Umeå universitet. Institutionen för medicinsk kemi och biofysik Umeå. Arbetsmiljöplan 2014

Relevanta dokument
Arbetsmiljöplan 2009

1. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år Uppföljningsfrågor Statistik, årlig uppföljning föregående år...

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

Integrerad Arbetsmiljö- och miljöplan - institutionen för xxxxx

Umeå universitet Umeå. Arbetsmiljöplan Institutionen för Farmakologi och klinisk neurovetenskap

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöplan för Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Institutionen för ekonomi och samhälle

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Fakultetsnämnden Personalchef Håkan Berg

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Rutiner för Arbetsanpassning och rehabilitering

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöplan för Institutionen för psykologi 2018

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Delegering av arbetsmiljö 2016

ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKA VILLKOR

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen Reviderad av Cesam

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Årlig Redovisning av Arbetsmiljöarbetet... ÅRA

ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING

Frågor vid årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Arbetsmiljöplan

Beskrivning av Teknikförvaltningens systematiska hälso- och arbetsmiljöarbete

Koncernkontoret Koncernstab HR

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

ARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT)

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Koncernkontoret Koncernstab HR

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Samverkan HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöplan för Institutionen för etnologi, religionshistoria och

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum:

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014

Systematiskt arbetsmiljöarbete

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Bestämmelser om fördelning av arbetsmiljö- uppgifter

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

Arbetsmiljöplan - plan

PLAN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

PLAN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Koncernkontoret Koncernstab HR

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Program för dagen. Kandidatprogrammet

Arbetsmiljöpolicy för LSU

Arbetsmiljöplan

Lokal handlingsplan för arbetsmiljö 2017 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011


ARBETSMILJÖPLAN. Arbetsmiljöansvarig. Montessoriförskolan Makrillen. Carolina Jansson, förskolechef. Telefon:

Transkript:

Umeå universitet Institutionen för medicinsk kemi och biofysik 901 87 Umeå Arbetsmiljöplan 2014 Institutionen för medicinsk kemi och biofysik

Sid 2 (11) 1. ÅRLIGEN UPPRÄTTADE DOKUMENT... 3 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (2013)... 3 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (2013)... 4 1.3 Undersökning av arbetsmiljön innevarande år (2014)... 5 1.3.1 Arbetsmiljömål fysisk arbetsmiljö... 5 1.3.2 Arbetsmiljömål psykosocial arbetsmiljö... 5 1.4 Handlingsplan för 2014... 6 2. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE VID INSTITUTIONEN... 7 2.1 Delegationsförteckning... 7 2.2 Rutiner för undersökning av arbetsmiljön... 8 2.3 Rutiner för informationsspridning inom institutionen... 9 2.4 Rutiner för medarbetarsamtal... 9 2.4.1 Lönepolicy... 9 2.5 Rutiner för kompetensutvecklingsanalys, rehabilitering och konflikthantering... 9 2.6 Rutiner vid stöld och sabotage... 10 2.7 Rutiner vid brand... 10 2.8 Rutiner vid anmälan av olycksfall eller tillbud... 11 2.9 Sammanställningar och dess framställan... 11 2.10 Riskbedömning... 11

Sid 3 (11) 1. Årligen upprättade dokument 1.1 Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (2013) Uppföljningsfrågor ja nej Kommentar Är uppgiftsfördelningen/delegationen i arbetsmiljöarbetet tydlig för alla medarbetare? Har arbetstagare och arbetsmiljöombud fått möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? Har regelbundna undersökningar av arbetsförhållandena genomförts? Arbetsmiljörond genomförs årligen. Finns heltäckande och fungerande rutiner för att i det dagliga arbetet identifiera faror och brister samt göra riskbedömningar i arbetsmiljön? Regelbundna arbetsplats träffar (APT) genomförs där dessa ämnen tas upp och diskuteras. Har medarbetarna tillräckliga kunskaper om risker i arbetet för att undvika ohälsa och personskador? Varje anställd har erhållit en informationsfolder om risker med arbete vid inst. Inför förändringar i verksamheten, har det gjorts konsekvensbedömningar av arbetsmiljön? Det har inte skett några förändringar i verksamheten. Har åtgärderna i handlingsplanerna genomförts enligt tidtabell? Har vidtagna åtgärder gett förväntat resultat? Med något enskilt undantag, vilka dock har genomförts inom kort tid därefter.

