En infrastruktur som stöder stadens egen utveckling Motala stad ska erbjuda invånarna attraktiva och hälsosamma boendemiljöer, hög tillgänglighet till stränder och naturområden och ett levande centrum. Störningar och barriäreffekter från väg- och järnvägstrafik ska så långt möjligt elimineras. Motalas innerstad domineras idag av tung genomfartstrafik. Barriäreffekter, bullerstörningar och säkerhetsrisker präglar den halvmillånga genomfartens omgivningar. Lokalsamhället har gradvis allt mer fått underordna sig genomfartstrafikens villkor. Den ändrade sträckningen av riksväg 50 med ny bro över Motalaviken är förutsättningen för att återfå en god bebyggd miljö, inte bara utmed den nuvarande genomfarten utan också kring de anslutande riksvägarna 32 och 36. Kommunen ska verka för tidigast möjliga genomförande av R 50-omläggningen inklusive de planerade länkningarna av riksvägarna 32 och 36. Provisoriska trafiksäkerhets- och miljöåtgärder får inte motverka genomförandet av den långsiktiga lösningen. När vägens nya sträckning planläggs ska barriäreffekter minimeras och stor omsorg ägnas närmiljön och tillgängligheten för gång- och cykeltrafik. Det allmänna vägnätet genom Motala år 2006 sammanfaller i väsentliga delar med stadens huvudgator. Konflikter uppstår mellan den tunga genomfartstrafikens behov och konsekvenser och lokalsamhällets intressen. 42
Utbyggnaden av järnvägen till dubbelspår genom Motala ger möjlighet att åtgärda barriäreffekter, miljöstörningar och risker som uppstått utmed befintlig bana. Kommunen ska verka för att bullerstörningar reduceras så att långsiktiga miljömål uppnås och befintliga passager för såväl bil- som gång- och cykeltrafik säkras i planskilda korsningar. Motala ska uppfattas som en tillgänglig och attraktiv stad av verksamhetsutövare såväl som tillfälliga besökare. Infarterna som idag belastas av tung genomfartstrafik från riksvägarna 50, 32 och 36 är huvudgator i stadens trafiknät. I samband med att riksvägnätet flyttas utanför stadskärnan ska de ges en utformning som bättre tillgodoser den lokala funktionen och som förmedlar bilden av den trivsamma staden. Kommunen ska verka för att denna aspekt beaktas även när åtgärder vidtas under tiden fram till vägomläggningen. Stadens centrum ska vara tillgängligt för alla. God tillgång till bilparkering ska finnas i anslutning till Centrumringen (Drottningggatan-Platensgatan- Sjögatan-Kaptensgatan). Kollektivtrafiken ska angöra själva stadskärnan. Övergripande cykelstråk ska ansluta till stadskärnan med cykelparkeringar nära frekventerade besöksmål. Dessa frågor behandlas utförligare i avsnittet om Motala Centrum. Motala ska stärka sin identitet som boplats vid vattnet och Göta kanals huvudstad. Den unika solfjädersformade stadsplanens gaturum ska värnas, karaktären av allégator med utblickar mot vattnet förstärkas och i vissa fall återskapas. Kompletteringar i gång- och cykelvägnätet ska långsiktigt ge stråk som sammanlänkar stadens främsta besöksmål och där färdvägen i sig är tilltalande och erbjuder intressanta upplevelser. Den sedan länge planerade omläggningen av riksväg 50 i en ny och genare sträckning över Motalaviken är nyckeln till ett trafiksystem som samtidigt tillgodoser lokalsamhällets och genomfartstrafikens behov på tillgänglighet och säkerhet. 43
Kommunikationer med omvärlden Även om arbetspendling idag i huvudsak sker inom länets gränser är kommunikationerna till orter som Örebro, Jönköping och Stockholm av stor betydelse för Motalas framtid. För näringslivet är också restiderna till destinationer utanför Sverige av betydelse. Modern informationsteknik ökar möjligheterna att bo och verka inom kommunen. Motalas position i det nationella väg- och järnvägsnätet behöver stärkas. Kommunen ska därför verka för att: - riksväg 32 blir huvudvägen från Motala söderut till E 4 med länkning till riksväg 50 söder om Motala tätort enligt Vägverkets utredning och inriktningsbeslut 2004. - riksväg 50 norrut mot vägarna E 18 och E 20 ges en standard som svarar mot vägens funktion och trafikbelastning. - dubbelspårsutbyggnad genomförs hela sträckan mellan Hallsberg och Mjölby och det regionala pendeltågsystemet förlängs till Örebro via Hallsberg. Samverkan med såväl den nationella tågtrafiken som andra regionala huvudmän ska eftersträvas. Kapaciteten på södra stambanan är av betydelse för den fortsatta utvecklingen av regionens pendeltågstrafik och restiderna till Stockholm. Kommunen ska verka för utbyggnaden av ett nytt dubbelspår för höghastighetståg genom Östergötland och Sörmland, den så kallade Ostlänken. Även fortsättningen söder om Linköping, Götalandsbanan, stöds. Regionalt flyg är en strategisk fråga för hela Östra Götaland. Kommunen ska verka för, att lätttillgängliga flygförbindelser upprätthålls inom regionen Östra Götaland med i första hand destinationen Köpenhamn/Kastrup. Förbindelsen ska tillgodose näringslivets behov och bidra till regionens lokaliseringsfördelar. Bredband/telekommunikation Kommunens ambition är att skapa förutsättningar för bredbandsutbyggnad med god täckning och en marknad där flera intressenter får konkurrera om bredbandskunderna. Därför har kommunen med hjälp av statsbidrag, egna medel och extern finansiering byggt ett bredbandsnät som