Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

Årsberättelse 2014 - vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv

NUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM I OKTOBER ÅRET NOVEMBER SOM DECEMBER GÅTT JANUARI 2014 FEBRUARI MARS APRIL MAJ J ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O NI JULI AUGUSTI OKTOBER 2014 NOVEMBER var: DECEMBER JANUARI FEBRUARI M NUARI FEBRUARI MARS APRIL supervalåret MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM I OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O Aspiranter vintern 2014 NI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M NUARI Nya polisaspiranter FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM JANUARI I januari fick Polismyndigheten i I OKTOBER Stockholms län 141 NOVEMBER nya polisaspiranter. DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J ARS Boka APRIL tid för MAJ pass JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN JANUARI Under 2014 infördes tidsbokning ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O på alla passexpeditioner i hela länet. Syftet var NI JULI att förbättra AUGUSTI servicen och minska kötiderna OKTOBER på NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M de centrala passexpeditionerna dit flest personer NUARI sökte sig. Snittväntetiden FEBRUARI för ett pass MARS efter APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM införandet av tidsbokning är 3 minuter och 48 I OKTOBER sekunder. Det kan jämföras NOVEMBER med att väntetiderna DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J tidigare kunde uppgå till flera timmar under ARS högsäsong APRIL på en välbesökt MAJ passexpedition. JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN ER DECEMBER Under året tog en utredningsgrupp JANUARI i FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O NI JULI City polismästardistrikt AUGUSTI över länets alla OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M medborgarskapsutredningar (förutom MAJ OCH SEPTEMBER Eftersom det var val För att få hålla ett tal eller en demonstration krävs NUARI gränspolisavdelningens)för FEBRUARI att skapa en MARS APRIL både i maj och MAJ september fick JUNI året benämningen JULI AUGUSTI ett tillstånd från polisen. OKTOBER Det var myndighetens NOVEM enhetlig bedömning. supervalåret. Stockholmspolisen arbetade med tillståndsenhet som hade hand om alla tillstånd I OKTOBER NOVEMBER DECEMBER EU-valet på våren, Almedalsveckan JANUARI mitt i sommaren FEBRUARI i hela Stockholms län. MARS Under 2014 jobbade APRIL fem MAJ J och med valet till kommun, landsting och riksdag på extra personer för att klara av alla ärenden. Redan ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN Under året öppnades en ny hösten. Alla partier och organisationer ville synas i mitten av maj var 23 281 platser, som hade passexpedition i Globen. genom torgmöten, debatter och samtal och vissa med valåret att göra, bokade. De mest attraktiva ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI partier lockade fler motdemonstranter MARS än APRIL åhörare. platserna MAJ i Stockholm JUNI var Medborgarplatsen, JULI AUGUSTI O NI JULI AUGUSTI OKTOBER Stockholmspolisen NOVEMBER var väl förberedd DECEMBER längs hela Sergels torg, Mynttorget JANUARI och Norrmalmstorg. Totalt utfärdades 445 549 FEBRUARI M kedjan - från tillståndsgivning till demonstrationer. resehandlingar i länet under 2014. Almedalsveckan hade cirka 2 800 arrangemang. NUARI FEBRUARI MARS APRIL I polisens uppdrag MAJ ingår JUNI allt från att JULI besöka AUGUSTI Under sommarhalvåret kom OKTOBER även runt 100 000 NOVEM valstugor till att bevaka demonstrationer och tal och turister till Gotland. Eftersom polisen på Gotland I OKTOBER AVVECKLG AV NOVEMBER PUST DECEMBER se över var det är lämpligt JANUARI att göra avspärrningar FEBRUARI hade fullt upp med det MARS dagliga arbetet APRIL kom MAJ J FEBRUARI Den 20 februari beslutade samt om det finns pågående arbeten på platsen de medarbetare som arbetade med Almedalen ARS rikspolischefen APRIL att avrapporteringssystemet MAJ JUNI Pust JULI som AUGUSTI kan ställa till problem. OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN mestadels från Stockholmspolisen. skulle avvecklas under 2014. Pust skulle vara ER DECEMBER ett modernt avrapporteringssystem JANUARI som skulle FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O hjälpa polisen att även kunna avrapportera ute Våldtäkt - brottet mellan stolarna? NI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M på fältet. Till exempel skulle ett snatteriärende OKTOBER Tekniska roteln på länskriminalpolisen hade i oktober en hearing för att synliggöra NUARI i en matbutik FEBRUARI kunna avrapporteras MARS på en APRIL problematiken MAJ kring utredning JUNI av våldtäkter JULI där AUGUSTI brottsutsatt och gärningsperson OKTOBER inte känner NOVEM bärbar dator på plats i butiken där brottet skett. varandra. Hearingen Våldtäkt - brottet mellan stolarna? tog upp yrkesrollers ansvar och vad I OKTOBER Men systemet led NOVEMBER av dålig funktionalitet och DECEMBER som kan förbättras JANUARI för att hjälpa den utsatta, FEBRUARI utan att riskera rättssäkerheten. MARS På APRIL hearingen MAJ J tekniska problem. Ungefär 4 000 personer inom presenterade Eva von Vogelsang vid Rikspolisstyrelsen en rapport med förslag på hur polisen kan ARS Stockholmspolisen APRIL hade MAJ utbildats JUNI i Pust och JULI AUGUSTI bli bättre på att utreda våldtäktsfall. OKTOBER Bland annat NOVEMBER föreslogs det i rapporten att lagen DECEMBER bör ändras så JAN den numera upplösta införandeorganisationen att alla utsatta får rätt till målsägarbiträde. ER DECEMBER bestod av ett 30-tal medarbetare. JANUARI Pust FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O NI JULI stängdes ner AUGUSTI den första oktober och OKTOBER då hade NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M Stockholmspolisen registrerat 71 400 ärenden NUARI i systemet. FEBRUARI De äldre avrapporteringssystemen MARS APRIL PRIDE stockholm MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM RAR och DUR2 är systemen som idag används AUGUSTI Polismyndigheten i I OKTOBER för avrapportering. NOVEMBER DECEMBER Stockholms län deltog JANUARI även i år på FEBRUARI MARS APRIL MAJ J Stockholm Pride. Under parollen ARS VIGNG APRIL AV MAJ NYTT POLISHUS JUNI JULI Polisen AUGUSTI - för alla fanns OKTOBER myndigheten NOVEMBER DECEMBER JAN MAJ 400 polisblå ballonger invigde på plats på Östermalms IP och deltog ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI även i Prideparaden. MARS Både biträdande APRIL att MAJ få mer kunskap JUNI om de JULI villkor som AUGUSTI olika O Södertäljes nya polishus. Inflyttningen länspolismästaren Ulf Johansson och grupper i samhället lever under. Varje dag var NI JULI till AUGUSTI huset startade i februari OKTOBER men den NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI M officiella invigningen skedde i maj personaldirektören Christer Birgersson deltog i särskilda gäster inbjudna till polisens tält för att NUARI FEBRUARI med öppet hus och aktiviteter MARS för APRIL aktiviteterna och MAJ såg veckan JUNI som ett bra JULI tillfälle diskutera AUGUSTI olika frågeställningar OKTOBER med besökarna. NOVEM alla besökare. att sprida information om polisens arbete samt I OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ J ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JAN ER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI O

BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUS- UNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM- KTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER BER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUS- UNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEM- KTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ Aspiranter sommaren 2014 ARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER BER DECEMBER Nya polisaspiranter JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUS- JUNI I juni fick Polismyndigheten i UNI JULI Stockholms AUGUSTI län 152 nya polisaspiranter. OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI UARI FEBRUARI MARS APRIL AUGUSTI Nationellt MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMbedrägericenter KTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JANUARI Vid årsskiftet 2013/2014 ARS APRIL startade ett MAJ nationellt bedrägericenter, JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER NBC, vid Polismyndigheten i Stockholms län. förstärkning mot branden BER DECEMBER Syftet med centret är att nationellt JANUARI förbättra FEBRUARI AUGUSTI Den 31 MARS juli bröt en stor APRIL skogsbrand MAJ JUNI JULI AUGUSsamordningen av bedrägeriärenden ut i Västmanland. Stockholmspolisen bistod i i västmanland UNI JULI och att AUGUSTI göra brottsbekämpningen OKTOBER mer räddningsarbetet NOVEMBER med 52 poliser. DECEMBER Polisernas uppgifter var främst JANUARI att se till att alla boende FEBRUARI verkligen lämnade effektiv och strukturerad. I början på de evakuerande områdena samt att förhindra plundring. Som mest var ett område på 14 700 hektar UARI FEBRUARI mars hölls det första videomötet MARS med APRIL avspärrat MAJ i samband JUNI med branden. JULI Räddningsinsatsen AUGUSTI avslutades OKTOBER officiellt den 11 september. NOVEM- KTOBER de brottsförebyggande NOVEMBER funktionerna DECEMBER i JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ respektive region/samverkansområde, i ARS APRIL syfte att gemensamt MAJ påbörja JUNI ett nationellt JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER förebyggande arbete. I NBC:s uppdrag BER DECEMBER ingår främst att samordna och JANUARI arbeta med FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSorganiserade seriebedrägerier, som olika UNI JULI former av AUGUSTI id-kapningar, fakturabedrägerier OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI och skimning. Centret fortsätter sin UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Populär JULI AUGUSTI vardagsstafett OKTOBER NOVEMverksamhet in i den nya Polismyndigheten KTOBER. NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI på instagram MARS APRIL MAJ ARS APRIL ALKOBOM MAJ I FRIHAMNEN JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER SEPTEMBER Den 10 september BER DECEMBER startade ett projekt med JANUARI automatisk FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSalkoholkontroll av förare som kommer UNI JULI med färjor AUGUSTI till Frihamnen. Alla förare OKTOBER som NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI lämnar färjorna får köra fram till en av HELA ÅRET Under 2014 fördes myndighetens Instagramkonto som en stafettpinne mellan olika UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMde sex kontrollstationerna med bommar, verksamheter. Bland andra rytteriet, gränspolisen, hundenheten, familjevåldsgruppen i Söderort och KTOBER två för NOVEMBER tunga fordon och fyra för lätta, vapenhandläggarna turades om att berätta om sin vardag och svara på frågor. Polisen i Stockholm finns DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ och blåsa i ett mätinstrument. Om sedan flera år tillbaka i sociala medier och hade vid årsskiftet cirka 50 Facebooksidor, cirka femton ARS APRIL föraren har alkohol MAJ i utandningsluften JUNI JULI AUGUSTI Twitterkonton, två OKTOBER Instagramkonton samt poddradio. NOVEMBER Kontona sköts till största DECEMBER del av polisen lokalt och tillkallas personal från polisen, Tullen har under 2014 fortsatt att öka i popularitet. Totalt har Stockholmspolisen drygt 500 000 följare men BER DECEMBER eller Kustbevakningen. Projektet JANUARI leds av FEBRUARI når ofta långt många MARS fler än så. APRIL MAJ JUNI JULI AUGUS- Motormännens Helnykterhetsförbund, REE blev PRISAD FÖR UNI JULI MHF, i samarbete AUGUSTI med polisen, Tullen OKTOBER och NOVEMBER DECEMBER JANUARI S SATS PÅ FEBRUARI FACEBOOK Kustbevakningen. UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER Vid kommunfullmäktiges NOVEM- sammanträde Märk-DNA i Huddinge måndagen den 9 december KTOBER EUROPAS NOVEMBER STÖRSTA BARNAHUS DECEMBER År 2014 JANUARI inleddes en satsning FEBRUARI på att stärka MARS tilldelades Reine APRIL Berglund, yttre MAJ befäl AUGUSTI I augusti invigdes Europas det brottsförebyggande arbetet till privatpersoner i Huddinge, Huddinges demokratipris ARS APRIL största barnahus MAJ på Södermalm. JUNI Barnahus JULI AUGUSTI i Stockholms län. OKTOBER Det handlar om att märka NOVEMBER gods 2014. Reine DECEMBER fick priset med anledning Stockholm är ett samarbete mellan med något form av märk-dna som polisen och av sitt engagemang och sina insatser BER DECEMBER Stockholmspolisen, åklagarkamrarna JANUARI i FEBRUARI sekundärhandeln MARS (exempelvis pantbanker APRIL och MAJ JUNI JULI AUGUSpå Huddingepolisens Facebooksida. City, Västerort och Söderort, Stockholms skrothandlare) kan dekretera genom UV-ljus. Syftet UNI JULI läns landsting, AUGUSTI Stockholms stad OKTOBER samt NOVEMBER DECEMBER JANUARI Polisen i Huddinge har FEBRUARI 28 000 följare är att minska bostadsinbrott och inbrott i fordon. Tre på sin Facebooksida. Sidan är ett bra kommunerna Ekerö, Lidingö, Solna UARI FEBRUARI MARS APRIL inbrottsdrabbade MAJ JUNI områden JULI i Danderyd, AUGUSTI Lidingö och OKTOBER och naturligt sätt för polisen NOVEM- att ha och Sundbyberg. I Stockholms län får Tyresö valdes ut för att testa märk-dna och projektet en kontakt och dialog med samhället. KTOBER polisen NOVEMBER in cirka 2 000 barnärenden DECEMBER ska pågå till JANUARI slutet av. Samtliga FEBRUARI målade polisbilar MARS Det finns flera APRIL goda exempel MAJ på när varje år. Tillsammans med nämnda i Stockholms län har utrustats med uv-lampor. Dessa Facebooksidan kunnat ARS APRIL samverkanspartners MAJ ska JUNI polisen JULI AUGUSTI specialficklampor används OKTOBER för att kontrollera NOVEMBER äktheten hjälpa till DECEMBER i operativa gemensamt arbeta för att barn som utsätts på olika id-handlingar och för att lättare hitta dnamärkt stöldgods. AUGUS- BER DECEMBER för våld eller övergrepp JANUARI får ett tryggt, FEBRUARI MARS APRIL MAJ ärenden, JUNI JULI som exempelvis att samordnat och rättssäkert bemötande. UNI JULI AUGUSTI OKTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI söka vittnen FEBRUARI eller att söka UARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI OKTOBER efter försvunna NOVEMpersoner. KTOBER NOVEMBER DECEMBER JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ

Ordlista ANDT: Förkortning för Alkohol, Narkotika, Doping och Tobak. Inkomna ärenden: Inkomna ärenden kan bestå av en eller flera anmälningar, oftast avseende ett eller flera brott, men även andra händelser, avgränsade i tid och rum, som blir föremål för utredningsåtgärder. VIT: Förkortning för Insats mot Vaneförbrytare i trafiken. En kartläggning av människor som vanemässigt begår grova trafikbrott såsom olovlig körning, rattfylleri under påverkan av alkohol eller droger. Lagföring: Innebär att en person dömts i tingsrätt som skyldig till brott, eller meddelats strafföreläggande efter åtalsunderlåtelse. LOKUS: LOKUS är en förkortning för lokal brottsplatsundersökare. En lokus utför brottsplatsundersökningar i samband med mängdbrottslighet, t.ex. inbrott i bostad, andra stölder, fordonsrelaterade tillgreppsbrott och skadegörelse. Mumin: Maria Ungdom Motiverande Interventioner. Arbetet bygger på att ungdomar som påträffas narkotikapåverkade ska erbjudas vård i direkt samband med polisens ingripande. Mängdbrott: Mängdbrott kallas en rad brott som förekommer ofta och drabbar många människor. Det kan vara stölder, inbrott, skadegörelse och misshandel. Brottsutredningarna i dessa brott leds i normalfallet av polisen. Av den totala mängden anmälda brott är majoriteten, ungefär tre fjärdedelar, mängdbrott. Personuppklaring: Personuppklaring innebär att en person bundits till brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats. Teknisk uppklaring innebär att en annan typ av klarläggande beslutats, till exempel att förundersökningen lagts ned med beslutsgrunden gärningen ej brott, att brott inte kan styrkas, att den misstänkte är minderårig (under 15 år) eller att brottet är preskriberat. Att ett brott är tekniskt uppklarat innebär förenklat att polisen arbetat med ärendet och konstaterat att ingen kan ställas till ansvar för brottet eller att brott inte kan styrkas. PUST: Polisens utredningsstöd, ett mobilt utredningsstöd. Redovisade ärenden: Ärenden som redovisats till åklagare. SMADIT: Samverkan Mot Alkohol och Droger I Trafiken, är ett myndighetsövergripande samarbete avseende att motivera rattfyllerister att söka beroendevård. STAD: STAD står för Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem. Projektet startade 1995 och finns sedan årsskiftet 2010 inom Centrum för psykiatriforskning, Stockholm. STAD bedriver ett långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention genom att utveckla och utvärdera metoder inom området.

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län Ordlista (sid. 4) Regionpolischefen har ordet (sid. 6) Vår värdegrund och medarbetarpolicy (sid. 7) Stockholms län (sid. 8) Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län (sid. 9) Ekonomi (sid. 11) Årsberättelse och hållbarhetsredovisning (sid. 13) Kommunikation med intressenter (sid. 14) Polismyndighetens i Stockholms läns bidrag till en hållbar utveckling (sid. 16) VerksamhetEN Brottsutveckling (sid. 20) Mål för kärnverksamheten (sid. 22) Medborgarnas förtroende och trygghet (sid. 31) MYNDIGHETENS bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete - vi tar ansvar (sid. 34) Myndighetens klimatpåverkan (sid. 36) myndigheten som arbetsplats Medarbetarna (sid. 40) Kompetensförsörjning (sid. 46) Vår arbetsmiljö (sid. 48) Jämställdhet och mångfald (sid. 51) Rättssäkerhet inom polisen (sid. 53) Måltabell (sid. 54) GRI-index (sid. 55) PRODUKTION Utgivare: Polismyndigheten, polisregion Stockholm Norra Agnegatan 33-37, 106 75 Stockholm Diarienummer: A125.991/ Produktion: Regionskansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys Kommunikationsavdelningen, polisregion Stockholm Grafisk form: Minna Ridderstolpe Fotografer: Jimmy Gustafsson, Lars Hedelin Omslagsfoto: Hesam Akbari Grafik: Minna Ridderstolpe Tryckeri: Taberg Media Group AB Papper: Omslag: 240 gr Munken Polar Inlaga: 120 gr Munken Polar Upplaga: 400 ex. Utgiven: Mars Film: Jimmy Gustafsson, Robert Haecks, Lars Hedelin och Diggin Kontakt: David Eriksson, regionkansli Stockholm, verksamhetsstyrning och analys david-j.eriksson@polisen.se

