idag kulturcentra. Luleå, Umeå, Vallentuna, Uppsala, Falkenberg, Jönköping, är bara några. En bidragande anledning är de dynamiska effekter man kan se i stadsutvecklingen kring attraktivitet för inflyttning och kring handel, restaurang- och besöksnäring. Värdet, i ekonomiska termer, har till exempel beskrivits i avhandlingar från Göteborgs handelshögskola (Vara konsert- och kulturhus), Luleå tekniska universitet (Luleå kulturhus). Rudolf Antoni, biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna har tagit fram en rapport tillsammans med handelns utredningsinstitut. I en intervju på sajten Kulturekonomi säger han så här:

5 5 (16) Kultur föder mer kultur. Högt eller lågt deltagande eller bara mottagande är underordnat. Men viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människorna på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är bra kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till att fylla gatorna med människor i blandade åldrar även kvällstid. En stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till. En kreativ ung människa som idag ska välja en stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Det är precis det de vill se i en stad. Bara idag omfattar de berörda verksamheterna över besökare per vecka. Barn och ungdomar är prioriterade målgrupper för samtliga verksamheter. Samarbete med skolan är väsentliga inslag i bibliotekets, kulturskolans och Byteaterns verksamheter. En försiktig beräkning ger följande siffror kring besöksantal idag: Kulturskolan Måsen 230 Biblioteket Byteatern 600 Café Biblan? Utöver besökare/utövare kommer: 0-3 medföljande personer till eleverna på kulturskolan. Ett stort antal besökare på kulturskolans evenemang. Kulturskolans samverkan med till exempel musiksällskapet och Lyran. Erfarenheterna från andra centrumsatsningar visar att siffrorna kommer att öka dramatiskt i ett kulturcentrum. Arbetsgruppens förslag innebär inte tak över huvudet för gårdagens behov. Förslaget är med optimalt utnyttjande av samverkan- och synergimöjligheter kring lokaler och verksamheter ett flexibelt hus för behov år framåt i tiden. I ett sannolikt kommande storregionalt perspektiv befäster det bilden av Kalmar som ett attraktivt regioncentrum med kreativitet och vilja. Ett dynamiskt kulturcentrum mitt i Kalmar är en framtidssatsning för staden och regionen. 4. Förutsättningar för processen kring kulturcentrum Kulturskolan och Byteatern - Kalmar läns teater är i akut behov av nya lokaler. Av utrymmesoch arbetsmiljöskäl är lokalerna ofunktionella. Kommunstyrelsen har pekat på att ett samlat kulturcentrum med kulturskolan, biblioteket och Byteatern som bärande verksamheter ska ligga vid Tullslätten. Vitsen med ett sammanhållet kulturcentrum är synergieffekter, besparingar och effektiviseringar i gemensamt lokalutnyttjande kring drift, toaletter, foajéer, vaktmästerier med mera. Men framför allt ger samarbete och samverkan mellan verksamheterna nya idéer och kvalitetsutveckling. Kalmarborna får en mer attraktiv och intressant verksamhet i ett samlat hus än när de ligger utspridda. I detta dokument vill vi redovisa de lokalbehov som verksamheterna ser för utveckling av egna verksamheter i dialog med medborgarna, i enlighet med sina respektive uppdrag och tillsammans för ett växande Kalmar. Och för att skapa något av ett kreativt nav för hela regionen.

6 6 (16) En förutsättning för ett levande hus är att andra aktörer, arrangörer, skolor etc. vill använda huset. Möjligheter till detta ingår i grundförslaget. På resans gång har ett antal samtal förts med fokusgrupper och andra kring önskemål och behov. Dessa redovisas nedan. Önskemål som vi menar är relevanta och intressanta för kulturcentrum har kunnat tillgodoses i förslaget eller redovisas som tilläggspaket. Detta dokument vill vara översiktligt. Relevanta mötesanteckningar och separatutredningar biläggs. Detta dokument är ett underlag för fortsatt process. Arbetsgrupp: se bilaga 5. Kalmar kommuns övergripande mål Bäring mot Kalmar kommuns övergripande mål: Attraktiva Kalmar Kulturcentrum kommer att positivt påverka Kalmars attraktivitet både som inflyttningsort och besöksmål. Erfarenheterna från motsvarande satsningar i andra kommuner är entydiga. Kulturcentrum kommer att stärka Kalmars identitet i en eventuell kommande storregion. Socialt hållbar kommun Kulturcentrum etablerar en modern, attraktiv mötesplats, ett demokratiskt vardagsrum, öppet för alla medborgare. Verksamheterna i ett centralt placerat sammanhållet kulturcentrum blir mer tillgängliga och inbjudande för medborgarna än vad som är fallet idag. Möjlighet till positiv utveckling kring mångfald och jämställdhet är stora i kulturcentrum. Ekologiskt hållbar kommun I kulturcentrum, som med nybyggnationer blir en signaturanläggning i centrala Kalmar, bör Kalmar kommun visa högsta och synligaste ambitionsnivå när det gäller hållbart byggande kring arkitektur och energianvändning. 6. Det regionala perspektivet och Byteaterns regionala uppdrag I kulturcentrum finns moderna och ändamålsenliga produktionslokaler för Byteatern Kalmar läns teater. Effektivare produktionsarbete ger mer teater för pengarna och möjlighet till mer turnéer i länet, och därmed bättre möjligheter för teatern att tillgodose det regionala uppdraget. Kulturcentrum i sig med sitt utbud blir en attraktion för länets invånare. Kulturcentrum kommer också att vara en naturlig mötesplats i länet för till exempel fortbildningar för lärare inom kulturområdet, utbudsdagar, sommarkurser för ungdomar och musiktävlingar som Musik direkt och amatörteater- och musikfestivaler.