sedan juli 2005 finns tillgängligt i en stor del av kommunen. Därutöver har flera företag byggt kommersiella nätverk både parallellt med kommunens satsning och på ytterligare platser. Kommunens utbyggnad täcker 92% av befolkningen och sammanlagt med övriga aktörer ger det drygt 94% av befolkningen möjlighet till bredband. En av marknadens aktörer, Borenet, AB, har dessutom aviserat ytterligare utbyggnad senast 2007 som kommer att ge en total täckningsgrad på 97 % av befolkningen. Aviseringen medför också att statsbidrag inte kan utbetalas för en kommunal utbyggnad av samma områden, varför kommunen drar tillbaka sina planer på fortsatt utbyggnad för berörda områden. Planering för ytterligare kommunal utbyggnad i andra eftersatta områden pågår och kommunstyrelsen har uttalat en ambition, att 100 % av befolkningen ska kunna få tillgång till bredband. Det nät som kommunen medverkat i att bygga upp fungerar som en öppen marknadsplats där ett drygt tiotal leverantörer erbjuder olika tjänster i fri konkurrens. För privatpersoner erbjuds bredband via ADSL med upp till 24 Mb per sekund. För företag finns motsvarande och ytterligare ett antal tjänster. Nätet ägs och drivs av statliga bolaget Teracom, som fungerar som grossist gentemot övriga operatörer. Telias utbyggnad av bredband täcker i dag samma orter och geografiska områden som Teracom, plus ytterligare några områden. Därmed finns även en teknisk dubblering med två separata bredbandsnät i större delen av kommunen. Motala kommun äger och förvaltar ett omfattande nätverk av fiberkablar för data och telekommunikation. Nätverket finns inom Motala och Borensbergs tätorter med hyrd förbindelse emellan. Genom kommunens medverkan i utbyggnad av bredband, som är helt skild från det befintliga fibernätet, minskar det kommunägda nätet i betydelse som samhällsfunktion. Fibernätet är därför i första hand avsett för kommunens egna behov av dataoch telekommunikation men kapacitet kan även uthyras till företag eller privatperson som önskar detta. Kommunen erbjuder inga egna tjänster i nätet utöver rena förbindelser mellan två punkter inom nätet. Företag har istället möjlighet att använda fibernätet för att själva erbjuda mer avancerade tjänster till marknaden. 44
Transport av varor och gods Med ökad internationalisering, där varor tillverkas och distribueras på en global marknad, spelar transporter och mellanlagring en allt viktigare roll. Motala har ett centralt läge mitt i kundsverige och geografiskt sett nära till viktiga transportleder. Höjd standard i den befintliga infrastrukturen skulle förbättra villkoren för dagens näringsliv och göra Motala till ett intressant lokaliseringsalternativ för nyföretagande. Utvecklingen av det nationella vägnätet till och genom Motala har därför stor betydelse. Godsstråket genom Bergslagen ska bidra till näringslivets utveckling i Motala. Möjligheterna att transportera gods på järnväg till och från Motala skall upprätthållas. Utrymme för en omlastningsterminal för järnvägstransporter har reserverats vid detaljplaneläggning av industriområdet Östra Bergsätter. Alternativa lägen för en sådan terminal kan finnas inom befintliga industrifastigheter med stickspår som ansluter till det utbyggda dubbelspåret. Ett tidigare alternativ som byggde på återupptagen trafikering av det s k Eluxspåret är inte längre aktuellt. Kommunen kommer att initiera förhandlingar med Banverket om återställandet av spårområdet. 45
K o n s e k v e n s e r Översiktplanen ger stöd för utbyggnad av både vägar och järnväg för att tillgodose ett växande transportbehov. Den ökade rörligheten kan bli en belastning på miljön om man inte lyckas göra kollektiva transportmedel till ett attraktivt alternativ. Utbyggnaden av järnvägen till dubbelspår, som är grunden för pendeltågstrafik till Motala bör öka andelen kollektiva resor. Genom järnvägsombyggnaden åtgärdas också en stor del av dagens negativa omgivningspåverkan (buller, barriäreffekter, risker) Förbättringar i transportkedjan som gynnar restider och bekvämlighet bidrar till att göra bussoch tågpendling konkurrenskraftigare. Restiderna för de största resandegrupperna t ex mellan kommuncentra eller från en mindre tätort till kommuncentrum prioriteras. Detta medför begränsade möjligheter att tillgodose mer specifika önskemål om linjesträckningar och tidtabeller. Omläggningen av riksväg 50 genom Motala medför en vägförkortning på drygt 2 km. När den genomförs minskar utsläppen totalt sett från tung genomfartstrafik och stora miljövinster vinns också i andra avseenden för lokalsamhället. Genomförs standardhöjning på vägnätet söder om Motala före omläggningen av genomfarten, blir effekten den motsatta: en redan svårhanterlig situation förvärras ytterligare. Trafikbuller och luftföroreningar behandlas även under kapitlet Miljö, hälsa och säkerhet. Utbyggnaden av cykelstråk inom tätorterna och den långsiktiga parkeringsstrategin antas leda till minskat bilberoende för korta resor. Genomförs de föreslagna åtgärderna fullt ut ökar Motalabornas tillgänglighet till en vidgad arbetsmarknad och ett bredare serviceutbud väsentligt, ur social och ekonomisk synpunkt mycket positivt. Hoten mot människors hälsa och säkerhet minskar generellt och framförallt i centrala Motala. 46