20 maj 2014 Reformagendan Förslag för ett företagsammare Sverige Reformer för ökad produktivitet och välfärd Jimmy Boumediene, Göran Grahn # 17
Innehåll 1. Sammanfattning...3 Tillgång till finansiering...4 Arbetskraftens kompetens...4 Regelverk och lagar....5 2. Reformförslagen...6 Tillgång till finansiering...6 Arbetskraftens kompetens...6 Regelverk och lagar....7 3. Produktivitetens betydelse för välstånd och konkurrenskraft...8 Produktivitet och välstånd...8 Konkurrenskraft och export...10 4. Historisk produktivitetsutveckling...11 Produktivitet i näringslivet........................................................11 Företagsdynamik och produktivitetsutveckling...15 5. Investeringar och produktivitet...17 Materiella investeringar...18 Immateriella investeringar...20 Tillväxtbokföring...22 Ekonometriska resultat...24 6. Vilka faktorer upplever företagen som hinder för investe ringar?....25 7. Tillgång till finansiering och produktivitet...27 8. Arbetskraftens kompetens och produktivitet...29 9. Regelverk, lagar och produktivitet...31 10. Referenser...32 1
Reformer för ökad produktivitet och välfärd Den här rapporten 1 analyserar den historiska utvecklingen i arbetsproduktiviteten i svensk ekonomi och jämför denna med utvecklingen i andra länder. Investeringars betydelse för produktivitetstillväxt undersöks närmare med hjälp av så kallad tillväxtbokföring. Vi beaktar både materiella och immateriella investeringars effekt på produktivitetstillväxten. Vidare pre senteras resultat från Svenskt Näringslivs företagarpanel som identifierar tre faktorer som företagen upplever som hinder för genomförandet av investeringar: i) svårighet att få finan siering, ii) brist på kompetent arbetskraft och iii) restriktiva regelverk och lagar. Baserat på dessa resultat och andra resultat inom forskningen föreslår vi reformer som främjar den framtida produktivitetsutvecklingen. 1 Vi tackar Kristian Nilsson, Konjunkturinstitutet, för värdefulla kommentarer på en tidigare version av denna rapport. 2
1. Sammanfattning Produktivitet mäter hur effektiv produktionsprocessen i ekonomin är. Det vanligaste måttet på produktivitet är arbetsproduktiviteten och definieras som produktionsvolym per arbetad timme. En högre arbetsproduktivitet innebär således både att mer kan produceras givet an talet arbetade timmar och att färre antal timmar krävs för att uppnå en given produktions volym. För givet genomsnittligt antal arbetade timmar i befolkningen som helhet bestäms BNP per capita av arbetsproduktiviteten. Samtidigt är utvecklingen av BNP per capita av görande för en ekono mis välståndsutveckling. 2 OECD:s välståndsliga jämför olika länders levnads stan dard base rat på köpkraftsjusterad BNP per capita. För att Sverige ska kunna klättra i denna krävs en stark produktivitetsutveckling i svensk ekonomi framöver. Produktivitetstillväxten är också avgörande för svensk exports konkurrenskraft. Detta beror på att produktivitetsutvecklingen har en direkt effekt på kostnadsutvecklingen. Enhetsarbets kostnader, som mäter arbetskostnaden per produ cerad enhet, ut vecklas enligt arbetskost nadens utveckling relativt arbetsprodukti vitetens. För en given arbetskostnadsutveckling är därför arbetsproduktivitetstillväxten avgö rande för kostnads- och prisutvecklingen och där med även svensk exports konkurrenskraft. Svensk ekonomi har under de senaste 20 åren haft en stark produktivitetsutveckling jämfört med liknande länder. De avregleringar som genomfördes i Sverige under mitten av 90-talet är sannolikt en viktig anledning till detta (World Bank, 2014). Beaktar man istället produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi sedan 2007 ser det något sämre ut. Det beror bland annat på cykliska faktorer då global efterfrågan och därmed efterfrågan på svensk export försvagats markant till följd av finanskrisen och eurokrisen. Svensk produktivitet har utvecklats svagt även jämfört med vissa andra länder som också har drabbats av dessa kriser. Försvagningen i produktivitetsutvecklingen beror också på en pågående strukturomvandling i näringslivet mot mer kunskapsintensiv produktion där tjänsteinnehållet blir allt högre. Investeringar är den viktigaste faktorn för arbetsproduktivitetsutveckling på sikt. Både inve steringar i materiellt kapital, som maskiner och byggnader, och i immateriellt kapital, som forskning och utveckling, bidrar till att höja produktivitetstillväxten. I denna rapport följer vi Edquist (2013) och visar investeringars inverkan på produktivitet med hjälp av den så kallade tillväxtbokföringsmetoden. Vi presenterar även resultat från ekonometriska studier som stö der tesen att investeringar driver produktivitetstillväxten. Svenskt Näringslivs företagarpanel har undersökt vilka faktorer som företagen upplever som de största hindren för investeringar. Svårighet att få tillgång till finansiering angavs som det största hindret för att genomföra investeringsidéer. Brist på kompetent arbetskraft och komplice rade regelverk och lagar angavs som andra hinder. För att 2 Relativpriser och bytesförhållandet är även av betydelse för ett lands välståndsutveckling. 3
förbättra förut sättning arna för företag att investera, växa och öka sin produktivitet föreslår Svenskt Nä ringsliv där för reformer som reducerar hindren inom dessa tre ämnesområden i avsnitt 2. Tillgång till finansiering Nära en tredjedel av företagen anger svårighet att få finansiering som den främsta anled ningen till att materiella investeringar inte genomförs (Svenskt Näringslivs företagarpanel). Detta tal är något större för små före tag med färre än 10 anställda. En dryg fjärdedel av företagen anger också brist på finansiering som det största hindret för immateriella investeringar. Samtidigt växer endast 25 procent av företagen i Sverige till att ha 50 eller fler anställda. Det kan jäm föras med 48 procent i Fin land och 38 procent i Norge båda länder med bättre tillgång till finansiering enligt Världs banken. 3 Resultat från Heyman m.fl. (2014) visar att nystartade företag bidrog mest till produktivitets tillväxten under perioden 1996 2009. Samtidigt visar en utredning av European Investment bank (EIB) att unga innovativa företag har fått det allt svårare att få finansiering efter finans krisen, vilket anses vara ett problem som får konsekvenser för både investeringar och till växt. År 2009 hade 62 procent av Sveriges 100 rikaste ärvt sin förmögenhet medan 28 procent hade skapat den själva. Detta kan jämföras med i USA där 69 procent av de 400 rikaste indi viderna hade byggt upp sin förmögenhet själva medan 31 procent ärvt sin förmögenhet. 