7 7 (16) 7. Social konsekvensutredning Ann-Sofi Lagercrantz, strateg för social hållbarhet, har gjort en social konsekvensutredning kopplad till kulturcentrum-projektet. Utredningen bifogas. Hon konstaterar att satsning på kulturcentrum vid Tullslätten får eller kan få positiva konsekvenser för Kalmars attraktivitet, identitet och sociala samhörighet, inte minst ur barn- och ungdomsperspektiv, för mångfald och integration, för kreativa näringar; Kultur är inte bara bra för tillväxt utan också för hälsan. Musik, dans teater och konst höjer livskvaliteten och stärker hälsan. Genom kulturaktiviteter kan man motverka och förebygga ohälsa genom att erbjuda upplevelser, insikt, delaktighet och inflytande i samhället samt stimulera människor att ta vara på och utveckla sin kapacitet, skaffa kunskaper, lära sig av andras erfarenheter och skaffa sig uppfattningar. Sambanden kan även gå i den andra riktningen; en god folkhälsa är en av förutsättningarna för ett rikt kulturliv. Både kultur och hälsa är intimt förbundna med social gemenskap, tillhörighet och delaktighet, vilket är grund för att forma dynamik i lokal innovation och tillväxt och utvecklar den kreativitet vi behöver för ett än mer attraktivt Kalmar. 8. Miljömässig hållbarhet Kulturcentrum med nybyggnationer blir med sitt centrala läge en viktig signalbyggnad för Kalmar. Naturligtvis ska projektet genomföras med största möjliga miljömässiga hållbarhet. Här kan Kalmar kommun konkret tydliggöra visioner när det gäller miljömässig hållbarhet i arkitektur och energianvändning. 9. Ungdomsperspektiv Tre förutsättningslösa dialoger har genomförts särskilt med ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern och uppåt, av kultur- och fritidsförvaltningen kring ett kulturcentrum. Synpunkter som framfördes: Mötesplats: Kulturcentrum ska vara ett ställe man kan hänga på. Kafé, gärna skött av ungdomarna själva. Huvudsakligen behov av kulturcentrum i gymnasieåldern. Möjlighet att visa upp sig: Scen för spontana arrangemang, stor scen och konsertsal och flexibla ytor för utställningar. Viktigt att kunna gör själv eller kolla på kompisar. Centralt läge: gångavstånd till järnvägsstationen. Tillåtande klimat; Viktigt med bra personalbemötande och goda relationer brukare personal. Man vill ha flexibla lokaler där man själv har stort inflytande. Kultur- och fritidsförvaltningens analys av enkäten Ung livsstil kommer fortsatt att vara ett underlag för tankar kring verksamhetsutveckling kopplat till kulturcentrum. Linnéstudenternas önskemål Enligt samtal med studentkårens ordförande saknar studenterna flexibla lokaler för kortare projekt och spontana aktiviteter som inte är relaterade till fest. Man vill t ex ha utrymme för utställningar och rum där olika subkulturer kan ta plats.