Sid 4 (11) Har de som fått uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet de kunskaper, resurser och befogenheter som behövs för att kunna utföra uppgifterna? Då institutionen har nytt arbetsmiljöombud bör denne få ta del av relevanta kurser. Har det kommit några nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket som är tillämpliga i verksamheten? Har ev arbetsskador och tillbud anmälts och utretts Inga arbetsskador eller tillbud har uppkommit under året. Har resultatet från NMI-undersökningen bearbetats och utmynnat i åtgärder (tas med i handlingsplanen) NMI har ej genomförts detta år. 1.2 Statistik, årlig uppföljning föregående år (2013) Punkter Arbetsmiljörond Kommentarer Genomförd enligt plan. Medarbetarsamtal genomförda (%) Sjukfrånvaro (>28dgr, antal pers.) Olyckstillbud (antal) Arbetsolycksfall/- sjukdomar (antal) Övrigt 15% (Endast samtal med prefekt. Alla anställda erbjudna samtal med prefekt men många genomförda med gruppledare) 0 0 0

Sid 5 (11) 1.3 Undersökning av arbetsmiljön innevarande år (2014) 1.3.1 Arbetsmiljömål fysisk arbetsmiljö Den fysiska arbetsmiljön inom institutionen ska kännetecknas av: ett bra klimat avseende temperatur, luftkvalitet och belysning ergonomiskt riktiga arbetsplatser utrustning anpassad för människans förutsättningar för att undvika skador en säker hantering och förvaring av kemikalier och radioaktiva ämnen säkerhet avseende brand, stöld och sabotage 1.3.2 Arbetsmiljömål psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön inom institutionen ska kännetecknas av: att kontinuerligt se över personalens kompetensutvecklingsbehov att alla anställda ska känna sig delaktiga i sitt arbete att alla anställda ska känna stimulans, respekt och trygghet att jämställdhet råder mellan könen att diskriminering på grund av etnisk, religiös eller annan bakgrund inte får förekomma

Sid 6 (11) 1.4 Handlingsplan för 2014 OBS! Handlingsplanen innehåller enbart arbetsmiljöåtgärder som har en tidsplan och inte omedelbart kan åtgärdas. Avvikelse/problem Ev. bruk av gammal, icke CE-märkt utrustning som kan orsaka elstötar, explosioner eller annan skada. Hög risk Annan risk Åtgärd (mätbar/nyckeltal) Ansvarig Tidsplan / Klart när? Tas ur bruk/registreras Andrei Chabes Oktober 2014 Uppföljd När/hur? November 2014 Avslutad När? Novembe r 2014

Sid 7 (11) 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete vid institutionen Institutionen leds av prefekten som också har ett övergripande ansvar för arbetsmiljöfrågor. Till sin hjälp har prefekten en ställföreträdande prefekt och en arbetsmiljögrupp. Arbetsmiljögruppen består av prefekten (Andrei Chabes, ordf./smk), en administratör (Clas Wikström), arbetmiljöombudet Elin Larsson, ersättare Clas Wikström, miljörepresentant Anna Karin Nilsson, brandskyddsombudet (Pia Osterman) och kontaktpersonen för strålskyddsarbetet (Anna Shetsova). Förutom dessa personer finns även en ansvarig för brandfarliga ämnen (Jürgen Schleucher) Institutionen har även en lokal samverkansgrupp (LSG) som sammanträder regelbundet. Den lokala samverkansgruppen består av prefekten, ställföreträdande prefekten, administrativa samordnaren (Ingrid Råberg), representant för doktoranderna (Ulf Persson) samt representanter för de olika fackföreningarna. En bra arbetsmiljö är av stor betydelse för att institutionen ska kunna rekrytera kvalificerade medarbetare och studenter vilket i sin tur är grundläggande för att institutionen ska kunna producera konkurrenskraftig forskning och bedriva högkvalitativ grund- och forskarutbildning. Det är viktigt att poängtera att alla medarbetare har ett handlingsansvar för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde, även om specifika uppgifter hänförs till specifika personer/arbetsgrupper. Följande övergripande riktlinjer ska vara vägledande för institutionens arbete med arbetsmiljöfrågor: att arbetsmiljöverksamheten skall vara en integrerad del av institutionens totala verksamhet att ingen skall drabbas av psykisk eller fysisk ohälsa eller skador på grund av arbetet att prefekt och de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöplanen skall ha kompetens, befogenheter och resurser att lösa sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt att alla nyanställda och studerande skall få erforderlig introduktion om sin nya arbetsplats att institutionen ska verka för att negativ miljöpåverkan från vår verksamhet minskar att utbilda, stödja och motivera personal att utföra sina uppgifter på ett miljömässigt ansvarsfullt sätt, där tillämpliga delar av lagstiftning och föreskrifter utgör en miniminivå 2.1 Delegationsförteckning Uppgift Ansvarig Namn Tidplan Arbetsledning för personal o forskargrupper Respektive gruppledare Löpande Psykosocial genomgång Prefekt Andrei Chabes Årligen Skyddsrond fysisk miljö Prefekt/Arbetsmiljöombud Andrei Chabes/Anna Karin Nilsson (f.d. arbetsmiljöombud) Årligen Kartläggning av risker Prefekt/Arbetsmiljöombud Andrei Chabes/ Elin larsson (nuvarande Årligen

