Skriva rapporter och uppsatser

Skriva rapporter och uppsatser Studieverkstad Umeå universitetsbibliotek Monica Näslund Studieverkstadens områden Akademiskt skrivande Individuell handledning Workshopar Föreläsningar Referenshantering Informationssökning Academic writing Studievanor/ studieteknik Muntliga presentationer 2 Hjälp till självhjälp Skrivande är ett hantverk alla kan bli bättre med rätt verktyg och bra skrivstrategier! Vi gör inte jobbet åt dig! Du får insikter om hur du skriver och vad som kan behöva ändras och förbättras. Kom gärna tidigt i utbildningen, med kortare skrivuppgifter. Du får komma tillbaka så många gånger du behöver. 1

För skrivhandledning E-post: studieverkstad@umu.se Sök- skrivverkstad: torsdagar kl. 14-16 (drop in i Studieverkstaden, UB) Webb Läser på distans? www.student.umu.se/studieverkstad textrespons (efter mejlkontakt) via e-post, telefon, Skype m.m. 4 Skriva som ingenjör En duktig tekniker bör inte bara kunna konstruera bra teknik utan måste också kunna: presentera denna teknik såväl skriftligt som muntligt under utbildning och arbetsliv Kunna sälja sina idéer, resultat och synpunkter till kollegor, chefer, uppdragsgivare och kunder. Arbetsgivare är därför ofta intresserade av civilingenjörer med god stilistisk förmåga. Presumtiva arbetsgivare är ofta intresserade av att titta på t. ex. exjobbsrapport Akademisk text Mer styrt arbete på grundnivå Forskningsarbete Examensarbete Vetenskapsartikel PM (Teknisk) rapport http://www.slideshare.net/vmargutti/types-of-academic-writing 2

Vetenskaplighet i texten Förhållningssättet ska vara kritiskt, självständigt och reflekterande Arbetssättet ska vara konsekvent, systematiskt och noggrant, vilket också ska synas i texten. Texten ska vara saklig och koncentrerad. Språket ska vara begripligt, adekvat och korrekt. Vetenskaplighet i texten forts. Tänk på att en forskare uttrycker sig försiktigt och inte starkare än det finns fog för. Använd och förklara termer och begrepp. Ange källor/referenser noga och på rätt sätt. Skriva vetenskapligt - Vad går det ut på? (efter Rienecker & Jørgensen) Man säger: Vad man vill undersöka ämnesbeskrivning och problemformulering och: Varför man vill undersöka det och med vilken metod Sedan: Vad andra har sagt om temat och vilka invändningar man kan ha mot det Sedan: Var man ställer sig i sin egen undersökning som man sedan jämför Sedan: Svaret på problemformuleringen vad man kan se i sin undersökning utifrån den ståndpunkt och de teorier och modeller man har använt sig av och vilka begränsningar och perspektiv den valda metoden har Sist lägger man fram: Intressanta upptäckter, deras följdverkningar, begränsningar och perspektiv 3

Klassisk vetenskaplig disposition INLEDANDE DEL HUVUDDEL Funktionsrubriker AVSLUTANDE DEL Titelsida Abstract Innehållsförteckning Ev. bilageförteckning Bakgrund Problem Syfte Teori Avgränsningar Metod Resultat Slutsatser Diskussion Källförteckning Ev. bilagor 10 Klassisk vetenskaplig disposition Vanliga funktionsrubriker Bakgrund Problem Varför är ämnet intressant? Observation av problem ute i verkligheten Vad ska undersökas, belysas, jämföras, förklaras? Relevant akademisk fråga Syfte Hur kan arbetet användas? Motivera. Ev. avgränsningar. Metod Vilken metod har du valt för att besvara frågan och varför? Beskriv utförligt! Teori Undersökning Förklaringsmodell som kan förklara och motivera metoden Insamling och behandling (analys) av data Resultat Vad kom du fram till? Svaren på frågorna. Bearbeta dina fakta och redovisa neutralt. Slutsatser (Analys) Redovisa att du förstått ditt resultat: Tolka och analysera. Har dina frågor besvarats? Vad betyder resultatet i förhållande till problemformulering? Vilken betydelse har ditt resultat i ett större sammanhang? Jämför med Diskussion, tidigare forskning. Egna reflektioner, lösningar och konkreta förslag. Vilka ev. perspektiv begränsningar finns i din studie? 12 4