8 8 (16) 10. Samtal med grupper och aktörer inom kulturlivet och kreativa näringar I den s.k. kulturpaketsutredningen (redovisas separat vid senare tidpunkt) har vi bland annat träffat kulturföretagare, företrädare för musik- och teaterlivets arrangörer och utövare, ungdomsrådet, företrädare för kulturinstitutionerna och konstlivet; konstnärer, museichef och gallerist. Generella synpunkter i dessa grupperingar är behov av attraktiva mötesplatser, fler och bättre arenor för kultur, repetitionslokaler och behov av bättre marknadsföring av kulturlivet i Kalmar. 11. Bibliotekets, kulturskolans och Byteaterns lokalbehov - verksamhetsutveckling Lokalönskemålen i kulturcentrum innebär dels besparingar i form av mer ändamålsenliga lokaler vilket ger besparingar i personal- och hyreskostnader samt synergieffekter i samutnyttjanden mellan biblioteket, kulturskolan och Byteatern, dels utökningar för bättre anpassning till nuvarande verksamheter och kommande behov, samt ökad service till föreningslivet, universitet och skola, samt medborgarna för övrigt. Nuvarande huvudsakliga lokaler för bibliotek och administration, kulturskola och Byteatern är på ca kvm Tillkommer för kulturskolan viss förhyrning av andra lokaler. Önskade lokalytor enligt utredningens förutsättningar är på ca kvm. Specifikation av lokalytor: se bilaga Tillkommer externt lager och garage för Byteatern på ca 660 kvm samt ytor, som eventuellt genereras i förslagen i tilläggspaketet nedan. Här nedan redovisas verksamheternas önskemål om lokaler, dels verksamhetsspecifikt var för sig, dels önskemål om gemensamma lokaler. Biblioteket Lokaler Biblioteket vid Tullslätten är på ca kvm, inklusive lånehall, arbetsrum, samlingssal, vaktmästeri, trapphallar mm. De ytor som behövs för verksamhetsutveckling tillgodoses i princip i förslagets gemensamma ytor. Många av bibliotekets ytor blir gemensamma. Specificerade biblioteksytor i kulturcentrum kvm. Hela huset totalt kvm. Verksamhet i nuvarande lokaler Biblioteket är kalmarbornas gemensamma demokratiska vardagsrum; ett informations- kunskaps och kulturcentrum, och en social mötesplats. Verksamheten innefattar utlåning av media litteratur, musik, film, spel, förmedling av kommunal information, föreläsningsverksamhet, service för släktforskning, språkkafé, boksamtal, litteraturcirklar, musikarrangemang, utställningar, TVspelkvällar för ungdom, konsumentrådgivning, enklare datautbildning, datorplatser för medborgarna samt det historiska, unika stifts- och gymnasiebiblioteket En särskild barnbiblioteksavdelning erbjuder utöver litteratur och media barnteaterföreställningar, berättar- och sagostunder, målar- och pysselverksamhet, författarbesök, TV-spelskvällar mm.

9 9 (16) Biblioteket samverkar med skolor, SFI, studieförbund, föreningar, organisationer och är en viktigt mötes- och informationsplats för nya svenskar. Ca människor använder biblioteket varje dag, varav ett femtiotal studenter. Linnéuniversitetet önskar ca 150 nya studieplatser för studenter på biblioteket. (se tilläggspaket.) Bibliotekets roll som social mötesplats och vardagsrum för medborgarna är stadigt ökande. Lokalproblem idag Lokalerna är allmänt nerslitna och i stort behov av renovering och upprustning. Till exempel föreläsningar och utställningar sker improviserat bland bokhyllorna, som måste flyttas runt, vilket är personalkrävande. Tillgängligheten är begränsad för hörselnedsatta. Utvecklingsmöjligheter i kulturcentrum Samverkan med övriga verksamheter i kulturcentrum kommer att öka bibliotekets roll som naturlig och attraktiv mötesplats. En tillbyggd mindre utställningslokal för konst samt scen för kulturprogram ökar bibliotekets attraktivitet och förbättrar basverksamheten. Kulturcentrum och samverkan med övriga parter ger bättre möjligheter att: göra stifts- och gymnasiebiblioteket mer synligt, utveckla läsfrämjande arbete, erbjuda studiecirklar för större grupper, låta medborgarna prova alternativa verktyg och dataprogram och arbeta med bildbehandling, video- och textredigering mm och att erbjuda mer skapande aktiviteter för barn. E-verkstad, vilket är hjälp och utbildning i hur man sköter sina medborgarärenden via nätet, är en alltmer efterfrågad bibliotekstjänst. Kulturskolan Lokaler Lokaler för undervisning idag, ca kvm utspridda på Baronen (huvudverksamhet), Tullbroskolans gymnastiksal, Måsen. Tillkommer ytor i andra hyrda lokaler, som Novahallen, A-hallen, Kalmar teater (drama), Tullbroskolan. Lokalbehov för kulturskolans behov med utvecklingsmöjligheter, samt för samverkan med andra aktörer, musikensembler mm, i kulturcentrum är ca kvm. Verksamhet i nuvarande lokaler Kulturskolan erbjuder idag undervisning i grupp och enskilt inom musik, drama/teater, dans, drill, skapande/slöjd och nycirkus. Öppna förskolan Måsen ingår i kulturskolans verksamhet. Idag går ca elever som deltar i ca aktiviteter i kulturskolan. Skolan har kö. I utvecklingsperspektiv behöver verksamheten utökas volym- och genremässigt inom till exempel musik och dans med musikal samt kunna erbjuda undervisning i film och musikvideoproduktion. Lokalproblem idag Baronen: slitet, lyhört, dålig ventilation, ingen konsertlokal, ingen repetitionslokal för orkester/kör/teater, inget upphållsrum för elever och anhöriga, ingen personalmatsal, inga bokningsbara lokaler för ungdomar och andra, inte handikappanpassat, ingen transporthiss (3 våningen), för få undervisningsrum, inget vilrum. Kalmar teater (drama): inte handikappanpassat, lyhört mot caféet. Tullen gymnastiksal: dåliga omklädningsrum, olika golvnivåer medför skaderisk, inget kontorsrum, inget vilrum.