Sid 8 (11) arbetsmiljöombud) Kartläggning av utrustningsbehov Uppdatering av ansvarsområden Infrastrukturgruppen Infrastrukturgruppen Löpande Infrastrukturgruppen Infrastrukturgruppen Terminsvis Sjukfrånvaro Prefekt Andrei Chabes Löpande Utvecklingssamtal TA-personal Prefekt Andrei Chabes Årligen Utvecklingssamtal övriga Prefekt och gruppledare Andrei Chabes och gruppledare Årligen Uppföljning av doktorandernas situation Studierektor forskarutbildning Jürgen Schleucher Löpande Handlingsansvar kurser Studierektor grundutbildning Andrei Chabes Löpande 2.2 Rutiner för undersökning av arbetsmiljön En kombinerad arbetsmiljö- och brandskyddsrond sker årligen i januari. Vi denna deltar prefekten, arbetsmiljöombudet, brandskyddsombudet, KBCs servicechef samt alla som vill från arbetsmiljögruppen. Vid olika tillfällen har även olika representanter för Umeå universitet samt HAMO deltagit. Dokumentationen sker genom att ett åtgärdsprotokoll upprättas för varje rum på institutionen. Förslag på åtgärder överlämnas sedan till respektive rumsansvarig person. Information sker via e-post och de anslagstavlor som finns på plan 5 i kemihuset. Institutionens gruppledare träffas den första måndagen varje månad för övergripande diskussioner om forsknings-, forskarutbildnings-, och grundutbildningsfrågor. Minnesanteckningar från dessa möten skickas till all personal via e-post. Varje månad genomförs också ett möte, APT, mellan prefekt och de olika personalkategorierna där olika arbetsmiljörelaterade frågor ventileras. Prefekten utför medarbetarsamtal med alla lärare samt med TA-personal som är gemensam för institutionen. Medarbetarsamtal med forskargruppernas TA-personal, doktorander och postdoktorer har delegerats till respektive gruppledare, men anställda som önskar erbjuds också möjlighet till medarbetarsamtal med prefekten. Ambitionen är att dessa samtal ska genomföras årligen. En mall för dessa samtal har utarbetats och kan rekvireras från prefekt eller administratör. Vid medarbetarsamtalet kan också lönefrågor tas, alternativt kan ett särskilt lönesamtal hållas.

Sid 9 (11) 2.3 Rutiner för informationsspridning inom institutionen Information sker via e-post och de anslagstavlor som finns på plan 5 i kemihuset. Institutionens gruppledare träffas den första måndagen varje månad för övergripande diskussioner om forsknings-, forskarutbildnings-, och grundutbildningsfrågor. Minnesanteckningar från dessa möten skickas till all personal via e-post. Varje månad genomförs också APT mellan prefekt och de olika personalkategorierna där olika arbetsmiljörelaterade frågor ventileras. Prefekten har också utsett två stycken studierektorer. Studierektorn för grundutbildning ansvarar för att hålla sig uppdaterad om grundutbildningsfrågor, att koordinera arbetet mellan institutionens olika kurser, att koordinera arbetet mellan lärare och doktorandgrupp samt att informera institutionens anställda om nyheter och regler som rör grundutbildning. Studierektorn för forskarutbildning ansvarar för att hålla sig uppdaterad om frågor som rör forskarutbildning, att fungera som kontaktperson för doktorander inför t ex halvtidsseminarier och disputation, att fungera som kontaktperson för institutionens forskare inför registrering av forskarstuderande, samt att informera institutionens personal om nyheter och regler som rör forskarutbildning. Slutligen arrangerar institutionen vart annat år så kallade institutionsdagar då all personal gemensamt samlas för att utvärdera och diskutera institutionens arbete under tiden från de närmast föregående institutionsdagarna, samt för att planera arbetet för den närmaste tvåårsperioden. Vid dessa informationsdagar lämnas omfattande utrymme för information både från institutionsledning och från alla anställda. 2.4 Rutiner för medarbetarsamtal Prefekten utför medarbetarsamtal med alla lärare samt med TA-personal som är gemensam för institutionen. Medarbetarsamtal med forskargruppernas TA-personal, doktorander och postdoktorer har delegerats till respektive gruppledare, men anställda som önskar erbjuds också möjlighet till medarbetarsamtal med prefekten. Ambitionen är att dessa samtal ska genomföras årligen. En mall för dessa samtal har utarbetats och kan rekvireras från prefekt eller administratör. Vid medarbetarsamtalet kan också lönefrågor tas, alternativt kan ett särskilt lönesamtal hållas. 2.4.1 Lönepolicy Institutionens lönepolicy omfattar den som finns vid universitetet (dnr 300-376-13). Medarbetarsamtalet ska tillsammans med institutionens lönekriterier användas som underlag för prefektens löneförslag till dekanus. Därefter lämnar prefekten en motivering till den nya lönen, och förslag på vad man bör förbättra om man är missnöjd. 2.5 Rutiner för kompetensutvecklingsanalys, rehabilitering och konflikthantering