Kan dispositionsmodellen bli ett problem? Ja, om man tror att man inte får skriva innan dispositionen är klar Ja, om man tror att man måste följa den utan att ändra då man fått nya insikter Ja, om man tror att den också är en disposition för skrivprocessen dvs, i vilken ordning man skriver En process som inte är linjär analysera samla stoff sovra, sortera strukturera formulera synliggöra strukturen Låta mogna Få och ge respons bearbeta korrekturläsa skriva ut /publicera 14 Hinder! Skriva är inte min grej Jag är inte den strukturerade typen Jag ska bara..läsa mer, analysera Först måste jag köpa ny dator, tvätta.. Jag måste ha inspiration. Jag ska skriva hela helgen, hela vecka 7. Jag måste hitta tid Ur How to write a lot. A practical guide to productive academic writing. Paul J. Silvia 5

Tips! Skriv tidigt Skriv gärna på olika ställen samtidigt Skriv till dig själv inget ska vara perfekt du vill ha något på papper Skriv innehåll inte form Skriv så får du nya insikter under tiden Låt uppsatsen styra läsning inte tvärtom Få feedback, handledning Var beredd att ändra i din plan Stanna inte upp, funkar inte det ena, gör något annat Avsätt tid (inte hitta tid) Avsätt tid på ett skrivschema. Regelbundenheten inte mängden timmar är det viktiga. Din skrivtid är helig. Inte förhandlingsbar. OK skriva på extra tider inte ta bort planerad Ur How to write a lot. A practical guide to productive academic writing. Paul J. Silvia Gör en egen skrivplanering v. 36 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Mål Att göra Påbörja Inledningen Kunna inledninge klar! beskriva n Läsa s. 56 Kolla upp Gå till UB Skriva och korrekturläsa Resultat/ Behöver Klar! reflektion fler källor! 18 6

Skrivkramp! Flödesskriv om vad som helst i fem minuter Skriv av ett stycke ur någon källa Börja med något som känns lätt Ge dig själv instruktioner till nästa gång: imorgon har jag tänkt.mitt i stycke, mening.. Skriv dåligt kladda ner tankar Loggbok i början och i slutet av varje skrivtillfälle Kom igång miniuppsats I det här avsnittet ska jag: beskriva vad jag ska undersöka, koppla det till ett samhällsfenomen och till min profession förklara varför jag vill undersöka detta berätta vilken metod jag valt och motivera mitt val ------ redogöra för resultatet av min undersökning analysera resultatet, besvara mina frågeställningar och koppla till tidigare forskning ------ dra slutsatser, sätta in min undersökning i ett större sammanhang Hur kan du använda din kunskap? Blooms taxonomi skapa utvärdera analysera använda förstå minnas Skapa nytt Utforma, utveckla, formulera, föreställa sig, organisera, utarbeta Bedöma utifrån kriterier Uppskatta, värdera, försvara, kritisera, föreslå, ta ställning, motivera Ta isär komponenter för att förstå strukturen Urskilja, illustrera, peka ut, indela, jämföra, kontrastera Använda informationen i nya situationer Visa, tolka, skissera, lösa, producera, modifiera Förstå och förklara idéer med egna ord Beskriva, förklara, ge exempel, sammanfatta, identifiera Komma ihåg fakta och grundläggande idéer Definiera, nämna, citera, ange, repetera EL 7