4 Den sammanpressade inkomstfördelningen tillsammans med de höga marginalskatterna gör det svårare att bygga upp ett startkapital i Sverige, vilket leder till effektivitetsförluster och lägre produktivitet på sikt. Arbetskraftens kompetens Utbildning har en positiv effekt på arbetsproduktiviteten genom ett antal kanaler. Högre ut bildning leder generellt till ett högre humankapital och en mer kompetent arbetskraft, vilket höjer förädlingsvärdet per arbetad timme. Utbildning är också en förutsättning för teknisk innovation och utveckling på sikt och därmed även för tillväxt i total faktorproduktivitet. En kompetent och utbildad arbetskraft påverkar också företags investeringsbeslut och därför också produktiviteten indirekt via denna kanal. Både teoretisk och empirisk forskning stödjer tesen att utbildning påverkar produktivitet positivt (se Psacharopoulos och Patrinos (2004) för en översikt). En femtedel av företagen anser att brist på kompetent arbetskraft är det största hindret för investeringar i immateriellt kapital som exempelvis investeringar i forskning och utveckling (FoU) (se avsnitt 6). Bland större företag med fler än 500 anställda är denna siffra en fjärde del. Detta innebär att stora internationella företag kan välja att genomföra sina immateriella investeringar i andra länder om svensk arbetskraft inte har tillräckligt konkurrenskraftig kom petens. Världsbanken lyfter fram det svenska utbildningssystemet som ett område med stora förbätt ringsmöjligheter (se World Bank, 2014). Sveriges resultat i PISA:s undersökning av 15-åriga skolelevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap ligger nu under både det nordiska genomsnittet och genomsnittet i OECD i samtliga ämnesområden. 3 Se World Bank (2014, s. 43). 4 Se Waldenström, 2010. 4
Endast hälften av de som påbörjar högskolestudier i Sverige tar examen, vilket är lägre än i jämförbara länder. En anledning till detta är sannolikt att avkastningen på högskolestudier är lägre i Sverige. Effekten av det försämrade utbildningssystemet syns även i indikatorer för innovation som antalet patent. Statistik från 2011 tyder på att Sverige även här ligger efter jämförbara län der, vilket sannolikt har en negativ effekt på produktiviteten. Regelverk och lagar Komplicerade regelverk och lagar är ett hinder för företags investeringar (se avsnitt 6). Strax över en tiondel av företagen anger regelverk och lagar som det största hindret för investeringar. Komplicerade lagar och regelverk anses vara mer problematiska bland stora företag med över 500 anställda när dessa investerar i immateriellt kapital. Eftersom internationella företag är överrepresenterade bland stora företag kan ett komplice rat regelverk leda till att dessa företag väljer att investera i immateriellt kapital i andra län der istället. Forskning visar också att högre kvalitet på institutioner och regelverk leder till ökade utländska direktinvesteringar (UDI) (Daude och Stein, 2007). Samtidigt som UDI:s positiva effekt på ekonomisk tillväxt är större i ekonomier med mindre arbetsmarknads- och företags reglering (Busse och Groizard, 2008; Lopez-Claros, 2013). Världsbanken bedömer att regelverk och lagar i Sverige överlag är konkurrenskraftiga inter nationellt och att detta har gynnat inflöden av UDI (World Bank, 2014). De påpekar dock att det finns förbättringspotential inom flera områden. 5
2. Reformförslagen Nedan presenteras Svenskt Näringslivs reformförslag för högre produktivitet uppdelade på tre områden. Tillgång till finansiering Utveckla marknadsplatsen för företagsobligationer Marknaden för företagsobligationer har vuxit fram som ett alternativt sätt för stora, etable rade företag att låna pengar på istället för från banker. Om denna marknad ut vecklas och blir mer transparent kan fler företag få tillgång till kapital den vägen. Även i en mer välfungerande marknad kommer det att krävas en viss storlek på fö retag för att kunna ge ut obligationer, men mindre företag kan indirekt gynnas när bankkapital frigörs. Kapitalskatter som stimulerar sparande och investeringar Den svenska kapitalbeskattningen behöver reformeras från dagens situation med den höga skattesatsen på normalt 30 procent och de avsteg där passiva investeringar ofta beskattas väsentligt lägre än aktiva. Det relativt nyligen introducerade in vesteringssparkontot (ISK) erbjuder en effektiv skattesats som kan beräknas till un der 10 procent vid rimliga antaganden. ISK har också inneburit stora förenklingar men är bara tillgängligt för privatpersoner och passiva placeringar i noterade till gångar. Den möjligheten finns däremot inte för dem som investerar i onoterade till gångar, exempelvis går in med kapital i en onoterad, kanske nystartad, verksamhet eller startar eget företag. Inom de så kallade 3:12-reglerna kan skattesatsen som lägst bli 20 procent, men denna typ av aktiva riskfyllda placeringar kan även träffas av upp till 57 procent skatt. Kapital beskattningen behöver sänkas generellt. För att skattesatsen ska bli internationellt konkurrenskraftig krävs ungefär en halvering. Som ett första steg mot generella sänkningar kan dock även avgränsade åtgärder övervägas. En enkel så dan, som dessutom skulle underlätta skattehanteringen väsentligt, vore att höja schablonen för anskaffningsvärdet vid kapitalvinstbeskattningen från dagens 20 till 50 procent. Detta skulle främja långsiktigt ägande. Ett stort antal länder har liknande regler eller sy stem där skattesatsen sänks, i många fall ända till noll, efter viss inne havstid, till exempel ett år. Arbetskraftens kompetens Reformera styrsystemen för den högre utbildningen Styrsystemen för den högre utbildningen bör reformeras så att utvärderingen av den högre utbildningen, samt en del av anslagen, tar hänsyn till hur väl studenter lyckas etablera sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Inför en examenspremie för att skapa incitament för studenter att slutföra sin exa men inom avsatt tid En examenspremie kan antingen innebära en kontant utbetalning vid examen, eller att en avskrivning av studieskulderna görs. Oavsett utformning är det viktigt att driv krafterna till examen stärks. 6