10 10 (16) Måsen: avskilt från övrig verksamhet, inget vilrum Utvecklingsmöjligheter i Kulturcentrum: Professionella och ändamålsenliga lokaler och bättre tekniska möjligheter för ljudinspelning, bildredigering etc. Större möjlighet till konsertarrangemang. Samverkansmöjligheter med andra kulturutövare, länsinstitutioner, kulturskolor mm. Möjlighet att ta emot skolklasser för teamarbete/estetiskt (samverkan med Byteatern m fl.). Filmverksamhet i samverkan med Reaktor sydost. Fler ensemble mixade över instrumentgrupper och genre. Möjlighet för ungdomar att repetera själva i bokningsbara lokaler. Öppna förskolan Måsens verksamhet utvecklas kopplat till kulturcentrum. Byteatern Lokaler Byteaterns lokaler idag i hamnen är på ca kvm i huset samt 380 kvm i yttre förråd. Önskade ytor är ca kvm samt 660 kvm externt lager. Verksamhet i nuvarande lokaler Byteatern Kalmar läns teaters verksamhet är ett länsuppdrag givet av Regionförbundet med turnéverksamhet, samt föreställningar främst i egen lokal i Kalmar. Verksamhet för och med barn och unga är ett regionalt prioriterat uppdrag för teatern. Ändamålsenliga produktionslokaler i Kalmar är avgörande för fullgörande av uppdraget. I sina lokaler producerar, repeterar och spelar teatern föreställningar. Teatern bedriver pedagogisk verksamhet främst för skolan, seminarier-workshops-föreläsningar för allmänheten, lärarfortbildning, universitetet mm, gästspelsverksamhet med dans och teater. Lokaler används för administration, tillverkning och lager av dekor etc., samt caféverksamhet i anslutning till föreställningar och andra evenemang. In- och urlastning för scenografi sker för turné i länet. Teatern når idag ca människor per år i egna lokaler och på turné. Lokalproblem idag Lokalerna är dåligt anpassade till Byteaterns dagliga arbete och uppdrag. Verkstäder, foajéer och spellokaler i olika våningsplan försvårar frakter, in- och urlastning. Brist på transporthiss är ett arbetsmiljöproblem. I avsaknad av repetitions- och produktionslokaler måste spellokalerna användas, som under produktionstid alltså inte kan användas för föreställningar. Dålig ljudisolering mellan lokaler och mot yttre miljö försvårar spellokalernas användning. Teaterns ventilationssystem är otillräckligt för verksamheten; Avgaser och luftföroreningar genererade i hamnens verksamhet är ett hälsoproblem för personalen, Dålig handikappanpassning. Begränsade parkeringsmöjligheter. Farlig trafiksituation för barn som kommer gående, per cykel eller buss, på grund av tung trafik i hamnen. Teatern ligger alltför anonymt i stadsrummet. Teatern saknar: Rum för pedagogisk verksamhet, repetitionslokaler, större och dansanpassad spellokal, sidoscener i anslutning till scen som är arbetsbesparande och möjliggör större scenografibyten, metallverkstad, monteringshall för dekor mm, tillräckligt utrymme för måleri, färgning och patinering, materiallager för kök och verkstäder, transporthiss, tillräckligt antal kontorsrum samt personal-

11 11 (16) matsal, ändamålsenliga utrymmen för teaterns unika dock- och masksamling, rum för video- och bildredigering samt garage för turnéfordon. För små spellokaler, avsaknad av repetitions- och produktionslokaler och arbetskrävande logistik fördyrar verksamheten. Utvecklingsmöjligheter i kulturcentrum Tillsammans med övriga i kulturcentrum kan teatern utveckla samarbeten och projekt samt erbjuda relevanta pedagogiska program för barn och unga och andra former av fördjupning, som ger mervärde kopplat till uppsättningarna. Större spellokaler möjliggör större produktioner, större och fler gästspel, större publik samt främjar konstnärlig utveckling. Dansanpassad spellokal ger Kalmar län en arena som länet saknar och ger möjlighet att erbjuda moderna dansföreställningar. Utökade produktionslokaler och särskilda repetitionslokaler frigör spellokaler så att teatern kan producera och spela parallellt. Förbättrade transportvägar i huset bidrar till bättre arbetsmiljö och