Om oss - regionpolischefen har ordet 6 Regionspolischefen har ordet 2014 var ett speciellt år på många sätt. Vårt arbete i Polismyndigheten Stockholms län präglades till stor del av förberedelser. Vi förberedde oss på något historiskt. En ny myndighet. Men 2014 innehöll även andra utmaningar. Det var till exempel riksdagsval och året präglades av operativa uppgifter med lokalt arbete mot såväl synlig som dold brottslighet. Vi arbetade mot den grova och organiserade kriminaliteten, vi utmanades med perioder av social oro, vi satsade på att bekämpa den öppna droghandeln genom en synlig och närvarande polis och vi genomförde insatser mot starka och slutna kriminella nätverk samt insatser med fokus på särskilt brottsaktiva individer i utpekade områden. Under året som gick förberedde vi oss bland annat för att ta oss an ett arbete med medborgarlöften, kommunpoliser och en - över hela linjen - närvarande polis i lokalsamhället. Sakta men säkert började en bild av vår region i den nya polismyndigheten växa fram. Ett tydligt uppdrag inom ramen av omorganiseringen har varit att ingripandeverksamheten ska närmare integreras med utredningsverksamheten och närpolisen. Det ledde fram till förslaget att arbeta i team i de nya polisområdena som började ta form. Något jag verkligen tror på är: tillsammans blir vi starkast. I vårt uppdrag, kärnan i polisens verksamhet - att skydda, hjälpa och ställa tillrätta, är även långsiktighet och uthållighet helt avgörande, och året 2014 innebar att bedriva en bra och effektiv verksamhet trots strikta besparingskrav. Stockholm utmärks av många aktiviteter som kräver stora resurser. Därtill har vi en ständig befolkningsökning. En budgetram innebär alltid prioriteringar och val men under 2014 var det särskilt påtagligt. Jag vill rikta ett tack till alla medarbetare för engagerat arbete under de särskilda förutsättningarna som rådde. Trots omställningsarbetet som periodvis väckte fler frågor än svar och som alla varit delaktiga i, har vi lyckats hålla fanan högt under 2014. I skrivande stund är vi i mål med själva verksamhetsövergången men vi är långt ifrån klara. Nu tar genomförandet vid, ett omfattande och viktigt uppdrag, som vi bara kan klara av om vi gör det tillsammans. Det är många åtgärder kvar. En av de viktigaste blir att kliva in i den beslutade nya geografiska indelningen, från att vara åtta polisområden till att bli tre polisområden och 17 lokalpolisområden. Ulf Johansson mars

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 7 Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Polisens värdegrund fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Värdegrunden är gemensam för svensk polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål - att öka tryggheten och minska brottsligheten. Polisens medarbetarpolicy handlar om hur alla anställda inom polisen ska agera i sitt uppdrag. Den klargör vilka krav och förväntningar som ställs på var och en och vilka möjligheter som finns. Det som beskrivs i medarbetarpolicyn utgår från polisens uppdrag och värdegrund. Policyn ligger till grund för den interna dialogen om uppdrag, mål och resultat till exempel i utvecklingssamtal, vid lönesamtal och på arbetsplatsträffar. Den är också utgångspunkt vid rekrytering och introduktion av nya medarbetare och för utvecklingen av medarbetarskap och ledarskap inom polisen. www.polisen.se PRISER 2014 Årets säkerhetsrookie Märk-DNA-projektet fick ta emot utmärkelsen Årets Säkerhetsrookie när Security Awards 2014 delades ut på branschmässan SKYDD i oktober 2014. Projektet är ett samarbete med SSF Stöldskyddsföreningen, flera försäkringsbolag och leverantörerna av märk-dna i Sverige. Motiveringen lyder: Framgång bygger på innovation, mod och samverkan. Framgång bygger också på strategi och synlighet. Årets säkerhetsrookie har kombinerat allt detta utifrån det identifierade behovet och väl avvägda åtgärder. Viljan att nå ett gemensamt mål trots olika bakgrund och olika förutsättningar och ambitionen att bidra med något nytt, har på kort tid resulterat i framgångar som på sikt kan komma många andra till del. Trygghetspriset 2014 Närpolisen i Södra Järva och Kista fick i oktober ta emot Trygghetspriset för sin breda samverkan och förmåga att skapa trygghet i det offentliga rummet i Hjulsta och Tensta. Priset, som ges ut av Stockholms stad, delade de med andra lokala aktörer i områdena. Kärnan i polisens del av priset är att man numera har tre särskilt utvalda poliser på plats i Hjulsta, som ska arbeta brottsförebyggande och relationsskapande. Det som juryn sett som nyskapande i samverkansprojektet är att polisen lyckats engagera en privat fastighetsägare som en likvärdig part i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i området. Se en film om det trygghetsskapande arbetet i Hjulsta

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 8 Hallstavik Stockholms län Stockholms län är en storstadsregion med cirka 2,2 miljoner invånare. Under ett antal år har länets befolkning ökat kraftigt och befolkningsökningen i Stockholm utgör 35 procent av den totala ökningen i Sverige. Prognoser visar att utvecklingen förväntas fortsätta och Stockholms län beräknas ha cirka 2,5 miljoner invånare år 2023. Stockholms befolkning är relativt ung i förhållande till riket och särskilt invå- Märsta nare i åldrarna 0 19 år och 30 40 år är fler andelsmässigt än NORRORT i Sverige som helhet. Vallentuna ROSLAGEN Norrtälje Stockholms län är en attraktiv region att bo i, men en växande befolkning skapar också nya utmaningar på många områden så som exempelvis bostadsbyggande och utveckling av infrastruktur. Som huvudstad har Stockholm en unik position i Sverige. Det politiska styret finns här liksom SÖDERTÄLJE huvudkontoren för flera stora företag, kulturinstitutioner, utländska beskickningar och evenemangsa- Järna renor. Allt detta bidrar till Stockholms attraktivitet men tar också stora polisiära resurser i anspråk för bevakning samt för att upprätthålla ordning och säkerhet. Sollentuna VÄSTERORT Ekerö Södertälje Solna Täby Huddinge Nynäshamn CITY SÖDERORT SÖDERTÖRN Västerhaninge Gustavsberg NACKA Saltsjöbaden Polismyndigheten i Stockholms län var indelad i åtta geografiska distrikt. I Stockholms län finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät flera stora arenor ambassader kungahuset