Konkurrensutsättning och specialisering av Arbetsförmedlingen Förmedlingen av arbeten fungerar inte tillfredsställande idag. Många rekryteringsför sök misslyckas. Genom att tillåta privata alternativ till Arbetsförmedlingen som kan specialisera sig inom vissa områden, kan högre effektivitet uppnås i förmedlingen av arbeten. Regelverk och lagar Företagen ska bara behöva lämna uppgifter en gång till ett ställe Regeringens uppgiftslämnarutredning har föreslagit att det ska ställas större krav på samord ning mellan myndigheterna i syfte att öka återanvändningen av redan befint liga uppgifter. Enligt Uppgiftslämnarutredningen fyller svenska företag i 95 miljoner blanketter per år som begärs in av 90 svenska myndigheter. En del av detta består av samma uppgifter som måste fyllas i och skickas in upprepade gånger till olika myndig heter. Utredningen har även tagit del av en kartlägg ning av de 14 mest krä vande myn dig heterna som visar på en stor besparingspotential. Ändra 6 kap Miljöbalken, så att EU:s nya MKB-direktiv genomförs utan gold-plating Betydligt fler miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävs i Sverige jämfört med öv riga länder inom EU utan miljönytta. Det resulterar i förlängd processtid (handlägg ningstid med mera) och stora kostnader för företagen. Kommunerna bör ta maximalt tre veckor på sig att fatta beslut om ett bygglov som föl jer detaljplan Handläggningstider för bygglov varierar beroende på kommun och tar i vissa kom muner för lång tid. Det är redan idag möjligt för vissa kommuner att fatta beslut om bygg lov som följer detalj plan inom tre veckor från det att ansökan är komplett, varför denna tidsperiod bör gälla som huvudregel för samtliga kommuner och innefattas i en servicegaranti. Kommunerna bör även mäta och kategorisera olika ärendetyper med avseende på handläggningstider och sätta mål därefter. Tiden från det att byggherren begär tekniskt samråd tills kommunen beviljar startbe sked bör inte vara längre än en vecka. Modernisera arbetsrätten Arbetsrättslagstiftningen i Sverige är idag föråldrad och utarbetad för 40 år sedan då arbetsmarknaden såg annorlunda ut än i dag. I dag utsätts företagen för en betydligt större global konkurrens med större behov av att anpassa arbetskraften efter rå dande efterfrågan. Arbetsrättslagstiftningen i Sverige bör reformeras inom en rad områden, till exempel genom att låta kompetens väga tyngre än anställningstid i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Vidare bör en proportionalitets regel införas i de så kallade konfliktreglerna, så att konfliktens omfattning och syfte ska stå i proportion till dess konsekvenser och dess effekter. Vidare bör anställ ningsskyddet förändras så att regelverket inte avskräcker arbetsgivare från att an ställa. En sådan förändring ökar möjligheterna för fler personer att få jobb. 7
3. Produktivitetens betydelse för välstånd och konkurrenskraft Produktivitet definieras som kvoten mellan värdet av produktionen och de resurser som för brukas i produktionsprocessen. Således är produktivitet ett mått på hur mycket produktion som kan uppnås från en given mängd resurser (Syverson, 2011). Då man mäter produkti vitet brukar man skilja mellan partiella och totala mått. Det partiella måttet mäter värdet av produktionen dividerat med en enskild produktionsfaktor, medan det totala måttet mäter värdet av produktionen dividerat med samtliga produktionsfaktorer. Det vanlig aste partiella måttet på produktivitet är arbetsproduktiviteten och definieras som produkt ionsvolym per arbetad timme. En högre arbetsproduktivitet innebär således både att mer kan produceras givet antalet arbetade timmar och att färre antal timmar krävs för att uppnå en given pro duktionsvolym. 5 Produktivitet och välstånd Utvecklingen i arbetsproduktiviteten är en avgörande faktor för ekonomisk utveckling och välstånd och har i de utvecklade ländernas ekonomier lyft en stor del av världens befolkning från fattigdom till välstånd. Innan den industriella revolutionen och framväxten av ett väl fun ge rande näringsliv växte BNP per capita i England med 0,27 procent per år. Under perioden 1820 2000 ökade denna tillväxttakt till 1,36 procent per år i genomsnitt och en liknande ut veckling skedde även i andra utvecklade länder; tillväxttakten i USA uppgick till 1,73 pro cent och motsva rande siffra var i Japan 1,92 procent (Scherer, 2012). I Sverige var den årliga tillväxttakten i BNP per capita under perioden 1820 2000 1,81 pro cent (Edvinsson, 2005). Den största bidragande faktorn till detta har varit arbetsproduktiviteten. 6 Sedan början av 1900-talet har arbetsproduktivitetsnivån i den svenska ekono min nästan tiofaldigats (Ed vinsson, 2005; SCB, 2012). Diagram 1 visar bidragen till produkt ions tillväxten i näringslivet uppdelat på arbetsproduktivitet och arbetade timmar 1981 2013. I genomsnitt har produkt ionen ökat med 2,7 procent per år under perioden, varav produktivi tetstillväxten har bidragit med 2,2 procentenheter och ökningen i antalet arbetade timmar med 0,5 pro centenheter. Denna utveckling innebär att vi idag använder resurser mer effek tivt, vilket medför att vi kan konsumera mer och samtidigt arbeta mindre. 5 Produktionsvolymen definieras här som förädlingsvärdet och tar hänsyn till kvalitetsförändringar. Det innebär i praktiken att produktionen och därmed produktiviteten kan öka på grund av att antalet producerade varor och tjänster ökar per arbetad timme och/eller på grund av att kvaliteten på dessa förbättras. 6 En annan viktig faktor till ökad BNP per capita under senare delen av 1900-talet är kvinnors ökade arbetskraftsdeltagande. 8
10 8 6 Diagram 1. Bidrag till produktionstillväxt i näringslivet. Årlig procentuell förändring Tillväxtbidrag från produktivitet Tillväxtbidrag från arbetade timmar Produktionstillväxt 4 2 0 2 4 6 8 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Källa: SCB, Konjunkturinstitutet För givet genomsnittligt antal arbetade timmar i befolkningen som helhet bestäms BNP per capita av arbetsproduktiviteten. Samtidigt är utvecklingen av BNP per capita av görande för en ekono mis välståndsutveckling. 7 OECD:s välståndsliga jämför olika länders levnadss tan dard baserat på köpkraftsjusterad BNP per capita. Sverige befann sig 2013 på nionde plats i denna ran king, vilket kan jämföras med en fjärde plats under 1970-talet (se diagram 2). Svenskt Nä ringslivs operativa mål är att Sverige före 2020 ska nå positionen bland de fem översta i OECD:s välståndsliga. 0 Diagram 2. Sveriges placering i OECD:s välståndsliga. BNP/capita köpkraftsjusterade priser 2 4 6 8 10 12 14 16 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: OECD 7 Välståndsutvecklingen påverkas även av utvecklingen i bytesförhållandet, det vill säga hur priset på exportprodukter utvecklas i förhållande till priset på importprodukter. För branscher med hög teknologisk utveckling ökar produktiviteten mycket samtidigt som priserna faller. Om produktionen i dessa branscher främst exporteras innebär det då en försämring av bytesförhållandet. Detta medför att välståndsökningen till följd av den ökade produktiviteten exporteras i en bemärkelse. Med andra ord ökar konsumentöverskottet snarare än producentöverskottet. 9