ekonomisk effektivitet. Effektivare produktionsförutsättningar förkortar produktionstider och ger bättre turnékapacitet för länet. Tillgänglighetsproblemet med handikappanpassning etc. löses. Teatern blir synlig i stadsrummet. Kulturcentrum ger Byteaterns verksamhet bättre ekonomiska förutsättningar. Lokalbehov i kulturcentrum kvm, samt externt lager och garage 660 kvm. Husets gemensamma funktion Det viktigaste med att föra samman bibliotek, kulturskola och teater mm i samma hus är utvecklings- och synergieffekter. Kreativa människor som annars inte skulle mötas, möts och nya idéer och verksamhetsutveckling som kommer medborgarna till del uppstår. Detta vet vi. Erfarenheterna från andra kulturhussatsningar bekräftar det. Det är viktigt att huset blir multifunktionellt och flexibelt. Bibliotek och café blir också foajé för teater- och konsertpublik. Sådant som toaletter, vaktmästeri, ljud- och redigeringsrum, mötesrum, fikarum och personalutrymmen kan användas gemensamt och därmed kostnadseffektivt. En arkitektuppgift blir att konstruera centrum så att människor naturligt möts, samtidigt som kulturskolelever kan få tillgång till övningslokaler med bokningskort och kafé/restaurang kan hålla öppet även om resten av huset skulle vara stängt. Biblioteket blir den naturligt välkomnande famnen. Kafé/restaurang får en central funktion. Det är viktigt att lokalerna kan anpassas även för verksamheter och behov som vi inte kan förutse idag. Gemensamma ytor, som foajé, kapprum, toaletter, café/restaurang, mötesrum, personalrum, förråd etc. ca kvm. Kultur- och fritidsförvaltningens administrationslokaler Vi vill i ett framtidsperspektiv att kultur- och fritidsförvaltningens övergripande administration flyttas från nuvarande biblioteksbyggnad, för att öka fokus på publik verksamhet i kulturcentrum. Det handlar om ett tiotal kontorsrum. Detta önskemål är kopplat till kommunens övergripande lokalutredning kring förvaltningarnas framtida placeringar. Vidare möjligheter och konsekvenser av detta måste bedömas i den fortsatta processen.

12 12 (16) Café/restaurang Idag finns en salladsrestaurang i bibliotekets lokaler. Verksamheten bedrivs av extern entreprenör. Någon form av restaurang/café är en väsentlig del av mötesplatsen kulturcentrum. Här måste man kunna äta lunch, ta sig en fika och även en öl kopplat till konsert- eller föreställningsverksamhet. Detta måste vara en del av husets välkomnande identitet. Utbudet måste vara anpassat till husets alla målgrupper, från den som bara vill ha en enkel kopp kaffe, till den som har kostsammare önskemål. Vi tänker oss en liten scen kopplad till caférestaurang för småprogram, föreläsningar etc. för mindre publikgrupper, även som att en konsertpublik på ca 300 personer ska kunna få pausservering. Café/restaurang kompletterar övrigt utbud i närområdet i en egen profil. De krögare som vi talat med är positiva till denna etablering eftersom de menar att den ökade trafik som kulturcentrum genererar bidrar till fler matgäster totalt, vilket kommer alla restaurangidkare i området till del. De menar också att man bör satsa på ett fullt utrustat restaurangkök från början. Vi är medvetna om att detta är en stor investering. Vi menar att verksamheten bör bedrivas av en professionell krögare. Samverkan mellan husets aktörer och entreprenör ska regleras i avtal. En särskild utredning behövs kring bedömning av investering, ambitionsnivå och kommersiella möjligheter kontra verksamheterna i huset och deras behov. (se tilläggspaket.) 