Vad ska du egentligen göra? Akademiska språkhandlingar Analysera Argumentera Definiera Diskutera Kategorisera Resonera Reflektera Problematisera Välja Utvärdera Inte gångbart i akademisk genre Agitera Berätta Förmoda Tro Tycka Mena Nedgöra Underhålla En bra skribent visar självständighet och är närvarande som expert Uppsatsskrivaren Resultat stöds av vetenskaplig dokumentation Akademiskt välgrundade motiveringar Egna erfarenheter analyseras metodiskt Självständighet genom att välja t.ex. metoder, källor, analysmetod.. Privatpersonen Egna, privata tyckanden Ogrundade generaliseringar Icke-ämnesrelaterade tolkningar och utvärderingar Kontrollera frågeställningen Inledningsvis: Kan du se ett problem inom det aktuella ämnet? Finns både material och brist på material? Går det att svara på frågan/frågorna? Kan du komma på något sätt att genomföra en undersökning? Kan dina resultat användas av någon? Kan din lärare hänga med i projektet? (helst gärna vid första samtalet) Och sedan: Svarar jag på mina frågor? Håll din frågeställning aktuell genom hela arbetet. 8

Stilideal för akademisk text Akademisk Koncentrerad Korrekt, objektiv Organiserad Enkel Fokus ligger på forskningen inte på forskaren. Akademiska enligt Studentens skrivhandbok (Schött, m.fl.) Innehållspackning Specifikation Gardering Formalitet Metatext Innehållspackning Håll dig till saken - koncentrerad Undvik att vara pratig Kan en hel mening ersättas med några ord? Vad kan jag ta bort? 9

Innehållspackning och stilnivå Det besvärligaste problemet som dök upp, var det som vi anade från start nämligen att det visade sig vara mycket svårt att få tag på försökspersoner och också när vi lyckades med detta så hade de ofta inte tid att svara på våra frågor. Det största metodproblemet var att få tag i försökspersoner som hade tid. Begynnelsemisstanken om huvudproblemen bekräftades: svårigheterna med försökspersonsrekryteringen. Innehållspackning hur kunderna möter de olika delarna av apoteksområdet och hur kunderna uppfattar och förstår det som man arbetar med där apoteksverksamheterna ur ett kundperspektiv Innehållspackning problem med dålig hälsa som har att göra med vad man äter kostrelaterade ohälsoproblem 10

Specifikation För Drevviken Värme bedöms viktig miljöpåverkan uppstå i samband med utsläpp av olika gaser från själva värmeproduktionen. I stället: För Drevviken Värme bedöms viktig miljöpåverkan uppstå i samband med utsläpp av luftföroreningar som NO x, SO 2, partiklar och CO 2 från själva värmeproduktionen. Skriv enkelt men precist I valet mellan två lika enkla uttryck bör det mest precisa väljas. I valet mellan två lika precisa uttryck bör det enklaste väljas. (Jarrick & Josephson, 1996:115) Begrepp Använda begrepp ska ha en entydig, en klart urskiljbar och en konsekvent fasthållen betydelse. (Jarrick & Josephson, 1996:25) 11

Gardering (hedging) Garderingar mot allt man inte kan veta eller inte har undersökt. Överdriv inte! bedöms kan vara skulle kunna förmodligen kan tolkas som antyder Formalitet objektiv, saklig, opersonlig (Forskningen intressant inte forskaren) 1. Jag kommer därför främst att titta på hur 2. Detta examensarbete avgränsas därför till att främst studera hur 3. Det är därför rimligt att främst studera hur Den egna rösten i stället för jag Jag har utgått från ett humanistiskt arbetssätt och därför har jag valt en kvalitativ metod. Min undersökning visar att I detta experiment valde jag att fokusera på Jag drar därför slutsatsen att Utifrån detta tycker jag mig se tre troliga konsekvenser Denna studie utgick från ett humanistiskt arbetssätt och därför valdes en kvalitativ metod. Undersökningen visar att I detta experiment fokuserades på Slutsatsen är därför att Utifrån detta finns tre troliga konsekvenser 12