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 9 Så styrdes Polismyndigheten i Stockholms län Riksdagen fastställer de övergripande målen för polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr polisens verksamhet genom förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2014 står följande: Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Polisen ska arbeta brottsbekämpande bland annat genom att förhindra att brott begås och att utreda brott i syfte att möjliggöra lagföring. Polisen ska även tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Förtroendet för polisen ska vara högt och polisen ska vara synlig och tillgänglig i hela landet. Polisens verksamhetsresultat ska förbättras. Arbetet ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet samt präglas av långsiktighet och en helhetssyn på verksamheten. I den polisorganisation som gällde till och med 2014 tolkades regleringsbrevet av rikspolischefen i dennes inriktningsdokument. Utifrån inriktningsdokumentet och Rikspolisstyrelsens (RPS) dialog med polismyndigheternas länspolismästare utformade RPS polisens interna styrdokument, planeringsförutsättningarna. Planeringsförutsättningarna, som årligen reviderades, har tidigare omfattat tre år, men i och med övergången till en polismyndighet så omfattade de för 2014 enbart 2014. I planeringsförutsättningarna tilldelade RPS även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Planeringsförutsättningarna låg till grund för Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgjorde myndighetens strategiska styrdokument, angavs de mål och strategier som i huvudsak skulle användas för att uppfylla polisens uppdrag. Polisstyrelsen beslutade om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning hade en egen verksamhetsplan, som utgick från myndighetens övergripande verksamhetsplan, tillsammans med lokala behov och prioriteringar. Några av de lagar och förordningar som styr polisens verksamhet: Polislagen (1984:387) Lagen behandlar bland annat polisens uppgifter, hur samverkan med andra myndigheter ska ske och vilka befogenheter polisen har. Polisförordningen (1998:1558) Regeringen har utfärdat denna förordning som innehåller uppgifter om hur en polismyndighet både lokalt och regionalt får vara organiserad. Förordningen reglerar också vem som har beslutanderätt i olika frågor inom polisen samt den enskilde polisens anställningsförhållande till respektive myndighet. Polisdatalagen (1998:622) Lagen behandlar vad polisen får datorregistrera samt att polisen får ha ett kriminalunderrättelseregister och ett DNA-register. Förvaltningslagen (1986:223) Lagen innehåller uppgifter om hur en myndighet ska handlägga ärenden, serviceskyldighet, samarbete mellan myndigheter och vad som räknas som allmänna handlingar med mera. Lag om belastningsregister (1998:620) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över domar och domslut som rör svenska medborgare. Lagen talar också om vilka som har rätt att få ut information ur detta register. Generellt sett är uppgifterna sekretessbelagda. Lag om misstankeregister (1998:621) Lagen säger att Rikspolisstyrelsen ska ha ett register över personer som är skäligen misstänkta för brott. I lagen står också vilka myndigheter som har rättighet att få information från registret. Generellt är uppgifterna sekretessbelagda. Förordningen med instruktion för Rikspolisstyrelsen (1989:773) Förordningen, som är utfärdad av regeringen, innehåller uppgifter om Rikspolisstyrelsens uppdrag och skyldigheter. Här finns också information om vilka tjänstemän som regeringen tillsätter, vilka stora enheter som ska ingå i Rikspolisstyrelsen och vilka tjänster som Rikspolisstyrelsen själv får tillsätta. I förordningen står bland annat att Rikspolisstyrelsen är polisens förvaltningsmyndighet och som sådan ska utöva tillsyn över polisen. Polisutbildningsförordningen (1999:740) Förordningen behandlar polisutbildningens omfattning och elevernas studieförhållande i form av disciplinpåföljd och avstängning med mera. Rättegångsbalken (1942:740) och Brottsbalken (1962:700) Reglerar förutsättningarna för den brottsutredande verksamheten.

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 10 MYNDigHeteNs OrgANisAtiON regeringen / Justitiedepartementet rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i stockholms län stabsenheter enheten för interna utredningar rättsenheten länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City söderort Västerort södertörn gränspolisavdelningen Operativa avdelningen länskriminalpolisavdelningen roslagen Norrort Nacka södertälje Personal- och utvecklingsavdelningen ekonomiavdelningen Medborgarnas representanter Polisstyrelsen Före övergången till en nationell polismyndighet hade varje länspolismyndighet en polisstyrelse. Polisstyrelsen bestod av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utsåg ledamöterna och mandatperioden omfattade fyra år. Polisstyrelsen var medborgarnas representanter och hade som uppgift att se till att arbetet bedrevs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering hade beslutat om. Under mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 var polisstyrelsens ordförande Anna König-Jerlmyr (M) och vice ordförande var Katarina Berggren (S). Polismästardistrikt och centrala avdelningar De enskilda polismyndigheterna leddes av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utsågs av regeringen efter anmälan från Rikspolisstyrelsen. Polismästardistrikten och avdelningarna leddes av en polismästare/avdelningschef som tillsattes av Rikspolisstyrelsen efter anmälan från polismyndigheten. Polismyndigheten i Stockholms län omfattade åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten var indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrevs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt fanns en polisnämnd. Polisnämnderna bestod av nio politiskt tillsatta ledamöter och chefen för polismästardistriktet. De centrala avdelningarna verkade över hela länet och hade som uppgift att stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter: enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, var direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndigheten i Stockholms läns ledningsgrupp leddes av myndighetens länspolismästare och i ledningsgruppen ingick även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, kommunikationschefen, chefen för rättsenheten samt funktionsansvariga för utredning och lagföring och det brottsförebyggande arbetet. Ledningsgruppen sammanträdde i regel varannan vecka.