12. Kulturcentrums roll i kulturlivet i Kalmar Kulturcentrums scener Byteaterns två spellokaler som tar publik på ca 60 respektive 100 personer, ersätts med större spellokaler för ca 100 respektive 300 personer större arenor innebär möjlighet till rikare teaterupplevelse och större publik per föreställning ger bättre ekonomi för Byteaterns föreställningar och gästspel. Den större salen kan även användas till exempel för rockkonserter. Den kommer att vara utrustad för dansföreställningar. Det finns ingen lokal som är optimerad för moderna dansföreställningar i länet idag. En konsertsal för ca 300 åskådare för främst akustisk musik är knuten till kulturskolans behov. Den kommer även att användas för konserter av arrangerande föreningar och för det rika musikoch klubbliv i Kalmar som idag saknar fungerande konsertlokal. Det är en arena som saknas i Kalmar idag. I restaurang/café finns en liten intim scen för musik, poesi, föreläsningar, bibliotekets programverksamhet etc. som ska vara öppen för hela Kalmars kulturliv. Kopplingen till servering bidrar till avspänd miljö. Kulturcentrum, Kalmar teater och Monokrom I ett tidigare utredningsskede var det tänkt att Monokrom skulle ingå i Kulturcentrum. En sådan lösning ger synergieffekter och verksamhetsutveckling i koppling till teaterns, bibliotekets och kulturskolans verksamheter. I nuvarande förslag inryms Monokrom i Kalmarfrysen. Där sker å andra sidan koppling till utrymmeskrävande ungdomskulturyttringar som parkour och skate, som inte är möjlig i kulturcentrum. I förslaget ligger också att Triangelteatern får en egen verksamhetslokal i Kalmarfrysen. Kulturskolans verksamhet och Kalmarfrysens kompletterar varandra. Kulturskolan fokuserar på pedagogledd verksamhet medan Monokrom fokuserar mera på egenaktiviteter. Bägge behövs för att den mångfald av kulturgenrer och lärstilar som barn, ungdomar och unga vuxna efterfrågar ska representeras i kommunens utbud. Både Kalmarfrysen och kulturcentrum ger Monokrom respektive kulturskolan nödvändiga utvecklingsmöjligheter.

13 13 (16) Vad gäller scener/arenor i Kalmar så kompletterar Kalmarfrysen, kulturcentrum och Kalmar teater varandra. Kalmarfrysen erbjuder i första hand spelmöjligheter för de band som är knutna till Monokrom. Kulturcentrum erbjuder arenor för kulturskolans verksamhet och arrangemang för en bredare publik. Ett par av studieförbunden vill vara med och ta ansvar för konsertverksamhet på kulturcentrum, en till tre gånger per vecka. Byteaterns föreställningar och gästspel med teater och dans producerad för black box ska, som idag, ges i teaterns blackboxar. Traditionell scen-salong-teater, som revyer etc., ges även fortsättningsvis på Kalmar teater. Kalmar teater är idag uthyrd 270 dagar per år med totalt 304 uthyrningstillfällen. Maxgränsen för vad teatern kan härbärgera av verksamhet är i princip nådd. De evenemang som kan komma att flyttas över till kulturcentrum är främst kulturskolans 17 dagar och Soppscenens 27 speldagar. Evenemang som Kalmar teater idag får säga nej till pga. av brist på lediga tider kan alltså ges plats. Den digitalisering som nu genomförs av Kalmar teater innebär ökat utbud på teatern med digitaliserad opera och annan scenkonst samt konserter. Anläggningen kommer att erbjudas till exempel för filmfestivaler av och för unga och spelkonvent, och blir attraktivare för konferensändamål. Erfarenheterna av en etablering som kulturcentrum visar också att antalet evenemang kommer att öka i staden, varav många kommer att hamna på Kalmar teater. Den lokal ovanpå teatercaféet som kulturskolan idag använder för drama kommer att erbjudas annan föreningsverksamhet. De kontorslokaler på Kalmar teater, som kulturkonsulenterna inom teater, dans, film/media, kommer att användas för andra angelägna ändamål inom kultur- och fritidsförvaltningen. Kulturcentrum ett kulturnav En funktion och avsikt i kulturcentrum är att samla det idag tämligen splittrade kultur-, musikoch klubblivet i Kalmar med gemensam nätbaserad information och marknadsföring, samordnad nätbaserad biljetthantering och samordning av utbud. Kalmar teater, den kommande (?) Kalmarfrysen, Söderports café, IOGT-NTO:s föreningshus på Trädgårdsgatan, kulturkvarteret med konstmuseet och Monica Strandbergs galleri, med flera aktörer och arrangörer. 