Växla mellan perspektiven Citat ordagrant vad någon skrivit eller sagt Referat sammanfattning av vad någon skrivit eller sagt Din egen röst t.ex. egna jämförelser, kritiska granskningar, slutsatser och diskussion Var tydlig med vilket perspektiv du valt! Använda referenser Hänvisning: författaren visar i den löpande texten att något inte är hans eller hennes eget, utan är hämtat någon annanstans ifrån. Referenser: samtliga källor som författaren har hämtat material ifrån de listas separat sist i uppsatsen/ rapporten (dock före eventuella bilagor) Tre vanliga system: parentessystemet (Harvard), notsystemet (Oxford) och hakparentessystemet (Vancouver) Källor i texten Parentessystemet (Harvard) Källan anges inom parentes i löptext efternamn, år och eventuellt sida. Notsystemet (Oxford) Upphöjd siffra i texten. Källan anges längst ner på sidan i en fotnot. Det finns olika modeller för hur källhänvisningarna ska se ut (Strömquist, 2000, s. 39). Det finns olika modeller för hur källhänvisningarna ska se ut. 1 1. Strömquist, Siv. Uppsatshandboken. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 2000 13

I källförteckningen Författarens namn Verkets titel Utgivningsort Förlag Utgivningsår Ev. ytterligare information Parentessystem: Strömquist, S. (2000). Uppsatshandboken. Andra uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren Notsystem: Strömquist, Siv. Uppsatshandboken. Andra uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren. 2000 Språksmitta Skriv aldrig text om något du inte förstår Gör klart vad som är syftet med källan i din uppsats Skriv omgivande text först då vet du vad källan ska användas till Håll avståndet till dina källor (skriv inte av formuleringar) Lägg ifrån dig källan då du refererar/parafraserar Ge tydliga signaler (s.k. referatmarkeringar) analyserar anser argumenterar för bekräftar bedömer belyser berör beskriver betonar fastställer föreslår förespråkar iakttar invänder jämför konstaterar lyfter fram menar observerar sammanfattar uttrycker understryker väljer Referatverb Vad GÖR de författare du refererar till? Undvik i möjligaste mån det vaga skriver. 14

Integrerad och parentetisk referatmarkering Integrerad: Ingår som element i mening: Hansen (1989) påpekar att I motsättning till detta framställer Jensen två nya kategorier (2006) Parentestisk: Ingår inte som element i mening: I undersökningens slutsats understryker man att..(hansen 1989) Barnens villkor har alltså inte blivit bättre genom omorganisationen. (Olsen 2008) Från Blomström & Wennerberg, 2015 Forskaren i fokus Thaiss och Myers Zawacki (2006) presenterar några möjliga karaktäristika för akademiskt skrivande och försöker hitta en slags minsta gemensamma nämnare för det som går över ämnes- och kulturgränser. Ask, 2007:15 Från Blomström & Wennerberg, 2015 Innehållet i fokus Svenskämnet är väl genomlyst, och inte minst har betydande insatser ägnats åt att undersöka vad svenskämnet egentligen är, vad det innehåller, syftar till och hur det legitimeras (Bergman, 2007). Skar, 2013:7 Från Blomström & Wennerberg, 2015 15

Fler exempel på att referera Olov Svedberg (2004, 65) beskriver flera metoder för Det finns flera metoder för.(svedberg 2004, 65) Dessutom anser han att det är viktigt att Svedberg menar vidare att det finns de som Däremot hävdar Svedberg att vissa metoder inte http://www.ub.umu.se/skriva/skrivareferenser/kallhanvisningar-harvard Skapa struktur Skriv metakommunikativt Introducera Peka ut fokus Gör övergångar Hänvisa framåt och bakåt i texten Bind ihop avsnitt Visa temabyten Markera nivå, ordningsföljd Nämn språkhandlingar Meddela hur du använder källor, teori, metod Visa: Är det du eller källor som talar? 1 Visa logiskt sammanhang Skapa sammanhang med metatext 2 Visa vetenskapliga språkhandlingar 3 Intern texthänvisning 4 Extern källhänvisning 5 Förtydliga 6 Göra förbehåll 7 Betona, visa eftertryck 8 Visa reaktion på egna eller andras utsagor 9 Hjälpa och styra läsaren 1 Men, därför, dessutom, i motsats till 2 I följande analys, sedan undersöks 3 Som nämndes på sid 7, se även exempel a 4 Enligt x, (y 1998), z hävdar 5 Till exempel, nämligen, i likhet med 6 I en viss omfattning, kanske 7 Helt klart, uppenbarligen 8 Överraskande, min invändning är 9 Notera att, man kan utifrån detta se att 16