Konkurrenskraft och export Produktivitet är en avgörande faktor för ett lands produktionspotential och produktivitetsut vecklingen är därför avgörande för en ekonomis tillväxt på längre sikt. Men som förklaras här nedan är produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi även avgörande för fluktuationer i tillväxten på kort sikt. På kort sikt begränsas produktionen ofta av efterfrågan och inte av produktionspotentialen. 8 Ett lands ekonomi sägs vara i en lågkonjunktur när efterfrågan på landets produkter är lägre än vad landet långsiktigt klarar av att producera med de resurser det har till sitt förfogande. Flertalet bedömare anser att svensk ekonomi historiskt befunnit sig i en lågkonjunktur oftare än inte. Konjunkturinstitutet bedömer till exempel att svensk ekonomi befann sig i lågkon junktur i 20 av de 34 åren under perioden 1980 2013. Detta har enligt Konjunkturinstitutet medfört att faktisk produkt ion i genomsnitt varit 1,0 procent lägre än produktionspotentialet under samma period. 9 En delför klaring till varför vi historiskt oftare har befunnit oss i lågkonjunktur är att den svenska ekonomin under senare år utsatts för två extraordinära exogena chocker i termer av finans krisen och eurokrisen. Men, det finns även fundamentala ekonomiska faktorer som gör san nolikheten för en lågkonjunktur högre än sannolikheten för en högkonjunktur. Priser, som är ekonomins automatiska stabiliseringsmekanism, är mer trögrörliga nedåt än uppåt. Det tar därför ekonomin längre tid att stabiliseras efter en negativ chock än det gör efter positiv chock av motsvarande storlek. Hur påverkar arbetsproduktiviteten efterfrågan och således produktionens avvikelse från produktionspotentialen? En stor del av svensk produktion exporteras. Exporten uppgår till ungefär hälften av BNP och exportens andel av ekonomins totala förädlingsvärde är ungefär en tredjedel. Svenska exportföretags konkurrenskraft på den internationella marknaden och den globala efterfrågan på svensk export är till stor del beroende av priserna på svensk ex port relativt priserna på produkter producerade i andra länder. För att svenska exportfö retag ska kunna sätta konkurrenskraftiga priser på sina produkter är därför kostnadsutveckl ingen i svensk ekonomi avgörande. Enhetsarbetskostnader, som mäter arbetskostnaden per produ cerad enhet, ut vecklas enligt arbetskostnadens utveckling relativt arbetsprodukti vitens. För en given arbetskostnadsutveckling är därför arbetsproduktivitetstillväxten avgö rande för kostnadsoch prisutvecklingen och därmed även svensk exports konkurrenskraft. Kronans växelkurs anpassar sig i viss utsträckning för att motverka prisutvecklingar som försämrar konkurrenskraften av svensk export. Växelkursen påverkas dock av ett antal andra faktorer och inte enbart av utrikeshandel. En försvagning av kronan har dessutom en ne gativ förmö genhetseffekt och gör import dyrare. 8 Efterfrågan har även en direkt effekt på produktiviteten. Detta följer av att produktionsfaktorer som arbetskraft och kapital är mer trögrörliga än själva produktionen, vilket gör produktiviteten procyklisk. 9 Konjunkturläget Mars 2014, http://www.konj.se/statistik. 10
4. Historisk produktivitetsutveckling Produktivitet i näringslivet Arbetsproduktiviteten i det svenska näringslivet har sedan 1970 vuxit med i genomsnitt 1,6 procent per år. 10 Produktivitetstillväxten har dock varierat mycket mellan olika perioder, bland annat på grund av konjunkturutvecklingen. Efter en stark produktivitetstillväxt under bör jan av 70-talet utvecklades produktiviteten svagt under oljekrisen mellan mitten av 70-talet och början på 80-talet (se diagram 3). Produktivitetstillväxten tog fart igen efter 90-talskrisen och utvecklades relativt starkt både ur ett historiskt perspektiv och jämfört med andra länder efter 90-talskrisen fram till innan finanskrisen, med undantag för IT-kraschen 2001. Pro duktivitets tillväxten i svensk ekonomi har under senare år utvecklats svagare, delvis på grund av den globala lågkonjunktur som även drabbat Sverige. Produktiviteten började dock falla redan 2007, vilket var innan finanskrisen. 5 Diagram 3. Arbetsproduktivitetsutveckling i näringslivet i Sverige. Årlig procentuell förändring 4 3 2 1 0 1 2 3 1971 1976 1981 1986 1991 1996 2001 2006 2011 Källa: OECD (1971 1980), SCB (1981 2013) Tabell 1 visar svensk arbetsproduktivitetstillväxt under olika perioder jämfört med andra län der i EU-15 11, Japan och USA. Produktiviteten i svensk ekonomi utvecklades i jämförelse svagt under 70- och 80-talet. Den utvecklades dock starkare under 90-talet och under peri oden 2000 2012 utvecklades den starkare än i samtliga jämför bara länder med un dantag för Irland och USA. Kritik gör gällande att den svenska produktivitetstillväxten överskattats under senare år. 12 Sveriges höga BNP-tillväxt de senaste åren har till inte obetydlig del genererats av stark tillväxt i tjänsteexporten. Tjänsteexporten i sin tur har till stor del drivits av 10 Detta avsnitt baseras delvis på underlag av Wallen Economics, beställt av Svenskt Näringliv 2013. 11 I EU-15 igår de västeuropeiska länder som var medlemmar i EU före 2004. 12 Se exempelvis Dagens Industri, debattartikel 2013-03-27, Statistiken visar inte var tillväxten skapas, Anders Rune, Teknikföretagen och Lena Hagman, Almega. 11