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 11 Ekonomi Enligt de planeringsförutsättningar som Rikspolisstyrelsen angav för 2014 skulle all verksamhet inom polisen bedrivas effektivt. Respektive polismyndighetsledning ansvarade för att myndigheten skulle hushålla med tilldelade medel. Alla möjligheter till effektivisering av verksamheten skulle identifieras och genomföras. Genomfört effektiviserings- och besparingsarbete skulle följas upp. Årets resultat (mnkr) Inkomster Anslag 4 968 Intäkter 233 Summa intäkter 5 201 Kostnader Personalkostnader 3 752 Övertidsersättning 124 Lokalkostnader 537 Produktionskostnader 613 Avskrivningar 116 Genomförda besparingsåtgärder samt lägre personalkostnader än förväntat bidrog till det positiva resultatet, detta trots att produktionskostnaderna ökade i förhållande till den fastställda budgeten. De lägre personalkostnaderna berodde främst på högre frånvaro, långsammare rekryteringstakt samt lägre Spåavgift. 1 Omprioritering av besparingsmål avseende arrestbevakning, omkostnader för nya lokaler samt ökade kostnader på grund av valet bidrog till de högre produktionskostnaderna. Fördelning av kostnader Polisen har en personalintensiv verksamhet och därför utgör personalkostnaderna den största andelen av myndighetens totala kostnader. Produktionskostnaderna är myndighetens näst största kostnad och avser samtliga driftkostnader som genereras för att direkt eller indirekt hantera ett ärende. Dessa är bland annat provtagningar, tolkningstjänster, teknisk utrustning, rättsintyg, fordon, uniformer, vapen, kommunikationsutrustning, pass och id-kort med mera. Summa kostnader 5 142 Årets resultat 59 Ingående ackumulerat resultat -22 Ackumulerat resultat 37 Övertidsersättning 124 mnkr Lokalkostnader 537 mnkr Avskrivningar 116 mnkr År 2013 prognostiserade Polismyndigheten i Stockholms län ett underskott på cirka 260 miljoner kr vid utgången av 2014. Det prognostiserade underskottet var bland annat kopplat till att anslagstilldelningen inte fullt ut kompenserade för ökade pris- och lönekostnader. Länspolismästaren fattade därför beslut om en rad besparingsåtgärder som avsåg hösten 2013 och hela året 2014. Syftet var att sänka kostnadsnivån för att få en ekonomi i balans och därmed skapa förutsättningar för ombildningen till en polismyndighet. Besparingsåtgärderna omfattade restriktiv personalbesättning, lägre övertidskostnader samt återhållsamhet avseende driftkostnader och investeringar. Myndighetens ekonomiska resultat 2014 blev 59 miljoner mnkr. Ett ingående underskott på -22 mnkr från föregående år resulterade i ackumulerat resultat på 37 mnkr för 2014. I förhållande till de totala kostnaderna är det 0,7 procent, det vill säga ett litet överskott. Produktionskostnader 613 mnkr Personalkostnader 3 752mnkr Myndighetens produktionskostnader: 25% Telefon, radio och IT 17% Fordonsdrift, vapen och uniform 14% Utredningskostnader 6% Bevakning 9% Pass & id-kort 29% Övriga produktionskostnader 1 Premie till statliga avtalsförsäkringar.

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 12 Supervalåret tog stora personalresurser i anspråk. Kostnadsutveckling Ökningen av personalkostnader mellan 2011 och 2012 avser ökat antal anställda samt de sedvanliga kostnaderna i samband med avtalsförhandlingar. Antalet anställda 2012 ökade bland annat på grund av den särskilda satsningen på civil kompetens. Under 2013 och 2014 påverkades personalkostnaderna bland annat av besparingskrav. Antalet större evenemang och kommenderingar har ökat under de senaste fyra åren, vilket har medfört ökade övertidskostnader. Övertidskostnaderna 2014 påverkades även av personalbrist, en effekt av besparingsåtgärderna. Nödvändiga moderniseringar av lokaler med verksamhet kopplat till andra rättsvårdande myndigheter och hyresökningar bidrog till ökade lokalkostnader under åren 2011 till 2014. Det har framförallt gett effekt under 2014. Även avskrivningarna har påverkats av de nödvändiga ombyggnationerna. Produktionskostnaderna för arrest- och rättegångsbevakning stod för en stor del av kostnadsutveckligen mellan 2011 och 2012. Mellan 2012 och 2013 utmärktes kostnadsökningen av särskilda händelser, insatser och evenemang samt ökade kostnader för IT, data och kommunikation. 2014 visar en liten kostnadsminskning trots besparingar framförallt inom arrestantbevakning. Detta berodde främst på verksamhetsflytt av telefonväxeln till RPS vilket innebar kostnader i form av tjänster istället för personalkostnader. Kostnadsutveckling 2010 2014 (mnkr) samt jämförelse mellan åren Förändring i mnkr 2010 2011 2012 2013 2014 10 11 11 12 12 13 13 14 Personal 3 565 3 641 3 789 3 777 3 752 76 148-12 -25 Övertidsersättning 127 102 132 132 124-25 30 0-8 Lokalkostnader 474 485 494 512 537 11 9 18 25 Produktionskostnader 511 560 599 616 613 49 39 17-3 Avskrivningar 103 104 112 117 116 1 8 5-1 Summa 4 780 4 892 5 126 5 154 5 142 112 234 28-12