Metatext exempel (Frasbanken) Här beskrivs de tre vanliga metoderna för I detta avsnitt följer först en genomgång av Därefter redovisas För det första För det andra Å ena sidan Å andra sidan Här vill jag dock göra en viktig reservation Mot detta resonemang finns flera invändningar Dessutom vidare däremot dock Exempelvis därför nämligen alltså Skapa struktur med rubriker En bra rubrik ska vara kort, samtidigt som den ger läsaren en uppfattning om vad den kommande texten handlar om. Rubriken bör bestå av informationstäta och innehållstunga ord. En annan viktig funktion är att rubriken ska signalera textens logiska struktur och skapa överskådlighet för läsaren. Det är därför viktigt att inte bara tänka på rubrikernas språkliga form, utan även på deras placering i texten. En särskild funktion har titeln på arbetet. En sådan rubrik ska för det första vara informativ och kort, för det andra locka till läsning. Titeln kan bestå av en kärnfull överrubrik och en mer informativ underrubrik. Rubriker Vad betyder? Skriv hellre: Nuläge Älven slammar igen Bakgrund Utsläppen för stora Skånemetoden Ny reningsmetod från Skåne 17

Exempel titelsida: För vag och intetsägande Undersökning angående livslängden hos pumpar vid driftsituationer Bättre: Livslängden hos hetvattenpumpar i kraftvärmeverk kan fördubblas genom förebyggande underhåll undersökning från 4 svenska kraftvärmeverk Skapa struktur genom styckeindelning! Gör korrekt styckeindelning! Det finns två sätt att grafiskt markera när ett nytt stycke börjar. Det ena är att bara lägga in en blankrad 18

Gör korrekt styckeindelning! Det andra sättet att markera nytt stycke är vanligast i litterär text. Där gör man ett indrag i vänsterkanten, utom direkt under en rubrik. Detta upplevs inte lika luftigt och lättläst. Undvik! Ett tredje sätt som man dessvärre ser ibland är att skribenten bara hoppar till nästa rad utan extra blankrad. Särskilt vanligt är det när sista raden i stycket slutar mitt på. Det här är inte bara fult och mycket svårläst, utan dessutom faktiskt fel. Undvik! Utifrån vår frågeställning konstaterade vi att kvalitativa intervjuer av verksamma lärare var den metod som lämpade sig bäst för vår undersökning. Observation av lärare i arbete var inte intressant för vår frågeställning då vi var intresserade av lärarnas förhållningssätt. Det framhålls att enkätfrågor inte lämpar sig för att ta reda på förhållningssätt. Vi ville nå varje individs egen inställning till autentiskt material. Metoden som bäst svarade mot vårt syfte ansåg vi vara individuella, kvalitativa intervjuer som, för att vi skulle få intervjusvar som är någorlunda jämförbara sinsemellan, strukturerades med hjälp av ett antal frågor. Det är eftersträvansvärt att erhålla så uttömmande svar som möjligt. Målet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina erfarenheter och tankar kring autentiskt material. Samtidigt var det meningen att frågorna skulle vara en utgångspunkt och ge en struktur för de intervjuades tankar. Vi satte ihop ett antal frågor och bearbetade dem sedan tills det återstod 15 stycken. Dessutom beslutade vi att inte vara för låsta kring frågorna. Vi ville uppnå ett så öppet och avslappnat samtal som möjligt. Avslutningsvis gick vi igenom hur vi skulle förhålla oss under intervjuerna för att undvika att påverka informanterna i någon riktning. Vi bestämde oss för att vara två intervjuare vid varje intervjutillfälle. Detta för att vi skulle kunna observera både oss själva, i rollen som intervjuare, och informanten. 19