merchanting, det vill säga handelsmarginaler som inte genererats från produktion och arbete i Sverige. Det handlar om försäljning från svenska bolag i utlandet som både har producerat produkterna och sålt dem därifrån. Merchanting höjer således BNP i Sverige, men påverkar inte syssel sättningen i Sverige. Förädlingsvärdet per arbetad timma höjs dock och detta är en del av förklaringen till att produktivitetsökningen i Sverige överskattats. 13 Tabell 1. Produktivitetsutveckling i EU-15, Japan och USA. Årlig procentuell förändring av BNP per arbetad timma, fasta priser 1971 1979 1980 1989 1990 1999 2000 2012 Spanien 4,7 Luxemburg 4,6 Irland 4,8 Irland 2,8 Japan 4,5 Irland 3,8 Portugal 3,1 USA 1,9 Italien 4,3 Japan 3,8 Storbritannien 2,9 Sverige 1,7 Frankrike 4,3 Portugal 3,6 Finland 2,9 Grekland 1,7 Finland 4,2 Spanien 3,4 Japan 2,4 Portugal 1,6 Nederländerna 4,1 Finland 3,1 Tyskland 2,2 Österrike 1,5 Tyskland 4,1 Frankrike 2,9 Danmark 2,1 Japan 1,4 Belgien 4,1 Belgien 2,6 Sverige 2,0 Finland 1,4 Danmark 3,9 Danmark 2,2 Belgien 2,0 Storbritannien 1,4 Storbritannien 3,0 Tyskland 2,1 Luxemburg 2,0 Tyskland 1,3 Sverige 1,7 Storbritannien 2,0 Frankrike 1,8 Spanien 1,1 USA 1,7 Italien 1,9 Österrike 1,7 Frankrike 1,1 Österrike Grekland 1,8 USA 1,7 Nederländerna 0,9 Grekland Nederländerna 1,7 Italien 1,4 Danmark 0,9 Irland USA 1,4 Nederländerna 1,3 Belgien 0,6 Luxemburg Sverige 1,2 Grekland 1,3 Italien 0,2 Portugal Österrike Spanien 1,1 Luxemburg 0,2 Anm: Österrike 1996 2012, Grekland, Irland och Luxemburg 1984 2012, Portugal 1987 2012. Källa: OECD Beaktar man produktivitetsutvecklingen i svensk ekonomi sedan 2007 ser det något sämre ut än under 1990-talet och början av 2000-talet. Detta beror bland annat på cykliska faktorer då global efterfrågan och därmed efterfrågan på svensk export försvagats markant till följd av finanskrisen och eurokrisen. Svensk ekonomi har dock klarat finanskrisen de senaste årens relativt väl jämfört med andra länder i euro området. Trots detta och trots stort bidrag från merchanting så har svensk produktivitet utvecklats svagare än i flera av dessa länder (se diagram 4). Försvagningen i produktivitetsutvecklingen beror också på en pågående strukturomvandling i näringslivet mot mer kunskapsintensiv produktion där tjänsteinnehållet blir allt högre. Matchningen på arbetsmarknaden har försämrats och företagen får det svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Utbildningssystemet har inte lyckats tillgodose arbetsmarknaden med den kompetens som krävs av företagen. Följden av detta är bland annat en försämrad produktivitetsutveckling. Problemen för svensk ekonomi är omfattande. Investeringar och utbildningssystem måste i högre grad än idag styras om mot mer kunskapsintensiv produktion om Sverige skall klara den globala konkurrensen. 13 Det är därför ett stort pro blem att merchanting, som ingår i tjänsteexporten, inte särredovisas i nationalräkenskap erna. 12
3 Diagram 4. Produktivitetsutveckling, EU-15, Japan och USA, 2007 2012. Årlig procentuell förändring av BNP per arbetad timma, fasta priser 2 1 0-1 -2 Irland Portugal Källa: OECD Spanien USA Japan Österrike Tyskland Sverige Danmark Frankrike Nederländerna Finland Belgien Storbritannien Italien Grekland Luxemburg Produktivitet i olika sektorer och branscher Produktiviteten skiljer sig mellan olika sektorer och branscher, både avseende tillväxt och nivå. En pro duktivitetsökning i hela ekonomin kan därför ha sitt ursprung i antingen en ökad produktivitets tillväxt i givna branscher och/eller ett skift från mindre produktiva branscher till mer produk tiva. Diagram 5 visar nivån på arbetsproduktiviteten i olika sektorer. Nivån inom industrin och privata tjänstesektorn uppgick 2012 till 460 respektive 470 kronor per arbetad timma, vilket kan jämföras endast 310 kronor i offentlig sektor. Allt annat lika skulle detta innebära att produktiviteten i ekono min som helhet ökar om näringslivets andel av den totala ekonomin ökar. Även produktivitetstillväxten har historiskt varierat i olika sektorer (se diagram 6). Under pe rioden 1994 2012 ökade produktiviteten inom den svenska ekonomin med i ge nomsnitt 2,0 procent per år. Inom industrin ökade pro duktiviteten starkast med ett genom snitt på 3,2 pro cent per år, vilket kan jämföras med en årlig ökningstakt om 2,4 pro cent inom jordbruket, 1,6 procent inom privat tjänstesektor och 0,2 procent inom offentlig sektor. Sam mantaget ökade produktiviteten med 2,5 procent per år inom näringslivet. Kan produktivitetsutvecklingen i olika sektorer ge insikt om försämringen av svensk produk tivitets tillväxt jämfört med andra länder under perioden 2007 2012? Jämfört med övriga län der inom EU-15 var produktivitetstillväxten svagare i nio länder och starkare i fem länder än i Sverige under denna period (se tabell 2). På aggregerad nivå var dock produkti vitets tillväx ten något starkare inom EU-15 än i Sverige, vilket kan för klaras av den relativt starka pro dukti vitetstillväxten i stora ekonomier som Tyskland och Spanien. Då vi jämför Sverige och EU-15 avseende produktivitetstillväxten för fyra huvudbranscher visar det sig att produktiviteten utvecklades starkare inom EU-15 i tre branscher under peri oden 2007 2012. Inom den privata tjänstesektorn var produktivitetstillväxten starkare i Sve rige, men enbart marginellt. Detta kan jämföras med sexårsperioden dessförin nan, 2001 2006, då den svenska produktiviteten växte snabbare jämfört med EU-15 i samt liga huvud branscher med undantag för offentlig sektor. 13
500 450 400 350 300 250 200 150 100 Diagram 5. Produktivitet inom några olika sektorer, 2012. Förädlingsvärde per arbetad timma i löpande priser, SEK 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Privat tjänstesektor Industri Offentlig sektor Jordbruk, skogsbruk, fiske Källa: SCB 50 0 Diagram 6. Produktivitet inom några olika sektorer, 1994 2012. Årlig procentuell förändring, fasta priser 4,0 4,0 3,5 3,2 3,5 3,0 3,0 2,5 2,4 2,5 2,0 1,5 1,6 2,0 1,5 1,0 1,0 0,5 0,0 Industri Jordbruk, skogsbruk, fiske Privat tjänstesektor 0,2 Offentlig sektor Källa: SCB 0,5 0,0 Sammantaget var den årliga produk tivi tetstillväxten 2,5 procentenheter lägre under perioden 2007 2012 jämfört med perioden 2001 2006 för Sveriges del. Även inom EU-15 avtog pro duktivitetstill växten mellan de båda perioderna, dock inte i lika stor omfattning som i Sverige. Den årliga produktivitetstillväxten var 0,8 procentenheter lägre i EU-15 under perioden 2007 2012 jäm fört med perioden 2001 2006. 14