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 13 Årsberättelse och hållbarhetsredovisning Syftet med redovisningen är att förmedla en helhetsbild av myndighetens uppdrag, verksamhet och resultat. Urval av innehåll Väsentlighetsanalys Årsberättelsen ska innehålla uppföljning av nationella och lokala mål, händelser som påverkat verksamheten, samt den information om verksamheten som krävs enligt GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Utöver detta fokuserar hållbarhetsredovisningens innehåll på de aspekter av verksamheten som myndigheten identifierat som betydande ur ett hållbarhetsperspektiv. Även det underlag som framkommit vid intressentdialoger har använts för att anpassa innehållet till intressenternas behov av information om verksamheten. Årsberättelse och hållbarhetsredovisning 2014 är myndighetens sjunde hållbarhetsredovisning. Redovisningen omfattar verksamhetens mål och är skriven ur ett myndighetsövergripande perspektiv. Denna redovisning följer GRI:s riktlinjer för B-nivå. I GRI-tabellen på sidan 55 anges de indikatorer som redovisas i hållbarhetsredovisningen. I och med det att polisen omorganiserades till en enad polismyndighet vid årsskiftet 2014/ så var verksamhetsåret 2014 Polismyndigheten i Stockholms läns sista år. Detta innebär att en stor del av den verksamhet som beskrivs i årsberättelsen inte är organiserad på samma sätt som den var 2014. Även om myndighetens olika verksamhetsområden fortfarande finns kvar i den nya enade polismyndigheten så benämns de i årsberättelsen i tidsformen dåtid. Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A + Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer FORMATION FORMATION FORMATION Redovisa: 1.1 2.1-2.10 3.1-3.8, 3.10-3.12 4.1-4.4, 4.14-4.15 Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: social, ekonomisk och miljöpåverkan Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 3.9-3.13 4.5-4.13, 4.16-4.17 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. Redovisningen bestyrkt av utomstående Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator I G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 14 Kommunikation med intressenter Intressentanalys Polismyndigheten i Stockholms län använde sin årsberättelse och hållbarhetsredovisning som ett verktyg för att kommunicera med myndighetens intressenter och skapa förståelse för verksamheten. Myndigheten hade många intressenter som påverkade och påverkades av polisens verksamhet. Alla länets invånare påverkades av myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdrag och myndigheten strävade efter att anpassa sin verksamhet till medborgarnas behov. Ett gott samarbete med medborgarna är även en förutsättning för en effektiv brottsutredande verksamhet. Eftersom olika grupper i samhället påverkas olika mycket och på olika sätt av polisens arbete är analysen av intressentgrupperna betydelsefull. Exempelvis hörde ungdomar, och framför allt unga män, till de mest brottsutsatta grupperna. Riksdagen, regeringen och Rikspolisstyrelsen hörde till de mest inflytelserika intressentgrupperna för myndigheten. Även medarbetarna var en viktig intressentgrupp då deras engagemang och kompetens var avgörande för myndighetens förmåga att fullfölja sitt uppdrag. Intressentdialog Polismyndigheten i Stockholms län förde ständigt intressentdialoger med de interna och externa intressenterna i syfte att ta reda på deras syn på verksamheten. Exempel på intressentdialoger som fördes av Polismyndigheten i Stockholms län: Chefssamråd Chefssamråd fanns i alla polismästardistrikt i Stockholms län och var ett komplement till de lokala brottsförebyggande råden. Vilka aktörer som deltog i de olika distriktens chefssamråd skiljde sig något åt beroende på de lokala behoven. I chefssamråden träffade polismästaren andra aktörers strategiska ledare såsom kommun- eller stadsdelsdirektörer och chefer för kommunala förvaltningar. De aktörer som fanns med i alla chefssamråd var polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, brandförsvaret, kommuner (till exempel socialtjänst och skola), landstinget och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Även andra aktörer kunde delta, såsom företrädare för Svenskt Näringsliv, lokala företag och lokala organisationer. intressenter förväntningar KrAV KOMMUNiKAtiONs- VägAr UPPDrAgsgiVAre regeringen rikspolisstyrelsen återrapportering länspolismästarmöten resultatdialog Måluppfyllelse Ansvarsfull förvaltning av medel leverantörer Affärsrelationer leverantörer av varor och tjänster Avtal leveranser beställningar MeDbOrgAre brottsoffer lagöverträdare besökare i länet Ungdomar Vittnen polisen.se Växeln receptioner Personliga möten social media trygghetsundersökningar Avtalsuppfyllnad trygghet rättsäkerhet insyn i verksamheten service (tillstånd, pass och id-kort) Assistans ideella OrgANisAtiONer brottsofferjourer Djurrättsorganisationer Kvinnojourer idrottsföreningar invandrarföreningar rädda barnen Kris och bris Projekt samverkan OffeNtligA OrgANisAtiONer statliga myndigheter stockholms läns landsting Kommuner i länet Projekt samverkan Chefssamråd trygghet rättsäkerhet samverkan samverkan MeDArbetAre fackförbund Poliser och civila Chefer Personaltidning intrapolis (intranät) Arbetsplatsträffar enskilda medarbetarsamtal Medarbetarundersökning intressentdialoger bransch- OrgANisAtiONer svenska bussbranschens riksförbund svenska taxiförbundet samverkan Påverkansmöjlighet samverkan

