Avvattning från produktionsperspektiv i Finland Helena Äijö Täckdikningsföreningen rf 30.1.2014, Uppsala
Täckdikningsföreningen rf Grundades år 1918 4 000 medlemmar Informations- utbildnings- och intresseorganisation Upprätthåller ett digitalt kartarkiv www.salaojayhdistys.fi Finansiering: medlemsavg., projekt, Stiftelsen för täckdikning
Finland Befolkning 5,4 milj. Areal 338 000 km 2 Skog 260 000 km 2, 80 % dikad areal 49 000 km 2 20 % Jorbruksmark 2,3 mil. ha, 7 % dikad areal 1,9 mil. ha, 85 % täckdikad a. 1.4 mil. ha, 60 % Lerjordar, 25-33 % Torvjordar, 11 % Sura sulfatjordar, 2-6 % Övriga jordar, ca 55 %
Jordbruket i Finland 2,2 milj. ha jorbruksmark 59 000 gårdar Medelstorlek 39 ha 2/3 av gårdarna har främst växtodling, 1/3 husdjursproduktion ca 90 % av gårdarna är i privat ägo 34 % av jordbruksarealen är på arrende Ekologisk produktion ca 9 % av jordbruksmarken
Gårdarnas storlek och antal
Behov av dränering i Finland Hydrologiska förhållanden nederbörden > avdunstningen under våren och hösten Kompakta torv- och lerjordar Topografin
Detaljdränering i Finland
Reglerad dränering 50 000 ha Reglerad dränering lutning < 2%, sand, mo, grynlera Underbevattning, återanvändning av avrinningsvattnet lutning <1 %, mo, sand, grynlera
Täckdikning per årtionden,1920-2010 ha Milj. ha
Kompletterande och ny täckdikning
Grundtorrläggning (huvudavvattning), 1920-2010
Jordbrukarens intresse Förutsättningar 1/2 Jordbrukspolitik och jordbrukets struktur T.ex. jordbruksstöd, ca 34 % av jordbruksarealen är arrenderad Stöd för dränering Lagstiftning Ny vattenlag år 2012, anmälan om dikning bl.a om diket som helhet betraktat kan anses ha förvandlats till en bädd i ett naturliknande tillstånd och täckdikning på sura sulfatjordar och på grundvattenområden Koordinering Många aktörer är involverade och speciellt grundtorrläggningsprojekt kräver koordinering Information - Kunskaper om dränering är rätt svag Utbildning Dräneringsplanerare, Specialyrkesexamen, utbildas i Sedu, Ilmajoki
Förutsättningar 2/2 Planerare ProAgria rådgivningsorganisationerna, ca15 pers., Maveplan Oy, ca 15 pers., privata planerare, ca 15 pers. Entreprenörer Arkivering av täckdikeskartot och grundtorrläggningsplaner Täckdikningskartorna är inskannade och införda i ett webbaserat GIS-system, som Täckdikningsföreningen rf upprätthåller. Grundtorrläggningsplanerna arkiveras av de lokala NTM-centralerna. Forskning Nya planeringskriterier behövs (maskinerna är tyngre än tidigare, klimatförändring mm.) Det behövs mera kunskap om hur planeringen såsom dikesavstång, filtermaterial och täckningsmaskiner inverkar på skörden och näringsläckage
Stöd för täckdikning 25 % investeringsstöd (2013:20 %) 70 räntestödslån, 15 % räntestöd 3 200 e/ha, 3,2 e/m (2 800 e/ha, 1,7 m) Stöd ca 3,5 milj. /år och räntestöd ca 1,7 milj. /år Ny täckdikning och komplettering, reglerbunnar Vissa krav, bl.a. kvalitetskrav Miljöstöd för skötsel av reglerad dränering och underbevattning
Stöd för grundtorrläggning (huvudavvattning) Grundtorrläggning, 50 % stöd (inga lån mera) + 20 %, om vattenvårdsåtgärder eller konstruktionslösningar är särskilt dyra 100 % miljövårdsåtgärder I stöd för nyskiften ingår dränering
Stöd för grundtorrläggning
Dräneringens effekter och lönsamhet En förutsättning för odling Ökar bördigheten Ökar bärförmågan Minskar näringsbelastningen Nytta arealen ökar arbetsinbesparing frö- och gödselåtgång skötsel av tegdiken minskar Kostnader investering skötsel
Packning Följder av packning Minskar vattengenomsläppligheten Gasutbyte försämras Rottillväxten försämras Markorganismernas förhållanden försämras Skördenedsättning Miljömässiga konsekvenser Åtgärder Fungerande dränering Val av grödor Traktorstorlek Låga ringtryck, stora däck Minimering av körsträckor
Funktionsstörningar Orsaker Bristfällig grundtorrläggning Anläggningsfel Markpackning Nedsjunken jord Rostfällningar Rörstockningar Ytvattenproblem Åtgärder Grundtorrläggning Kantdiken och ytvattenfåror Komplettering av täckdikningen Sköljning Ny täckdikning Ytplanering
Utredning av funktionsstörningar Lokalisering av täckdiken Jordart, struktur Mätning av vattenflödet Grundvattenrör Gräva fram dikena Videofilmning Anläggningsprecision
Planering Teorin från Tyskland på 1920-talet senare från Nederländerna. Samarbete med Sverige m.fl. Dikesdjup min. 1,0 m, torvjordar 1,2 m Dikesavstånd torvjordar 8-14 m styv-, mjäl- och mellanlera: 10 14 m mo: 14 18 m grynlera: gyttjejordar 16 24 m Filtermaterial grus, 5-10m 3 /100 m kokos och textil
Dimesionering av rör, diagram Dimensionerande flöde: 1 ls -1 ha - 1, 8,6 mm d -1 Lutning: min. 0,2 % (20 cm/100 m) Hastighet: min. 0,15 m/s Planering
Kartarkiv för täckdikningskartor 200 000 täckdikningskartor
Små företag, ca 50 st Kvalitetsfrågor Maskintyp - Plogmaskiner ca 15 - Rätt nya grävande ca 15 - Mara ca 15-20 Entreprenörer Täckdikningsplog Ukko-Mara Grävande maskin
Forskningsprojekt, 1/2 PVO2 Olika täckdikningsmetoders inverkan på näringsläckage och skörd Forskningsföreningen för täckdikning FLUSH Vattenbalane och erosion har modellerats med en 3D modell, Aalto-universitetet Befcass/Catermass Fältförsök med reglerad dränering, och underbevattning på en sur sulfatjord, MTT m.fl. Precikem Fältförsök för kemisk behandling Experimental Field for Chemical Precision Treatment of Acid Sulfate Soils, Yrkeshögskolan Novia, Vasa
Forskningsprojekt, 2/2 Watergate Reglerad dränering, underbevattning Täckdikningsföreningen rf MYRKLIMA Mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils, Nordic project, University of Oulu Drainage and hydrology of peat harvesting areas, University of Oulu Drainage and environment in forested peatlands, University of Oulu SCIEN and WikiSCIEN, drainage technologies, Baltic Compact, MTT Flow-plant-sediment interactions in environmentally preferable channels: vegetative resistance modeling and cohesive sediment processes, Aalto University
Kumulatiivinen läpäisy % 100,00 90,00 80,00 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Filtermaterial Paimio hiesu hieta hiekka 0,00 0,002 0,02 Raekoko mm 0,2 2 Kuoppa 1 Kuoppa 2 Kuoppa 3 Kuoppa 4 Markus Sikkilä
Tack så mycket!