13. Yttre miljö vid Tullslätten Tullslätten är en av de mest centrala platserna i Kalmar. Etablering av kulturcentrum lyfter frågan om gestaltning av den yttre miljön på Tullslätten, som idag är sorgligt försummad. Frågan måste behandlas i en särskild process. Men på samma sätt som byggnaderna ska vara multifunktionella och flexibla bör även den yttre miljön präglas av detta. Platsen med både byggnader och yttre miljö delar då den gemensamma funktionen av kreativitet, nyfikenhet och välkomnande. 14. Tilläggspaket Här nedan redovisas verksamheter som med fördel kan kopplas till kulturcentrum, men som inte finns med i det ursprungliga uppdraget. Länskulturkonsulenter, projektrum Det är önskvärt att länskulturkonsulenterna inom teater, dans och film/media, som idag finns på Kalmar teater får plats i kulturcentrum. En ökad närkontakt med dessa och kulturcentrums parter genererar verksamhetsutveckling. Det behövs också arbetsrum för tillfälliga projekt typ talang-

14 14 (16) coaching. Lokalerna på Kalmar teater kan användas för andra ändamål inom kultur- och fritids ansvarsområde. Lokalbehov: ca 10 kontorsrum, ca 150 kvm Utställningslokal för konst/design teatergalleriet Företrädare för föreningen Konstnärer i Kalmar (Lindökonstnärerna) uttrycker inget behov av ökade ateljéytor men menar att det är viktigt med bättre utställningsmöjligheter för professionella konstnärer. Kalmar konstmuseum med sitt uppdrag och den enda professionella gallerist som för närvarande finns i Kalmar för denna typ av konst, Monica Strandbergs galleri, tillgodoser bara delvis kalmarkonstnärernas behov av utställningsmöjligheter. De önskar en öppet tillfogad utställningslokal för professionell konst på ca 100 kvm kopplat till kulturcentrum. Det finns också ett behov av showroom för design mm. i Kalmar, och vi tror att denna lokal med fördel kan kombineras för konst och design. (Se nedan om kreativa näringar.) Driften kan till exempel skötas i föreningsform med viss support från förvaltningen eller på entreprenad av en professionell gallerist. En utställningshall kopplat till kulturcentrum är viktigt för Kalmars yrkesverksamma konstnärer och företagare i kreativa näringar och skulle bidra till kulturcentrums attraktivitet och publikflöde. Önskvärd yta; ca 100 kvm. En separat utredning är önskvärd för att konkretisera förslaget. Inkubatorsverksamhet för företagare inom kreativa näringar Företagande inom kreativa näringar är en viktig företagargren och utvecklingsmotor för länet, inte minst kopplat till designutbildningen på Pukeberg och universitetsutbildningar till exempel inom media. Nätverket Howdy Partner når uppåt 200 företagare inom kreativa näringar i södra länet, designers, översättare, reklamare, filmare etc., oftast en- eller fåmansföretag. Inkubatorsverksamhet även för denna typ av företagare blir allt viktigare och vanligare i svenska kommuner. Det framgångsrika talangcoachingprojekt som ska lotsa talanger inom musikområdet till professionell verksamhet, som drivs av länsmusiken med pengar främst från tillväxtverket och där Kalmar kommun deltar, är en del i denna utveckling. Vid ett möte med företrädare för Kalmar Science Park och Howdy Partner framgick följande: Kalmar Science Park tänker sig en utveckling av verksamheten med noder, och menar att det är intressantare för nya företagare inom kreativa näringar att finnas i kollegial kontakt med människor och yrkeskompetenser på kulturcentrum än på Varvsholmen. Man tänker sig att kunna placera en näringslivsutvecklare på kulturcentrum en eller två dagar i veckan. Lokalbehov för inkubatorverksamheten är mindre kontorsrum, mötesrum och verkstäder/showroom. Yta ca kvm. En separat utredning behövs för att konkretisera förslaget. Kommunarkiv/folkrörelsearkiv Ett medborgarförslag finns om att flytta nuvarande kommunarkiv och folkrörelsearkiv till kulturcentrum. Kommunarkivets nuvarande lokaler är för små och samverkan mellan arkiven önskas. Verksamheterna är idag spridda över Kalmar. Koppling till kulturcentrum och biblioteket är positivt till exempel för släktforskare.