Skapa struktur i stycket Kärnmeningar 1. Börja med en kärnmening ett påstående eller en fråga som sammanfattar stycket. 2. Fortsätt stycket med meningar som: specificerar konkretiserar modifierar invänder exemplifierar definierar och beskriver kommenterar ( besvarar kärnmeningens fråga) Personalen vill ha rökrum. En överväldigande majoritet har svarat ja på enkäten om särskilda rökrum. Icke-rökarna vill slippa passiv rökning och dålig lukt. Rökarna vill slippa känna att de besvärar andra. Båda grupperna har nämnt allergikernas rätt till en bra miljö. Minst ett rökrum kommer alltså att byggas på varje våningsplan. Hur många de blir, var de kommer att ligga och när de blir färdiga är ännu inte bestämt, men lokalkommittén har fått i uppdrag att börja planeringen. Rökrummen kommer att göras så lika de andra fikarummen som möjligt. De ska inte bli en skamvrå för rökare. Inredningen blir densamma som i fikarummen. Där det är möjligt kommer rökrummen att slås ihop med fikarummen, med en skiljevägg av glas. Skapa struktur genom interpunktion Interpunktion handlar om att sätta ut skiljetecken för att göra texten lättläst och omöjlig att missförstå. Punkt Kolon Semikolon, Utropstecken Frågetecken Parentes Tankstreck 20

Skriv fullständiga meningar Undersökningen hade problem. Vilket bl.a. berodde på ett oklart formulerat syfte. Lösning: Undersökningen hade flera problem, vilket bl.a. berodde på ett oklart formulerat syfte. Vi måste utvärdera noga. Detta för att undvika missförstånd. Lösning: För att undvika missförstånd utvärderar vi noga Vi utvärderar noga för att undvika missförstånd. 61 Skriv fullständiga meningar Deltagarna informerades först efteråt vad studien gick ut på. Detta för att undvika att kunskapen skulle påverka resultatet. Lösning För att undvika att kunskap om studien skulle påverka resultatet informerades deltagarna först efteråt. Skriv fullständiga meningar X har flera biverkningar. Som yrsel och klåda. I stället: X har flera biverkningar, som yrsel och klåda. X har flera biverkningar, t.ex. yrsel och klåda. Biverkningarna av X är framför allt yrsel och klåda. X ger följande biverkningar: yrsel och klåda. 21

Satsradning Insamlandet av information gick utan problem, alla i gruppen var samarbetsvilliga, ingen glömde att lämna in svaren. Alt. 1 Insamlandet av information gick utan problem. Alla i gruppen var samarbetsvilliga, och ingen glömde att lämna in svaren. Alt. 2 Insamlandet av information gick utan problem, eftersom alla i gruppen var samarbetsvilliga. Ingen glömde att lämna in svaren. Särskrivning - Delar du ord i onödan? Jag är bra på att visa fram fötterna, har lång varig erfarenhet men ingen vidare utbildning. Eva Ek skriver nu sin doktors avhandling. Jag är en student som är intresserad av extra knäck. Jag har tidigare vana från kassa arbeten, försäljning av mjuk glass och från en matt butik. Nu firar vi tio års jubileum. Flera MDI aspekter Flera MDI-aspekter Läs en 15 poängs kurs Läs en 15-poängskurs Vi är djur och rökfria Vi är djur- och rökfria Kommatering Vid uppräkningar sätter man komma mellan de uppräknade leden, men inte före och. Jag köpte chips, godis, korv och läsk. Komma sätts mellan två huvudsatser i samma mening, även före och. Enkäterna fylldes därefter i gruppvis, och sedan gjordes en noggrann genomgång och analys av resultaten. 22