Tabell 2. Produktivitetsutveckling uppdelat på branschnivå i EU-15 och Sverige. Förädlingsvärde per arbetad timma, fasta priser Genomsnittlig årlig procentuell förändring Differens i procentenheter 2001 2006 2007 2012 EU-15 Sverige EU-15 Sverige EU-15 Sverige Jordbruk, skogsbruk, fiske 2,5 7,8 3,4 1,9 0,9 9,7 Industri 2,2 4,7 1,3 0,9 0,9 3,8 Privat tjänstesektor* 1,2 3,0 0,4 0,5 0,7 2,5 Offentlig sektor* 0,5 0,1 0,5 0,0 0,0 0,1 Total ekonomi (till baspris) 1,4 2,9 0,7 0,4 0,8 2,5 *Vård, skola och omsorg exkluderas här från privat tjänstesektor och inkluderas istället i offentlig sektor. Källa: Eurostat, SCB Företagsdynamik och produktivitetsutveckling Vi har ovan tittat på produktivitetsutvecklingen i ekonomin som helhet samt i olika sektorer och branscher. I detta avsnitt undersöker vi hur den historiska arbetsproduktivitetsutveckl ingen i näringslivet har påverkats av företagsdynamik. Vi tittar bland annat på nystartade företags betydelse för produktivitetsutvecklingen. Resultaten i detta avsnitt är tagna från Heyman m.fl. (2014). Då man beaktar produktivitetsutveckling i en ekonomi ur ett mikroekonomiskt perspektiv kan denna delas upp i fem olika komponenter 14 (se t.ex. Foster m.fl., 2001): i) Inom-företagseffekten ii) Mellan-företagseffekten iii) Kors-effekten iv) Inträdes-effekten v) Utträdes-effekten Inom-företagseffekten på produktiviteten är den effekt som produktivitetsutvecklingen inom befintliga företag har på den totala produktiviteten. Givet att olika företag har olika produkti vitetsnivåer kan den totala produktivitetsutvecklingen även påverkas av att sysselsättnings andelen i företag förändras. Detta fångas av mellan-företagseffekten och innebär att ett po sitivt produktivitetsbidrag resulterar när anställda flyttar från mindre produktiva till mer pro duktiva företag. Den tredje termen, kors-effekten, undersöker bidraget till produktivitetsutvecklingen när både sysselsättningsandel och produktivitet förändras. Kors-effekten ökar den genomsnitt liga produktivitetsförändringen i näringslivet om företag som ökar sin produktivitet också ökar sin sysselsättningsandel. Kors-effekten är också positiv om företag som minskar sin produk tivitet samtidigt minskar sin sysselsättningsandel. Om däremot företag som ökar sin produk tivitet får en mindre sysselsättningsandel, kommer korseffekten att vara negativ. Likaså om företag ökar sin sysselsättningsandel men samtidigt minskar sin produktivitet. Det senare kan uppkomma i företag som befinner sig i en expansiv fas där man ökar antalet anställda kraftigt. Innan de nyanställda är intrimmade i organisationen kan därför expansiva företag temporärt bidra till en minskning av den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet. En negativ korseffekt skulle också kunna orsakas av att stora effektiva företag utlokaliserar ( outsourcar ) delar av sin mindre avancerade verksamhet till små mindre produktiva företag. 14 Se Heyman m.fl. (2014, ekvation 3) för en analytisk representation av dessa effekter. 15
Inträdes-effekten mäter produktivitetseffekten av att det skapats nya företag med produktivi tetsnivåer som skiljer sig från det genomsnittliga i näringslivet. Denna effekt är positiv om nya företag har en produktivitet som är högre än genomsnittet. På motsvarande sätt kommer också utträde av företag att påverka genom utträdeseffekten. Genomsnittsproduktiviteteten ökar om företag som försvinner från marknaden har en produktivitet som är lägre än genom snittet. Som har visats i många studier så kommer bidraget från de olika delkomponenterna att variera med tidshorisonten (se Foster m.fl., 2001). Bidraget från inträde och utträde är generellt sett större ju längre tidsperiod som studeras eftersom fler nya och nedlagda företag då kommer att komma med i analysen. Beaktar man enbart årsförändringar begränsas produktivitetsbidragen från nya och nedlagda företag. Heyman m.fl. (2014) använder sig av data om företag, arbetsställen och individer från SCB för perioden 1996 2009. Analysen exkluderar företag med färre än 10 anställda. En dekom ponering av den historiska produktivitetsutvecklingen i näringslivet enligt metoden ovan pre senteras i diagram 7. Om ett nytt företag har en bra affärsidé, en bra produkt och/eller en innovativ produktions process, kommer det att leda till en snabb produktivitetsökning. Om ett nytt företag däre mot inte har förutsättningar att konkurrera på marknaden kommer det att försvinna från marknaden. Båda dessa långsiktiga effekter syns tydligt i diagram 7 som visar att mer än hälften av den totala ökningen av den genomsnittliga produktiviteten i näringslivet kommer från nya företag. De nya företagen som överlever blir över tid mer effektiva än det genom snittliga företaget och bidrar därför på längre sikt mer till produktivitetstillväxten. Det är till och med så att bidraget från de nya företagen överstiger bidraget från produktivitetstillväxten från de etablerade företagen (som finns kvar under hela tidsperioden 1996 2009). Över en längre tidsperiod är alltså inträde av nya företag den viktigaste faktorn bakom produktivitets ökningen i näringslivet. Inträdes-effekten är den mest bidragande effekten både i tillverkningsindustrin och tjänste sektorn (se Heyman m.fl., 2014). Det näst största bidraget kommer ifrån ökad produktivitet inom etablerade företag i båda sektorer. Däremot var korseffekten svagt positiv inom till verkningsindustrin och negativ i tjänstesektorn. Detta skulle bland annat kunna förklaras av att delar av produktion med lägre produktivitet, som tidigare utfördes i tillverkningsindustrin, nu flyttats över till tjänstesektorn genom outsourcing. Diagram 7. Produktivitetsutvecklingen, dekomponerad för hela ekonomin, 1996 2009. Utträde Inträde Kors-term Mellan Inom Produktivitetsökning Källa: IFN, Heyman, Norbäck, Persson -0,02 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,1 0,12 0,14 0,16 16