Sid 10 (11) Kompetensutvecklingsanalys, rehabilitering och konflikthantering ska ske enligt de principer som finns fastställda för universitetet (se http://www.anstalld.umu.se/anstallning-lon-ochpersonal/kompetens/kompetensutveckling/). Vid sjukdom ska närmaste gruppledare (handledare) ta kontakt med den sjukskrivne senast efter två veckors sjukfrånvaro. Prefekten och närmaste gruppledare ska i samråd med prefekten uppmuntra och stödja regelbunden kontakt med arbetsplatsen (en kontaktperson ska utses om den sjukskrivne så önskar). Den sjukskrivne ska informeras om möjligheten till kontakt med företagshälsovården. Vid sjukskrivning över 4 veckor ska en rehabiliteringsutredning göras. Prefekten har ansvaret för att utarbeta en rehabiliteringsplan i samråd med den sjukskrivne (och tillsammans med fakultetens personalsekreterare och ev. företagshälsovård) och att den skickas till försäkringskassan inom 8 veckor. Prefekten ansvarar för att initiera rehabiliteringsåtgärder i enlighet med denna. 2.6 Rutiner vid stöld och sabotage För att förebygga stöld, sabotage och intrång åvilar det all personal att tillse att låsanordningar fungerar och att dörrar är låsta när de skall vara det. Vid stöld, sabotage eller demonstrationer innanför institutionens dörrar görs en polisanmälan omedelbart av den som upptäcker skadan Flytta inte på saker förrän polisen gjort en teknisk utredning såvida det inte finns risk för ytterligare skada eller om platsen omedelbart behöver saneras Den som upptäcker skadan rapporterar snarast till intendenten för KBC-huset Intendenten för KBC-huset informerar universitetets säkerhetsansvarig (lokalförsörjningen). Uppföljning och åtgärder för att om möjligt undvika förnyade skadetillfällen. Ansvarig: prefekten 2.7 Rutiner vid brand Ring 112, ange institution och byggnad enl. bilaga. Den som larmar brandkår möter brandpersonalen och visar dem brandplatsen I utrymningsvägar och korridorer finns rökdetektorer och om dessa tjuter går larm direkt till brandkåren som med larmet också får uppgift om var det brinner Alla som vistas i huset skall gå till anvisade uppsamlingsplatser Studenter skall varje år informeras om utrymningsvägar och uppsamlingsplats Lärare lämnar lokalen sist vid larm

Sid 11 (11) Brandsäkerhetschecklista att använda vid arbetsmiljörond Fungerar branddörrar och luckor samt håller de tätt vid stängning? Finns tillräckligt med släckningsutrustning samt är den rätt placerad? Kan personalen hantera brandsläckningsutrustningen? Finns utrymningsplaner och är utrymningsvägar tydligt markerade? Känner personalen till utrymningsplanerna och har de haft möjlighet till övning av utrymning? 2.8 Rutiner vid anmälan av olycksfall eller tillbud Varje arbetstagare ansvarar för att tillbud om olycksfall och inträffade olycksfall orsakade av brister i institutionens arbetsmiljö anmäls. Blankett för anmälan finns hos Arbetsmiljöombudet och på universitetets hemsidor som också tar emot anmälan. Arbetsmiljöombudet överlämnar omedelbart en kopia av anmälan till berörd ämnesområdesansvarig för ev. åtgärder. Arbetsmiljöombudet sammanställer och vidarebefordrar till prefekten årsvis, senast 1 mars. 2.9 Sammanställningar och dess framställan Olycksfallsstatistik sammanställs av arbetsmiljöombudet och prefekten årsvis. Statistik över sjukfrånvaro sammanställs på årsbasis och bifogas protokoll som upprättas vid arbetsmiljörond som utföres i maj. Uppgifter om sjukfrånvaro kommer att tillställas institutionen från centrala administrationen uppdelad på kort- och långtidssjukskrivningar. 2.10 Riskbedömning Riskbedömningar sker av alla anställda enligt färdiga protokoll. Rutinerna för detta arbete har beskrivits för alla anställda via den informationsfolder som alla nyanställda måste läsa innan de börjar arbeta vid institutionen. Alla genomförda riskbedömningar finns dokumenterade i en speciell pärm som finns i varje forskningslaboratorium. Institutionens studierektor för grundutbildning har, tillsammans med de kursansvariga lärarna, också som ansvar att ha en genomgång om hur riskbedömningar ska utföras för alla grundutbildningsstudenter.