Kommatering (exempel) Ingenjörer och datatekniker, som har bra betalt, ska inte klaga på lönen. Ingenjörer och datatekniker som har bra betalt ska inte klaga på lönen. Vi åt lunch på en mindre, fräsch restaurang. Vi åt lunch på en mindre fräsch restaurang. Semikolon Alltid liten bokstav efter ; Mellan två huvudsatser med nära samband Jurist vill jag inte bli; det verkar så torrt. Skillnaden mellan arbets- och vilodagar blev mindre skarp; hon kunde tillåta sig vilodagar mitt i veckan. Mellan led i uppräkningar Vantar och mössa; smörgås, frukt och dryck Var eller vart? (vars?) Vart är du på väg? Var bor du? 23

Se upp med man Kronofogden bad Hells Angels om hjälp med ett enkelt indrivningsärende. Man ställer sig onekligen tveksam till om man handlagt detta ärende på ett sådant sätt som man borde kunnat kräva av en svensk myndighet. Om man sedan jämför försöksgruppen med kontrollgruppen blir det tydligt att man inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen i samma utsträckning. Vid en jämförelse framkommer det tydligt att försöksgruppen inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen i samma utsträckning som kontrollgruppen. De eller dem? Regel: De är subjektsform dem är objektsform De skrev ett långt brev. Dem skrev ett långt brev. (rätt) (fel) Hon gav dem några äpplen. Hon gav de några äpplen. (rätt) (fel) Regel: Efter preposition används objektsform (åt, till, för, på, av, över, under, mellan o.s.v.) Vi måste lyssna på dem. Vi måste lyssna på de. (rätt) (fel) 71 De eller dem? Om du är osäker, prova att byta ut mot vi/oss eller they/them. Subjektsform: De/dem förklarade problemet They/them explained the problem. Objektsform: Vi visade de/dem våra förslag. We showed they/them our proposals. 24

Vanliga missar för kortfattat, outvecklat stoff för rörigt bristande disposition och struktur för pratigt talspråkligt, oprecist för mycket fokus på författaren ( jagsjuka ) för mycket lån av litteraturen i värsta fall utan hänvisningar för många och långa citat första utkastet en text som aldrig bearbetats slarvigt skriven, ingen korrektur missar syftet Kolla en gång till: Logisk tanke: Stämmer titel och innehåll? Stämmer resultatet med frågor/syfte? Innehåll: Har du relevanta fakta? Har du strukit överflödigt material? Disposition: Har du strukturerat texten på ett logiskt och tydligt sätt? Har du disponerat varje del på ett bra sätt? Har du funktionsrubriker och innehållsrika underrubriker? Stycken: Har du en logisk styckeindelning, med bra kärnmeningar? Textbindning: Leder du läsaren med tydliga hänvisningar och textbindande ord/uttryck? Meningar och ord: Är meningarna fullständiga och av varierad längd? Har du definierat/förklarat begrepp, fackord och förkortningar? Använder du begripliga och precisa ord och uttryck? Form: Lockar texten till läsning? Har du korrekturläst formen? Fyller alla bilder en funktion? Korrekt språk: Har du kollat stavning, särskrivningar och kommatering? www.ub.umu.se/skriva 25

Litteraturtips Schött m.fl. Walla Rienecker & Stray Jørgensen 76 Programvaror för läs- och skrivstöd www.umu.se Student Portalen Rättstavningsprogram Talsyntesprogram för att lyssna på din text Svensk och svensk/engelsk ordbok med talsyntes 77 Webbtips skrivregler.liber.se (Svenska skrivregler) skrivguiden.se (råd om akademiskt skrivande) Youtube (filmer om akademiskt skrivande) Frasbanken.ki (metatext) Frasbanken kth https://www.kth.se/ece/avdelningen-forlarande/sprak-och-kommunikation/verksamhet/cas/tips-och-radom-skrivande-och-muntliga-presentationer-1.350143 webbverktyg för tankekartor 78 26

Exempel Frasbanken KTH introduktion Framgångsrikt skrivande Lycka till! studieverkstad@umu.se www.student.umu.se/studieverkstad 27