5. Investeringar och produktivitet I detta avsnitt tittar vi på arbetsproduktivitetens olika delkomponenter och visar att inve ste ringar är avgörande för produktivitetsutveckling. 15 Arbetsproduktiviteten definieras som föräd lingsvärde/produktion per arbetad timme. Denna kvot ökar därför när produktionen ökar för ett givet antal arbetade timmar. Produktionen kan då öka till följd av tre faktorer: i) kapitalintensiteten i produktionsprocessen ökar ii) arbetskraftens kompetens ökar iii) total faktorproduktivitet (TFP) ökar Kapitalinten siteten mäts som förändringen av kapital per arbetad timme och medför att pro duktivi teten ökar då varje sysselsatt person får tillgång till mer kapital. Samtidigt bidrar en person med relevant kunskap mer till produktiviteten än en person utan relevant yrkesfärdig het. Detta fångas upp av förändringen i arbetskraftens kompetens. Den tredje faktorn, total fak torpro duktivitet (TFP), beräknas som den ändring i produktionen som inte kan förklaras av de två första faktorerna. 16 TFP brukar förklaras med att ny teknik gör produktionen effekti vare, att omorganisering bidrar till att resurser används effektivare samt takten i strukturom vand lingen från lågproduktiva till högproduktiva branscher (Hulten, 2001; Timmer och Szir mai, 2000). Total faktorproduktivitet kan också variera med efterfrågan och konjunkturella fak torer. Statistiska Centralbyrån (SCB) definierar i nationalräkenskaperna investeringar enligt: för värv av kapitalföremål med en beräknad livslängd av mer än ett år, samt förbättringsar beten som väsentligen höjer kapitalföremålets kapacitet, standard eller livslängd (SCB 2008, s. 54). Denna definition är restriktiv då den inte inkluderar en stor del av vad som benämns som immateriella investeringar som till exempel forskning och utveckling (FoU). 17 Corrado m.fl. (2006, s.9) definierar istället investeringar som användning av resurser som ökar den fram tida konsumtionen på bekostnad av den nuvarande konsumtionen. Enligt denna definition omfattar investe ringar både utgifter för materiella tillgångar, som till exempelvis maskiner och bygg nader, och immateriella investeringar som FoU och vidareutbild ning. Investeringar på verkar därför produktiviteten enligt samtliga av de tre kanalerna be skrivna ovan. 15 Detta avsnitt baseras på Edquist (2013). 16 Denna faktor kan en därför tolkas som en residual och kallas ofta Solow-residualen efter den amerikanske ekonomen Robert M. Solow (1957). 17 I hela Europeiska Unionen övergår man i slutet av september 2014 till det nya systemet för nationalräkenskaperna ENS 2010. Det nya ENS 2010 utvidgar bl.a. begreppet tillgångar till att omfatta utgifter för forskning och utveckling. FoU inkluderades även i USA:s nationalräkenskaper sedan juli 2013. 17
Dess positiva effekt på kapitalstocken har en direkt effekt på arbetsproduktivi teten då den ökar kapitalintensiteten per arbetad timme. Utan investeringar sjunker kapitalstocken på grund av depreciering. Kapitalets deprecieringstakt varierar beroende på bransch och typ av kapital, vilket innebär att de investeringar som krävs för att behålla en konstant kapitalstock också varierar. 18 Investeringar i till exempel vidareut bildning har en kompetenshöjande effekt på arbetskraften och investeringar i FoU leder till teknisk utveckling och därför en generellt mer effektiv an vändning av resurser, det vill säga en högre total faktorproduktivitet. Nedan följer en analys av hur investeringarna har påverkat produktiviteten historiskt. Vi an vänder oss av så kallad tillväxtbokföring för att undersöka hur arbetsproduktiviteten har dri vits av de tre olika faktorerna som nämns ovan. Vi skiljer då på materiella och immateriella investeringar och likaså materiellt och immateriellt kapital. Vidare beaktar vi effekten av inve steringar i informations- och kommunikationsteknik (IKT) separat från övriga materiella inve steringar. Vi sammanfattar även resultat från ekonometriska studier om sambandet mellan investeringar och produktivitet. Materiella investeringar Investeringar som definierat enligt nationalräkenskaperna har historiskt uppgått till i genom snitt ungefär 20 procent av BNP i Sverige. Detta har dock varierarat betydligt över olika tids pe rioder. Investeringarna är typiskt starkt procykliska och mer volatila än både hushållens- och offentlig konsumtion, vilket innebär att även investeringsandelen av BNP också är pro cyklisk. Be aktar man investeringsandelen av BNP sedan 1950 kan en svag negativ trend identifieras (se diagram 8). 30 Diagram 8. Bruttoinvesteringar i den svenska ekonomin 1950 2012. Procent av BNP, löpande priser 25 20 15 10 5 0 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: OECD 18 Solow (1956) visar att en för hög kapitalstock kan leda till en lägre kon sumtionsnivå på sikt. Det finns därför en gräns för hur mycket investeringar kan bidra till att öka konsumtionen. 18
Jämfört med samtliga länder i EU-15, Japan, Kina och USA var investeringsandelen av BNP lägst i Sverige år 1995 (se diagram 9). Detta berodde till viss del på att investeringarna föll markant under 90-talskrisen och endast började återhämta sig i slutet av 90-talet. År 2012 var dock investeringarna som andel av BNP i Sverige högre då de ökat från 16 procent 1995 till 19 procent av BNP 2012. Med denna ökning hade Sverige 2012 en av de högsta investe rings andelarna jämfört med samma länder. Detta förklaras delvis av att investeringarna föll markant i många andra länder under finanskrisen. Diagram 9. Bruttoinvesteringar i hela ekonomin i EU-15, Japan, Kina & USA 1995 och 2012. Procent av BNP Kina Japan Österrike Portugal Tyskland Spanien Nederländerna Eurozonen Belgien Luxemburg EU Italien Danmark Grekland USA Frankrike Irland Finland Storbritannien Sverige 2012 1995 0 10 20 30 40 50 Anm: Data för Japan, Kina och USA avser 2011. Källa: OECD Fördelningen mellan olika typer av investeringar i olika länder är också av betydelse för pro duktivitetstillväxten. En viktig trend i investeringarna sedan mitten av 1990- talet är att inve steringarna i informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ökat avsevärt. IKT-investe ringar består av investeringar i mjukvara, datorhårdvara och kommunikationsutrustning. 19 Diagram 10 visar IKT-investeringar som andel av totala investeringar i ekonomin exklusive bostäder år 2010. Av figuren framgår att IKT-investeringarna i Sverige utgjorde närmare 25 procent av de to tala investeringarna exklusive bostäder. Bland de undersökta länderna var det endast USA som hade en högre andel IKT-investeringar med över 30 procent. En viktig orsak till de höga IKT-investeringarna i många länder är de snabbt fallande priserna för IKT-utrustning (Oliner och Sichel, 2000). 19 Mjukvara är en immateriell investering som redan definieras som investering i nationalräkenskaperna. 19