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 15 Myndighetens hemsida Via polisens hemsida kan allmänheten få information om polisens organisation och hur de kan kontakta polisen. Där finns information om aktuella projekt och händelser, både på nationell och lokal nivå. Det går även att anmäla vissa brott. På hemsidan finns också information om hur olika regler ser ut, till exempel regler kring vinterdäck och reglerna kring utdrag ur belastningsregistret. Där finns även information om ansökan om pass och nationella id-kort. Sociala medier Myndigheten har i dag cirka 60 sidor/kanaler på Facebook, Twitter och Instagram med drygt 260 000 följare. Närmare 200 administratörer skriver på sidorna och de flesta av dem är poliser i yttre tjänst. Många olika delar av myndighetens verksamhet finns representerade i de sociala medierna, allt ifrån närpolisområden till hundenheten, sjöpolisen och bedrägeriroteln. Syftet med myndighetens närvaro i sociala medier är att komma nära allmänheten och skapa engagemang och förståelse för polisens verksamhet samt att öka möjligheten till dialog med allmänheten. Det är också ett effektivt sätt att nå ut med brottsförebyggande information och efterfråga tips och vittnesuppgifter. Samverkansavtal Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. 3 Polislagen I Polismyndigheten i Stockholms läns verksamhetsplan för 2014 står det att myndigheten inom ramen för det brottsförebyggande arbetet ska skapa överenskommelser för samverkan mellan polis och kommuner i Stockholms län. mallar för samverkansavtal mellan polis och kommun. Målsättningen med pilotprojektet var tydligare ramar och en ökad enhetlighet i samarbetet mellan kommun och polis samt att öka det lokala engagemanget. Ambitionen är att en förbättrad samverkan ska leda till ökad trygghet och minskad brottslighet i lokalsamhället. Pilotprojektet resulterade i att de fyra pilotkommunerna/ stadsdelarna som ingick, Stockholm (Stadsdelsförvaltningarna Spånga Tensta och Bromma), Botkyrka kommun, Södertälje kommun och Region Gotland undertecknade ett samverkansavtal med hjälp av den nya avtalsmallen. Inom ramen för projektet har också en handbok för avtalsarbetet mellan polis och kommun tagits fram. Medborgardialoger och medborgarlöften Under 2014 påbörjades ett nationellt projekt för att ta fram så kallade så kallade medborgarlöften i 13 av landets kommuner. Två av länets kommuner, Södertälje och Nykvarn, ingick i projektet som är en vidareutveckling av samverkansöverenskommelserna mellan polis och kommun. För att ta fram medborgarlöften har både polis och kommun arbetat med att involvera medborgarna och medarbetarna för att ta reda på vad de upplever som problem i sin kommun. Detta har gjorts genom medborgardialoger där polisen mött medborgarna i olika forum och genom trygghetsenkäter som medborgarna fyllt i. Arbetet med medborgardialoger och medborgarlöften har gett polisen inblick i vad medborgarna anser vara viktigt för att öka deras trygghet. Det har också gett medborgarna möjlighet till inflytande över hur polisen ska arbeta i deras närområde. Under 2014 bedrev myndigheten tillsammans med fyra kommuner ett pilotprojekt för att utveckla samverkan och utarbeta

Om oss - Polismyndigheten i Stockholms län 16 Polismyndigheten i Stockholms läns bidrag till en hållbar utveckling Det är genom kärnverksamheten som polisen har störst möjlighet att bidra till en hållbar utveckling. Polisens huvudintressenter, medborgarna, är beroende av polisiär närvaro i samhället. Polisens främsta uppgift är att skydda medborgarnas lagstadgade rättigheter genom att minska brottsligheten och öka tryggheten. I enlighet med polisens uppdrag arbetade myndigheten under 2014 för att: Minska brottsligheten och öka tryggheten. Bedriva en rättssäker och enhetlig verksamhet. Minska våldsbrottsligheten. Klara upp fler mängdbrott. Försämra förutsättningarna för att bedriva organiserad brottslighet. Identifiera ungdomar som riskerar att välja en kriminell livsstil. Bedriva ungdomsutredningar skyndsamt och effektivt. Bidra till att antalet skadade och dödade i trafiken minskar. Bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället. Öka förmågan att bemöta och stödja brottsoffer. Bedriva ett systematiskt miljöledningsarbete för att bidra till uppfyllelse av de nationella miljökvalitetsmålen och en miljömässigt hållbar utveckling. Ovanstående uppdrag utgör polisens främsta utmaningar, men de utgör även polisens största möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Måluppföljning, intern styrning och kontroll Inom ramen för arbetet med intern styrning och kontroll har myndigheten varje år genomfört en riskanalys vid polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Riskanalysen har bland annat innefattat en bedömning av huruvida arbetet bedrivs enligt prioriteringarna i Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar. Resultatet av arbetet med andra prioriterade mål och åtaganden har följts upp på samma sätt. När förhållanden påträffats som bedöms utgöra risker för att arbetet inte bedrivs på ett tillfredsställande sätt eller för att verksamhetsmålen inte kommer att nås har handlingsplaner upprättats. Förhållanden som bedömts utgöra verksamhetsrisker har beaktats i myndighetens verksamhetsplanering inför kommande år.

Titel 17

Vår verksamhet 18

Vår verksamhet 19 Verksamheten Under 2014 arbetade Polismyndigheten i Stockholms län långsiktigt för att minska brottsligheten och öka tryggheten i länet. I första hand gjorde myndigheten detta genom att utveckla den brottsförebyggande och den brottsutredande verksamheten. En viktig utgångspunkt för det brottsförebyggande arbetet var åtgärder mot ungdomskriminalitet, bland annat att förhindra nyrekrytering av unga till kriminella nätverk. Ett annat viktigt inslag har varit att förbättra samverkan med andra samhällsaktörer. Myndigheten har också haft som målsättning att öka allmänhetens förtroende för polisen genom engagemang i lokalsamhället. Polismyndigheten i Stockholms län har under 2014 arbetat mycket med att öka kostadsmedvetenheten för att kunna nå målet med en budget i balans. Det gav ett gott resultat och målet uppnåddes. I inledningen av 2014 beslutade biträdande länspolismästaren att myndigheten under året skulle arbeta för att antalet ärenden som redovisades till åklagare skulle öka jämfört med 2013. Regionala operativa ledningsgruppen (ROLG) beslutade om sex åtgärder i syfte att nå målet. Åtgärderna var delvis lokala och delvis avsedda att ske i samverkan mellan distrikt och avdelningar. De lokala insatserna handlade om att öka antalet inkomna så kallade egeninitierade ärenden (till exempel narkotika- och trafikbrott), införande av veckovis uppföljning på gruppnivå i utredningsverksamheten, införande av forum för polisiära förundersökningsledare samt att lägga fokus på tidiga utredningsåtgärder genom att optimera planeringen av helgtjänstgöring. Samverkansåtgärderna handlade bland annat om att i samverkan arbeta med vaneförbrytare och att minska den ärendebalans som vanligtvis uppstår under sommarmånaderna. Under sommaren reviderades de 19 besluten angående utredning och lagföring från 2013 och utifrån detta fattade länspolismästaren 13 UL-beslut, som ersatte de tidigare besluten. Bland de 13 UL-besluten ingick beslut om att rikta särskild uppmärksamhet mot de ärenden som berör barn och ungdomar där de lagstadgade tidsfristerna överskridits och där anledningen till överskridandet troligen hos hos polisen. Ett annat beslut rörde att polismästardistrikten och de brottsutredande avdelningarna skulle formulera mål avseende förverkande av brottsvinster.