15 15 (16) Totalt behov för arkiven är ca 600 kvm, plus tillgång till forskarsal och mötesrum för ca 25 personer. Forskarrum och mötessal bör kunna tillgodoses i samverkan med andra verksamheter i kulturcentrum. En lokalisering av arkiven till kulturcentrum får konsekvenser för den totala lokalanvändningen av Tullbroskolan mm, vilket särskilt måste utredas. Restaurang tilläggspaket Utökning av restaurang till fullt utrustat kök. (se ovan) 200 kvm. Repetitionslokaler, flexibla rum för utställningar och andra aktiviteter Det finns önskemål om bättre repetitionsmöjligheter för till exempel Lyran och körer i Kalmar. Kulturcentrum kommer att kunna erbjuda arenor för konserter. Men repetitionslokaler där föreningar kan hyra in sig för regelbunden repetitionsverksamhet en till fem gånger per vecka finns inte i grunduppdragets förutsättningar. Vill man att kulturcentrum ska tillhandahålla detta får man lägga till ytor. En särskild utredning krävs. Studenter och ungdomar är också intresserade av rum för att kunna visa konst och bilder samt rum för flexibel användning. behov: från 150 kvm och uppåt. En särskild utredning behövs. Studieplatser Linnéuniversitetet Linnéuniversitetet har önskemål om ytterligare studieplatser på biblioteket för ca 150 studenter. Exakt vilka krav som ställs på dessa framgår inte, men det förefaller handla om läs- och datorplatser. Förtydliganden behövs. Behov ca 375 kvm. 15. Ekonomi I denna utredning har vision och önskade lokalbehov presenterats. De önskade ytorna för biblioteket, kulturskolan och Byteatern uppgår till kvm. Dessa ytor beskriver önskat behov för verksamhet. Till detta kommer ytor för korridorer, trapphus, m.m. Vi uppnår då ytor enligt BRA= bruksarea, dvs. den yta som anges i våra hyresavtal). De befintliga byggnaderna på Tullslätten uppgår till ca kvm inklusive trappor och korridorer. Vi kan därför inte göra den enkla räkneoperationen att jämföra de ca kvm med kvm och få fram behovet av nya ytor. Vi kan dock uppskatta önskat nybyggnadsbehov till mellan och kvm BRA. Innan vi kan fastställa ytbehoven så måste en lokalanalys göras av vilka verksamheter som ska placeras i befintliga byggnader och vilka som måste ligga i ett nybygge. Logistik och takhöjder är några av parametrarna som ska vägas in. Dessutom måste avgöras om kultur- och fritidsförvaltningens administration och/eller vilka andra verksamheter som ska finnas på Tullslätten.

16 16 (16) Via ovan nämnd lokalanalys startar också arbetet med att översätta verksamheternas önskade behov till kronor och ören. Parallellt startar också arbetet med detaljplan. Detaljplanen kommer bl.a. att ge svar på vilken storlek på byggnader, m.m. som är möjliga på Tullslätten. Med utgångspunkt från Byteaterns önskemål har en teaterteknisk vision kring kulturcentrats två lokaler för scenkonst black boxar, tagits fram. Arbetet har skett i samarbete med AIX arkitekter, specielister på scenkonstlokaler. I samband med detta har en specificerad kalkyl tagits fram för önskade teatertekniska installationer, alltså de installationer som behövs för att anpassa lokalerna för teaterverksamhet. Kalkylen är på kronor. Teaterteknisk vision och kalkyl: Se bilaga. 16. Sammanfattning Ett samlat kulturcentrum under gemensamt verksamhetsansvar av biblioteket, kulturskolan och Byteatern blir en attraktiv mötesplats för både kalmarborna och regionen. Det är en satsning med bäring år framåt i tiden, som är ett viktigt bidrag till Kalmars attraktivitet som regionalt centrum. Samverkan i synergi mellan kulturcentrums aktörer, föreningslivet, representanter för kreativa näringar, universitetet och andra aktörer ger nya möjligheter för verksamhetsutveckling. Etablering av Kulturcentrum kommer att genom samutnyttjande av lokaler och samverkan att ge högre kvalitet och besparingar i lokaldrift och personal eftersom lokaler vad gäller både ytor och logistik kan användas betydligt effektivare än idag. Ett antal arbetsmiljöproblem som finns i kulturskolans och Byteaterns nuvarande lokaler löses. Kulturcentrum kommer att erbjuda Kalmarborna ett förbättrat och ökat utbud av konserter, scenkonst m-m. i moderna och verksamhetsanpassade lokaler. Kalmars och närregionens kulturverksamma inom föreningslivet och professionella får ökade möjligheter i flexibla arenor av olika karaktär. Kulturskolans elever och bibliotekets besökare får förbättrade möjligheter för undervisning och egna aktiviteter. Prioritering av verksamheter för barn, unga och unga vuxna är viktigt för fortsatt och fördjupad samverkan med skolan och universitetet. De önskade ytorna för biblioteket, kulturskolan och Byteatern är ca kvm. De befintliga byggnaderna på Tullslätten är på ca kvm. Behovet av nybyggnation uppskattas till kvm. Efter fördjupad analys av vilka lokaler som kan ligga i befintliga byggnader och vilka som måste ligga i nybygge kan en ekonomisk kalkyl göras. Denna utredning är ett underlag för fortsatt process, där framtagande av detaljplan, programskrivning och arkitektarbete är nästa steg. 17. Bilagor Arbetsgrupp sammanställning Specifikation av lokalytor Teaterteknisk kalkyl samt teaterteknisk vision. Tidigare gjorda utredningar i kulturcentrum-processen: Kulturcentrum slutrapport 2012 Rapport kulturcentrum och de nya förutsättningarna 2012 Social konsekvensbedömning av samlokalisering i ett kulturcentrum