Diagram 10. IKT-investeringar som andel av materiella investeringar i hela ekonomin (exkl. bostäder) i EU-15, Japan och USA år 2010. USA Sverige Danmark Storbritannien Nederländerna Frankrike Finland Spanien Japan Tyskland Irland Österrike Italien 0 10 20 30 40 Anm: Frankrike och Sverige data från 2009; Japan data från 2008; Danmark, Nederländerna, Storbri tannien och Österrike data från 2007. Data för Belgien, Grekland, Luxemburg och Portugal saknas. Källa: OECD Immateriella investeringar För att mäta immateriella investeringar delar Corrado m.fl. (2005; 2009) upp immateriella tillgångar i följande grupper: Mjukvara och databaser Innovativt kapital (FoU, mineralprospektering, upphovsrätt, produktutveckling i finans branschen och design) Ekonomisk kompetens (varumärke, vidareutbildning och organisationsföränd ringar) Genom att mäta utgifterna för respektive kategori är det möjligt att beräkna hur stora dessa investeringar har varit på makronivå. Forskning visar att det bara är inom vissa kategorier så som FoU och vidareutbildning som samtliga utgifter har en långsiktig påverkan på resultatet i ett företag (Corrado m.fl. 2005). Det är något osäkrare för exempelvis design, varumärke och organisationsförändringar. Därför räknas bara en viss andel av utgifterna för dessa katego rier som investeringar. 20 Diagram 11 visar investeringar som andel av BNP i näringslivet exkl. bostäder för såväl ma teriella som immateriella tillgångar. 21 Materiella investering arna i näringslivet minskade från cirka 10 procent av BNP 1995 till 8 procent år 2010. Samtidigt ökade de immateriella inve steringarna i näringslivet kraftigt under slutet av 1990- talet, från 8 pro cent av BNP år 1995 till 10 procent år 2000. Efter år 2000 minskade de immateriella investe ringarna mätt som andel av BNP något, men de förblev större än de materiella investering arna. Sammantaget tycks det som att det skett en strukturomvandling i näringslivet sedan mitten av 1990-talet där immateriella investeringar blivit alltmer viktiga, medan materiella investeringar minskat i be tydelse. Edquist (2011b) visar att det främst är i tillverkningsindu strin som de immateriella investeringarna har ökat mer än de materiella. 20 Beräkningarna för hur stor andel av en utgift som ska klassificeras som investering baseras på den forskning som finns tillgänglig och redovisas i Corrado m.fl. (2005). 21 Mjukvara, upphovsrätt och mineralprospektering har exkluderats från materiella investeringar för att undvika dubbelräkning. 20
Edquist (2011a) menar att den trendmässiga minskning som skett av materiella investeringar i ekonomin sedan mitten av 1960-talet delvis kan ha motsvarats av successiva ökningar i immateriella investeringar. Det är således inte uppenbart att investeringarnas andel av den totala ekonomin sammantaget minskat trendmässigt sedan mitten av 1960-talet som officiell statistik gör gällande. 12 Diagram 11. Materiella (exkl. bostäder) och immateriella bruttoinvesteringar i näringslivet. Procent av förädlingsvärdet 10 8 6 4 Materiella investeringar Immateriella investeringar 2 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Anm: Materiella investeringar exkluderar mjukvara, mineralprospektering och upphovsrätt, vilka inklud eras som materiella investeringar i nationalräkenskaperna. De inkluderas istället som immateriella investeringar. Källa: Corrado m fl (2012) Diagram 12 visar materiella såväl som immateriella investeringar i näringslivet exklusive bostäder i EU-15 och USA 2010. 22 Av figuren framgår att Österrike hade de högsta materi ella investeringarna i näringslivet med 12 procent av BNP. Motsvarande siffra för Sverige var 8 procent och Sverige hamnar därmed runt genomsnittet för de undersökta länderna. Sve rige hade dock den näst högsta andelen immateriella investeringarna i näringslivet med cirka 9 procent av BNP. Högst var de immateriella investeringarna i det amerikanska nä ringslivet där de utgjorde 11 procent av BNP. Grekland, Italien, Spanien och Portugal hade de lägsta immateriella investeringarna. Det är anmärkningsvärt att USA hade de högsta immateriella investeringarna i näringslivet, medan de materiella investeringarna var de lägsta bland de undersökta länderna. Det skulle kunna tyda på att strukturomvandlingen mot en mer kun skapsbaserad ekonomi har kommit längst i den amerikanska ekonomin. Investeringarna i relativa termer var höga för mjukvara, design och FoU i Sverige. De svenska investeringarna i mjukvara som andel av BNP var endast högre i Danmark, me dan USA hade högre investeringar i design. FoU-investeringarna var högre i Sverige jämfört med samtliga länder. Däremot var de svenska investeringarna i mineralprospektering, FoU i fi nansbranschen, varumärke och vidareutbildning relativt låga. Investeringarna i organisat ionsförändringar var något högre än genomsnittet. 22 Eftersom 2010 direkt följer finanskrisen hade många länders ekonomier rekyler som kan innebära att statistiken för detta år inte är representativt för hur den sett ut över en längre tidsperiod. Diagram 12 bör därför tolkas med reservation för detta. 21
Diagram 12. Materiella (exkl. bostäder) och immateriella bruttoinvesteringar I EU-15 och USA 2010. Andel av BNP Belgien Österrike Sverige Finland Frankrike Italien Nederländerna Portugal Tyskland USA Danmark Luxemburg Spanien Storbritannien Irland Grekland Materiella investeringar Immateriella investeringar 0 5 10 15 20 Anm: Materiella investeringar exkluderar mjukvara, mineralprospektering och upphovsrätt, vilka inkluderas som materiella investeringar i nationalräkenskaperna. De inkluderas istället som immateriella investeringar. Källa: Corrado m fl (2012) Tillväxtbokföring Tillväxtbokföring är en metod som dekomponerar utvecklingen av arbetsproduktiviteten i förändring av kapitalintensiteten, utvecklingen av arbetskraftens kompetens och total faktor produktivitet. Under de förenklande antagandena om perfekt konkurrens och konstant skal avkastning summerar den procentuella utvecklingen i de tre delkomponenterna till den totala utvecklingen i arbetsproduktiviteten. 23 I detta avsnitt beaktar vi både materiella och immateri ella investeringars ef fekt på produktiviteten och inkluderar därför både materiellt och immate riellt kapital. Vi skiljer också på IKT-kapital och övrigt materiellt kapital. Tabell 3 visar tillväxtbokföring för åtta EU-länder och USA då immateriellt kapital inkluderas som en produktionsfaktor i analysen för perioden 1995 2006. Av tabellen framgår att bidra get från för ändringen i kapitalintensiteten för immateriellt kapital varierade mellan olika län der. Bidraget från immateriella investeringar var högst för Sverige och USA med 1,2 respek tive 0,8 pro centenheter. Som lägst var bidraget för Spanien och Italien med endast 0,1 pro centenhet. 23 Se appendix 8 i Edquist (2014) för en analytisk härledning av metoden för tillväxtboking. 22